Herr talman! Det byggs just nu ett nytt stationshus i Göteborg. Det vet jag därför att jag hade äran att vara där häromveckan och lägga den första tegelstenen. Det första stationshuset i Göteborg byggdes 1858. På den tiden var Sverige fattigt, riktigt fattigt. Det var en tid då vi bara några år senare fick internationellt bistånd på grund av fattigdom.

Trots svåra tider byggdes stationshuset. Det byggdes inte bara för dem som levde och verkade då utan även för nästkommande och framtida generationer. Man skulle kunna se stationshuset som en startpunkt och en symbol, för kort därefter inleddes det som vi brukar kalla hundra år av tillväxt i Sverige. Vi blev sedan ett av världens rikaste länder.

Herr talman! Nu är det dags igen. Denna budget är ett miljardprogram för jobb, för tillväxt och för att bygga Sverige tryggare. Vi har bekämpat den höga inflationen, och nu är det dags att investera i framtiden och bygga Sverige rikare, för dem som tog studenten i juni och för deras barn och kanske barnbarn. Det är precis därför vi och våra fyra partier - Sverigedemokraterna, Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna - har förhandlat fram den här budgeten, för att här och nu se till att Sverige fungerar bättre, också för framtida generationer.

Herr talman! Inflationen har raderat tio års reallöneökningar. Pensionärer har fått se värdet av sina besparingar minska, bolånetagare har brottats med höga räntekostnader och många företagare har brottats med vikande efterfrågan. En viktig del i att bygga Sverige rikare är att stärka svenskarnas köpkraft, och det är precis vad vi gör med denna budget. Vi fortsätter att sänka skatten brett för alla som jobbar liksom skatten på pension.

Med den här budgeten, herr talman, blir det mer lönsamt att gå från bidrag till arbete. Det är både rätt och rättvist. En familj med en polis och en sjuksköterska - jag hörde att en journalist kallat det för snutsyrra, ett nytt begrepp - som sliter och jobbar skift kommer att få ungefär 9 000 mer i plånboken nästa år.

Herr talman! Sverige har också en aktiespararkultur som vi kan vara riktigt stolta över. Jag får ofta frågan av mina kollegor i EU om varför det är så många svenskar som sparar i aktier och fonder, för där är vi unika. Då brukar jag berätta om ISK. Det är en fantastisk uppfinning där tjejer och killar och män och kvinnor kan spara en liten eller större buffert till pensionen långt fram i tiden eller till en resa ganska snart. Man får avkastning på sina pengar, oftast mer än vad man får på ett sparkonto, och dessutom underlättar pengarna på marknaden genom kapital till innovation och företag. Nu uppmuntrar vi denna sparform ytterligare genom att göra de första 150 000 kronorna på ISK skattefria nästa år, och året därpå blir det 300 000.

Herr talman! Jag vet att det finns många som inte har sparat något alls därför att de inte har kunnat. Jag vet hur det är att vända på varje liten krona för att få pengarna att räcka tills barnbidraget kommer så att man kan sätta mat på bordet till sina barn. I den här budgeten sänker vi, som jag sa, skatten på både låga och medelhöga inkomster. Vi förlänger också bostadsbidraget för de barnfamiljer som har det allra tuffast.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Debatt med anledning av budgetpropositio-nens avlämnande

Herr talman! I denna budget höjer vi också beloppet för dem som får sjukpenning i särskilda fall - rehabiliteringspengen i särskilda fall. Det är en grupp som inte har fått sina ersättningar höjda sedan 2012. Detta gör den moderatledda regeringen.

(Applåder)

Följderna av den höga inflationen har gjort att svensk tillväxt har saktat in. Vi har en räntekänslig ekonomi med hushåll som har höga skulder och som därmed reagerar snabbt på högre räntor. Precis som Tyskland, Frankrike och andra länder befinner vi oss i en lågkonjunktur, och vi kommer att göra det även under nästa år. Att i detta läge - i en lågkonjunktur - sänka skatter och bedriva en mer expansiv finanspolitik är helt rätt väg att gå. Riksbanken har aviserat räntesänkningar, och vi kommer med vår politik att bidra till en konjunkturuppgång.

Det som bekymrar mig ännu mer, herr talman, är den långsiktiga tillväxten. Det handlar om det som gör att ekonomin växer om fem, tio eller femton år och om att våga ta ansvar i dag för beslut som gör att ekonomin växer på sikt. Det är bara en växande ekonomi som kan bära framtidens välfärd. Det är bara en växande ekonomi som kan betala för ett framtida försvar eller rättsväsen. Det är därför den här budgeten är så fokuserad på tillväxt. Den sker nämligen inte av sig själv.

Låt mig ge några exempel ur budgeten. Det krävs investeringar för tillväxt, och denna budget är investeringstung.

Den kommande infrastrukturpropositionen kommer att vara den största som någonsin har lagts fram. Det handlar självfallet om att betala av så mycket vi kan på underhållet men också om nya investeringar.

Forsknings- och innovationspropositionen kommer också att vara den största som lagts fram. Vi fokuserar på banbrytande teknik, på life science och andra delar som gör att Sverige kan bli rikare även på sikt.

När det gäller resor har ni säkert hört talas om att vi tar bort flygskatten. Varför gör vi det? Jo, därför att flygbranschen har det enormt tufft och därför att Sverige är beroende av en flygbransch som fungerar. Alla bor inte i Stockholm eller ens i Örebro.

Herr talman! För en växande ekonomi behövs också ett tryggt, stabilt och rent energisystem. Det investerar vi också i, och arbetet med att få igång ny kärnkraft och få den på plats går in i en intensiv fas. Samtidigt stärker vi i budgeten incitamenten för kommuner att se till att det finns vindkraft i närheten genom att de kan få ta del av fastighetsskatten. Vi bygger också vidare på laddinfrastrukturen, så att man kan ha en elbil i hela Sverige.

Sverige är och ska fortsätta att vara ledande i klimatomställningen. Vi är ett föredöme. 98 procent av all el som produceras i Sverige är fossilfri, men mer behöver göras. Om vi investerar i klimatet i dag och i morgon kommer det att vara något av det allra bästa vi gör för generationerna framöver. Med den här budgeten, herr talman, minskar utsläppen.

Att våra högteknologiska och kunskapsintensiva företag är viktiga för Sverige tror jag att vi alla kan skriva under på, vilket parti vi än tillhör, men om de ska fortsätta att vara det och fortsätta att växa måste de få tag på kompetent arbetskraft i Sverige men också i andra länder. Därför förbättrar vi expertskatten, men det räcker inte.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Debatt med anledning av budgetpropositio-nens avlämnande

Både OECD och Produktivitetskommissionen har varit inne på och varit väldigt tydliga med att vi har för höga marginalskatter i Sverige. Det är skadligt att ha för höga marginalskatter. Det hämmar tillväxt och därmed också framtida välfärd. Den som inte skriver under på detta kanske ändå kan känna att principen om hälften kvar, det vill säga att man i alla fall får behålla hälften av det man tjänar ihop, bör gälla i ett land som Sverige.

Herr talman! När inflationen sköt i höjden påverkades välfärden väldigt mycket - särskilt i regionerna, där pensionskostnaderna var så beroende av nivån på inflationen. Det är därför vi har gjort allt vi kan för att bekämpa inflationen. Den har varit skadlig för hushållen, och den har varit skadlig för välfärden. Den tog också pengar i anspråk som behövdes bättre för vård av patienter.

Nästa år, herr talman, kommer pensionskostnaderna i regionerna att vara 25 miljarder lägre eftersom den höga inflationen är bekämpad. Också i kommunerna kommer de att vara 25 miljarder lägre. Det är alltså 50 miljarder lägre pensionskostnader nästa år, enligt SKR, eftersom vi nu har vunnit kampen mot inflationen.

Vi fortsätter ändå att stötta välfärden. Det sker inte på samma sätt som i år eftersom det här året har varit helt exceptionellt, men vi gör stora satsningar på barnpsykiatri och på att minska köerna, liksom en speciell riktad satsning i form av sektorsbidrag till vården och regionerna för att ändå stötta. Enligt den analys vi gör kommer regionerna att under nästa år vara ungefär i balans.

Herr talman! Jag fick en del frågor när det gäller läroböcker och om det här ska bli digitalt framöver, men jag är en person som gillar böcker - och böcker är framför allt viktigt i skolan. Den här regeringen satsar på läroböcker. Läroböckernas tid är inte förbi, och det tror jag att även Lotta Edholm känner.

Det här är viktigt, och vi fortsätter att göra den satsningen på samma sätt som vi satsar på att lärarna ska få vidareutbilda sig. Barnen är vår framtid; det är inte en klyscha utan ren fakta. Om barnen inte får goda chanser och samma möjligheter att faktiskt göra en livsresa - lära sig det de behöver för att klara livet och vara ute på arbetsmarknaden - har vi misslyckats.

Herr talman! Kriminaliteten syns mer än någonsin ute på våra gator och torg och i villaområden. Men det finns ett våld som inte syns. Det kan ske innanför ett fönster uppe på tredje våningen, bakom en gardin, medan man går förbi på trottoaren utanför deras hem. Det här våldet utövas av män mot kvinnor. Kvinnor mördas och misshandlas i sina egna hem.

Jag är glad att våra fyra samarbetspartier verkligen tar den här frågan på största allvar. Det handlar om alltifrån ett mer effektivt kontaktförbud till resurser för att underlätta och hjälpa kvinnan. Det är inte kvinnan som ska fly hemmet; det är mannen som inte ska sätta sin fot där. Allt det här gör vi tillsammans, samtidigt som vi även bekämpar kriminaliteten.

När vi gör det handlar det inte bara om fängelser och poliser utan också om förebyggande insatser. Det handlar till exempel om socialtjänsten och om en ny socialtjänstlagstiftning, och det handlar om mer pengar till kommuner för att de ska jobba med barn som så att säga har större problem än vad barn kanske hade för 10, 15 eller 20 år sedan. Nu möter man barn som mördar barn - eller som flyr gängen för att de inte vill mörda barn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Debatt med anledning av budgetpropositio-nens avlämnande

Det spelar roll vem som styr, herr talman, och rättsväsendet väntas öka från 69 till 100 miljarder kronor bara mellan åren 2023 och 2027.

Många här inne har säkert precis som jag blivit illa berörda av hur kriminella genom "telefonförsäljning" lurar äldre på pengar. Det görs på olika sätt men alltid lika skamlöst. Polismyndigheten uppskattar att den kriminella ekonomin omsätter någonstans mellan 100 och 150 miljarder per år, och det är pengar som naturligtvis gör att våldet och skjutningarna inte upphör.

Därför gör vi nu massiva satsningar på att skruva åt och strypa den kriminella ekonomin. Den finns överallt och på olika sätt. Låt oss hjälpas åt - vare sig det handlar om staten eller om organisationer - att faktiskt rensa i detta, så att pengarna inte kan styra och vara ledande! Vi har bestämt oss för att ta gängens pengar och återföra dem till svenska folket, herr talman.

(Applåder)

Det kommer att vara en hel del saker som vi inte är överens om här i dag, men något jag är väldigt glad över att vi är överens om är försvaret. Att alla åtta partier är så eniga om behovet av att stärka Sveriges försvarsförmåga och överens om vilka resurser som behövs är viktigt. Det vi gör tillsammans för Ukraina är dessutom kanske ännu viktigare; det visar både Ryssland, Ukraina och alla andra länder att vi står på ukrainarnas sida. Det ska vi fortsätta att göra.

Försvarsbudgeten ökar nu för varje år, och det är en helt existentiell fråga. Om staten och vi inte kan se till att våra medborgare är trygga både i landet och längs landets gränser har vi misslyckats med den allra viktigaste uppgiften.

Jag ska gå ned för landning, herr talman. Jag vill bara säga att vi tog över regeringsmakten i ett Sverige som hade blivit fattigare och farligare. Tillväxttakten var bland de lägsta i EU, och våldsutvecklingstakten var bland de högsta. Det var ett Sverige med potthål i vägarna och skotthål i väggarna. Vi fick väljarnas mandat att vända den utvecklingen, och steg för steg, reform för reform och budget för budget gör vi just precis det.

Vi går tillbaka till stationshuset i Göteborg. Det som möjliggjorde hundra år av tillväxt i Sverige var naturligtvis inte bara stationshus och järnväg, även om det var viktigt, utan det handlade även om liberaliseringar, entreprenörskap och näringsfrihet. Det handlade om utbildningsreformer och strävsamma människor. Men det möjliggjordes också av starka institutioner, av föreningsengagemang och av en förmåga hos människor i landet att göra saker tillsammans - att bygga framtiden tillsammans. Så gick vi från att vara ett av världens fattigaste länder till att bli ett av de rikaste i världen.

I dag ser utmaningarna helt annorlunda ut, men målbilden är densamma. Vi vill lämna över ett rikare och tryggare Sverige till nästa generation - och till kommande generationer. Vi gör det med reformkraft, och vi gör det med investeringar. Vi gör det för människor, och vi gör det med människor - tillsammans.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Debatt med anledning av budgetpropositio-nens avlämnande

I detta anförande instämde Fredrik Ahlstedt, Jörgen Berglund, Crister Carlsson, Mikael Damsgaard, Ida Drougge, Gustaf Göthberg, Ann-Charlotte Hammar Johnsson, Arin Karapet, Mattias Karlsson i Luleå, Josefin Malmqvist, Noria Manouchi, Louise Meijer, Ulrik Nilsson, Carl Nordblom, Erik Ottoson, Maria Stockhaus, Oskar Svärd och Boriana Åberg (alla M).

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Debatt med anledning av budgetpropositio-nens avlämnande

Herr talman! Äntligen har den inflation som vi i Tidöpartierna fick ärva av den förra regeringen motats tillbaka. Då var den över 10 procent; nu är den under 2 procent.

Detta betyder ett antal saker. Det betyder att priserna - och i förlängningen hushållens utgifter - inte kommer att fortsätta öka på samma sätt. Det betyder även att Riksbanken kan sänka räntan, vilket man redan har börjat göra. Enligt både Riksbankens egna och andras prognoser kommer man att fortsätta sänka räntan såväl under resten av detta år som under nästa år.

Detta betyder i sin tur att vi kan börja bedriva en mer normal - och kanske till och med expansiv - finanspolitik, till skillnad från den inflationsdämpande och återhållsamma ekonomiska politik vi har bedrivit hittills.

Man kan undra om något av detta hade hänt om åtminstone delar av oppositionens budgetpolitik, där det föreslogs att staten skulle trycka mer pengar och att vi skulle låna oss ur inflationskrisen, hade blivit verklighet. Så hade troligen inte varit fallet.

Problemen vi ser framför oss nu stavas inte inflation utan lågkonjunktur, eller åtminstone svag konjunktur, och med det en stigande arbetslöshet. Därför är jag å Sverigedemokraternas vägnar glad över att vi har bidragit till en budgetproposition som syftar till att skapa tillväxt och bekämpa arbetslösheten. Det absolut främsta man kan göra för att bekämpa arbetslösheten är att göra det mer lönsamt att arbeta. Jobb finns det gott om. Många företag har svårt att hitta personal. Men det behöver givetvis löna sig att arbeta, åtminstone relativt att leva på bidrag.

Det är bara halvtid i mandatperioden, men vi har i och med denna budgetproposition sänkt inkomstskatten för vanliga löntagare två gånger. Den minnesgode, herr talman, kommer ihåg att vi även vann den sista budgetvoteringen innan senaste valet och sänkte inkomstskatten även då. Detta skapar sysselsättning, och det leder till fler jobb och fler arbetade timmar.

Det är ett jättestarkt argument att detta leder till fler jobb, men för mig är huvudargumentet att det ökar friheten. Om alla får behålla en större andel av sin egen lön medför det ett egenvärde i sig. När jag säger lön, herr talman, menar jag givetvis även pension. Pension är uppskjuten lön och ska därmed beskattas på samma sätt som om det vore lön. Även pensionärerna får alltså sänkt skatt med denna budgetproposition.

Det finns mer man kan göra för att mota tillbaka arbetslösheten. Man kan exempelvis utvidga växa-stödet så att det omfattar även den andra och inte bara den första anställda. Man kan också höja gränsen för ersättningen från 25 000 till 35 000 kronor per månad. Det kommer att göra skillnad för de allra minsta företagen. Att det blir 11 000 nya platser på yrkesvux kommer också att göra skillnad. På lite sikt kan det göra att de företag som letar personal faktiskt också hittar den.

Herr talman! Jag tycker att det finns tillräckligt med empiriska bevis på att den politik vi för och de åtgärder vi vidtar och de beslut vi fattar för att driva denna politik framåt funkar. Det är ingen slump att bränslepriserna är avsevärt lägre nu jämfört med de skyhöga priser som var när vi tog över. Då kostade en liter diesel över 28 kronor och en liter bensin 22 kronor. I dag är dieseln 11-12 kronor billigare och bensinen 5-6 kronor billigare. Det är ingen slump utan resultatet av målmedvetna beslut och skattelättnader, steg för steg, som har åstadkommit denna tydliga förbättring.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Debatt med anledning av budgetpropositio-nens avlämnande

Det är ingen slump att det är fler som utvandrar än invandrar till Sverige för första gången på 50 år. Vi har fattat ett antal beslut i syfte att minska invandringen till Sverige, och nu har vi inte bara minskad invandring utan också nettoutvandring. Denna utveckling kommer att förstärkas med denna budgetproposition. Nu börjar vi för första gången någonsin att arbeta aktivt med återvandringspolitiken.

Vårt arbete är dock inte färdigt, tvärtom. Det finns mycket arbete kvar att göra, och det ska vi få på plats under resten av mandatperioden. I vilken riktning vi går borde dock vara övertydligt.

Politik funkar, och därför får politiska beslut konsekvenser. Vill man ha världens högsta priser på drivmedel får man det, och förra mandatperioden hade Sverige högst bränslepriser i hela världen eftersom de partier som då satt vid makten ville det. Men nu slipper vi det eftersom vi vill annorlunda. Vill man ha höga elpriser stänger man ned fullt fungerande elproduktion, vilket den förra regeringen gjorde. Vi fyra på vår sida motsatte oss det, men vi hade som bekant inte majoritet. De höga elpriserna märker man av lite extra om man råkar bo i elprisområde 4, det vill säga de södra delarna av landet. Vill man ha en ansvarslös och okontrollerad migrationspolitik får man det; det är bara att fatta beslut i den riktningen. Vill man däremot ha en mer restriktiv migrationspolitik kombinerad med en aktiv återvandringspolitik fattar man beslut i den riktningen. Det är ganska tydligt vilken linje våra fyra partier har valt, och det är ganska tydligt vilken linje deras fyra partier väljer.

Herr talman! Det finns mycket annat som är bra i budgeten. Bränsleskatterna kommer att fortsätta att sänkas. Bensinen blir 75 öre billigare till nyår, och skatten på jordbruksdiesel kommer att ligga kvar på EU:s absoluta miniminivå.

Flygskatten avvecklas helt och hållet i mitten på nästa år. Den har verkat tillväxthämmande och menligt på Sveriges konkurrenskraft, kanske inte primärt för Stockholmsregionen men för andra delar av landet.

Den rakt igenom meningslösa och ogenomtänkta plastpåseskatten kommer att försvinna om drygt en månad, den 1 november.

Malusbeskattningen på husbilar kommer att försvinna. Då kommer det att bli ekonomiskt rimligare att åka på campingsemester, helst inom Sveriges gränser så att Sveriges campingnäring drar nytta av denna reform. Men det får man förstås bestämma själv.

Mikrobryggerierna kommer att få sänkt skatt, för vi vill att denna näring inte bara ska överleva utan också utvecklas. Det finns en fantastisk kultur förknippat med detta.

Det kommer att bli mer förmånligt att spara på ett investeringssparkonto eller i en kapitalförsäkring. Det är bra, för ju mer eget sparande man har, desto mindre är man beroende av andra och, ipso facto, har mer frihet.

Försvarsmakten stärks. Vi kommer att nå upp till 2,4 procent av bnp redan nästa år, det vill säga klart över Natos miniminivå på 2 procent.

Vi kommer också att få en mycket omfattande tandvårdsreform på plats under mandatperioden. Den kommer att göra det väsentligt billigare för äldre från 67 år och uppåt att uppsöka tandvård. Denna reform kan faktiskt vara skillnaden mellan att uppsöka tandvård och inte och göra att beslutet baseras på hälsomässiga överväganden snarare än privatekonomiska.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Debatt med anledning av budgetpropositio-nens avlämnande

Man kan, och bör också, fråga sig om något av detta blivit verklighet om oppositionen satt vid makten. Lägre bränslepriser? Knappast. Restriktiv migrationspolitik? Inte en chans. Sänkta inkomstskatter och sänkta skatter i största allmänhet samt historiskt stora satsningar på försvar och rättsväsen? Nej.

Herr talman! Halva mandatperioden har gått, och hur vårt alternativ ser ut hoppas jag börjar bli ganska tydligt för väljarna. Hur oppositionens alternativ ser ut vet de inte ens själva. Hur ska då väljarna kunna veta det?

(Applåder)

I detta anförande instämde Jonas Andersson, Mats Arkhem, Staffan Eklöf, Ann-Christine Frohm, Nima Gholam Ali Pour, Christian Lindefjärd, Robert Stenkvist och Leonid Yurkovskiy (alla SD).

Herr talman! Visst förtjänar Sverige bättre än så här? Upp har orden flugit här under debatten, men verkligheten ligger där den ligger.

Sverige har Europas tredje högsta arbetslöshet, efter Spanien och Grekland. I EU faller arbetslösheten. I Sverige under Tidöregeringen stiger den. Nu är den 8 procent - kanske upp till 8 ½ procent. Det är den högsta nivån på tio år, bortsett från pandemins värsta tid. Enligt Konjunkturinstitutet är det 7,5 procents jämviktsarbetslöshet, alltså oberoende av konjunktur. Bakom siffran 454 000 personer döljer sig många människor i nöd, både arbetslösa och människor i deras närhet. Det går inte att blunda för detta samhällsproblem. Det går inte att vända bort blicken.

Vi vet vad den här typen av arbetslöshet gör med integrationen. Vi vet vad den här typen av arbetslöshet gör med kriminaliteten. Vi vet vad den gör med de regionala klyftorna. Men vi vet också hur vi historiskt har vänt arbetslöshetsutvecklingen. Vi vet att fyra av fem jobb skapas i små och växande företag. Vi vet vad som gör att de kan anställa: lägre kostnader och lägre skatter på att anställa. På detta, herr talman och åhörare, lägger regeringen drygt 1 promille av sina 60 miljarder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Debatt med anledning av budgetpropositio-nens avlämnande

Vi vet att också utbildning leder till jobb. På det lägger regeringen mindre än vad den gör på lite billigare bensin och diesel - igen.

Vi vet att välfungerande infrastruktur behövs för att skapa jobb. På det lägger regeringen ingenting nytt alls i sin budget, trots all retorik om alla hundratals miljarder.

Vi hade kunnat ha en massiv nationell satsning för att pressa ned arbetslösheten och få upp tillväxten, som för övrigt är en av Europas sämsta. Ändå är det som om denna fråga knappt existerar i debatten. Den nämns lite i förbifarten av finansministern och bland annat Socialdemokraterna, men det låter mest som om det vore ett naturfenomen eller det nya normala att ha bland Europas högsta arbetslöshetstal.

Var finns viljan? Var finns viljan att stå på småföretagens sida, som vi en gång gjorde, så att de kan anställa? Jag noterar att ni i denna budget ångrar en av de skattehöjningar ni gjorde för småföretagarna, eftersom ni återinför det så kallade växa-stödet. Men ni har höjt skatten på att anställa hundra gånger mer sedan ni tillträdde. Det kostar 100 000 kronor för ett kafé med tre unga anställda. Väldigt många små företag som kämpar för sin idé och sin bygd är i samma situation.

Samtidigt finns det pengar till annat, som ett återvändarbidrag på 350 000 kronor per person, trots att regeringens egen handplockade utredare - uppenbarligen ärlig ekonom - förklarat att det är verkningslöst och meningslöst. Det är hans ord. Är SD:s fixering vid att baxa ut folk ur Sverige tio tjugo gånger viktigare för regeringen än att få in folk i arbete?

Allt tal om produktivitet, strukturreformer och tillväxt är som ett tomt skal där det en gång så stolta Finansdepartementet krympt till en liten underordnad utvecklingsavdelning för tillväxtdrömmar, inkvarterad intill Produktivitetskommissionen på Jimmie Åkessons utvandrings- och kulturkrigarkansli.

(Applåder)

Tänk om vi i stället hade lagt resurser på en intensiv, målinriktad integration med höga krav och höga förväntningar, där förväntan på människor var att de kan och bör bidra, inte att de kan och bör dra!

Innan jag får för mycket applåder, herr talman, vill jag säga att jag även vänder mig till Socialdemokraterna. Retoriken duger inte för att bekämpa arbetslösheten. Det finns för mycket skatter och pålagor och för mycket av den gamla, misslyckade arbetsmarknadspolitiken. Här gäller det att förena anständighet och humanism med en riktig klimatpolitik och jobbskapande i växande små företag. Det är det som i alla länder i alla tider har burit upp jobben, tillväxten och välståndsskapandet.

I ett läge där vi har problem med ungas arbetslöshet borde det också vara självklart att skolan står stark. I dag slås nästan var femte elev ut före gymnasiet. Varje år är det nästan 18 000 ungdomar som inte går vidare. Det är elever som hade kunnat gå vidare om det hade funnits tillräckligt med lärare och om yrkesprogrammen hade stärkts.

I stället förlorar skolan tusentals anställda i dag. Många små kommuner tvingas att stänga mindre skolor på grund av brist på resurser. De tre vanligaste kategorierna uppsagda offentliganställda i dag är barnskötare, elevassistenter och lärare. Om skolan ska kunna stå stark måste vi stoppa detta. Hur kan regeringen då lägga mer på billigare bensin och diesel än på skolan?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Debatt med anledning av budgetpropositio-nens avlämnande

Det här gör också kampen mot kriminaliteten mycket svårare. Den blir halv och haltande. Tala med de poliser som är ute och möter kriminalitetens mörka vardag! Tala med de socialtjänstassistenter som måste uppsöka familjer i kris och rädda ungdomar och barn som är på väg in i mörkret! Det är barn som tvingas in i detta bottenlösa mörker. Alla - det vet ni - kommer att svara att utan en urstark skola klarar vi inte det här. Utan föräldrar som går till jobbet på morgonen och lär sig svenska vänder vi inte det här.

Sedan blundar regeringen också för klimatet, vår tids kanske största ödesfråga. Regeringen hade en väldigt lång presskonferens i går. Det var ett fyrverkeri av akronymer och en festival av förkortningar som LULUCF, ESR, ETS 1 och 2. Men när allt det här var slut hade man inte på ett enda sätt förklarat hur man skulle få ned utsläppen. När allt det här var slut hade man inte sagt ett enda ord om de översvämningar som i dag drabbar miljontals människor i Europa och som inte bara är ett ekonomiskt problem utan även ett stort mänskligt problem.

Efter detta lilla fyrverkeri kom i den egna budgeten också facit. På sidan 15 i utgiftsområde 20 står det under tabell 3.2 Etappmål följande bedömningar:

Ett långsiktigt utsläppsmål till målår 2045 uppnås inte.

Minskning av växthusgasutsläpp i ESR-sektorn till 2030 uppnås inte.

Minskning av växthusgasutsläpp i ESR-sektorn till 2040 uppnås inte.

Minskning av växthusgasutsläppen från inrikes transporter exklusive flyg till 2030 uppnås inte, och så vidare.

Det här är sanningen och facit.

Ni säger att ni i den här budgeten minskar utsläppen med 0,20 miljoner ton, men ni har ju ökat dem med många, många miljoner ton innan. För 99 procent av det ni ska nå upp till har ni inte någon lösning.

Jo, ni har en lösning: elektrifieringen. Men just nu är det ju kris för den i Sverige. Det gäller inte minst transporterna. Många av de svenskar som inte har så stor plånbok tvingas välja bort laddbara bilar. Elbilsförsäljningen sjunker, i synnerhet på den svenska landsbygden och för dem som har minst, medan bensin- och dieselbilar ökar.

Till följd av en vikande marknad - där vi tyvärr leder i nedgången för elbilar - är den största planerade batterifabriken i Europa i kris. Volvo har gett upp målet om laddbara bilar. Våra lastbilstillverkare förstår inte vart ni är på väg. De får varken vindkraftsel för att driva sina fabriker eller en regering som gynnar deras produkter.

Med tanke på att vi vet att Sverige i nästa steg måste producera och köra laddbara fordon är ni ändå på väg rakt ned i diket med backen ilagd och gasen i botten, med monumentala proportioner för Sveriges framtid. Hela den gröna framtid som företagen nogsamt och ärligt har planerat vissnar bara. Tänk alla människor som har tänkt ut och kämpat för att få till lösningar! Alla dessa människor har fått se hur regeringen, efter att den klippt sina invigningsband, haft på sig sina skyddshjälmar och gula västar, solat sig i glansen av den gröna omställningen, bara släpper dem så fort tvkamerorna och kamerablixtarna slocknat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Debatt med anledning av budgetpropositio-nens avlämnande

Folk kan inte byta bil för det finns ingen marknad. Elen kommer inte. Det finns en småaktighet, ibland i det lilla: straffbeskattning på biogas och nu senast på solel. Folk som producerar egen solel ska få en extra solskatt. Regeringen har 60 miljarder i budgeten, men dessa människor ska betala 680 miljoner mer för att de producerar solel från paneler.

Det finns också en småaktighet i det stora. Man dumpar Kriegers flak, en vindkraftspark till havs söder om Skåne. Den skulle ha gett el till 500 000 hushåll, det vill säga hela Malmö och Helsingborg. Hela det projekt som man hade kunnat börja bygga redan nästa år dumpar man med en axelryckning eftersom man dyrt och heligt har lovat att inte bekosta kablarna till dessa parker. Detta har man lovat SD. Man lyssnar inte på de skånska företagen eller Sydsvenska Industri- och Handelskammaren, som varnar för att detta direkt kommer att resultera i dyrare el och tiotusentals förlorade arbetstillfällen.

Nu får det räcka med alla tomma ord. Bota er vindkraftsallergi! Bygg kablarna nu! Bygg Kriegers flak och de hundratals terawattimmarna el till havs nu! Ge de närboende och kommunerna mer tillbaka på elen! Det är dags att blåsa på för mer el, regeringen, för elkunderna i syd, för industrin i väst och för rättvisan i norra Sverige, där man inte kan bära hela bördan för att vi ska få ny grön el. Sverige förtjänar bättre, herr talman.

(Applåder)

Herr talman! Den budget som regeringen har presenterat i dag är tyvärr inte en budget som löser de samhällsproblem som vi står inför. Utsläppen ökar, och välfärden går på knäna. De problemen löser man inte med stora skattesänkningar för höginkomsttagare eller genom att satsa mer på åtgärder som förvärrar klimatkrisen än på sådana som minskar utsläppen.

Jag har många gånger i den här talarstolen sagt att klimatkrisen är vår tids ödesfråga. Klockan tickar nu allt snabbare, och vi spelar rysk roulett med vår planet, som FN-chefen sa. Det är alltså på riktigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Debatt med anledning av budgetpropositio-nens avlämnande

Jag vet att regeringens företrädare läser och tittar på nyheter varje dag. De vet att Sveriges kustsamhällen hotas av höjda vattennivåer, att äldre tvingas stanna inomhus under sommarens värmeböljor, att krig och konflikter i världen ökar i klimatförändringarnas spår och hur extremväder blir vardag. Regeringen och Sverigedemokraterna vet allt detta. Men inte heller i den här budgeten ser vi att man skulle ta klimathotet på allvar - tvärtom. Man fortsätter sänka skatten på bensin och diesel. Man avskaffar flygskatten och låter järnvägen förfalla. Man ägnar sig åt siffertrixande och bokföringsmanövrar i stället för att bedriva en politik som faktiskt minskar utsläppen.

Jag undrar: Förstår man inte allvaret? Tror man att problemet bara är politiskt och inte finns på riktigt? Är det därför man så lättvindigt avvisat Miljöpartiets politik, som faktiskt skulle minska utsläppen? I så fall är det dags för regeringen att höja blicken och vakna till.

Jag förstår det verkligen inte. Jag förstår inte hur man kan subventionera flyget och lämna tågresenärerna på perrongen. Jag förstår inte hur man kan ha elektrifiering som huvudnummer i sin klimatpolitik och samtidigt bedriva en politik som minskar vindkraftsutbyggnaden och elbilsförsäljningen.

Jag och Miljöpartiet är långt ifrån ensamma om att kritisera den här regeringens så kallade klimatpolitik. Både Finanspolitiska rådet och Klimatpolitiska rådet har i skarpa ordalag kritiserat regeringens brist på verkningsfulla reformer.

En effektiv klimatpolitik måste stå på två ben. Det behövs styrmedel för att få bort fossila bränslen, men det behövs också stora investeringar i de gröna, fossilfria och hållbara alternativen, som att säkra elförsörjningen med mer vindkraft, gärna till havs, att energieffektivisera, att satsa på tågen och kollektivtrafiken och att ge fler människor möjlighet att byta till elbil. Sverige är ett av de rikaste länderna i världen. Men vi och alla andra kommer att bli fattigare om vi inte lyckas sänka utsläppen och investera. Därför måste vi låna till investeringar nu för att bygga Sverige starkare.

Nu i höst ska vi avsluta översynen av överskottsmålet och det finanspolitiska ramverket. Vi ser att det finanspolitiska ramverket måste klimatsäkras. Detta har lyfts av såväl Finanspolitiska rådet som Klimatpolitiska rådet. Jag kan inte nog understryka vikten av att vi landar i ett ramverk som ger utrymme åt investeringar i en rättvis klimatomställning. Det gynnar oss nu, och det gynnar framtida generationer.

I valrörelsen lovade Tidöpartierna att ny kärnkraft skulle byggas utan statliga stöd, ge lägre elpriser och lösa alla klimatutmaningar. Finansministern hävdade till och med att byggandet av nya reaktorer skulle påbörjas inom 100 dagar efter valet. Men nu har verkligheten kommit i kapp. Regeringens utredare föreslår hundratals miljarder i statliga lån och subventioner och en särskild kärnkraftsskatt som ska betalas av samtliga hushåll och företag i Sverige för att hålla den dyra kärnkraften under armarna.

Regeringen påstår att ny kärnkraft behövs för att klara klimatomställningen, men det stämmer helt enkelt inte riktigt. Tvärtom gör de långa byggtiderna och de höga elkostnaderna att elektrifieringen försenas. Näringslivet behöver ny grön billig el nu för att ställa om. Det är bara det förnybara som kan leverera det. Regeringens enögda kärnkraftsfokus bromsar helt enkelt klimatomställningen och riskerar dessutom att bli ett slukhål för skattebetalarnas pengar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Debatt med anledning av budgetpropositio-nens avlämnande

Inte nog med att regeringen helt saknar ambitioner när det kommer till minskade utsläpp - även övriga miljömål är minst sagt styvmoderligt behandlade. Man har haft chansen att i den här budgeten gå fram med offensiva satsningar för att skydda såväl skogen som haven och göra naturen mer tillgänglig för fler både i dag och i framtiden. Men man väljer att låta bli.

Om regeringen verkligen ville skulle man nu kunna rädda Östersjön. Det finns förslag om en ny havsmiljölag som skulle kunna göra just det. Men i stället har vi en regering som passivt ser på när sillen fiskas ut av stora industritrålare för att bli fiskmjöl och hela ekosystemet kollapsar.

Vi är många svenskar som är stolta över vår fantastiska natur och vill bevara den för dem som kommer efter oss. Men efter flera år av underfinansiering från högerpartierna är skötseln av våra vandringsleder i naturreservat och nationalparker väldigt eftersatt. Den rännil som regeringen nu lägger tillbaka är helt enkelt för lite för att bevara de naturvärden som kan gå förlorade för alltid om inget görs. I stället för mer natur för fler blir det med den här regeringen fler kalhyggen, mindre biologisk mångfald och färre som kan röra sig i naturen.

Efter två år av passivitet i den ekonomiska politiken från Tidöpartierna befinner sig Sverige nu i en lågkonjunktur som blivit mer utdragen än den behövt bli. Man har agerat för lite och för sent. Nu när man får chansen att satsa väljer man att sänka skatten för rika samtidigt som vården, som går på knäna, får mindre pengar.

Vi vet alla att det bästa sättet att tackla en lågkonjunktur är att stötta hushåll med små marginaler, värna välfärden och göra gröna framtidsinvesteringar. Regeringen och Sverigedemokraterna gör precis tvärtom. Man sänker skatten mer specifikt för höginkomsttagare, men låter barnfamiljer i ekonomisk utsatthet se sitt bostadsbidrag minska med upp till 2 100 kronor i månaden. Det blir småsmulor över för personer med lägre inkomster efter att de högavlönade har fått sitt.

Ska Sverige stå starkt måste vi ha en välfärd som fungerar i hela Sverige. Vård, omsorg, skola och socialtjänst är alla delar som gör oss till ett samhälle. Det är hög tid att vi investerar i det.

De unga som skjuter och blir skjutna har i de allra flesta fall levt hela sina liv i Sverige. De har gått i förskola och skola här, men någonstans på vägen har deltagandet i samhället bytts ut mot gängen.

Vi vet sedan länge att det främsta vapnet mot kriminalitet och utanförskap är en lyckad skolgång. Jag vet det, forskarna vet det och regeringen vet det. Ändå lyser de stora satsningarna med sin frånvaro.

Det finns inga genvägar här. Det behövs fler vuxna i skolan, mer tid för varje barn, snabba och tidiga insatser och en skolhälsovård som fungerar, och för det behövs mer pengar. Det är varken enklare eller svårare än så.

Men det är en fråga om prioriteringar och att våga ställa sig frågan om vad som är viktigast. Är det skattesänkningar för oss som redan har det väldigt bra, eller är det fler vuxna i skolan som kan se varje barn?

Det är inte bara i skolan som regeringen skär ned med allvarliga konsekvenser. Vården befinner sig i kris efter år av underfinansiering. Då lägger regeringen fram en budget som innebär att vården nästa år får mindre pengar. Hur ska det lösa vårdkrisen?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Debatt med anledning av budgetpropositio-nens avlämnande

Det vi vet är att sjuksköterskorna i vården måste bli fler och få bättre löner och en bättre arbetsmiljö. Det kostar pengar. Det borde till och med en moderat finansminister se.

Förutom att lämna familjerna, välfärden och klimatet i sticket sänker regeringen nu också biståndet kraftigt. Det görs i en tid när de humanitära behoven ökar i snabb takt på grund av krig, svält och klimatförändringar. Att då minska vår del av insatsen för att skapa mer demokrati, mer jämställdhet och mer motståndskraft mot klimatförändringar är ingenting annat än kortsiktigt och mycket cyniskt.

Herr talman! Att det är rika män som är vinnare på den här budgeten är talande för regeringen och dess prioriteringar. Den är orättvis och oärlig. Neddragningar omskrivs till satsningar. Den sviker vanligt folk och eldar på orättvisorna i samhället. Vi i Sverige förtjänar bättre än så.

(Applåder)

I detta anförande instämde Ulrika Westerlund (MP).

Herr talman! Tack till alla kollegor för olika inlägg! Vi har mycket gemensamt, men ibland skiljer det sig också åt.

Jag vill lyfta en fråga under dessa två minuters talartid som jag vet att många av oss tycker är viktigare än många andra. Det handlar om stödet till Ukraina och om det invasionskrig som Ryssland utövar där. Flera av oss har varit i Ukraina och hälsat på våra kollegor. Vi har fattat beslut här i riksdagen om stöd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Debatt med anledning av budgetpropositio-nens avlämnande

Någon kanske undrar varför vi gör detta. Ibland möter vi människor i Sverige och på andra ställen som tycker att det är onödigt. Men att ett parlament som det svenska kan vara så överens från vänster till höger om att stötta Ukrainas kamp är helt ovärderligt. Vi står enade i de allra svåraste frågorna - de frågor som betyder så mycket på riktigt för andra. Det handlar om krig eller fred. Det handlar om frihet eller förtryck. För mig som representant för regeringen känns det väldigt bra att vi står tillsammans i den frågan, speciellt vid besök i andra länder. Det är bra att vi är enade.

Men detta har såklart också påverkan på regeringens budget. Vi har bestämt oss för att avsätta en ram på 25 miljarder per år 2024, 2025 och 2026. Det påverkar underskottet, men vi har också varit tydliga i den budget som ligger på bordet med att det är en avvikelse som är rimlig. Vi vill inte att det här ska tränga undan andra viktiga delar här hos oss.

Kriget kan bli långvarigt, och då är det väldigt bra att veta att vi står tillsammans och att vi alla känner att Ukrainas kamp inte bara är en kamp för landet självt. Det är en kamp för Europa, men det är också en kamp för Sverige.

(Applåder)

Herr talman! Jag är glad över att också Mikael Damberg nu pratar tillväxt. Det har han inte gjort så många gånger tidigare. Tillväxt är en fråga som jag har brunnit för under lång tid, för jag vet att om nästa generation ska få det bättre än vi måste ekonomin växa.

Just nu har vi absolut lågkonjunktur, vilket också Tyskland och Frankrike har. Sverige har det för att vi har en räntekänslig ekonomi, men vi är på väg igenom detta. Som jag sa i mitt tidigare inlägg handlar det om att jobba på bred front. Vi har en forskningsproposition och en infrastrukturproposition som är större än någonsin. Skatter ska vara skatter som uppmuntrar både företagande, studier och arbete. Regeringen gör allt detta plus en bidragsreform och enorma satsningar på utbildning - listan kan göras lång.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Debatt med anledning av budgetpropositio-nens avlämnande

Jag vet inte var Mikael Damberg har varit de senaste åren, men allt detta kommer att rendera en ökad tillväxt om man fokuserar på rätt sätt. Och det tänker regeringen göra. När ekonomin växer kommer det att komma fler till del, och det kommer att kunna bära välfärden i framtiden i stället för höjda skatter eller underskottsmål.

Herr talman! Mikael Damberg kanske har missat de två senaste åren, när vi har haft stora stöd till hushållen. Förra året var det 40 miljarder. Vi sänkte skatten för alla förra året. Vi pausade brytpunkten. Vi sänker skatten för alla nu. Det där är inte ett hån mot människor. Hånet ligger i att aldrig tycka att det är okej att sänka skatten för vanliga människor.

Att vi nu sänker marginalskatten är, som OECD, Produktivitetskommissionen och många andra säger, klok politik eftersom marginalskatten hämmar tillväxt och därmed också ger mindre pengar till välfärd och försvar.

Jag har hört ordet "hån" klinga på många ställen i dag. Jag måste ändå säga, herr talman, att det känns lite magstarkt. Det jag tycker är ett hån i dag är att Socialdemokraterna fortfarande inte kan ge besked om alla dessa äldre människor som har blivit grundlurade av personer som har ringt upp dem. Det är kriminella. Det här är sant, och man får ta ansvar.

Att låta ekonomin växa och att låta tillväxten komma alla till del är inte ett hån mot någon, menar jag. Att lura äldre - det är ett hån.

(Applåder)

Herr talman! Det jag försöker beskriva, Ida Gabrielsson, är en utveckling där vi ser att svensk tillväxt kommer att öka.

Jag kan verkligen understryka för Ida Gabrielsson att jag ser de människor och personer som hon nämner varje dag. Med den politik regeringen nu bedriver sänker vi skatten för alla två år i rad. Förra året pratade vi med matjättarna, och matpriserna började sjunka. Nu gör vi en tandvårdsreform som är den största på 20 år. Det är något som Vänsterpartiet inte har lyckats förhandla fram med någon regering. Vi höjer nu rehabiliteringspenningen för första gången sedan 2012.

Allt detta gör vi sammantaget. Vi kan göra det, för vi kan prioritera. Vi kan komma överens, och vi hjälper människor. Men som jag har sagt tidigare kommer jag också alltid att ta ansvar för tillväxten och för att ekonomin ska växa. Den har växt för dåligt sedan finanskrisen, och nu är det dags att vända på det.

(Applåder)

Herr talman! Ja, vad ska man säga? Jag kan bara konstatera att synen på skatt skiljer sig från en moderat till en vänsterpartist. Det var ingen nyhet. Det är väl världens mest uppenbara sanning.

Vad det handlar om är att människor som jobbar och sliter hårt, som kör bussen varje morgon, går sitt nattpass på sjukhuset eller någonting annat, faktiskt ska kunna få behålla lite mer av sin lön. Det är därför vi under många år har sänkt skatten för låg- och medelinkomsttagare och tänker fortsätta att göra det. Det är i grunden bra. Man kan då få ekonomin att växa, och så kommer det mer pengar till välfärden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Debatt med anledning av budgetpropositio-nens avlämnande

På tal om att allt inte är pengar - jag uppfattade att Ida Gabrielsson kanske missuppfattade det lite grann - har det nya styret här i Region Stockholm tillsammans med Vänsterpartiet nu höjt skatten i regionen. Under första året sedan det nya styret tillträdde växte köerna med 43 procent. Uppenbarligen är inte allt pengar.

(Applåder)