Herr talman! Om vi börjar med den övergripande frågan om vinster i friskolor – som visserligen kanske ligger utanför ärendet, men som jag ändå inledningsvis fick spörsmål om – går vi fram med en politik som genom att återreglera skolan minskar möjligheterna att ta ut vinst.

Det har ju varit high chaparral i svensk skola under väldigt lång tid. Man har kunnat skära ned på saker som är viktiga för kvaliteten i undervisningen och därmed kunnat plocka ut vinst. Detta reglerar vi upp. Vi ser till att möjligheten att skära ned i svensk skola för att plocka ut vinst blir alltmer obefintlig. Det handlar om just den stora, breda återregleringen av allt från barngruppers storlek till offentlighetsprincipen, bibliotekarier och så vidare.

Samtidigt går vi fram med förslag om att man inte ska kunna plocka ut vinst om man brister i sin kvalitet. Det tänker jag är väldigt rimligt. Liberalerna vill gå ännu längre, men det här är det längsta som någon regering har gått i Sverige någonsin. Det är därför väldigt märkligt att kritisera det på den bogen, som Vänsterpartiet väljer att göra.

När det gäller offentlighetsprincipen tycker jag att det är rimligt att man när man inför den här typen av lagstiftning som inte har gällt tidigare tar hänsyn till att olika verksamheter har olika förutsättningar. I grunden tycker vi att offentlighetsprincipen ska gälla alla, men det finns också en rimlighet i att de som är för små för att ha en egen administratör eller en egen registrator anställd – och allt vad det här innebär – och som inte har haft det här kravet på sig tidigare får lite längre tid.

Det handlar ju inte om oceaner av tid, och det handlar inte om något avsteg från principen. Det handlar om att på ett rimligt sätt kunna lämna ut handlingar och göra det arbetet med hög kvalitet.

Herr talman! Att Vänsterpartiet låter arga förvånar kanske inte dem som tittar – det är lite av Vänsterpartiets modus operandi – men det är spännande att Vänsterpartiet låter som en arg liberal.

Vi genomför mycket av det som ledamoten Mixter efterfrågar. Man ska inte kunna driva hästgymnasium utan hästar, ha undervisning utan legitimerade lärare, driva skola utan bibliotek och så vidare. Det här är precis den återreglering som jag menar att vi genomför. Den innebär precis det som ledamoten Mixter far efter i sitt anförande, nämligen att möjligheten att plocka ut vinst drastiskt försämras för de här bolagen. Det är precis det som är vår ambition, nämligen att öka kvaliteten och minska vinsterna.

Det som ledamoten påpekar är helt korrekt: Pengar som ska gå till skola och undervisning ska gå till skola och undervisning – till eleverna. Det är däremot inte korrekt att offentlighetsprincipen skulle omfatta olika saker i olika skolor – det är en missuppfattning som jag tycker mig läsa mellan raderna från flera i oppositionen.

Det finns alltså inga undantag i lagstiftningen när det gäller vilka handlingar som man kan begära ut i olika privatdrivna skolor. Alla skolor, oavsett storlek, kommer att behöva lämna ut samma handlingar. Det finns ingen skillnad i lagstiftningen. Däremot får man lite längre tid på sig om man, som i exemplet i mitt anförande, driver en liten byskola där den administratör som eventuellt finns är på sommarledighet. Det finns alltså rimliga avvägningar att göra här. Det finns dock inga undantag när det gäller vilka handlingar som lämnas ut från olika privata skolor.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar ledamoten Sigvardsson för frågorna.

Det var en bunt med frågor. Jag börjar med den första om den lilla byskolan. Det är helt rätt: Vi har satt ett tak eller ett golv – hur man nu vill uttrycka det – för hur stor en skola ska vara för att man ska kunna få lite olika lättnadsregler och lite längre tid på sig.

I ena änden av skalan har vi stora skolkoncerner, som Academedia som nämndes tidigare i debatten, och det är inte någon liten byskola; det är vi överens om. I andra änden har vi den allra minsta byskolan i den allra minsta kommunen, som har allra minst möjlighet att bedriva administration av det här slaget i den hastighet som offentlighetsprincipen vanligtvis kräver.

Vi har inte tittat på hur många procent av skolorna som vi tycker ska omfattas av lättnadsreglerna. Här nämndes 75 procent. Okej, så kan det vara – så beskriver vi det. Men det är inte det som vi har utgått från. Vi har utgått från när en skola blir så pass stor att man kan anta att det är rimligt att den har den administrativa förmåga som krävs för att göra det här skyndsamt, vilket offentlighetsprincipen normalt sett kräver.

Vi har utgått från vilka möjligheter skolorna har att göra det här på ett skyndsamt sätt. I en liten skola som drivs i kommunal regi finns det även i en liten kommun ofta en registrator eller administratör som är anställd av kommunen. Det är någonting annat.

Det är därför som vi, som svar på Sigvardssons första fråga, har satt en gräns. Jag ser att jag kanske inte hinner svara på den andra, men ledamoten får gärna upprepa den senare. Den lilla byskolan och Academedia är stiliserade exempel, men det är en lång skala däremellan. Poängen är att det ska vara rimligt att kunna lämna ut uppgifter i den hastighet som krävs. Därför behöver de här lättnadsreglerna finnas till, men alla ska alltid lämna ut alla uppgifter.

Herr talman! Det handlar om några olika saker här.

Det är klart att det är skillnad mellan att vara en kommun, med allt vad det innebär av den administrativa överbyggnad man då har, och att vara en fristående aktör. Det är skillnad. Det är skillnad mellan att vara en liten skola som inte har hela den överbyggnad och administration som en kommun har och att vara en kommunalt driven skola. Det är skillnad, och det är rimligt att det får vara det.

Det betyder absolut inte att vi tycker att det ska finnas någon marknadslogik, som ledamoten uttryckte det, eller företagslogik i detta. Tvärtom: Återreglering av svensk skola, begränsning av vinster, den offentlighetsprincip som vi debatterar här i dag och så vidare är delar av det paket som innebär att vi lämnar den marknadsskola som även Liberalerna har varit kritiska till.

Jag är dock inte nöjd. När man tittar på debatterna just nu verkar det vara ett ord som Socialdemokraterna vill trumma in under valrörelsen, herr talman – att vår sida skulle vara nöjd. Vi är inte nöjda, utan vi vill väldigt mycket mer. Vi vill gå väldigt mycket längre, Liberalerna inkluderat. Men jag är stolt över att vi har tagit de här stegen. Jag är stolt över att vi tar de steg som Socialdemokraterna år efter år har misslyckats med att ta.

Herr talman! Jag undrar ju om man som socialdemokrat är nöjd med de år man själv haft i regering, då man har kört Sverige i botten på en massa olika sätt och misslyckats med att återreglera skolan. Man har misslyckats med att ta friskolesektorn i nacken och se till att pengarna går till eleverna. Vi gör nu detta. Vi tar steg framåt. Vill jag gå lite längre i en massa olika frågor? Ja, gärna! Men vi gör ju någonting. Vi får saker gjorda. Vi genomför den största reformeringen av svensk skola på decennier.

Det är skillnaden mellan liberaler och socialdemokrater i Utbildningsdepartementet: Vi får saker gjorda medan Socialdemokraterna inte har särskilt mycket att titta tillbaka på och vara stolta över. Offentlighetsprincipen är en sådan sak, som är väldigt viktig.

(Applåder)

Herr talman och ledamoten! Det är väldigt enkelt att svara på den frågan. Vi har presenterat en massa saker som vi vill göra. Det finns saker som vi fortfarande debatterar i utskottet och som är på väg fram till riksdagens bord, och det finns saker som vi ska utreda och saker som vi vill utreda.

Vi fortsätter ju reformeringen av skolan. Det innebär att vi går längre i ambitionen att återreglera skolan och se till att skolan återigen blir ett kunskapstempel och inte ett forum för allmänt flum. Vi ser till att minska möjligheten att ta ut vinster på bekostnad av kvaliteten, vilket vi gör genom att reglera upp kvaliteten. Den som följer svensk skolpolitik vet detta, herr talman, och jag vill drista mig till att säga att jag tror att även ledamoten framför mig känner till det. Det kan inte vara någon hemlighet.

Tidigare i debatten diskuterades det att vi inte vet hur lagen kommer att falla ut. Men det är också en sak som ledamoten nog känner till: Om det visar sig att lagen inte är tillräcklig för att vi ska uppnå de mål som vi vill uppnå – det vill säga att offentlighetsprincipen ska gälla på en principiell nivå i hela den svenska skolan, inklusive i friskolorna – kommer vi väl att få återkomma med ny lagstiftning. Det är så lagstiftningsprocessen funkar.

Det är lite tramsigt att vara politiker i Sveriges riksdag och inte erkänna att alla lagstiftningsprocesser funkar så, herr talman. Man går fram med en lag, och sedan får man se exakt hur den faller ut. Därefter går man tillbaka, utreder, justerar och går fram med någonting nytt. Politik är ju inte ett lopp där man kommer i mål, utan politik är hela tiden en process där vi behöver skruva ytterligare eller ändra någonting för att uppnå de mål vi har.

I det här fallet är målen att offentlighetsprincipen ska gälla i svensk skola, att eleverna genom sin undervisning ska få del av de pengar som vi tar från människors skattemedel, att det ska vara god kvalitet och så vidare. Det fortsätter vi att ha mycket höga ambitioner för.

Herr talman! Då tar vi det en gång till.

Vi har alltså drivit igenom i svensk politik – och riksdagen kommer att rösta för – en offentlighetsprincip i friskolor. Någon sådan har inte gällt tidigare, och det har varit ett problem. Nu driver vi igenom det. Det handlar om att medier, anställda, elevernas föräldrar och allmänheten ska få insyn även i friskolor.

Detta har Miljöpartiet misslyckats med i regeringsställning. Det har Socialdemokraterna misslyckats med i regeringsställning. Det har Vänsterpartiet misslyckats med när man har varit ett stödparti till regeringen – man har gudskelov inte suttit i regeringen. Nu blir det dock verklighet, herr talman. Nu genomför vi den största reformeringen av svensk skola på decennier, och det inkluderar friskoleväsendet.

Det inkluderar en återreglering av svensk skola, där kommunaliseringen, friskolesystemet och så vidare har gjort att vi har alldeles för lite reglering. Vi har för lite garantier för en hög kvalitet i hela skolan i hela landet, oavsett vem som är huvudman. Detta är en återreglering på punkt efter punkt, och vi har många punkter kvar. Det tror jag också att ledamoten egentligen känner till.

Offentlighetsprincipen är en sådan sak. Låt mig upprepa följande: Det finns alltså inget undantag för olika typer av friskolor, utan alla friskolor omfattas på samma sätt i den här lagstiftningen. Men det verkar råda någon form av missförstånd på vänsterkanten gällande att vissa friskolor skulle komma undan och andra inte skulle göra det. Man kommer inte undan, herr talman. Nu blir det en offentlighetsprincip.

Detta är jag stolt över. Det betyder dock inte att jag är nöjd och färdig med att renovera svensk skola och friskoleväsendet.

(Applåder)

Herr talman! Jag konstaterar att Socialdemokraterna inte ens kan lagen. De vet inte ens vad offentlighetsprincipen omfattar. Det är ju inte så att undantagen står i det här förslaget. Undantagen finns redan i den offentlighetsprincip som Socialdemokraterna vill genomföra fullt ut. Om man genomförde offentlighetsprincipen fullt ut, utan de undantag som vi vill göra, skulle det enligt gällande lagstiftning inte finnas något utrymme alls för undantag för affärshemligheter, eftersom 19 kap. offentlighets- och sekretesslagen skulle gälla fullt ut. Socialdemokraterna har inte förstått lagstiftningen.

De undantag som nu görs gäller att man ska vara skyldig att rapportera underlag för mottagande och urval av barn och elever, anställningar, löner, antal barn och elever, sammansättning av barn- och elevgrupper, betyg och andra resultat, lärartäthet och personalomsättning samt enskilda barn, elever och vårdnadshavare utöver detta. Om Socialdemokraterna genomför offentlighetsprincipen fullt ut kommer dessa undantag inte att finnas, utan då är det sekretessen i 19:e kapitlet som gäller.

Budskapet från Socialdemokraterna är att vi ska skydda precis alla uppgifter som finns – allt ska omfattas av 19:e kapitlet. Jag får inte det här att hänga ihop. Den enda slutsats man kan dra är att Socialdemokraterna inte har tänkt rätt utan i stället har tänkt fel.

Vi gör inga undantag för affärshemligheter. De finns redan i offentlighetslagstiftningen. Det förslag vi lägger fram innebär lättnader i sekretessen som omfattar just de saker som jag nämnde. Om man inte har de undantagen är det sekretess fullt ut, som Socialdemokraterna uppenbarligen vill ha det.

(Applåder)

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Insyn i verksamheter är viktigt, framför allt när det handlar om skattepengar. Det är ingen här som inte vill ha någon insyn alls. Detta har vi varit ganska överens om, även om vägarna dit har varit lite olika. Det finns heller ingen aktör som vill vara fri från insyn; till och med fristående aktörer har sagt att de vill ha och är öppna för insyn.

Problemet uppstod 2020 när Statistiska centralbyrån och Kammarrätten i Stockholm begränsade möjligheten till insyn. Då sekretessbelades ganska många uppgifter, bland annat om skolors betyg, elevsammansättning och annat som gjorde att man kunde jämföra skolor med varandra.

Det här var inte bra. Att kunna jämföra skolor är nämligen en viktig förutsättning för att elever och föräldrar ska kunna göra rationella och bra val inför skolvalet, och när man inte har insyn försvåras detta. Därför ville vi ha en lösning, och detta diskuterades ganska mycket under förra mandatperioden.

År 2022, tror jag att det var, kom ett utskottsinitiativ om att offentlighetsprincipen skulle införas rakt upp och ned. Vi var dock en majoritet som sa nej eftersom vi såg vissa problem, bland annat i förhållande till aktiebolagslagen och EU-rätten och när det gällde hur mindre aktörer skulle drabbas av en sådan lösning. Därför röstades förslaget ned. Vi hade alla lite olika ingångsvärden till varför, men summa summarum röstade vi nej.

Detta visade också på den bristande förmåga socialdemokratiska regeringar alltid har att bygga majoriteter genom att jämka fram något som är bra. I stället skulle offentlighetsprincipen bara införas rakt upp och ned.

Efter valet blev det maktskifte, med de tre regeringspartierna och Sverigedemokraterna som samarbetsparti. Vi startade ganska direkt med att säga att utredningen skulle fortsätta men att Skolinformationsutredningens uppdrag skulle fördjupas och breddas. Det innebar bland annat att utredningen skulle titta på en insynsprincip som skulle kunna vara vägledande för de fristående aktörerna.

Det är ingen hemlighet att vi sverigedemokrater förordade en insynslag, för vi tyckte att det bästa vore att katalogisera exakt vilka uppgifter som skulle lämnas ut. Då skulle man slippa alla juridiska problem och liknande som kunde uppstå.

Problemet var bara att när utredningen kom var förslaget till insynslag ganska omfattande. Man skulle behöva bygga upp en ny enhet på Skolverket som skulle ta över statistikuppgifterna, och med tanke på Skolverkets alla andra uppgifter var vi inte så förtjusta i den idén utan såg genast problem. Skillnaderna mellan detta lagförslag och offentlighetsprincipen var också små. Som brukligt i Tidösamarbetet landade vi därför i konsensus om vad som var bäst, och då blev det offentlighetsprincipen, dock med vissa lättnader för mindre aktörer.

Varför gör vi då lättnader för mindre aktörer? Jo, för att de till skillnad från kommunerna inte har någon stor apparat bakom sig som kan hjälpa dem med det juridiska, med att lämna ut handlingar, med att hålla ordning på arkiven och liknande. En skola med 100 elever kan sägas vara relativt stor, men jämfört med en liten kommun är den ändå liten, vilket min kollega mycket riktigt sa. Därför är det viktigt att värna de mindre aktörerna så att de inte slås ut. Vänstersidans stora ambition är dock att slå ut de fristående skolorna, och då är man förstås inte intresserad av att skydda dem.

Precis som min kollega från Liberalerna sa inför vi nu offentlighetsprincipen, men med vissa lättnader. Det är alltså inget här som ingår som annars inte skulle ingå eller något som inte ingår som annars skulle ingå, utan det är offentlighetsprincipen. Men det finns lättnader för skolenheter och gemensamma förskole- och skolenheter med färre än 450 barn och färre än 100 barn om det bara är förskola. Om det är en hel koncern som driver skolverksamhet ska det totala antalet barn vara under 450 respektive 100 barn.

Det handlar om lättnader vid själva utlämnandet. När en handling begärs ut ska det enligt dagens offentlighets- och sekretesslagstiftning ske skyndsamt. Det kan ske på studs eller ta någon dag, men hanteringen ska vara skyndsam. Lättnaderna består i att hanteringen inte behöver vara lika skyndsam, utan det kan få ta upp till en vecka från begäran till utlämnande. Det beror dock på vilken typ av handling det är och hur lätt det är att få fram den. Det görs också undantag för bland annat sommarlov eftersom de flesta fristående aktörer inte har verksamhet på sommaren, till skillnad från en kommun, där man faktiskt har sin organisation även under sommaren. Det är också lättnader i arkivreglerna.

Det görs även undantag för samtliga fristående enheter under två år. Sedan gäller allt för alla. Syftet med undantaget är att man ska kunna förbereda sig på det som väntar framöver och inte hasta igenom det. Vi ser också att en fördel med att hinna förbereda sig är att man kan undvika många juridiska konflikter kring detta. Dessutom hinner alla som begär ut handlingar också anpassa sig till det nya.

Så till frågan där jag tycker att Socialdemokraterna är ute på hal is. I reservationen säger de att offentlighetsprincipen ska införas fullt ut, och de gånger frågan har varit uppe i utskottet har det alltid varit hela offentlighetsprincipen som ska införas. Problemet är att här ingår sekretess för affärshemligheter. För en privat aktör som bedriver skolverksamhet kan det finnas andra aktörer som är intresserade av dess strategier och marknadsföring, och det är till nackdel för den förstnämnda aktören om denna måste lämna ut dessa uppgifter. Detta är inget konstigt, och så är hela offentlighets- och sekretesslagstiftningen uppbyggd. Jag har då aldrig hört någon socialdemokrat klaga på detta när det gäller kommunala bolag. Där är det helt okej att man har detta skydd, och i dessa fall finns det inget krav på total öppenhet. Men när det gäller just skolverksamhet kräver Socialdemokraterna det. Varför? Jo, för att Socialdemokraterna inte vill ha fristående skolor. De kommer att neka till detta, men så är det.

Underlag och urval i avslutade ärenden, uppgifter om anställning och lön, uppgifter om antal barn och elever, uppgifter om sammansättning av barn- och elevgrupper, uppgifter om betyg och andra resultat är vad undantagen vi genomför innebär. Det här säger Socialdemokraterna nej till på grund av frågan om affärshemligheterna. Men vi tycker att det är viktigt att dessa uppgifter kommer fram, och det finns inga fristående enheter som säger att det skulle vara bra att dölja dem. Jag är därför väldigt förvånad över Socialdemokraternas ställningstagande i detta fall.

(Applåder)

Herr talman! Om frågeställningen hade handlat om överbyggnad och liknande eller om administration hade det varit en sak som är kopplad till offentlighetsprincipen, men nu är det en annan typ av frågeställning som förs fram. Den handlar om skolpengen, och skolpengen diskuterar vi inte här i dag. I dag diskuterar vi offentlighetsprincipen.

Det jag sa var att kommunerna har en mycket större apparat för att hantera exempelvis allmänna handlingar än vad en fristående enhet har. De har mycket större muskler för att göra det, och därför krävs lättnader.

Jag förstår att Isabell Mixter är ivrig att få ta del av vad Tidöpartierna tycker, eftersom vi har en så bra politik, och att hon inte kan vänta på debatterna om andra ärenden. Men Isabell Mixter får hållas på halster och vänta och se vad det blir. Jag är säker på att hon blir jättenöjd med de förslag som kommer.

(Applåder)

Herr talman! Sverige tar i dag ett historiskt steg. Offentlighetsprincipen införs hos alla skolhuvudmän, kommunala liksom fristående, från och med den 1 januari 2027.

Elever och deras föräldrar har rätt till insyn i skolans verksamhet, och de har samma rätt till insyn oavsett vilken skola deras barn går i. Den orättvisa som hittills har gällt gör vi nu upp med. Information som i dag är offentlig i kommunala skolor – det kan röra antalet barn och elever, intresseanmälningar, gruppsammansättning, betyg och andra resultat, lärartäthet och personalomsättning – blir nu offentlig också hos enskilda huvudmän.

Det här är en reform som vänsterregeringar har pratat om i decennier, men som man alltså inte har lyckats leverera. Nu är det en borgerlig regering som levererar. Jag tänkte ta tillfället i akt att reda ut några av de missförstånd och felaktigheter som har förekommit här i debatten, för det är faktiskt en hel del.

Först tänkte jag säga något om det här med komvux på entreprenad. Oppositionen vill att offentlighetsprincipen ska omfatta även komvux på entreprenad. Men kommunen är alltså redan i dag huvudman för all undervisning, även den som läggs på entreprenad. Det innebär att denna insyn finns redan i dag, hos kommunen. Det är alltså redan nu fullt möjligt för en kommun att ställa krav på de aktörer man väljer att anlita eller upphandla inom ramen för entreprenadupphandling av komvux. Möjligheten finns alltså redan!

Min fråga tillbaka till Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet är därför enkel. I dag finns det mycket verksamhet som finansieras med offentliga medel utan att omfattas av offentlighetsprincipen. När miljardbolaget Skanska bygger en skola med skattepengar – ska den verksamhet som Skanska bedriver då omfattas av offentlighetsprincipen? Ska företaget som skriver läroböcker och dess verksamhet omfattas av offentlighetsprincipen? Jag tänker på lokalvården i kommunhuset och vägbyggena – var drar ni linjen någonstans? Det skulle jag vara väldigt intresserad av att höra.

För oss i Moderaterna finns det en principiell skillnad när det gäller huvudmannaskap och att säkerställa att man helt enkelt får tillgång till den information man behöver.

En annan invändning som har uppkommit i debatten gäller att det har funnits en borgerlig majoritet här i riksdagen även tidigare. Just detta bevisar vår poäng, nämligen att det krävs en borgerlig majoritet för att göra något åt det här. Vänstern har haft regeringsmakten under – om ni frågar mig – alltför många år under 2000-talet. Man har haft väldigt många tillfällen att göra något åt detta. Man har lovat och lovat, men inte levererat. Det är betydligt svårare, mina vänner, att genomföra reformer än att stå här i kammaren och lova saker utan att ha täckning för dem. Den här regeringen genomför reformer och får nu saker gjorda.

Vi får också höra här i debatten att det finns kryphål i lagstiftningen. Även det skulle jag vilja passa på att bemöta.

Jag tycker att det är glädjande att Vänsterpartiet och Socialdemokraterna står bakom regeringens linje om transparens. Regeringen presenterade just, i förra veckan, ett förslag om ekonomisk enhetsredovisning för fristående aktörer.

Detta är en reform som på riktigt ökar genomlysningen av hur skattekronor används. Skillnaden är att vi från Moderaternas sida vill införa denna typ av enhetsredovisning också för kommunala verksamheter, för vi vill att skolor ska behandlas lika. Vi vet att alltför mycket pengar försvinner från skolan i den kommunala verksamheten, och vi vill ta reda på var de pengarna hamnar någonstans.

Om Vänstern menar allvar med öppna böcker hoppas jag att man också stöder vårt förslag fullt ut. Då kan vi uppnå en transparens inom hela skolväsendet och inte bara i de fristående skolorna.

Herr talman! Det sista område jag tänkte nämna rör diskussionen om att det är alltför stora skolor som nu får lättnadsregler. Oppositionen påstår att gränsen på 450 elever släpper igenom alltför stora aktörer. Även detta är en helt felaktig bild. Vi talar här om småskalig verksamhet med en till två skolenheter. Det handlar om föräldrakooperativ, Montessoriskolor, byskolor och små profilskolor.

Bland dessa huvudmän finns också aktörer och huvudmän som driver små resursskolor fördelade på olika orter. Det är skolor som tar emot elever med särskilda behov och som ofta är den enda fungerande lösningen för familjer i en utsatt situation.

Min fråga till oppositionen är rak: Vill ni inte att de här resursskolorna ska få finnas? Det blir ju konsekvensen av er linje. Tvingar man en liten huvudman med 50 anställda att bygga upp ett diarium med en arkivfunktion på samma villkor som en hel kommun kommer det att innebära att den behöver lägga ned sin verksamhet.

Låt mig vara tydlig, för här verkar det råda ett missförstånd i debatten. Lättnadsreglerna innebär alltså inte att det är färre dokument som man behöver lämna ut, färre saker som blir offentliga och färre punkter som blir allmän handling. Så är det alltså inte. Det är samma information som blir tillgänglig. Lättnadsreglerna handlar om administrativa anpassningar, alltså om sådant som hur lång tid man har på sig att lämna ut en handling, i vilken utsträckning man behöver bygga upp arkiv och liknande. Lättnadsreglerna handlar om administrativa frågor och inte om frågor om vilken information som blir tillgänglig. Detta gäller för alla på samma sätt.

För att ytterligare stödja de mindre huvudmännen har regeringen avsatt resurser i budgeten till ett införandebidrag. Skolverket inrättar också en rådgivningstjänst för dessa mindre aktörer. Det är så vi genomför en reform på ett genomtänkt och genomarbetat sätt för att stötta de enskilda aktörer som vi värnar.

Avslutningsvis, herr talman: Vi hör här att oppositionen letar problem. Man kämpar hårt för att hitta problem i detta, men man letar där det inte finns några problem och blundar för de problem som faktiskt finns.

Regeringen levererar nu en reform som ökar insynen och som faktiskt går att tillämpa. Den skyddar också de små aktörerna, som vi värnar. Regeringen står på de drygt 400 000 elevernas och deras föräldrars sida – de som har valt en friskola i Sverige.

Jag tycker att det hederliga av vänstersidan i denna kammare vore att ärligt säga att man faktiskt inte vill ha några friskolor i Sverige, för det är innebörden av den politik man bedriver.

Nu inför vi offentlighetsprincipen i hela skolväsendet från och med den 1 januari 2027. Det är en historisk reform, och den genomförs av en borgerlig regering.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Herr talman! Jag och Moderaterna står på elevernas sida, på föräldrarnas sida och på lärarnas sida för att på område efter område lyfta den svenska skolan. Därför driver vi nu igenom den största reformeringen av svensk skola på 30 år. Vi genomför nya läroplaner, ny lärarutbildning, nytt betygssystem och nytt stödsystem. På område efter område driver vi nu igenom förändring, och det kommer att göra skillnad på riktigt.

I dag debatterar vi offentlighetsprincipen. Det beror på att vi moderater tillsammans med våra borgerliga kollegor har sett att vi behöver öka insynen i den fristående skolan för att föräldrar, elever och lärare ska kunna bedöma kvaliteten i den verksamheten på ett likvärdigt sätt.

Därför kommer nu, från och med den 1 januari 2027, uppgifter om antalet barn och elever, intresseanmälningar, sammansättning av barn- och elevgrupper, betyg och andra resultat, lärartäthet, personalomsättning och liknande att bli offentlig information. Detta har socialdemokratiska regeringar misslyckats med att leverera i decennier.

Jag förstår att ni är frustrerade och missnöjda här i kammaren, men jag kan glädja Sveriges elever, föräldrar och lärare med att en moderatledd regering nu levererar detta. Det här kommer att bli verklighet den 1 januari, och det är goda nyheter för alla som bryr sig om den svenska skolan.

(Applåder)

Herr talman! Jag svarar jättegärna och med glädje på dessa frågor från Isabell Mixter.

Det var två frågor. Den första rörde en omröstning här i kammaren 2024. Det kan vara svårt för åhörare som inte är så insatta i hur riksdagen fungerar att förstå vad detta handlar om. År 2024 var ju under innevarande mandatperiod, och riksdagen kunde då rikta ett tillkännagivande till regeringen. Detta var dock ett arbete som regeringen redan bedrev och som pågått under mandatperioden. Det tillsattes en omfattande utredning som sedan remitterades. Också Lagrådet tyckte till om lagstiftningen innan den landade här i kammaren.

Att då skicka en påminnelse från den här kammaren till regeringen hade alltså inte förändrat något i sak. Precis som Isabell Mixter och oppositionen vet pågick redan detta arbete från regeringens sida.

Min synpunkt på vänstersidan rörde alla de år då Socialdemokraterna med stöd av Vänsterpartiet själva hade regeringsmakten och själva hade kunnat genomföra detta. Man hade kunnat utreda, remittera, lagrådsremittera och lämna propositioner till denna kammare för att genomföra den här typen av förändringar. Man hade kunnat samla stöd för sina reformer och säkerställa att man hade en majoritet med sig i kammaren. Det misslyckades man alltså med. Detta levererar nu den moderatledda regeringen, och jag förstår att det kan vara lite frustrerande.

Den andra frågan rörde att man skulle vara rädd för att granskas. Då ber jag att återigen få upprepa att detta alltså inte handlar om att någon ska undantas från granskning. Vi inför samma krav på lika villkor. Den information som kommer att tillgängliggöras i och med offentlighetsprincipens införande blir densamma för alla skolor, men för vissa verksamheter inför vi administrativa lättnader. Det tycker vi är viktigt, för vi värnar också de mindre aktörernas möjlighet att fortsätta existera i Skolsverige.

Herr talman! Det finns några rena felaktigheter som jag känner att jag behöver bemöta.

Den första felaktigheten rör skillnaden mellan en liten kommun och en fristående skolhuvudman. Det är klart att det är en helt uppenbar skillnad. Man behöver inte ha varit kommunpolitiker för att också känna till att skolan utgör ungefär 40 procent av en kommuns verksamhet. Sedan har kommunen mycket annan verksamhet, som alltså redan i dag omfattas av offentlighetsprincipen. Det innebär att en liten kommun redan i dag har arkiv och diariefunktioner eftersom hela kommunens verksamhet omfattas av offentlighetsprincipen. Det är skillnaden när man jämför en kommunal huvudman med en fristående huvudman. Det är också därför som vi i förslaget inför en ekonomisk kompensation under en övergångsperiod till de mindre huvudmännen. Vi ser att de kommer att behöva ställa om sin verksamhet, och vi från Moderaternas sida är måna om att de ska kunna fortsätta bedriva sin verksamhet.

Det andra som jag skulle vilja bemöta rör enhetsredovisning och insyn i den ekonomiska informationen. Som jag nämnde i mitt anförande presenterade vi i förra veckan en ny reform rörande friskolor. Vi kommer till kammaren att lämna en proposition som innebär att vi vill införa en enhetsredovisning för fristående skolor. Från Moderaternas sida vill vi göra detsamma när de gäller kommunala huvudmän eftersom vi är måna om att säkerställa var skattebetalarnas pengar hamnar någonstans. Den insynen kommer man att få genom de reformer som den här regeringen genomför. Det gläder mig att vi får reformerna på plats, och jag ser fram emot att få diskutera fler delar av reformerna framöver.

Låt mig avslutningsvis använda mig av Isabell Mixters ord. Det är inte okänt för någon här i kammaren att Vänsterpartiet egentligen inte vill se några friskolor – det vore hederligt att lyfta fram det i den här diskussionen.

Vi vill se friskolor, och vi vill även i fortsättningen värna dem.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar för förklaringen, ledamoten Hansén.

Då förstår jag vad som avses, men jag ställer mig likväl frågande. Här har regeringen gjort en avvägning. Vi vill införa tillgång till information på ett likvärdigt sätt. Det är något som tidigare rödgröna regeringar inte levererat. Nu gör vi det.

Men vi säger också att vi värnar de mindre skolhuvudmännen: de små föräldrakooperativen och de små Montessoriskolorna. De har inte samma administrativa muskler och byråkratiska uppbyggnad som våra kommuner har helt naturligt. Kommunerna har i många år arbetat med offentlighetsprincipen, inte bara i skolan utan i kommunens alla verksamheter. Vi gör en avvägning som innebär att vi vill värna de här skolorna och samtidigt få tillgång till information.

Jag har en fråga till ledamoten Hansén. Tidigare har Miljöpartiet värnat de här mindre skolorna. Tidigare har Miljöpartiet varit en vän av de mindre, fristående skolorna. Är man inte det längre? Vill man nu egentligen, likt Socialdemokraterna, att de här skolorna inte ska få finnas längre? Är det vad vi ser i den här debatten? Annars förstår jag inte detta motstånd mot lättnadsregler för mindre huvudmän som innebär att de får några dagar till på sig för att kunna lämna ut en handling.

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.

Jag vill också göra något som jag inte gör så ofta: berömma regeringen för att ha lyckats med detta. Det gäller väl särskilt Liberalerna i det här fallet.

Jag vill samtidigt tacka för den fina insynen i några av kollegernas läskunskaper. Det var trevligt att få veta vem som kan läsa och inte.

Det finns dock en sak som inte riktigt har kommit upp här i debatten, herr talman, även om det har varit många diskussioner om vem som har gjort vad, vem som inte har gjort saker, varför olika regeringar inte har agerat och så vidare. Jag är av uppfattningen att vi i utbildningsutskottet vill att kunskap ska byggas på kunskap och att sanning, vetenskap och kunskap hör ihop. Jag tycker därför att vi ska ge en sanningsenlig beskrivning av hur det har gått till.

Det var ändå, om jag minns rätt, den socialdemokratiska regeringen 2014–2018 som tog fram en lagrådsremiss om offentlighetsprincipen. Där var de inte så bra på att prata med andra partier som de hade kunnat vara. Men de tog fram en lagrådsremiss.

År 2018 blev det sedan, efter lite tid, en ny regering. Centerpartiet och Liberalerna var en förutsättning för den regeringen, och på grund av Liberalerna och Centerpartiet blev detta inte av. Det berodde alltså inte på att Socialdemokraterna plötsligt var emot offentlighetsprincipen. Jag tycker ändå att det kan vara värt att ha med sig, så att vi kan ha en faktabaserad debatt.

Därför är jag glad. Tidigare var vi för offentlighetsprincipen. Sedan ändrade vi oss. Och nu är vi för den igen. Så kan det bli i politiken ibland, kära lyssnare.

Jag tror, igen, att det är viktigt att vi bygger den här sortens debatter på vad som faktiskt har skett, på fakta. Vi är ändå ledamöter i utbildningsutskottet. Jag tycker att vi kan förmedla till ungdomarna därute hur verkligheten ser ut, så att de när de tittar på hur det faktiskt ser ut och fungerar i politiken kan få en sanningsenlig beskrivning. Jag tror att Sverige vinner på det, herr talman.

Vi borde ha löst det här i januariavtalet. Det gjorde vi inte. Jag är glad för att regeringen har löst det nu, och vi stöttar detta förslag.

Jag är också glad för att det finns lättnader för små skolor. Det har varit diskussioner om även de små kommunerna. Men en liten kommun har ändå lite fler anställda än en liten skola har. Om ni inte har kunskap om det kan ni besöka en liten kommun. De har lite fler anställda, och de har andra verksamheter där offentlighetsprincipen redan gäller. Det är alltså mycket enklare för dem, eftersom skolan är inkluderad där, än det är för den enskilda, mindre skolan.

Var gränsen ska gå kan vi säkert diskutera i all evighet. Jag tror inte att det är det som är avgörande. Det som är avgörande är att vi nu får insyn i skolan. Det är fantastiskt viktigt. Det har funnits fall med sexuella övergrepp, till exempel på Internationella Engelska Skolan. Men där kunde vi inte få inblick i vad som hänt. Det har skett även i en kommunal skola i Malmö. Då kunde vi få inblick i vad som hänt, hur skolan agerat etcetera. Det kunde vi inte få på den privata skolan.

Det hände förfärliga saker på båda skolorna. Men i den ena kunde vi få inblick. I den andra kunde vi det inte. Nu löser vi det. Och det är avgörande för elevernas säkerhet och trygghet. Det kan inte vara så att elever i en fristående skola inte ska ha samma trygghet som de som går i en kommunal skola. Detta är väldigt bra.

Att det tar ett par dagar extra för en liten skola att leverera informationen kan jag leva med. Jag tror att det är rätt viktigt, ifall det är en mindre skola som får på sig en haverist som vill begära ut allt som rektorn gör varenda dag. Sådan är nämligen verkligheten där ute också ibland.

Det är en bra och realistisk avvägning. Vi får väl komma tillbaka om ett par år och se om det är några saker som inte har blivit helt som de ska. Men nu när kammaren i stort är för offentlighetsprincipen i skolan tror jag ändå att det också går att lösa.

Jag önskar väl att man hade gjort det här från början. Det var lite under press som regeringen fick in det. Först hade man bara med insynsprincipen i Tidöavtalet. Sedan tog man inte med det i utredningen. Vi pressade in det, genom rätt mycket kritik från många olika parter. Jag är glad för att det blev så. Och nu är vi här.

I diskussionen om helrenovering är min uppfattning att vi för första gången faktiskt har fått en riktig, ordentlig del av renoveringen på plats. Inte mycket annat av det som kommit från regeringen är en del av en helrenovering. Men detta är ändå lite mer än spackel och målarfärg. Det är en grundförutsättning för att kunna få en bra och ordentlig friskolesektor.

Men det räcker inte. Vi är fortfarande inte i närheten av en helrenovering. Det här är som att det har rivits en vägg, men ny vägg saknas fortfarande och behöver byggas upp. Och man behöver renovera grunden.

Herr talman! Att den här regeringen inte levererar ett gemensamt skolval, till exempel, är djupt problematiskt om vi ska ha en riktig, ordentlig friskolesektor och ett ordentligt valsystem för skolan. Vi har fortfarande köerna. Vi har ingen differentierad skolpeng. I praktiken kommer det inte heller några nya pengar till skolsektorn under den här regeringen. Det är alltså långt kvar till att vi har ett välfungerande skolsystem där alla elever har möjlighet att välja på lika och fria villkor, vilket är viktigt. Valfriheten är avgörande.

Vi måste också säkra att alla skolor faktiskt har goda villkor för att leverera bra utbildning. Det är det som det här är till för. Det är en liten del i att säkra att vi inte längre har en massa skolor som underlevererar, som fuskar och som drar undan pengar som borde gå till eleverna.

I det här fallet: Tack till regeringen för ett utmärkt arbete! Jag hoppas att ni fortsätter det goda arbetet på andra punkter. Det finns lite, lite tid kvar. Ett gemensamt skolval och lite annat hade varit gött. Det kommer ni inte att lyckas med. Men efter ett regeringsskifte kommer vi att se till att det blir av.