Fru talman! Eva Lindh, Mikael Dahlqvist, Yasmine Bladelius och Sofia Amloh har frågat mig vad jag avser att göra för att hantera den svåra situationen i sjukvården.

Eva Lindh har också frågat mig hur jag ställer mig till det faktum att personal inom sjukvården i Östergötland nu sägs upp trots att statsministern i våras lovade att ingen skulle behöva sägas upp.

Mikael Dahlqvist har också frågat mig hur jag ställer mig till det faktum att personal inom sjukvården i Värmland nu sägs upp trots att statsministern i våras lovade att ingen skulle behöva sägas upp.

Yasmine Bladelius har också frågat mig hur jag ställer mig till det faktum att personal inom sjukvården nu sägs upp trots att statsministern i våras lovade att ingen skulle behöva sägas upp.

Sofia Amloh har också frågat mig hur jag ställer mig till det faktum att personal inom sjukvården i Sörmland nu sägs upp trots att statsministern i våras lovade att ingen skulle behöva sägas upp.

Inledningsvis, fru talman, vill jag framhålla att väntetiderna och vårdköerna behöver kortas, tillgängligheten till vård förbättras och kompetensförsörjningen stärkas.

Staten kan inte fullt ut kompensera för regionsektorns underskott. Det är sjukvårdshuvudmännen, med direktvalda politiker på kommun- och regionnivå med beskattningsrätt, som ansvarar för att tillhandahålla god och jämlik hälso- och sjukvård. Därutöver har kommuner och regioner stor frihet att välja hur en verksamhet ska bedrivas inom ramen för det kommunala självstyret.

Regeringen genomför trots detta en rad olika åtgärder för att stärka regionernas förutsättningar att bedriva en god och patientsäker vård för hela befolkningen. Det handlar bland annat om ytterligare tillskott av medel till regionerna inom ramen för dels ett sektorsbidrag omfattande 3 miljarder kronor, som förstärktes i samband med vårändringsbudgeten för 2024 med ytterligare 6 miljarder kronor, dels fem olika överenskommelser mellan staten och SKR, som alla rör olika delar av hälso- och sjukvården, på totalt knappt 9 miljarder kronor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I överenskommelserna nämns flera åtgärder som syftar till att öka tillgängligheten och minska väntetiderna. Det har varit viktigt för regeringen att så tidigt som möjligt ge besked om medel till regionerna.

Inflationen i kombination med regionernas pensionsavtal, som medför höga pensionskostnader, har slagit hårt mot regionernas ekonomi. Redan 2025 väntas regionernas pensionskostnader minska med omkring 25 miljarder kronor, enligt SKR. Även om inflationstrycket mattats av och det ekonomiska läget har förbättrats förväntas det dröja ytterligare innan den ekonomiska situationen i regionerna har återhämtat sig fullt ut.

Storleksordningen på det sektorsbidrag om 6 miljarder kronor som beslutades före sommaren motsvarar personalkostnaden för cirka 7 000 sjuksköterskor. Regeringens uttryckliga förväntan är att regionerna använder pengarna för att undvika generella uppsägningar av sjukvårdspersonal. För att stärka regionernas förutsättningar att bedriva en god vård föreslår regeringen ett fortsatt stöd till regionerna under 2025. Regeringen föreslår därför i budgetpropositionen för 2025 att 2 miljarder kronor avsätts för 2025 i ett sektorsbidrag till hälso- och sjukvården.

Utöver detta föreslår regeringen också ytterligare satsningar. Bland annat stärks satsningen för ökad vårdkapacitet med 1 miljard kronor. Därtill föreslår regeringen också ytterligare medel under 2025 för nationell vårdförmedling och finansiering av en jämlik implementering av precisionshälsa. Tillsammans med tidigare aviserade medel uppgår de tillskott som regeringen föreslår till hälso- och sjukvården under 2025, inom mitt ansvarsområde, till 18 miljarder kronor.

I maj 2024 gav regeringen en utredare i uppdrag att analysera och föreslå en ny och stärkt vårdgaranti med väsentligt kortare tidsgränser än i dag (dir. 2024:50). Syftet med uppdraget är att hälso- och sjukvården på ett bättre sätt ska leva upp till kraven på en tillgänglig och jämlik vård. Den nya vårdgarantin inom specialiserad vård ska utgå från patientens behov. Patienter ska också ges möjlighet att tidigare än i dag få vård hos en vårdgivare i någon annan region än den egna regionen, utan extra kostnad för patienten. Utredaren ska också lämna förslag på statliga engångsinsatser som syftar till att öka en enskild regions eller samtliga regioners förutsättningar att korta väntetiderna.

Samtidigt vidtas ytterligare åtgärder för att stödja en effektivisering av vården och för att säkerställa att patientnära verksamhet prioriteras. Regeringen har aviserat att en effektivitetsdelegation ska inrättas, som ska ge regionerna stöd för effektivisering inom hälso- och sjukvården. Flera steg tas också för ökad statlig styrning.

Slutligen vill jag understryka att personalen är hälso- och sjukvårdens viktigaste resurs och den grund som hälso- och sjukvården vilar på. Regeringen har därför gett Socialstyrelsen ett uppdrag att ta fram förslag till en nationell plan för att förbättra hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning (S2023/00256). Den nationella planen ska bland annat visa vilka insatser som behövs, både för befintlig och för ny vårdpersonal, för att förbättra kompetensförsörjningen.

Med det vill jag tacka Eva Lindh, Mikael Dahlqvist, Yasmine Bladelius och Sofia Amloh för frågorna och ser fram emot debatten.

Fru talman! Jag tackar Acko Ankarberg Johansson för interpellationssvaret.

Det här är som sagt en oerhört viktig fråga att debattera, och jag vet att statsrådet brinner för sjukvårdsfrågorna och har ett stort engagemang. Heder åt det!

Jag konstaterar dock att sjukvårdskrisen pågår i hela landet. Många regioner höjer skatten till nästa år, så även mitt hemlän Värmland där man planerar att höja den med 60 öre för att delvis kunna kompensera kostnadsökningarna. Tusentals välfärdsarbetare sägs upp, trots att de egentligen mer än någonsin behövs i vården och andra ställen inom välfärden. Självklart kommer detta att få negativa effekter på kvaliteten i vården men framför allt tillgängligheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När jag tittar lite mer på mitt hemlän ser jag att Region Värmland gick back 2023 med nästan 1 miljard kronor - 933 miljoner - vilket är stora summor för ett litet län. I prognosen för i år beräknas underskottet landa på 465 miljoner kronor, det vill säga nästan en halv miljard. Då ska ni veta att man har vidtagit många åtgärder med god effekt. Tyvärr slutar det inte här, fru talman. Det slutar med att 450-500 medarbetare inom vården i Värmland kommer att få sluta. Man är satt på svältkur.

Det här är ett konkret exempel på vad SD-regeringens budgetförslag för nästa år gör när det gäller det så kallade sektorsbidraget. I Värmland innebär det minus 200 miljoner kronor per år, vilket är ganska mycket pengar.

Den ekonomirapport som Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, publicerades nyligen innebär dyster läsning. Samtliga regioner i Sverige går med underskott i år. Resultatet för i år kommer att bli det svagaste under hela 20-talet. Totalt beräknas underskotten landa på 12 miljarder. "Sjukvårdskris" är alltså inte ett för starkt ord; det kanske är ett alltför svagt ord vi använder.

Avslutningsvis, fru talman: Jag var på ett besök i Arvika förra veckan på Arvika sjukhus, som är ett av tre sjukhus i Värmland. Arvika sjukhus befinner sig i ett stålbad. När man möter engagerad vårdpersonal märker man att de har ett brinnande intresse för sjukvården och för sina patienter. Men man möts också av en enorm frustration, oro och ängslan för dels vilka som får vara kvar, dels hur de ska hinna med. Redan i dag har de besvär med tillgängligheten.

De frågor som ställdes till sjukvårdsministern kvarstår, fru talman. Det gällde dels statsministerns tydliga löfte i tv om att ingen skulle behöva sägas upp. Det vore intressant att få statsrådets kommentar till det eftersom det numera sker tusentals uppsägningar. Framför allt undrar jag hur statsrådet tänker om tillgänglighet, som jag vet är en viktig fråga för regeringen. Hur ska man kunna minska vårdköerna när man inte ens klarar av den dagliga verksamheten?

(Applåder)

Fru talman! Sjukvårdskrisen fortsätter att slå hårt runt om i landet. Varsel och uppsägningar sker löpande. I regeringens budgetar för 2023, 2024 och nu 2025 har man gett långt mindre pengar än vad sjukvården behöver. Det får stora konsekvenser för patienter som inte får den vård de behöver i tid och personal som får sämre arbetsvillkor och färre kollegor. Vi är halvvägs in i mandatperioden. Låt mig beskriva hur den första tiden har sett ut.

Min egen region, Sörmland, var först ut med att lägga ett massvarsel på 700 personer. Sörmland hade ett sparkonto, RUR, på närmare 1 miljard tack vare den socialdemokratiska regering och det socialdemokratiska regionala styre som tog oss igenom den förra krisen under pandemin. Den här miljarden, som var sparad för extraordinära situationer, hade man gjort slut på strax efter sommaren 2022.

Förra året var läget i Sörmland så pass allvarligt att man behövde låna för att kunna betala ut löner till medarbetare i december. Nu sitter man och betalar räntor på det här lånet. Region Sörmlands underskott är på 1 miljard kronor. Det är inga småpengar för den här regionen. Det är ingenting som kommer att lösas i morgon. Det är konsekvenser som kommer att vara bestående under lång tid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det som också har hänt under den första halvan av mandatperioden är att regionstyrelsens moderata ordförande i Sörmland har vädjat till sina egna partiföreträdare i regeringen, såsom statsministern och finansministern, och påtalat den här krisen, som finns i Sörmland och runt om i landet. Det kristdemokratiska regionrådet har gjort detsamma till statsrådet Ankarberg Johansson. Men att det inte blivit några större resultat är helt uppenbart.

Nu står det klart att detta kommer att innebära 267 färre tjänster i sjukvården i Sörmland under nästa år. Trots denna neddragning av tjänster kommer det att krävas ytterligare besparingar för att nå en budget i balans. Sammanlagt ska personalstyrkan minskas med 700 årsarbetare.

Svaret från statsrådet får mig att tvivla på att hon har någon djup förståelse för hur illa det är i den här krisen. SD-regeringen har kastat in Sverige i en djup sjukvårdskris där regionerna får för lite resurser.

Då sätter sig Sveriges statsminister i tv-soffan och lovar svenska folket att ingen ska behöva sägas upp. Direkt efter att det löftet avgetts står det moderata regionrådet i Sörmland och säger att man inte kommer att vidta några andra åtgärder, att varslen ligger kvar, att man kommer att rulla vidare och att det här inte kommer att spela någon större roll. Detta fick mig att tappa hoppet om det löfte som hade avgetts. Varför lovar ni saker som ni inte kan hålla?

(Applåder)

Fru talman! I dag i kammaren debatterar och diskuterar vi situationen i sjukvården. Vi har fyra interpellanter som har ställt en fråga till ministern gällande detta.

Jag skulle vilja börja med att säga att det är viktigt i politiken att se långsiktigt på verksamheterna och inte agera här och nu. Det är förutsättningen för att kunna hantera svårare motgångar i framtida ekonomiska lägen. Det behöver man bära med sig som politiker när man agerar ute i de regioner som vi nu pratar om och som är så hårt ansatta.

Det är också viktigt med förebyggande arbete som kan motverka framtida kostnader. Att man arbetar förebyggande är ju någonting som Socialdemokraterna gärna slår sig för bröstet för. Men i praktiken, när de förslagen kommer, ser vi att man egentligen inte är intresserad av att driva den politiken. Man är alldeles för naiv inför den samhällsutveckling som man inte ser komma.

När det gäller hanteringen av de resurser som vi har ute i regionerna och skötseln av den ekonomi som vi av skattebetalarna är satta att förvalta ser vi många exempel på hur man väljer att agera runt om i landet, fru talman. Låt mig ta ett exempel från min egen region, Gävleborg. Där kom man på den briljanta idén att man skulle köpa in och äga vindkraftverk. Att äga och driva vindkraftverk ligger inte riktigt i den kompetens som vi har ute i regionerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det visar också resultatet av användningen av de två vindkraftverk som Socialdemokraterna köpte in i Gävleborg. Resultatet i slutänden är att man vinner ett pris från Skattebetalarnas Förening för årets värsta slöseri. I slutänden visade det sig att projektet med de två vindkraftverken, efter att man sålde dem för ett år sedan, gav ett minusresultat på 100 miljoner kronor.

Det är såklart förståeligt att man inte klarar av att hantera de skattemedel man har och den verksamhet man är satt att bedriva, som man har fått förtroende från väljarna att göra, när man hanterar den här situationen på det sättet. Sedan står man här i talarstolen i riksdagen och vill ha mer pengar för en verksamhet som man inte har klarat av att bedriva på ett ändamålsenligt sätt.

Fru talman! Situationen är inte speciellt trevlig ute i sjukvården i Sverige i dag. Det kan vi nog alla erkänna. Men att kräva mer pengar från staten är egentligen ett sätt att försöka skjuta ifrån sig det ansvar man själv har. I slutänden kan man reglera det till exempel genom den beskattningsrätt vi har.

Om man höjer skatten i sin egen region förstår väljarna vem som står ansvarig för de ekonomiska besvär som vi har. I stället väljer man att skjuta över det på staten och regeringen och säger: Anslagen är för låga för att vi ska kunna hantera den situation vi har i sjukvården i dag. Då låter det lite bättre.

Fru talman! Man säger då: Det är SD-regeringen som inte har tillfört tillräckligt mycket pengar. Det är därför vi har så dåliga resurser i sjukvården i dag. Nej, så är det inte. Situationen är besvärlig av många anledningar. En av de anledningarna är hur Socialdemokraterna väljer att bedriva sin sjukvårdsverksamhet ute i regionerna.

(Applåder)

I detta anförande instämde Runar Filper (SD).

Fru talman och statsrådet! Det är en viktig interpellationsdebatt vi har nu. Den handlar om svensk sjukvård och de olika delarna som påverkar den och som påverkas, positivt och negativt, kortsiktigt och långsiktigt. Debatten om svensk sjukvård går inte bara att förenkla till att enbart handla om statliga resurser till den, för det handlar om så mycket mer som påverkar.

Jag skulle vilja börja med att göra en kort historisk tillbakablick över svensk sjukvård. Under pandemin ökade statsbidragen tillfälligt för att täcka kostnader kopplade just till pandemin, vilket regioner som Östergötland då använde för att öka regionens personalstyrka med tillfälliga statsbidrag.

Vilka styrde då Region Östergötland under den perioden? Jo, Socialdemokraterna. Man måste ställa sig frågan vad det innebär för personal och verksamhet när man ökar antalet anställda långsiktigt med tillfälliga statsbidrag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Under 2021 och 2022 såg vi hur inflationen ökade, vilket påverkade kostnadsutvecklingen på ett generellt plan. Men framför allt såg vi hur kostnader för el och bränsle drog i väg kraftigt. Det var en följd av fullt medvetna politiska beslut signerat Socialdemokraterna genom nedläggning av kärnkraft och höjd reduktionsplikt. Det drev upp priserna i samhället, och det drev upp priserna för offentlig sektor.

Det har varit en svår situation i regionerna som en följd av inflation och medvetet negativa politiska beslut som Socialdemokraterna i regeringsställning har fattat. Sverigedemokraterna och regeringen har tillsammans i statsbudgetarna skjutit till extra medel till regionerna i generella stöd men även i riktade statsbidrag.

Under 2024 har vi i två steg skjutit till medel till regionerna. I den ordinarie budgeten sköt vi till 3 miljarder i ett utökat generellt stöd och 3 miljarder i ett riktat sektorsstöd direkt till hälso- och sjukvården. I vårändringsbudgeten sköt vi till ytterligare 6 miljarder till hälso- och sjukvården utöver redan befintliga stöd.

Vi ser också att vi har en svår situation i regionerna kopplat till pensionskostnader, som utgör en stor del av underskotten. Men enligt bedömningen kommer de också att minska kraftigt under 2025. Det ekonomiska läget bedöms se betydligt bättre ut nästa år och 2026, vilket kommer att skapa bättre ekonomiskt utrymme.

Genom de stöd vi har skjutit till har regionerna också fått goda möjligheter att själva prioritera för att undvika exempelvis uppsägningar. Men likt Region Östergötland måste regionerna själva bedöma sitt behov i sin verksamhet och göra prioriteringar därefter.

I Region Gävleborg har man exempelvis inte varslat sjukvårdspersonal. Där har man gjort andra förändringar, som att minska administrationen, lämna externa hyreskontrakt för att i stället nyttja befintliga lokaler som står tomma samt kraftigt minska inhyrd personal. Många har nu i stället fått anställning direkt via regionen, vilket är glädjande. Jag kanske ska tillägga att Region Gävleborg styrs av Sverigedemokraterna.

I socialdemokratiskt styrda Värmland varslade man om 120 tjänster bland vårdpersonalen samtidigt som man utan att tveka köpte konst för 40 miljoner, en typisk prioritering från en socialdemokrati som helt har tappat fotfästet i verkligheten.

Jag vill avsluta detta inlägg med att citera det socialdemokratiska kommunalrådet Helen Nilsson i Vimmerby, som angående kommunens dåliga ekonomi på journalistens fråga om de borde ha gjort något annorlunda för att det inte skulle bli så svarade: "Vi borde sett över det här mycket tidigare. Jag tror att det är så att man lever på hoppet och tänker att det ordnar sig ändå, men det ordnar sig inte ändå om man inte gör något."

(Applåder)

I detta anförande instämde Runar Filper (SD).

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tycker att det är anmärkningsvärt att de fyra interpellanterna inte verkar förstå att vi inte har en statlig sjukvård i Sverige utan att vi har regioner som länge haft svårigheter och befinner sig i ett ansträngt ekonomiskt läge runt om i landet. Interpellanterna ignorerar också totalt att majoriteten av Sveriges regioner styrs av Socialdemokraterna. Med andra ord är det faktiskt deras eget parti som står för misslyckandet.

Vi kan till exempel gå till den region som jag bor i, nämligen Västerbotten. Det är en region som, likt de flesta andra regioner, styrs av Socialdemokraterna. Det är ett praktexempel på ert fiaskostyre där ni är ansvariga för regionens dåliga ekonomiska hushållning.

Det är en region där man för inte länge sedan prognostiserade uppemot 1 miljard kronor i underskott. Nu ska man spara in 250 miljoner kronor på personalkostnader, vilket innebär att ungefär 300 tjänster kommer att försvinna. Samtidigt får fattigpensionärer och ekonomiskt utsatta, de svagaste i samhället, betala för underskottet genom höjda generella patientavgifter, samtidigt som regionen väljer att prioritera annat än vården.

Socialdemokraterna i Västerbotten har nämligen genom åren tydligt visat att trots underskott är det inte vården som de prioriterar. I stället är det Norrlandsoperan, hbtq-diplomering, jämställdhetsintegrering, gender budgeting med mera som är mycket viktigare.

Man har låtit befolkningen som bor längst bort från närmsta BB tvingas bila i fem timmar medan BB i Lycksele har varit stängt. Efter flera år valde Socialdemokraterna till slut att följa Sverigedemokraternas förslag i regionen och låta BB i Lycksele öppna igen, något som gjort att sträckan till BB kortats ned väsentligt och som både kan rädda liv och stilla blivande föräldrars oro.

Man har även valt att bekosta hijab, en symbol för kvinnoförtryck, till vårdpersonal, alltmedan vården redan går på knäna. Socialdemokraterna har gång på gång visat att de är islamistkramare som inte värnar om kvinnors rätt till självbestämmande. Detta är ytterligare ett tydligt sådant exempel.

Socialdemokraternas senaste vansinne i regionen är bebisrejv. Ni hörde helt rätt - bebisrejv. Det var Norrlandsoperan, som finansieras av Region Västerbotten, som firade 50 år med att anordna ett bebisrejv. Detta lägger man pengarna på i stället för på vården.

Det här är misslyckad politisk styrning som man ser runt om i landets regioner just där Socialdemokraterna styr eller är med och påverkar styrningen. Därför, fru talman, borde Socialdemokraterna ställa frågorna till sig själva i stället.

Att dessa fyra riksdagsledamöter står här och kritiserar den nuvarande regeringen för det egna partiets misslyckanden är bara pinsamt. Jag tycker att Socialdemokraterna borde försöka påverka inom sitt eget parti och göra rätt inom regionerna i stället för att låtsas som att det inte är deras fel att vården i regionerna ser ut som den gör i dag.

För det är just vad det är. Det är faktiskt Socialdemokraternas fel.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman och statsrådet! Socialdemokrater runt om i landet angriper nu regeringen och SD om vårdkrisen. Men hur ser det ut i de sossestyrda regionerna ute i landet, där de själva har ansvaret för att effektivisera verksamheterna? Det är frågan.

Regionerna måste ju fatta så kloka beslut som möjligt. Regeringen och SD fortsätter förstärka redan pågående mångmiljardsatsningar ytterligare och tar sin del av ansvaret för hälso- och sjukvården i landet. Det är ett lagspel där regionerna också har ansvar för sina egna beslut.

Det särskilda stödet till regionerna har getts i syfte att minska risken för uppsägning av vårdpersonal, vilket regionernas budgetar också bör göra. Men hur prioriterar de socialdemokratiskt styrda regionerna?

Vi kan gå till Region Värmland. Trots annalkande kris vars like vi inte sett sedan början av 90-talet tycks styret vara oförmöget att göra en sund prioritering av regionens pengar och verksamheter. Man gör drastiska nedskärningar i sjukvården i stället för att börja med att titta på hur mycket som skulle kunna sparas genom nedskärningar på andra, inte helt nödvändiga, områden.

Sjukvården handlar ju om liv och död, till skillnad från mycket annat som regionen håller på med. Visst är det fint att prata om värdegrund, ha kurser i Agenda 2030, anställa värdegrundsutvecklare och jämställdhetsstrateger eller marknadsföra och sprida som sitt varumärke hur bra och fin man är som region. Vi ser dock inte vad detta ger för konkret nytta för de patienter som väntar i oändliga operationsköer, som inte når fram till sin vårdcentral eller som väntar på hjälp inom psykiatrin.

Den offentliga byråkratin har svällt ut till en oformlig koloss av låtsasjobb i hållbarhet och värdegrund. Vi har fått en hel samhällsklass av personer anställda i offentlig verksamhet vars hela existensberättigande ligger i att vända papper fyllda med ideologiskt nonsens.

Fru talman! Dessa flummiga trender som sprider ut sig inom offentligt finansierade verksamheter måste kraftigt prioriteras ned för att ge plats och ekonomi till verklighetsbundet arbete som gör verklig nytta för regionens medborgare. Både staten och regionerna ställer betungande krav på detaljerad dokumentation som personalen måste samla in och redovisa i olika program och patientjournaler. Tidsstudier visar att svenska läkare och sjuksköterskor har patientkontakt under endast en tredjedel av arbetspassen.

Vi vill ändra på detta. Vi tror inte att mer byråkrati och värdegrundsarbete löser problemen, utan vi vill i stället omfördela resurserna direkt till vården.

I vintras valde regionledningen i Värmland, som består av Socialdemokraterna, Centern och Vänsterpartiet, att ge sig på kärnverksamheterna i stället för att ta tag i all nonsensbyråkrati och onödig administration. Många blev väldigt upprörda när regionstyret än en gång gav sig på regionens allra viktigaste kärnuppdrag då man ville lägga ned akutjourlinjen på Arvika sjukhus. Exakt samma sak hände förra hösten, för ett år sedan, när regionstyret ville lägga ned jourcentralerna i Kristinehamn och Säffle, som är kommunerna nummer tre och fem i Värmland. Men man fick återigen ge vika för stora folkliga protester.

I en situation med vårdkris och galopperande kostnadsökningar inom alla områden är det varken rätt tid eller rätt plats att lägga 40 miljoner på konstnärlig gestaltning för nya centralsjukhuset för inköp av ny konst.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

(Applåder)

Fru talman! Jag läste den inlämnade interpellationen från Yasmine Bladelius med viss förvåning. Jag lyssnade också på hennes anförande här. Yasmine målar upp en bild av Region Skåne som en region i fullständigt förfall.

Den åsikten och den bilden sitter nog kvar sedan tiden då Socialdemokraterna styrde Region Skåne. Som skåning, distriktsordförande för Skåne och tidigare regionpolitiker har jag dock svårt att förstå kritiken mot dagens styre.

Det är extra beklagligt att Yasmine Bladelius slänger sig med direkta faktafel. Faktum är att Region Skåne ökat sin bemanning med tusentals personer, närmare bestämt 1 194 personer bara det senaste året. Den 31 augusti 2024 var 38 077 personer anställda i Region Skåne, vilket var 1 194 fler än ett år tidigare. Yasmine Bladelius får det att låta som att antalet anställda har minskat.

Den grupp som ökat mest är sjuksköterskor. Region Skåne har ökat antalet med 468 stycken och har nu totalt över 9 000 sjuksköterskor anställda. Därefter kommer undersköterskor, som bara det senaste året har ökat med 244 stycken, och läkare, som ökat med 144 stycken det senaste året.

Region Skåne har alltså förstärkt sjukvården kraftigt sedan Tidösamarbetet tog över. Med rätt prioriteringar har detta varit möjligt även under ett år med kris.

Visst, vissa kategorier har minskat det senaste året. Grupper som minskat är vaktmästare, de som jobbar med trädgård och kök samt administratörer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I interpellationen från Yasmine Bladelius tas särskilt upp att det ska minskas med 50 undersköterskor på sjukhuset i Helsingborg. Det är dock direkt oärligt att inte också ta upp bakgrunden till detta. Bristen på sjuksköterskor gjorde att man tidigare under lång tid anställde fler undersköterskor. När bristen på sjuksköterskor minskar har man anställt sjuksköterskor i stället, och då blir en del av undersköterskorna övertaliga. Personalmixen behövde helt enkelt bestå av fler sjuksköterskor för att fungera optimalt. Men det betyder inte att man kommer att säga upp undersköterskor. Hela minskningen ska nämligen ske genom naturliga avgångar. Det är därför man har lagt in begränsningen att man vid varje ny anställning först ska se om man kan lösa det inom ramen för befintliga anställningar.

Allra mest pinsamt blir ändå Adrian Magnussons inlägg. Han lyfter upp problemet med att komma i fråga för utredning av läs- och skrivsvårigheter. Jag har haft barn i Skåne när Socialdemokraterna styrt, som också har stått i kö för utredning av läs- och skrivsvårigheter. Jag minns att det tog flera år att komma fram i kön till dyslexiutredning. Om Socialdemokraterna säger att det är särskilt cyniskt och pinsamt att man ger sig på denna grupp bör de själva verkligen fundera över varför de gjorde det. Det var betydligt längre köer tidigare.

(Applåder)

Fru talman! Jag vill börja med att säga att det ändå är bra att Sverigedemokraterna nu deltar i debatten om sjukvården, som är så viktig - Sverigedemokraterna har ju ansvar för hur situationen ser ut i dag. Jag tyckte att det skulle bli intressant att höra vad man har att säga eftersom Jimmie Åkesson före valet sa att Sverigedemokraterna skulle vara garanten för sjukvården i Sverige. Då kommer det vanliga: en oändlig radda av dåliga prioriteringar som någon har gjort någon gång.

Jag kan ta upp en enda prioritering som svar på alla påståenden om dåliga prioriteringar från Sverigedemokraternas sida. Det handlar om den prioritering som finns i den budget som den SD-styrda regeringen antagit. Satsar man på sjukvården? Nej. Satsar man på dem som redan har? Ja. Det är en otroligt dålig prioritering, som drabbar dem som är svagast; det är de som får betala.

Jag blir faktiskt både ledsen och upprörd. Jag tycker att det är pinsamt att det finns partier, ledamöter här i riksdagen, som aldrig kan göra annat än prata om att det är någon annans fel. Stå upp för er politik! Ta ansvar!

Sedan ska jag återge något jag hört under mina möten hemma i Östergötland: Situationen ser nu äntligen ljus ut för Region Östergötland. Jag vet inte, men jag tror att det är ganska få anställda i sjukvården, ganska få patienter och ganska få boende i Östergötland som tycker att den meningen stämmer överens med verkligheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tror inte att de håller med om att man med fingertoppskänsla har tagit tag i den situation som råder i Region Östergötland i dag. Jag beklagar den bilden, för det ger mindre hopp om att den här situationen ska lösas i Region Östergötland och mindre hopp om att situationen ska bli annorlunda i Sverige. Det enda man gör är ju att skylla ifrån sig - att det alltid är någon annans fel - och inte ta ansvar för den situation vi har i sjukvården i dag.

Det som nu händer i Region Östergötland är att man minskar mängden personal med nästan 7 procent. Det innebär 900 färre anställda i sjukvården nästa år. Kommer den sjukvården att bli bättre? Nej.

En annan del som Sverigedemokraterna här har pratat om är att sjukvården tidigare inte var bra. Vi socialdemokrater var efter pandemin helt medvetna om att det skulle krävas stora resurser och insatser, för det fanns ett uppskjutet vårdbehov efter pandemin. Det har vi tagit ansvar för i våra budgetar. Vi har tillfört de resurser som skulle behövas i sjukvården.

Sjukvården blir inte bättre av att man negligerar den, inte tar ansvar för den och inte tillför de resurser som behövs för att man ska få en god sjukvård för alla.

(Applåder)

Fru talman! Det är ju uppenbart att Sverigedemokraterna är livrädda för den här debatten. De är mycket väl medvetna om att de är precis lika ansvariga för den hälso- och sjukvårdskris som vi har i Sverige i dag som övriga i regeringen. Det är väl också därför de har mobiliserat sig för att vara med i den här debatten. Med all respekt, fru talman, men enligt mitt tycke är det enda som är värre än att sverigedemokratiska ledamöter ständigt uttalar osanningar i den här talarstolen att det faktiskt finns de som tror på dem. Men åter till debatten!

I Skåne är det bara drygt varannan patient i vårdkön som får operation eller åtgärd inom vårdgarantins 90 dagar. Inom cancervården får bara drygt var tredje patient vård enligt de nationella riktlinjerna. Skåne har sämre tillgänglighet än riket på tre av fyra av vårdgarantins olika områden.

Bakom alla dessa siffror finns helt vanliga människor och deras familjer, anhöriga och kollegor som lider med dem. Och bakom siffrorna finns också sjukvårdspersonalen - de som går på knäna, de som inte kan springa snabbare och de som inte får tillräckligt med resurser och kollegor.

Att det ser ut på detta sätt är ingen tillfällighet. Det är politiska beslut som har lett till den sjukvårdskris vi har i Sverige i dag. Det handlar om underfinansiering av verksamheten och om bristande politisk styrning. Det handlar om nedskärningar och en politisk ovilja att stötta upp från regeringens sida. Den här sjukvårdskrisen hade kunnat undvikas.

Detta har vi socialdemokrater visat, inte minst i de senaste budgetar som vi har lagt fram. I budgeten 2023 fördubblade vi tillskotten till välfärden jämfört med regeringen, och 2024 fördubblade vi anslagen till sjukvården jämfört med regeringen. I vårbudgeten dubblade vi regeringens satsningar, och det gör vi också nu, när vi föreslår en bottenplatta för välfärden för att säkra finansieringen av den genom att de generella statsbidragen räknas upp i takt med inflationen - ett inflationsskydd för sjukvården, helt enkelt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta har regeringen sagt nej till. I stället görs nu nedskärningar på en redan krisande sjukvård. I skrivande stund uppgår dessa nedskärningar till 2,8 miljarder svenska kronor bara i Skåne, samtidigt som det prognostiserade underskottet är 4,5 miljarder svenska kronor. Samtidigt får ministern och jag sänkt skatt med tusentals kronor.

Fru talman! Jag tycker att det är svårt att föreställa sig en politisk ledning som sköter sitt uppdrag sämre än vad vi ser i Region Skåne, där ministerns partikamrater är med och styr, och i riket, när det kommer till just sjukvårdspolitiken. På två år har det nuvarande styret för Region Skåne, bestående av Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna, gjort av med hela det överskott som man under tio års tid sparat ihop. Det var pengar som var avsedda för investeringar, inte minst i hälso- och sjukvården i Skåne. I stället måste man nu öka lånefinansieringen, också när det gäller driften.

Region Skåne går alltså nu mot en fulländad skuldkris - förutom sjukvårdskrisen. Priset kommer våra barn och barnbarn att få betala.

Min fråga till sjukvårdsministern är: Är det verkligen att ta ansvar att sätta våra barn och barnbarn i skuld för att klara av att driva hälso- och sjukvård?

(Applåder)

Fru talman! Vi ser i dag en sjukvård som ärvts med stora systemfel, en sjukvård där personalen går på knäna och patienterna inte får den vård de behöver och har rätt till. Varför är det så? Jo, så är det eftersom Socialdemokraternas lösning på allt är att bara ösa in mer pengar utan att adressera de strukturella problemen.

Som jag sa i mitt tidigare inlägg är sjukvårdskrisen inget nytt. Redan 2014 började man se problemen, och det har bara eskalerat. Köerna fördubblades. Köerna till bup tredubblades. Varför gjorde inte Socialdemokraterna någonting under alla de år de satt vid makten?

Här kritiserar man oss. Regeringen hann knappt komma på plats förrän man stod här i talarstolen och kritiserade den SD-ledda regeringen för att inte göra tillräckligt med åtgärder för att komma till rätta med alla de problem som Socialdemokraterna åsamkat Sveriges befolkning.

Fru talman! Sverigedemokraterna och regeringen genomför nu de reformer som krävs för att städa upp efter Socialdemokraternas ineffektiva vårdpolitik. Vi satsar stort på att kapa vårdköerna, öka tillgängligheten, förbättra effektiviteten och säkerställa att vården blir mer jämlik.

Statsrådet redogjorde förtjänstfullt i sitt anförande för tillskotten när det gäller att stärka regionerna och deras förutsättningar att bedriva en god och patientsäker vård för hela befolkningen. Det var bland annat ytterligare tillskott av medel till regionerna inom ramen för dels ett sektorsbidrag omfattande 3 miljarder, som förstärktes i samband med vårändringsbudgeten för 2024 med ytterligare 6 miljarder, dels de överenskommelser mellan staten och SKR som rör olika delar av hälso- och sjukvården på totalt knappt 9 miljarder.

För 2025 satsas inom detta område totalt 18,4 miljarder. Det handlar bland annat om att öka vårdkapaciteten med 7,5 miljarder, om sektorsbidrag på 2 miljarder och om en nationell vårdförmedling på 250 miljoner. Dessa reformer kommer att stärka hälso- och sjukvården och samtidigt förbättra arbetsmiljön och kompetensförsörjningen för vårdpersonalen.

(Applåder)

Fru talman! När Sverigedemokraterna tillsammans med Östgötasamverkan i Region Östergötland tog över styret i slutet av 2022 hade Socialdemokraterna fräckheten att ifrågasätta den nya majoritetens trovärdighet genom att betona den begränsade flexibiliteten i fråga om nya satsningar inom hälso- och sjukvården. Att det inte fanns ett ekonomiskt utrymme för kostnadsdrivande satsningar hade tydligen ingen betydelse för Socialdemokraterna. Som en konsekvens av att de inte hade förstått den allvarliga ekonomiska situationen valde Socialdemokraterna dessutom att yrka avslag på ett flertal kostnadsbesparande åtgärder. När vi har kommit så här långt i redovisningen till varför man i Region Östergötland har tvingats varsla 900 anställda kan man kanske tycka att interpellanten är svaret skyldig.

Under 2023 redovisade Sveriges 21 regioner ett underskott motsvarande cirka 18 miljarder kronor - detta trots att de socialdemokratiskt styrda regionerna under perioden 2014 till 2022 höjt skatten hela 23 gånger.

Menar ledamoten Eva Lindh att man ska höja skatten för att täcka underskott som skapats av en vårdslös ekonomisk regionpolitik med en lösning som uppenbarligen inte har fungerat åtminstone under de senaste tio åren? Eller anser ledamoten Eva Lindh att hela ansvaret för en regions misslyckade politik som har lett till en kraschad ekonomi ligger på regeringen och att det är regeringens uppgift att skjuta till statsbidrag för att täcka underskott, oavsett hur illa regionen har skött sin ekonomi?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Trots flera hundra miljoner extra i statsbidrag under Socialdemokraternas styre hade ett flertal regioner ett väsentligt kompetenstapp av sjuksköterskor och stora underskott. Är ledamoten Eva Lindh medveten om att det är Socialdemokraternas egen bristfälliga ekonomiska politik som har lett fram till den instabila och ohållbara sjukvårdssituationen inom flertalet regioner?

(Applåder)

Fru talman! Sverigedemokraternas närvaro i kammaren pekar ändå på att man känner ett ansvar för krisen och att den måste bemötas. Det bör ändå noteras.

Jag hoppas att skåningarna lyssnar på borgerlighetens representanter i kammaren i dag och tar in vad de säger. Det verkar finnas ett brett stöd för att sjukvårdspolitiken i Skåne är god. Jag har aldrig märkt det stödet, men jag har uppenbarligen missat de skåningarna.

Jag vill påpeka för ledamoten Eskilandersson att det inte är jag som lägger ned logopedimottagningen i Ystad, utan det är Sverigedemokraterna i Region Skåne som gör det. Det är inte jag som gör det. Trots att det verkar vara viktigt att ta till anekdotisk bevisföring och berätta om sina personliga erfarenheter läggs mottagningen ned av partikamraterna till distriktsordföranden för Sverigedemokraterna i Region Skåne. Det kan ju låta bra. I stället för att bråka med mig - det kan bli lite pinsamt - kan man ta två minuter och lyfta på luren, ringa till Skåne och säga att logopedin i Ystad inte ska läggas ned. Det verkar viktigt, och det är ett tips från mig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är ofta mycket ord i välfärdspolitiken från borgerlighetens representanter. Det är mycket ord, och man påstår sig vurma för sjukvården, skola, omsorg, välfärd och så vidare. Men det är inte en prioriterad fråga för svensk borgerlighet, och det kommer aldrig att vara det. Det framkommer inte minst i budgetförslaget när skatten sänks för de allra rikaste i stället för att satsa pengar på sjukvården.

Det finns ytterligare ett exempel i Skåne. När sjukvården i Ystad monteras ned bit för bit kan man undra vad Sverigedemokraterna i sydöstra Skåne gör för att driva regionala frågor. Man ger sig på privata konstsamlingar på Sjöbo vårdcentral, och det säger väl någonting om var prioriteringarna ligger även hemma i Skåne.

(Applåder)

Fru talman! I mitt tidigare inlägg pratade jag om konsekvenserna av Sverigedemokraternas politik gällande sjukvården, nationellt och hemma i mitt län Gävleborg. Och, fru talman, jag känner att jag behöver komma med en sakupplysning gällande Sverigedemokraternas omställning, som det hänvisades till i talarstolen gällande Region Gävleborg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Som första och enda sjukvårdsregion i Sverige planerar man att bolagisera en hel vårdnivå, nämligen primärvården.

Medan Moderaterna i Stockholm genom Kristoffer Tamsons säger i DN att vi för enögt har förespråkat så många privata lösningar som möjligt planerar alltså Sverigedemokraterna för en utförsäljning av hela primärvården i Gävleborg. Om de hinner driva igenom allt det som deras utredning föreslår ska alla hälsocentraler först bolagiseras och sedan säljas ut. Beskedet har skakat om i mitt län. Det är radikal politik som också kommer att leda till ökade administrativa kostnader och till minskad demokratisk kontroll.

Vems intressen ska de här bolagsstyrelseledamöterna värna? Är det bolagets ekonomiska ställning och vinst som ska prioriteras framför medborgarnas tillgång till en rättvis och tillgänglig vård? Var i Gävleborg kommer hälsocentralerna att vara lönsamma nog att driva? Är det bara centralt i de största kommunerna?

Jag är väldigt orolig, fru talman, och det är många med mig i mitt hemlän. En ideologiskt motiverad bolagiseringsprocess kastar ut anställda, patienter och medborgare i en väldig osäkerhet. Det är konsekvenserna av sverigedemokratisk politik nationellt och i Region Gävleborg.

(Applåder)

Fru talman! Det har varit mycket tal om att Sverigedemokraterna ska ta sitt ansvar, men jag vill mena att Sverigedemokraterna i högsta grad har tagit sitt ansvar. Vi tog till och med vårt ansvar redan innan vi kom med i Tidösamarbetet. Det var Sverigedemokraterna som tillsammans med Vänstern, KD och Moderaterna gav mer pengar till sjukvården 2022 genom att helt enkelt köra över den socialdemokratiska regeringen, som ville ge mindre pengar till sjukvården än vad vi ville. Det kanske man också ska komma ihåg.

Adrian Magnusson tog upp ett exempel på en nedläggning. Och visst kan vi stå här och prata om exempel på nedläggningar i våra hembygder, men jag tycker att det blir lite fel i debatten. Minns ni Folktandvården i Örkelljunga? Den finns inte längre, för Socialdemokraterna ville inte rädda den. Sverigedemokraterna ville rädda den, men vi hade inte egen majoritet för det. Nu har vi i det nya styret fått igenom att det ska bli en ny folktandvård till Örkelljunga. Det kommer definitivt att underlätta för oss, men jag tycker att vi lämnar detaljfrågorna kring hur vården ska bedrivas i Skåne till Region Skåne och debatten där.

Däremot är Helsingborgs sjukhus ett utmärkt exempel på hur vi faktiskt arbetar med vården. 65 personer fler har anställts till just detta sjukhus. 54 av dessa är sjuksköterskor eller läkare. Visst kan man beklaga sig över att antalet undersköterskor behöver minska med 50, men 50 undersköterskor är ändå färre än 54 sjuksköterskor och läkare. I slutändan har vi alltså ändå betydligt fler anställda än vad Socialdemokraterna hade.

(Applåder)

Fru talman! Det här är ingen lekstuga. Det är Sveriges riksdag, där vi förväntas ta frågor på stort allvar och verkligen göra allt vi kan för att förbättra situationen för människor som lever i Sverige.

Jag betackar mig för att ta lärdom av Sverigedemokraterna eftersom det skulle innebära att vi är med och drar ned på sjukvården. Det kommer vi inte att göra, för vi socialdemokrater står upp för en god välfärd och bra sjukvård, och det kommer vi att fortsätta göra även framöver.

Innan jag vänder mig till statsrådet som vi ställt frågorna till vill jag säga att jag tycker att otroligt mycket är märkligt här. Sverigedemokraterna verkar vara väldigt stolta över att vi var överens om att ge mer pengar till regionerna under pandemin. Då slog man sig för bröstet och tyckte att det var bra, men nu när regionerna har stora behov av pengar vill man inte längre det. Vart tog den viljan vägen? Den frågan får bli retorisk eftersom ingen sverigedemokrat har mer talartid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det jag vill säga till sjukvårdsministern handlar om inflationen, som ministern tidigare har sagt är en tillfällig svacka. Regeringen har ju valt att ibland inflationsskydda - men inte sjukvården. Det finns alltså olika prioriteringar. De summor sjukvårdsministern nämner stämmer inte. Vi har hela tiden lagt mer. Det har min kollega Yasmine Bladelius också nämnt.

Tillfällig svacka - säg det till dem som väntar på vård och behöver vård i dag! Vi behöver arbeta långsiktigt med sjukvården också här och nu.

(Applåder)

Fru talman! Det blir uppenbart också i denna sjukvårdsdebatt att Sverigedemokraterna känner sig ansvariga för den sjukvårdskris som vi har i detta land, och det ska de naturligtvis göra. Sverigedemokraterna är underlag till den regering som styr Sverige, det land som nu de facto har en sjukvårdskris.

Fru talman! Om jag hade varit kristdemokratisk sjukvårdsminister hade jag på fullaste allvar varit orolig för att sitta i regering tillsammans med Sverigedemokraterna, inte minst efter den debatt vi hållit i den här kammaren i dag, därför att inte en enda gång under alla de anföranden som många sverigedemokrater haft i den här talarstolen har jag hört något förslag på lösningar på den sjukvårdskris vi befinner oss i.

Svar på interpellationer

Det har varit otaliga beskyllningar mot den föregående regeringen, Socialdemokraterna och olika socialdemokratiska regionpolitiker men inte ett enda konkret förslag från Sverigedemokraterna om hur vi ska stävja den sjukvårdskris vi har i detta land just nu. Hur ska vi se till att inte någon sägs upp i den svenska hälso- och sjukvården? Hur ska Sverigedemokraterna, regeringsunderlaget, se till att statsministerns löfte om att ingen ska sägas upp i den svenska hälso- och sjukvården hålls? Det kom inget svar från Sverigedemokraternas sida den här gången heller.

(Applåder)

(forts. § 6)