Janine Alm Ericson (MP) om Debatt med anledning av budgetpropositionens avlämnande

Herr talman! Vår sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson presenterade förra året direktiven till den kommitté som nu utreder för- och nackdelar med ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap för hälso- och sjukvården. Det arbetet väntas slutföras och presenteras nästa vår och är ett första steg mot ett ökat statligt ansvarstagande, där exempelvis Norge och Danmark har gått före. Ett ökat statligt ansvar fanns även med i statsministerns regeringsförklaring, och alla vet att detta är någonting som vi kristdemokrater länge har drivit på för.

Herr talman! Förra gången Kristdemokraterna hade socialministerposten minskade köerna. Men det som var erfarenheten då - jag har pratat med Göran Hägglund om detta - gjorde oss övertygade om att köer och mycket annat beror på att sjukvården också är felorganiserad. Sverige har fler läkare än EU-genomsnittet, men läkarna här i Sverige träffar färre patienter än sina europeiska kollegor. Vi lägger mer pengar på vården än EU-genomsnittet, men vi har samtidigt det lägsta antalet vårdplatser per capita. Det här är alltså inte på sikt bara ett pengaproblem utan ett organisationsproblem, någonting som även Coronakommissionen konstaterade.

Herr talman! I avvaktan på ett ökat statligt huvudmannaskap har vi kristdemokrater därför sett till att regeringen nu lägger resurser på etablerandet av en nationell vårdförmedling. Långa väntetider har länge varit ett problem inom svensk hälso- och sjukvård, och skillnaderna i väntetider mellan olika regioner och för den delen även mellan olika delar av hälso och sjukvården är dessutom stora.

Genom en förstärkt satsning om 250 miljoner för att påskynda framtagande av en nationell vårdförmedling tar vi nu ett steg framåt för en mer jämlik vård i hela landet. Väntande patienter ska kunna erbjudas vård hos en vårdgivare med kortare väntetider än i hemmaregionen, oavsett var i landet patienten befinner sig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Debatt med anledning av budgetpropositio-nens avlämnande

Den förra regeringen värnade och tycks fortsätta värna regionerna; vi värnar sjukvårdens förmåga att leverera.

Herr talman! Den frågan ställs alltså av en representant för ett parti som har varit besatt av att lägga ned kärnkraften och till och med förbjudit forskning om ny kärnkraft, vilket jag tycker är en bisarr idé bara det. Det har naturligtvis skapat osäkerhet på det här området.

Vi har varit väldigt tydliga, inte minst via vår partiledare som är ansvarig minister, med att alla energislag i den här buketten behövs för att vi ska klara det. Vi klarar det inte med bara det ena eller det andra. Dessutom har vi tagit en energipolitisk inriktningsproposition här i riksdagen. För mig var det på något sätt också ett kvitto på att vi nog får sluta att slå olika energislag i huvudet på varandra, för i den propositionen framgår det väldigt tydligt att alla energislag behövs.

Sedan är det ingen hemlighet att vi tycker att vi ska ha planerbar energi, det vill säga vi ska kunna leverera effekt även när det är kallt och mörkt och vinden inte blåser. Det är den ena delen. Det andra är att kärnkraften ju är på gång nu. Vi tänker leverera och hoppas på fullt allvar att det är påbörjat innan den här mandatperioden är över.

Herr talman! Tack, Janine Alm Ericson, för dessa två frågor nu på slutet!

Jag börjar med den första: Vi ska ha en teknikneutral utformning - varför ska vi betala för vissa anslutningsavgifter men inte för andra? Vid Kriegers flak är det till exempel snart 20-årsjubileum, vill jag bara påminna om, detta eftersom det sägs att vindkraften går så snabbt att få fram.

När det gäller biståndet är det en sänkt biståndsram på 3 miljarder kronor, från 56 till 53 miljarder. Vi kommer alltså att vara ett av fem länder i världen som når över det som man kallar för 0,7-målet, som FN har satt upp. Jag tycker att den här biståndsramen ändå levererar. Vi har levererat i regeringsställning. Det kan jag garantera.

Sedan kan jag ju inte prata om bistånd utan att också nämna att det viktigaste inte är sifferexercisen utan att vi ser till att verkligen dra nytta av de pengar som svenska skattebetalare ger till omvärlden. Den här regeringen har gjort det mer transparent och satsar mer på civilsamhällesorganisationer, vilket är någonting som vi kristdemokrater tror gör att vi får mer bistånd för de pengar som vi de facto ger.