Herr talman! Vi moderater vill ha en migrationspolitik som möjliggör för oss att klara av integrationen av dem som kommer till och befinner sig i Sverige. Då krävs en stram migrationspolitik där färre asylsökande kommer till vårt land, men det krävs också att principerna om den reglerade invandringspolitiken efterlevs.

Asylsökande som har skyddsskäl ska snabbt få ett besked om uppehållstillstånd och ges goda möjligheter att integreras i det svenska samhället. Men asylsökande som inte har skyddsskäl och får avslag på sin asylansökan ska lika snabbt lämna Sverige i linje med sitt utvisningsbeslut.

Ett trovärdigt migrationssystem och Sveriges möjligheter att hjälpa dem som har störst skyddsbehov bygger på att de som utvisas faktiskt lämnar landet.

Dessvärre gör långtifrån alla det i dag. Ungefär tre av fyra som söker asyl i Sverige i dag saknar skyddsskäl och får avslag på sin ansökan. De är därmed skyldiga att lämna Sverige i enlighet med sitt utvisningsbeslut. Men många väljer att trotsa beslutet och olagligt uppehålla sig i Sverige.

Det har lett till att Sverige fått ett allt större problem med ett växande skuggsamhälle, där människor riskerar att fara illa och exempelvis utnyttjas av kriminella. Det finns också en risk att människor som är säkerhetshot gömmer sig i skuggsamhället.

Den moderatledda regeringen genomför nu kraftfulla reformer inom flera politiska områden för att lösa de problem som växte i Sverige under Socialdemokraternas åtta år vid makten – problem som Socialdemokraterna uppenbarligen inte hade förmåga att lösa.

För att trycka tillbaka skuggsamhället har vi moderater vidtagit flera viktiga åtgärder.

För det första har vi minskat drivkrafterna att gömma sig i skuggsamhället efter ett utvisningsbeslut. Sedan den 1 april är det nämligen inte längre möjligt att gömma sig i skuggsamhället och sedan söka asyl på nytt efter fyra år. Nu måste en utlänning som fått avslag på sin ansökan och ett utvisningsbeslut först lämna Sverige innan preskriptionstiden på utvisningsbeslutet ens börjar löpa.

För det andra har regeringen gett Skatteverket i uppdrag att genomföra en nationell folkräkning för att ta reda på vilka som finns och verkar i Sverige samt ta reda på vem som bor var. I den lägesbild som presenterades så sent som i går uppskattar Skatteverket att mellan 110 000 och 185 000 personer lever och verkar i Sverige utan vare sig person- eller samordningsnummer. Det finns uppenbarligen mycket att göra för att få ordning på Sverige. Den minnesgode behöver i det här sammanhanget inte påminnas om att Socialdemokraterna år 2022 häpnadsväckande nog röstade nej till en nationell folkräkning. Men vill man lösa problem måste man såklart känna till omfattningen av dem. Det är en rimlig utgångspunkt.

För det tredje bygger vi ut Migrationsverkets förvar med fler platser. På förvaren vistas bland annat personer som vägrar lämna landet trots att de inte har rätt att vistas här i Sverige – i väntan på att Migrationsverket eller gränspolisen ska säkerställa att man lämnar landet i enlighet med sitt utvisningsbeslut. Förvaren bidrar således till att fler som fått nej på sin ansökan återvänder hem och är därmed ett viktigt verktyg i arbetet mot skuggsamhället.

I förvar placeras även personer när identiteten eller rätten att vistas i Sverige behöver utredas och om det finns sannolika skäl för ett avslag på asylansökan och en risk att personen avviker.

Herr talman! Migrationsverkets förvar ska vara en trygg plats för både förvarstagna och personalen, men så är inte alltid fallet i dag. Det är problematiskt att det förekommer exempelvis narkotika och vapen på förvaren. Det skapar en otrygg situation för både förvarstagna och personalen.

Det har länge funnits problem med att utlänningar som vistas på förvar har rymt på mer eller mindre spektakulära sätt. Det har bland annat skett genom att besökare har smugglat in vapen och verktyg som personer i förvar använt för att ta sig ut. Personal har även utsatts för våld och hot i samband med fritagningar och rymningar. Så kan vi inte ha det.

Därför har den moderatledda regeringen nu lagt fram förslag för att öka säkerheten och tryggheten på förvaren, och det är dessa vi hanterar i kammaren i dag.

Förslagen innebär att Migrationsverkets personal får utökade möjligheter att använda sig av tvångs- och kontrollåtgärder vid förvaren, i syfte att förbättra möjligheterna att upprätthålla ordningen och säkerheten.

Personalen får nu bland annat leta igenom en förvarstagens rum och slutna förvaringsställen, genomföra kroppsvisitationer i fler fall och vid en lägre misstankegrad än i dag samt undersöka försändelser, paket och brev som skickas till den förvarstagna vid en lägre misstankegrad än i dag.

Personalen ska kunna genomföra säkerhetskontroller av de förvarstagna med hjälp av metalldetektor eller andra hjälpmedel. Migrationsverket ska vid behov få införa allmän inpasseringskontroll på förvar, det vill säga kontroll också av besökare. Och det ska införas möjlighet till en ny form av besök, så kallat glasrutebesök.

Genom dessa åtgärder minskar vi risken för att otillåtna föremål såsom narkotika och vapen förs in på förvaren, och därigenom ökar vi tryggheten för både de förvarstagna och personalen.

Därutöver föreslås att det ska föras in en uttrycklig bestämmelse om att proportionalitetsprincipen ska återges i utlänningslagen, det vill säga att en ingripande åtgärd endast får användas om den står i rimlig proportion till syftet med åtgärden, men att om en mindre ingripande åtgärd är tillräcklig ska den användas.

Vidare föreslås att väktare ska få bistå att utföra vissa bevakningsuppdrag när en förvarstagen utlänning vistas utanför förvarslokalerna, exempelvis vid transport.

Det här är viktiga förslag som bedöms göra stor skillnad och leda till att ordningen och säkerheten på förvaren förbättras.

Migrationsverket hemställde redan 2017 till den dåvarande S-regeringen om dylika ändringar för att kunna upprätthålla ordningen och säkerheten. Men Socialdemokraterna hade inte förmåga att lösa problemen då heller; men det har den moderatledda regeringen.

Herr talman! Nu står vi åter här. Vi fyra samarbetspartier har gemensamt lagt fram skarpa förslag för att ta ytterligare steg för att få ordning och reda på svensk migrationspolitik. Men, det så kallade alternativet i svensk politik, Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet, är inte överens i dag heller.

Socialdemokraterna accepterar det mesta i regeringens proposition – Centerpartiet likaså. Miljöpartiet säger nej till nästan allt, och Vänsterpartiet yrkar sin vana trogen avslag till hela lagförslaget.

Det är bara en enda stor rödgrön röra. Vänsterpartierna är inte överens om någonting. Och det gäller genomgående i migrationspolitiken. På det viset kan man inte styra Sverige.

Det är lätt för Socialdemokraterna att rösta ja till de propositioner den moderatledda regeringen lägger fram för att få på plats en stramare migrationspolitik, men det är ett faktum att Socialdemokraterna aldrig skulle kunna lägga fram dessa förslag om de satt i regering ihop med Miljöpartiet och Vänsterpartiet, en regering där Nooshi Dadgostar skulle kunna vara finansminister och Daniel Helldén migrationsminister.

Herr talman! Risken är mycket stor att många av de förslag som vi moderater tillsammans med våra samarbetspartier driver igenom för att få ordning på Sverige kommer att rivas upp om Socialdemokraterna får makten efter nästa val. Min uppmaning till svenska folket är därför: Låt inte en sådan kraftig vänstersväng bli verklighet. Låt oss i stället fortsätta arbetet med att få ordning på Sverige för en säkrare, rikare och tryggare morgondag.

Herr talman! Jag vill avslutningsvis självklart yrka bifall till den moderatledda regeringens proposition, det vill säga bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Herr talman! Det Annika Hirvonen nu anför tycker jag med all önskvärd tydlighet visar på skillnaderna i svensk migrationspolitik. Vi har sett stora problem med förvaren. Vi har sett problem med narkotika och vapen inne på förvaren. Vi har också sett att förvarstagna personer i allt högre grad har missbruksrelaterade problem. Vi ser alltså en ökad problematik på förvaren. Detta har det larmats om sedan 2017, men varken S-MP-regeringen eller den rena S-regeringen gjorde någonting åt saken. Det ändrar vi på nu.

Det finns en proportionalitetsprincip inbyggd i detta. Det vet Annika Hirvonen. Den inför vi till och med uttryckligen i lagstiftningen, vilket innebär att den minst ingripande åtgärden ska tas till först. Men om det finns vapen och droger på förvaren måste personalen ha möjlighet att eftersöka och få ut dem. Något annat vore inte rimligt. Självklart ska det ske på ett integritetsmässigt korrekt sätt. Det ska göras en proportionalitetsbedömning, och en proportionalitetsprincip ska följas, vilket också stadfästs i lagtexten.

Med detta får man alltså fler verktyg för att få ordning på förvaren. Problemen har varit uppenbara under lång tid. Svaret kan inte vara: ”Nej, vi gör inga ändringar alls – ni får en kram i stället.”

(Applåder)

Herr talman! Jag har redogjort för vad våra förslag innebär. De innebär bland annat en allmän inpasseringskontroll, om behov skulle finnas. Det vill säga att också gäster ska kunna passera en inpasseringskontroll. De förvarstagna ska även i större utsträckning än i dag kunna kontrolleras vid ankomst till förvaren. Därutöver ska man få leta igenom de förvarstagnas rum och förvaringsställen, om det behövs.

Det finns en rad olika åtgärder i detta för att hitta föremål eller droger som inte ska finnas inne på Migrationsverkets förvar över huvud taget. Det är något som Migrationsverket har bett om sedan 2017. Det här är alltså på riktigt. Det kan ibland uppstå rent av farliga situationer för de förvarstagna men också för personalen. I detta har förvarspersonalen stått relativt tandlös när det gäller att komma åt problematiken.

Jag har nämnt att vi uttryckligen bygger in proportionalitetsprincipen. Den står där svart på vitt. Man ska inte ta till de kraftfullaste åtgärderna på en gång om så inte krävs. Det ska finnas en bredare verktygslåda för att komma åt problemen om man anser att det behövs. Dessutom finns domstolsprövning inbyggd i förslaget och därmed rättssäkerhetsmekanismer. Det här vet Miljöpartiet om.

Det Miljöpartiet har lyft fram i sin reservation och i sin motion tror jag man kallar för dynamisk trygghet. Det handlar om någon typ av utökad utbildningsinsats för de anställda för att förvarspersonalen ska vara tryggare och bättre.

Jag tycker att Miljöpartiet behöver besöka några fler förvar, prata med personalen och fråga om det är det man tycker att man behöver, det vill säga att säkra sin egen kompetens snarare än att få fler verktyg. Maken till verklighetsfrånvända förslag får man ju leta efter! Detta är alltså det parti som Socialdemokraterna ska bygga sitt regeringsunderlag på. De vill inte ha skarpa verktyg utan mer av insatser på andra vis. Det här visar på skillnaderna i svensk migrationspolitik på ett tydligt sätt.

(Applåder)

Herr talman! I mars i år fritogs två män från Migrationsverkets förvar i Åstorp genom att en gaffeltruck rammade byggnadens fasad, varpå männen kunde ta sig därifrån. Vad jag vet har de här personerna inte gripits, utan de kan fortfarande röra sig fritt i Sverige.

Förutom att det var ett fullkomligt besinningslöst våldsdåd som orsakade direkt livsfara, eftersom förvaren i regel är bemannade även nattetid, är det en påminnelse om vilken typ av personer som den rättighetsbaserade migrationen tvingar oss att hantera. Det här är personer som fullständigt struntar i lagar och regler. De är fullkomligt likgiltiga inför att orsaka fara för annan, och de missbrukar och utnyttjar cyniskt de rättigheter som det svenska samhället ger dem.

Även om just den här fritagningen var särskilt spektakulär är det inte på något sätt en isolerad händelse. Enligt en sammanställning som tidningen Svenska Dagbladet gjorde för ett par år sedan rymde 257 personer från Migrationsverkets förvar mellan 2010 och 2017. Vad jag vet finns det ingen officiell samlad statistik från verket självt, men vi kan med ganska gott självförtroende säga att situationen har blivit betydligt bättre. Enligt förra årets årsredovisning var antalet rymningar tre. Situationen är alltså betydligt bättre i dag, även om tre rymningar naturligtvis är tre rymningar för mycket.

Spektakulära rymningar är dessutom bara toppen på ett isberg. Andra problem som alkohol, narkotika, vapen och våldsamma intagna har länge varit väldokumenterade. Det har påpekats av både verket självt, fackföreningar, JO och olika intresserade parter.

Herr talman! Jag vill gärna säga någonting om varför migranter tas i förvar. Det kan vara intressant att veta för dem som tittar på debatten.

Förvar är inte en åtgärd som tillämpas generellt gentemot personer som inte har rätt att vistas i Sverige eller när man inte vet om personen har rätt att vistas i Sverige. Det sker i vissa specifikt utpekade fall, till exempel då utlänningens identitet är oklar eller om rätten att vistas i Sverige behöver utredas ytterligare. När det är frågan om personer som ska avvisas och utvisas får förvar också beslutas om det annars finns risk att personen begår brott, håller sig undan, avviker eller försvårar verkställighet av utvisningen.

Just den senare kategorin är särskilt problematisk. Det tenderar också att vara dessa personer som fastnar i förvaren lite längre. Det kan handla om att det finns hot mot säkerheten eller mot den reglerade invandringen.

Att Socialdemokraterna, trots att de bevisligen länge har känt till hur illa situationen är, struntat i att göra någonting åt dagens fullständigt undermåliga regler är ytterligare ett bevis i en lång beviskedja på att de är beredda att ge Miljöpartiet precis vad som helst för att kunna bilda regering. De gör det helt utan en tanke på att de utsätter allmänheten men framför allt de personer som arbetar på förvaren för direkt livsfara.

Det faktum att avdelningsstyrelsen för Fackförbundet ST, som Ola Möller nämnde i sitt anförande, har tryckt på under en längre tid för att modernisera reglerna och förbättra säkerheten och arbetsmiljön på förvaret är Socialdemokraterna fullständigt likgiltiga inför. Det är de även inför de hemställningar som Migrationsverket gjort angående till exempel säkerheten vad gäller transporter. Miljöpartiet kräver totalt kaos i migrationspolitiken, och det är Socialdemokraterna beredda att leverera.

Herr talman! Vilka regeländringar driver vi igenom i dag? Först och främst kommer kroppsvisitation att kunna genomföras i fler fall och vid en lägre misstankegrad jämfört med vad som gäller i dag. I dag kan kroppsvisitation genomföras vid skälig misstanke om att personen har föremål som de inte tillåts ha. Det kommer vi nog att ändra till ”om det behövs för att upprätthålla ordning och säkerhet”. Skillnaden är att det inte kommer att behövas en konkret misstanke i det enskilda fallet, utan det räcker med att situationen är sådan att den här typen av ingripanden behövs.

Kroppsvisitation kommer också att kunna ske efter ankomst ”om det kan misstänkas att en utlänning som hålls i förvar bär på sig något som han eller hon inte får inneha”.

Det kommer också nya regler som gör det möjligt att försändelser ska få undersökas vid en lägre misstankegrad än i dag. Även om försändelser är ovanliga på förvaren, som det ser ut nu, är det här viktigt. Man kan misstänka att de som smugglar in narkotika kommer att använda försändelser i stället när det blir svårare att göra det på sin person.

De förvarstagnas bostadsrum och andra förslutna förvaringsställen ska få undersökas, och det ska få genomföras säkerhetskontroller med metalldetektorer eller larmbågar inne på förvaren.

Migrationsverket ska också få införa någonting som kallas allmän inpasseringskontroll, vilket innebär att alla personer som kommer till förvaren ska kunna kroppsvisiteras när man eftersöker otillåtna föremål. Den här regeln riktas framför allt mot personer som kommer som besökare. Det är en något udda situation vi har i dag i och med att man inte får undersöka dessa personer. Det saknas lagstöd för det i dag, vilket är fullständigt vansinnigt.

Det kommer också att införas en ny form av besök, så kallat glasrutebesök. Det innebär att besökstagaren skärmas av från den person som den besöker så att man inte kan lämna över otillåtna föremål.

Sist men inte minst kommer auktoriserade väktare att kunna utföra vissa bevakningsuppdrag tillsammans med Migrationsverkets personal och inte i stället för den, en uppfattning man kanske fick efter att ha lyssnat på Ola Möller. Det är fråga om personer som ska stödja Migrationsverkets egen personal i den rollen.

Det här görs för att det tidigare har förekommit att personer till exempel fejkar ett behov av läkare. När de sedan får gratis läkarvård i Sverige väljer de att få hjälp av beväpnade kriminella för att rymma från läkarbesöket. Så kan vi absolut inte ha det.

Det verkar finnas lite okunskap om syftet med väktare. Väktare har en helt annan utbildning än vad de personer som jobbar på Migrationsverket har när det gäller att bevaka detta slags transporter.

En sista fråga som måste ställas: Är detta tillräckligt? Ja, jag hoppas verkligen det. Det här är i och för sig bara det första delbetänkandet i Tidösamarbetets reformer av förvaren. Det andra delbetänkandet bereds just nu på Regeringskansliet. Det innehåller alternativ till förvar, till exempel fotboja i stället för att man sitter frihetsberövad, och utökade grunder för att kunna ta personer i förvar. Man ska kunna ta personer i förvar i fler situationer än i dag. Sist men inte minst kommer förvarstiderna att bli betydligt längre. Men det här kommer i nästa steg.

I tillägg till det ska också nämnas att den här regeringen, till skillnad från den förra, jobbar aktivt med att personer som inte har rätt att vistas i Sverige lämnar landet. Återvändandet har gått upp med ungefär 40 procent sedan 2022, samtidigt som invandringen överlag har gått ned väldigt kraftigt.

Min farhåga är dock att förvarsverksamheten står inför en kraftig ökning av de problem vi redan ser. I och med en annan utredning, som överlämnades tidigare i år och handlar om utvisning på grund av brott, kommer antalet personer som döms till utvisning att öka väldigt kraftigt – med upp till 600 procent, enligt en beräkning. Detta kommer naturligtvis i sin tur att leda till att fler personer som döms till utvisning sedan kommer att tas i verkställighetsförvar, det vill säga tas i förvar på vägen ut ur Sverige. Det rör sig generellt om farligare personer.

Mot denna bakgrund finns det anledning att anta att säkerhetssituationen på förvaren kan komma att bli än mer ansträngd under de kommande åren. Men vi bevakar naturligtvis situationen.

Avslutningsvis, herr talman, kan jag bara konstatera att det kommer att ta flera mandatperioder att hantera och städa upp i det migrationspolitiska kaos som Miljöpartiet beställer och socialdemokratin levererar. Det finns inte ett enda område vad gäller migration och gränshantering där regelverken inte har varit och är pinsamt eftersatta. Det är dessutom uppenbart att det inte rör sig om ett förbiseende utan att själva syftet är att lämna Sverige fullständigt försvarslöst inför detta problemkomplex. Men vi kommer att få jobbet gjort – lita på det!

(Applåder)

Herr talman! Jag vill starta med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut och därigenom ge stöd till regeringens proposition, och då blir följden att jag yrkar avslag på reservationerna.

Att förbättra ordningen och säkerheten på våra förvar är inte bara en fråga om myndighetsutövning, utan det är en fråga om trygghet och rättssäkerhet.

Regeringens proposition är ett viktigt steg för att skapa en mer fungerande och ansvarsfull förvarsverksamhet. Som kristdemokrat vill jag uttrycka mitt stöd för dessa reformer.

Sverige är ett land som präglas av öppenhet, medkänsla och ansvarstagande, men för att denna öppenhet ska kunna bestå måste det finnas ordning och tydlighet. Den som får skydd i Sverige ska känna trygghet, men den som får ett rättsligt beslut om att återvända ska också göra det. För att upprätthålla den reglerade invandringen är det en förutsättning att den som får ett utvisningsbeslut också lämnar landet. Det är en hörnsten i en ansvarsfull och fungerande migrationspolitik.

Herr talman! Förra året hade Sverige det lägsta antalet asylsökande sedan 1996. Antalet asylsökande har minskat med 42 procent sedan regeringen tillträdde, trots att den har ökat i övriga Europa. Men faktum är att trots den lägre ansökningsgraden bedöms tre av fyra asylsökande inte ha skyddsskäl. Det är en väldigt hög andel. De ska alltså återvända hem. En del gör det – återvändandet har vänt uppåt under den här mandatperioden – men alldeles för många följer inte återvändandebesluten utan väljer att trots allt vara kvar i Sverige.

Vi ser i dag att det finns ett skuggsamhälle. Tiotusentals och kanske upp mot hundra tusen människor lever här i vårt land utan tillstånd, ofta under ovärdiga och rättslösa förhållanden. Detta är inte värdigt ett välfärdsland som Sverige. Det är inte rätt mot någon – inte mot dem som lever så, inte mot det civila samhället som försöker hjälpa dem, inte mot dem som följer lagen och inte heller mot dem som arbetar inom våra myndigheter. Det undergräver också förtroendet för den reglerade invandringen. Därför måste återvändandeverksamheten fungera, och förvar är ett verktyg i detta arbete.

Förvar används bland annat för att säkerställa att en person är tillgänglig för myndigheterna så att ett beslut om utvisning kan verkställas. Ett välfungerande system för förvar är alltså en viktig komponent i arbetet med att bekämpa skuggsamhället och öka återvändandet för dem som har fått ett utvisningsbeslut. Regeringen genomför just nu genomgripande reformer som syftar till att förbättra och effektivisera förvarsverksamheten på en rad olika sätt.

Herr talman! Det handlar om tre viktiga steg, där en viktig del är att öka antalet förvarsplatser. Planen är att det ska finnas 1 000 förvarsplatser senast 2029. Nyligen överlämnades också slutbetänkandet från 2023 års förvarsutredning. Betänkandet innehåller en rad viktiga förslag och är nu ute på remiss. Och så har vi det som vi debatterar i dag och som bygger på förvarsutredningens delbetänkande. Det är alltså många förändringar på gång för förvarsverksamheten.

Herr talman! Förvar handlar inte om att straffa, utan det handlar om att säkerställa att beslut efterlevs, på ett humant, rättssäkert och tryggt sätt. Förvar ska inte vara en plats för rädsla, hot eller otrygghet, vare sig för dem som vistas där eller för dem som arbetar där, men tyvärr ser vi att ordningen på förvaren har urholkats.

Det förekommer att narkotika och vapen förs in. Personer påverkade av droger vistas tillsammans med andra förvarstagna, ibland även barnfamiljer. Det förekommer försäljning av narkotika. Personal vittnar om en tuff arbetsmiljö, bristande resurser och otillräckliga befogenheter. Personalen har i dag alltför begränsade möjligheter att till exempel visitera förvarstagna eller gå igenom paket som skickats till förvaret. De saknar också i många fall möjligheter att leta igenom de förvarstagnas rum.

Kombinationen av att det förs in narkotika och vapen på förvaren och att personalen inte har rätt befogenheter skapar en otrygg situation för personalen och för de förvarstagna. Det är inte värdigt, och det är inte hållbart. Man kan konstatera att en majoritet i utskottet till stor del delar denna syn.

Som har sagts i debatten efterfrågade Migrationsverket redan 2017 utökade möjligheter att visitera, söka igenom rum och hantera säkerheten på ett professionellt sätt. Det är alltså verkligen hög tid att lyssna till myndigheten.

I propositionen föreslås ett antal åtgärder som var och en för sig, men framför allt sammantaget, ger Migrationsverket betydligt bättre förutsättningar för att komma till rätta med problemen och på ett effektivt sätt kunna upprätthålla ordningen och säkerheten på förvaren.

Herr talman! Det är många förändringar på gång, och flera av dem har nu räknats upp av tidigare talare. Det handlar om större möjligheter till kroppsvisitation. Det ska kunna genomföras vid lägre misstankegrad än i dag. Det ska vara möjligt med rumsvisitation för att skapa trygghet på boendena. Det ska finnas möjlighet till säkerhetskontroller. Besök ska kunna ske i säkrade rum, vid behov även med glasruta. Man får rätt att införa allmän inpasseringskontroll och att använda auktoriserade väktare för transporter och bevakning av förvarstagna tillsammans med Migrationsverkets personal.

Allt detta bygger på viktiga grundprinciper. Det ska användas rättssäkert, proportionerligt och med respekt för människovärdet. Därför är det också viktigt att propositionen uttryckligen lagfäster proportionalitetsprincipen i utlänningslagen. En åtgärd får bara vidtas om den är rimlig i förhållande till syftet, och mindre ingripande alternativ ska alltid övervägas först. Detta är rättsstatens hjärta. Det är också i linje med den kristdemokratiska övertygelsen att makt alltid ska utövas med ansvar och medkänsla.

Herr talman! Jag vill också säga något om arbetsmiljön på våra förvar. Vi har i Sverige en offentlig förvaltning som präglas av professionalism och omsorg. Men vi kan inte kräva att våra tjänstemän ska ta ansvar för ordning och trygghet om vi inte ger dem rätt verktyg. Dagens proposition handlar till stor del om att stärka arbetsmiljön för de anställda. Det handlar om deras trygghet och deras förutsättningar att göra ett gott arbete.

Herr talman! Sammantaget är detta en nödvändig reform. Den är väl underbyggd, efterfrågad av myndigheterna och fullt förenlig med både rättsstatens principer och vår moraliska kompass. Det är inte åtgärder som syftar till att straffa utan till att återupprätta ordning, ansvar och trygghet. Lagändringarna föreslås träda i kraft i augusti 2025.

Man kan beklaga att dessa steg inte har tagits av tidigare regeringar. Under åtta år av socialdemokratiskt styre fanns möjligheten, men inte viljan eller handlingskraften. Nu står vi här i dag, till stor del med stöd av S och C medan Miljöpartiet och Vänstern som vanligt duckar för problemen och helst vill fortsätta med den hantering som vi alltid har haft.

Det är först nu, med nuvarande regering och genom Tidöavtalet, som nödvändiga reformer faktiskt börjar genomföras på många områden. Nu görs det när det gäller förvar. Den handlingskraften ser människor, och det skapar framtidstro.

Herr talman! Jag yrkar som sagt bifall till propositionen och utskottets förslag till beslut.

Sverige ska vara ett tryggt land, ett rättssäkert land och ett land som hjälper den som behöver skydd men som också upprätthåller lagar och beslut. Det är så vi skapar förtroende för vår migrationspolitik, för våra institutioner och för samhällsgemenskapen. De reformer vi beslutar om i dag är ett viktigt steg på vägen. Tidöpartierna ser till Sveriges bästa och verkställer förändring. Det förväntar sig Sveriges invånare, och det arbetet är nu under genomförande.

Så här i avslutningstider önskar jag talmannen och talmannens tjänstemän, utskottskollegor och även de tappra och engagerade medborgare som lyssnar på debatten en trevlig sommar.

(Applåder)

Herr talman och Annika Hirvonen! Vi kan konstatera att Migrationsverket redan 2017 hade analyserat situationen. De riktade sig till regeringen och sa: Vi kan inte säkerställa tryggheten på förvaren.

På förvaren finns personer, familjer och barn. Barnperspektivet måste innebära att det finns en trygghet på förvaren. Vi i Tidögänget har sett till att lyssna till Migrationsverket och utreda detta ganska grundligt. Utredningen har tagit sin tid, och nu presenterar vi ett förslag på en åtgärdstrappa, där man vid varje enskilt tillfälle fattar beslut utifrån situationen.

Vi kan konstatera att det i dag finns narkotika, narkotikapåverkade personer och vapen på förvaren. Vi hör att personalen säger sig sakna verktygen för att försöka upprätthålla ordningen.

Mitt barnperspektiv är att de barn som finns på förvaren och som hälsar på där ska ha en trygghet. För mig är det rättssäkert att proportionalitetsprincipen ger möjligheten att som yttersta åtgärd, när man har gått igenom åtgärdstrappan, ändå tillåta ett besök där en glasskiva skiljer personerna åt. Naturligtvis kan det i undantagsfall även inbegripa barn, men samtidigt finns barnperspektivet och proportionalitetsprincipen med i propositionen.

Jag ser till alla barns trygghet. Jag ser att de problem vi har behöver åtgärdas. Jag kör inte huvudet i sanden och låter bli att se problemen. Jag ser problemen, och vi åtgärdar dem. Jag är trygg med att det kommer att vara en rättssäker och barnfokuserad behandling.

(Applåder)

Herr talman! Vi kan konstatera att våra verklighetsuppfattningar skiljer sig åt. Vi kan konstatera att det finns problem med vapen, narkotika och otrygghet på förvaren. Vi kan också konstatera att vi har ett stort skuggsamhälle. Människor har fått ett beslut men har – till skillnad från andra, som inställer sig och följer besluten – valt att vara kvar i vårt samhälle. Därav ökar behoven bland annat på förvar.

Vi kan också konstatera – som det anges i propositionen och i utskottets beslut – att regeringens förslag innebär en stärkt rättssäkerhet för barn. Vi skriver tydligt in proportionalitetsprincipen och anger tydligt att det vid varje beslut som fattas ska göras en individuell bedömning utifrån situationen.

Jag upprepar: Glasrutebesöken är den absolut bortersta gränsen. Det finns stor möjlighet för besök och kommunikation – och en kram – även med de nya reglerna. Men vi ger verktygen till dem som efterfrågat det, för att skapa en trygghet för de familjer som finns på förvaren och för dem som tas in. Vi gör det för att se till att miljön så långt det går är narkotikafri, för att se till att vapen inte kommer in och för att i kombination med den ökade rättssäkerheten öka tryggheten.

Jag kan också konstatera att det står skrivet i de berömda stjärnorna vad vi får efter ett eventuellt val. Vi ser att Socialdemokraterna till stora delar ställer upp på det vi nu beslutar, medan andra delar av vänsteroppositionen säger blankt nej. För att få en trygghet behövs ett Tidösamarbete. Vi verkställer det som borde ha varit verkställt för åtta år sedan. Nu sker det. Det är så vi upprätthåller tryggheten på förvaren.

Herr talman! Vi talar i dag om förbättrad ordning och säkerhet vid förvar. Låt mig börja med att säga något om vad förvar innebär. På ett förvar förvaras människor i väntan på att utvisning ska verkställas. Det kan vara asylsökande som har fått avslag på sin asylansökan. De flesta av dem som förvaras på förvar är inte där på grund av att de har begått något brott. Majoriteten har alltså inte gjort det.

Hur är det då att vara på ett förvar? Ja, på många sätt liknar det faktiskt ett fängelse. Man är inlåst, och man har redan i dag olika typer av restriktioner. Man kan placeras i enskildhet, och man kan bli utsatt för kroppsvisitationer.

Nu vill regeringen införa ännu fler möjligheter till den här typen av kontroller. Det handlar om kroppsvisitation, om att bostadsrummet man bor i gås igenom och om kontroller kopplade till besök. Ytterst ska man kunna sätta upp en glasskiva mellan den som är förvarstagen och en besökare. Detta gäller även om det är en förälder som får besök av ett litet barn.

På förvar kan man sitta på obestämd tid med en yttersta tidsgräns. Många kan sitta i ett års tid. Det är tyvärr väldigt vanligt att utvisningar av olika skäl inte kan verkställas och att man därför blir kvar väldigt länge.

Vi i Miljöpartiet tycker att det är viktigt att människor som frihetsberövas behandlas med värdighet och respekt. Människor som låses in på förvar har precis som alla människor rätt till exempelvis personlig integritet. Den ska inte inskränkas mer än vad som är absolut nödvändigt. Det behöver finnas rimliga krav på effektivitet och proportionalitet när man inskränker människors integritet. Detta gäller även om de redan är inlåsta – kanske särskilt när man redan är inlåst. Flera av de här förslagen lever inte upp till det.

Vi i Miljöpartiet är kritiska till att det redan i dag förekommer brister i rättssäkerheten för människor som är tagna i förvar. Jag har själv hört vittnesmål från både advokater och forskare som menar att man rutinmässigt vidtar åtgärder som man inte får vidta rutinmässigt, till exempel kroppsvisitation. Nu ges ökade möjligheter att vidta de åtgärderna samtidigt som majoriteten i kammaren röstar nej till Miljöpartiets krav på ökad rättssäkerhet.

Några av de mest långtgående åtgärderna handlar om att förvägra människor möjligheten att ha fysisk kontakt med besökare. Det kan handla om nära familjemedlemmar och som sagt även små barn som besöker en mamma eller en pappa. Det kan per definition inte vara proportionerligt att förhindra ett barn att krama sin förälder. Andra åtgärder måste vidtas i stället.

En viktig åtgärd som man borde vidta i stället för regeringens förslag är att se till att kontrollera all inpassering på förvaren. Vill man komma åt att någon till exempel tar med sig en fällkniv eller narkotika in på förvaret måste man ju lägga fokus på just inpasseringen. Det är där man kan fånga upp de här föremålen, och då kan man inte göra skillnad på vem det är som passerar in.

Herr talman! För mig är det här det kanske tydligaste exemplet på när man går väldigt långt i retoriken och talar om invandrare och asylsökande som om de var kriminella. Låt oss därför återigen komma ihåg att de allra flesta som sitter i förvar inte har begått något brott. Med det här förslaget går regeringen längre än vad man gör på svenska fängelser, där glasrutebesök i princip inte förekommer. Jag tycker inte att regeringen lever upp till den paragraf om proportionalitet som den själv vill skriva in i utlänningslagen.

Vi i Miljöpartiet tycker dock att det är bra att tydligt skriva in proportionalitetsprincipen i lagen, och därför yrkar vi inte avslag på hela regeringens förslag till lagändring.

Herr talman! Jag står givetvis bakom alla Miljöpartiets förslag i det här betänkandet, men för tids vinning röstar jag bifall endast till reservation 2.