Herr talman! För ordningens skull vill jag börja med att yrka bifall till reservation 13.

Med ett pågående krig i vårt närområde, död och förintelse i Gaza och en pågående kostnadskris som sveper över världen till följd av kris och krig kommer jag ofta på mig själv med att vara oerhört glad över att jag lever i Sverige, att jag fick växa upp här och att jag får vara förälder här, där skolskjutsen rullar, där barn välkomnas i en skola som har ett kompensatoriskt uppdrag och där sjukvården och äldreomsorgen möter mina anhöriga och mig när hälsan sviker.

Att nå dit där vi är i dag har inte på något vis varit gratis. Det kommer av slit och släp från generationer före oss som avstått en del av sin inkomst för att bygga det välfärdssamhälle vi i dag ibland har lätt att ta lite för givet, ett välfärdssamhälle som fordrar nya insättningar på kontot och förnyade äktenskapslöften om att i rimlig proportion avstå en del av vår lön för att välfärden enligt uppdraget ska förmå leverera insatser efter behov runt om i hela vårt land - varje dag, året runt.

Sverige har ett i många avseenden utmärkt skattesystem som många har studerat och tagit efter. Viljan att bidra är hög i Sverige liksom viljan och ambitionen att göra rätt. Det gäller både privatpersoner och näringsidkare. Skatteverket har gjort en beundransvärd resa för att bli mer tillgängligt för de medborgare som myndigheten är till för.

Men det återstår alltjämt en del utmaningar. Det är dessvärre så, herr talman, att vårt eminenta skattesystem till trots och parallellt med att välfärdens hjältar möter våra behov varje dag har vårt samhälle utmaningar som sätter människors vardag på prov och som riskerar att erodera vår tillit både till varandra och till välfärden.

Situationen på gator och torg är på sina håll mycket oroväckande. Jag kommer själv från Gotland, och kanske är det på grund av vårt öläge som vi är lyckligt förskonade från sprängningar, skjutningar och besinningslöst våld. Ändå är jag oerhört bekymrad över det gängvåld som breder ut sig och sliter sönder samhället, som släcker unga liv och som sprider så mycket rädsla och misströstan.

Vi som sitter här i dag borde veta att ansvaret faller tungt på oss att stänga av kranarna för de kriminella gängen. Vi har ett stort ansvar att fatta rätt beslut för Sverige.

Välfärden, men också själva skattesystemet, har visat sig vara en tummelplats för kriminella aktörer som använder fullt legitima strukturer för att tvätta pengar och undandra medel från beskattning. Det är heller ingen hemlighet att det finns intima kopplingar mellan arbetslivskriminalitet, prostitution och grov organiserad brottslighet.

Skattefusk och ekonomisk brottslighet är systemhotande i flera avseenden. Att vissa flyr från sitt ansvar att betala skatt leder till att övriga måste bidra betydligt mer, och den där misstanken om att andra smiter från att betala riskerar att minska legitimiteten och den generella betalningsviljan. Fusk snedvrider konkurrensen och skapar ogynnsamma förutsättningar för de näringsidkare som gör rätt för sig. Skatteundandragande och skatteflykt ska kraftfullt motverkas, och det är därför också oerhört motiverat att förstärka myndigheternas anslag i detta avseende.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatteförfarande och folkbokföring

Välfärdsbrottslighet är andra sidan av samma mynt. Offentligt ägda företag ska givetvis föregå med gott exempel, men det behöver också tas fler steg för att vi ska nå och använda systemets fulla potential. Mer behöver göras för att motverka svartarbete och den grasserande arbetslivskriminaliteten.

För en dryg månad sedan överlämnades SOU 2024:14 Arbetslivskriminalitet till statsrådet Paulina Brandberg. Jag förväntar mig verkligen att regeringen förverkligar merparten av förslagen i den utredningen, inte minst det som rör en större verktygslåda för myndigheterna och insatser för att skydda utsatta arbetstagare. Här finns det sannerligen liv att rädda, skattemedel att hämta och sund konkurrens att värna, herr talman.

Jag vill avslutningsvis ägna en liten stund åt det jag inledde med, det vill säga detta att i rimlig proportion avstå en del av sin lön eller vinst för att betala in till välfärden - förnya de där äktenskapslöftena - för att välfärden ska förmå fortsätta leverera. Det är nämligen här det haltar betänkligt i Sverige i dag. Miljontals svenska hushåll dignar under kostnadskrisens bördor, men det är möjligt att fördela bördorna annorlunda.

Herr talman! Det är sannerligen inte svåra tider för alla i vårt land. Svenska banker hade en samlad övervinst på 180 miljarder kronor 2023. Låt den siffran sjunka in - 180 miljarder svenska kronor! En annan fördelning av resurserna skulle definitivt öka tilltron till och legitimiteten i vårt svenska skattesystem. Men det röstade regeringspartierna nej till.

Även en exitskatt skulle lätta och fördela bördorna annorlunda i en väldigt svår tid, och en sådan utredning var igång. Men den lade den SD-ledda regeringen dessvärre ned, och det beklagar jag verkligen. Jag förstod dock på Boriana Åbergs inlägg här för en liten stund sedan att nedläggningen är ett led i det förenklingsarbete som regeringen driver, och det var ett spännande besked.

Herr talman! För att vårt skattesystem ska förmå fortsätta lira med den starka generella välfärden är det avgörande att skatt betalas efter bärkraft och att välfärd ges efter behov. En exitskatt - det brukar också kallas kapitalbeskattning vid utflytt - vore en viktig pusselbit, liksom en tillfällig skatt på bankernas övervinster. Skattesystemets inneboende skönhet och omfördelande kraft anser jag nämligen väl värd att värna och utveckla.

(Applåder)

Herr talman! Det har gått över två år sedan jag och vi i Miljöpartiet väckte frågan om förutsättningarna här i Sverige för de flyktingar som lämnade krigets Ukraina efter Rysslands fullskaliga invasion. Vi tog upp deras rätt till sfi, för vi vet att möjligheten att få ett jobb för många hänger på språkkunskaper. Tyvärr är det fortfarande så att denna rätt inte finns. Det var inte dåligt att regeringen tillsköt medel till kommunerna för frivillig tillgång till sfi, men det är problematiskt att de ukrainska flyktingarna inte har denna rätt på samma sätt som alla andra människor som får uppehållstillstånd i Sverige på grund av att de är flyktingar.

Ännu värre ligger det till med möjligheten att försörja sig. Ersättningen på 71 kronor om dagen för en ensamstående vuxen räcker inte ens för att köpa en lunch på stan. Den räcker heller inte för att åka tur och retur till vårdcentralen med lokaltrafiken - åtminstone inte med enkelbiljetter, så dyra som de är här i Stockholm. Ändå vägrar regeringen att höja dagersättningen.

När man nu sent omsider har remitterat ett förslag som ska göra det möjligt för människor att bli folkbokförda listar man också en lång rad olika ersättningar som just ukrainare inte ska ha rätt till. Jag förstår inte, herr talman, varför Kristdemokraterna vill att just ukrainska flyktingar inte ska ha samma rätt som alla andra när de väl folkbokförts.

Herr talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till reservation 1.

Det svenska skattesystemet är det som finansierar våra gemensamma offentliga utgifter. Skattesystemet måste vara rättvist, förutsägbart och långsiktigt. Människor och företag ska känna att skattesystemet har legitimitet, och de ska känna tillit till det.

Skatterna måste vara utformade så att människor vågar ta risker och starta företag. Skatter ska medverka till tillväxt och utveckling i hela landet och underlätta jobbskapande och företagande. Trösklarna för att våga starta företag måste sänkas, och regelförenklingar och lägre skatter måste till.

Det är viktigt att våra skatter utformas så att svenska företags konkurrenskraft stärks. Det är grunden för vår välfärd och våra företag. Hela Sverige mår bra om investeringar kan lockas till landet.

En korrekt folkbokföring är A och O för att rätt skatt ska kunna tas ut av våra medborgare. Det är glädjande att Skatteverket nu har påbörjat arbetet med en folkräkning. Detta borde ha gjorts betydligt tidigare. Det är av yttersta vikt att folkbokföringsregistret i allt väsentligt återspeglar verkligheten och att de som omfattas av systemet har korrekta uppgifter. Detta är en förutsättning bland annat för att välfärdssystemen ska fungera. Folkbokföringen ligger också till grund för var man har rätt att rösta och var man ska beskattas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatteförfarande och folkbokföring

Herr talman! Om man tycker att någon utgift som staten har är viktig - om man tycker att det är viktigt med rättsväsen, polis, välfärd och skola - borde man också tycka att det är viktigt att skattesystemet fungerar. Det är nämligen grunden för precis all annan verksamhet som vi ägnar oss åt här i riksdagen.

Om man tycker att det är viktigt att staten får in skatt borde man också tycka att det är viktigt att det sker på ett rättssäkert och rättvist sätt och på ett sätt som skapar legitimitet för staten och för systemet i sin helhet, så att de som betalar skatt behandlas på ett sjyst sätt.

Det är precis detta vi behandlar här i dag. Det handlar om när staten i sitt skatteförfarande inte i tillräckligt hög grad tar hänsyn till rättssäkerhet, till rättvisa och till att regleringar ska vara på en rimlig nivå och inte betungar företagare, som är de som skapar jobb, på ett alltför svårt sätt. Vill vi ha välfärd och skatteintäkter även i morgon behöver vi inte bara ha skattenivåer som är på en konkurrenskraftig nivå utan också ett skattesystem och ett skatteförfarande som lockar till företagande och till att arbeta i stället för att vara betungande för företagare och göra det svårare att vara arbetstagare.

Likvärdigheten och enkelheten i systemet måste bli bättre. Det måste bli lättare att förstå hur systemet fungerar. Det ska inte vara så att man som skattebetalare - vare sig man är företagare eller arbetstagare - känner sig betungad av sina kontakter med Skatteverket och tycker att det är jobbigt med skatteförfarandet. Så får det inte vara, men tyvärr vittnar många om att det är just så.

Herr talman! Sverige är en demokrati, och vi röstar i allmänna val. Till saken hör dock att medborgare i en demokrati behöver tillgång till fullständig information för att bättre förstå vad de faktiskt röstar om. Då krävs en högre grad av transparens. Det är därför viktigt att skatter och avgifter på ett mer uppenbart och tydligt sätt synliggörs för medborgaren. Löneskatter och skattenedsättningar behöver presenteras på ett tydligt och enkelt sätt. Människor behöver förstå vad som finansieras och hur mycket som finansierar detta.

Det svenska rättsväsendet och även skattemoralen sätts ständigt på prov. När tilliten till samhället och till andra människor minskar i allmänhet blir det vanligare att människor tycker sig se en anledning att ägna sig åt skattefusk. I det sammanhanget blir det rimligt att ställa frågan: Är de verktyg vi har att tillgå verkligen fullt ut adekvata för sina ändamål?

Att vi tvingas tillämpa ett system som personalliggare i syfte att göra svart arbetskraft vit men också som verktyg mot lönedumpning visar tydligt att moralen inom ekonomi och beskattning har sjunkit. Dessutom uppfattas regelverken kring personalliggare och kassaregister i bland annat hotell- och restaurangbranschen som kantiga. Höga sanktionsavgifter tas ut för oavsiktliga småfel trots att det uppenbarligen inte är fusk i egentlig mening som har bedrivits. Det drabbar i stället de laglydiga företagen. Alla som arbetar i företagets lokaler ska registreras när de kommer och när de går. Skatteverket gör på detta oannonserade kontroller. Många i de här olika branscherna upplever systemet som betungande och tycker att det tar mycket tid och resurser i anspråk. Samtidigt som fusket på sina håll ändå fortgår är det ett administrativt hinder för många hederliga företagare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatteförfarande och folkbokföring

Detta problem föranleder ett behov av att rannsaka oss själva och se på nya lösningar. Vi behöver utreda systemet och dess effektivitet för att beivra skatteundandragande samt hur den administrativa bördan för företagare ska kunna hållas på ett minimum. Vi behöver uppnå en känsla av att skattesystemet är rättvist och att vi får ett bättre samhälle för den skatt vi betalar - ett återupprättat samhällskontrakt.

Fru talman! Sveriges ekonomi har sin grund framför allt i befintliga företag men också i offentlig sektor. För att värna vår industri och vår välfärd behöver vi ständigt jobba med att uppdatera de multi- och bilaterala skatteavtal vi har med omvärlden. Sverige har löpande tecknat skatteavtal med många länder, och de internationella skatteavtalen behöver kontinuerligt uppdateras. Det är en ständig process, vilket innebär att om Sverige blir passivt i den här frågan - och det har vi också varit till och från - kan vi hamna i ett läge där vi till slut får en skattemässig konkurrensnackdel gentemot andra länder. Vi ser det därför som viktigt att åter höja tempot i uppdateringen av våra skatteavtal.

Vi har de senaste åren sett en delningsekonomi växa fram genom den nya digitala tekniken. Det är givetvis positivt, men det bör utredas hur skatteregler kan förändras för att förenkla för den växande delningsekonomin. Det måste också säkerställas att det inte finns hål i skattelagstiftningen som innebär att skatt inte betalas in på ett korrekt sätt. Med andra ord behövs ett förtydligande och förenklande av skattereglerna för delningsekonomin.

Fru talman! De allra flesta skattebetalare saknar tillräcklig kunskap om vilka skatter de betalar, hur mycket de betalar och på vilket sätt skatter betalas. Det innebär ett demokratiskt underskott när människor inte har kännedom om vilka offentliga resurser de är delaktiga i att betala in till. Vi ser därför ett behov av ökad medvetenhet om skatter genom ökad transparens på lönebeskeden, och vi vill på det årliga slutskattebeskedet se en sammanställning av de skatter och sociala avgifter i kronor som varje individ betalat, exempelvis i form av diagram och pedagogiska förklaringar. Varje medborgare bör löpande känna till vad som betalas in och hur pengarna har fördelats på olika offentliga verksamheter. Det handlar alltså om ökad information med motivering av skattebeslut som en del i att öka transparensen. På ett liknande sätt behöver kvitton bli mer transparenta när det gäller punktskatternas del av slutpriset. Sammantaget behövs i Sverige en ökad transparens kring vad man betalar för skatter.

Vi behöver också utveckla det skatterättsliga förfarandet och se till att vi har ordning och reda i folkbokföringen - för Sveriges väl och för vår konkurrenskraft.

(Applåder)

Fru talman! Anledningen till att vi är två anmälda talare från Sverigedemokraterna i debatten om detta betänkande är just nu i socialutskottet bereds ett utskottsinitiativ om en ny könstillhörighetslag. Betänkandet som skatteutskottet debatterar i dag berör inte utskottsinitiativet i sak, men det kommer att ha en stor inverkan på skatteutskottets ansvarsområde och på folkbokföringen.

Egentligen ville jag inte begära replik i debatten om detta betänkande, men då Liberalerna sannolikt är en av de starkast drivande krafterna i denna fråga känner jag mig tvingad till det, och även då samtliga ministrar som vi har frågat har duckat och hänskjutit debatten till riksdagen.

Med detta utskottsinitiativ ska man, vilket jag kommer att utveckla i mitt anförande, kunna byta sitt juridiska kön och därmed även få ett nytt personnummer. Ledamoten påtalade felen i folkbokföringen i sitt anförande, liksom att Skatteverket behöver stärka kontrollen i folkbokföringen och att fusk ofta är ett led i den organiserade brottsligheten.

Min fråga till Patrik Karlson är vilken inverkan ledamoten tror att den nya könstillhörighetslagstiftningen, där man åtminstone teoretiskt kommer att kunna byta kön och få ett nytt personnummer var fjärde månad, riskerar att ha på folkbokföringen och på regeringens ambition om en sammanhållen och korrekt folkbokföring.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för svaret.

Liberalerna har ju varit ett parti som har stått upp för lag och ordning, och därför kan man vara lite förvånad över att Liberalerna ändå tycks vara det parti som med störst passion driver frågan tillsammans med partierna till vänster om Socialdemokraterna.

Naturligtvis har man en förväntan om att kunna komma till rätta med den här problematiken allteftersom. Men samtidigt finns det en problematik i att man forcerar fram den här lagstiftningen i stället för att utreda och komma till rätta med de problem som finns.

Lyssnar man till myndigheterna tycks förslagets tillkortakommanden ursäktas med att det är så få personer som det berör. Men när man samtidigt öppnar dörren för kreativa individer med kriminella avsikter att skaffa sig nya personnummer och olika identitetshandlingar finns det anledning att misstänka att de i större uträckning än beräknat kommer att använda sig av denna möjlighet.

Jag undrar alltså i vilken utsträckning ledamoten Karlson oroar sig över detta och över invändningarna om att kriminella kan använda systemet, vilket flera remissinstanser har påtalat.

Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till reservation 7.

Sedan F-skattesystemet infördes 1993 har reglerna ändrats ganska många gånger, och systemet har med tiden blivit alltmer generöst. De senaste ändringarna genomfördes av den borgerliga regeringen 2009 då näringsbegreppet utvidgades i syfte att fler skulle beviljas F-skatt. Dessa förändringar innebär att det numera är tillräckligt att bara ha en enda uppdragsgivare när man är egenföretagare. Denna uppdragsgivare kan dessutom vara egenföretagarens tidigare arbetsgivare.

Detta medför såklart problem. Enligt en rapport från LO blir det allt vanligare att anställda faktiskt sägs upp och erbjuds att utföra precis samma arbete men som egenföretagare. Därmed kan arbetsgivaren sänka sina arbetskraftskostnader och också undgå sitt arbetsgivaransvar. Det här fenomenet är vanligast inom bygg- och transportsektorn och bland dem som jobbar tillfälligt i Sverige.

Enligt en rapport från TCO är nästan var tionde egenföretagare att betrakta som så kallad falsk egenföretagare, det vill säga en person som uppträder som egenföretagare med godkännande för F-skatt men som faktiskt jobbar under förhållanden som liknar en anställds. F-skattesystemets nuvarande utformning urholkar alltså hela arbetstagarbegreppet och stärker arbetsgivarnas makt och påverkar i förlängningen hela maktbalansen på arbetsmarknaden.

Fru talman! Det är nästan oundvikligt att komma in på plattformsarbete när man debatterar just F-skatt kontra egenanställning. Detta otrygga arbete har växt fram under 2010-talet. Plattformsarbetet kan se ut på många olika sätt, men de som utför arbetet förenas i att de får arbete via en digital plattform, att de i regel saknar anställning och att de betraktas som egenföretagare. Det finns förvisso plattsformsarbetare som har anställningar, men dessa så kallade hybridanställda har ofta väldigt korta tidsbegränsade kontrakt och ett litet antal schemalagda timmar varje månad.

Utvecklingen mot allt fler plattformsarbetare beskrivs ofta som att det är något slags ny typ av ekonomi som har växt fram. Man kallar det för gigekonomi, delningsekonomi och plattformsekonomi. Att hävda att det är nytt, parallellt med den flexibla kapitalismen, är dock lite överdrivet. Snarare ryms detta fenomen inom den flexibla kapitalismens ramar.

Det nya är inte yrkena i sig utan hur de som utför arbetet styrs och hur deras arbetsvillkor ser ut. Majoriteten av plattformsarbetarna saknar anställning, och detta gör att de går miste om de flesta av de rättigheter och det rättsliga skydd som anställda besitter. Arbetsköparna söker ständigt metoder för att minska kostnaderna samt runda anställningsregler och kollektivavtal.

Fru talman! Egenanställning är däremot en ganska ny företeelse på den svenska arbetsmarknaden. Egenanställningsföretagens affärsidé är att "bereda möjligheter och skapa trygghet för personer att verka som egenföretagare utan att de behöver skaffa F-skattsedel och sköta den administration som är förenad med egenföretagande".

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatteförfarande och folkbokföring

Många av plattformsarbetarna har just en egenanställning via egenanställningsföretag. På det sättet behöver plattformsföretaget inte ta något arbetsgivaransvar, utan i stället fungerar egenanställningsföretaget som något slags arbetsgivarmålvakt. Egenanställningsföretaget tar heller inte något arbetsgivaransvar för plattformsarbetarna utan fungerar bara som något slags administrativ lösning.

Många av de plattformsarbetare som har en sådan egenanställning saknar godkännande för F-skatt samtidigt som de kontinuerligt ändå utför arbete åt ett företag under anställningsliknande förhållanden. Jag anser att det bör krävas godkännande för F-skatt för att få en egenanställning. Man ska inte kunna bli egenanställd om man samtidigt, enligt Skatteverkets regler, inte kvalificerar sig för att bli godkänd för F-skatt. Egenanställning ska inte förekomma i arbeten där arbetstagaren inte kvalificerar sig för detta.

Fru talman! Det är rimligt att det ska krävas mer än en uppdragsgivare för att bli godkänd för F-skatt. Ett sådant krav måste vi såklart ha för att värna arbetstagarbegreppet och arbetsrätten. Ett rimligt formulerat uttryckligt krav på fler än en uppdragsgivare skulle också minska risken för att arbetsgivarna tvingar anställa att starta företag enbart i syfte att sänka arbetsgivarens arbetskraftskostnader.

Det är också viktigt att framhålla F-skattens roll som skydd för den enskilda konsumenten. Den som anlitar en uppdragstagare som är godkänd för F-skatt behöver inte göra något skatteavdrag eller betala arbetsgivaravgifter på ersättningen. Om en oseriös uppdragstagare blir godkänd för F-skatt kan systemet inte utnyttjas i syfte att försvåra upptäckten av svartarbete.

I dag gäller ett godkännande av F-skatt tills vidare, detta för att begränsa fusk. Tidsbegränsningen ska avse både begränsat och obegränsat skattskyldiga och gälla arbetstagare som debiterar under en viss summa i skatt.

Fru talman! Maud Olofsson, näringsminister i den borgerliga regering som avreglerade F-skattesystemet 2008, önskade sig att alla skulle födas med en F-skattsedel. Det var alliansregeringen som gjorde det lättare att få F-skatt och som ändrade reglerna. I detta ligger pudelns kärna - det är fråga om vilken människosyn och ideologi man har. Är det verkligen meningen att vi människor ska födas in på en marknad?

För att travestera en gammal partiledare: Någon jävla ordning måste det vara på arbetsmarknaden. Vi kan inte ha ett system där människor tvingas in i falska egenanställningar där de i praktiken görs till daglönare. Man kan inte ena dagen säga att man värnar den svenska arbetsmarknadsmodellen och andra dagen tillåta ett system som försvagar den.

Fru talman! Jag vill börja med att säga några ord som har att göra med både gårdagens snöoväder och skatt.

Som ni kommer ihåg sa Mona Sahlin en gång att det är häftigt att betala skatt, och det upprepade faktiskt även Anders Borg, tidigare finansminister i alliansregeringen, även om det inte var lika populärt när han sa det. Det är klart att man kan tycka att skatt är viktigt för välfärdens kärna, men då måste välfärden gälla alla i hela landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatteförfarande och folkbokföring

Jag har läst det som nästan var krigsrubriker om det dåliga vädret i söder, att det inte var framkomligt på vägarna och att det var enormt långa köer. Självfallet tycker jag jättesynd om människor som har fått sitta 15 timmar eller mer i bilen. Det är fruktansvärt, och jag skulle säkert också ha blivit både irriterad och less. Jag har full förståelse för det. Det var dock något som slog mig, då jag och många med mig har pratat om enskilda vägar och problem med plogning av dessa.

Det finns enormt många enskilda vägar runt om i vårt land som jag och många andra kör på men som inte plogas. Tidigare, fru talman, fanns det möjlighet för en liten byförening eller vägförening att via Trafikverket köpa plogning av Trafikverkets underentreprenörer om de ändå åkte förbi. Då slapp man i alla fall framkörningsavgiften, som är väldigt hög i delar av landet.

Om man bor utanför Vilhelmina, till exempel, kan man få köra flera mil innan man kommer fram till en enskild väg som ska plogas, och alla har inte alltid en hjälte till bonde i byn numera. Vad vill jag då säga med detta? Jo, att Trafikverket finansieras av våra skattepengar och att Trafikverket behöver finnas i hela landet.

Jag behövde bara få yttra detta i denna talarstol i dag när jag hade möjligheten. Varför blir det, efter sex timmars kö, apokalyptiska rubriker i varenda kvällstidning? Tror ni att det har funnits en enda rubrik om Trafikverkets frånvaro av ansvar för enskilda vägar på landsbygden runt om i landet? Det har inte funnits en enda.

Om alla vi människor ska fortsätta att tycka att det är häftigt att betala skatt måste det finnas en plikt att visa detta i hela landet. Annars finns det inget samhällskontrakt kvar. Tack så mycket, fru talman, för att jag fick möjlighet att yttra dessa ord! Jag har haft dem väldigt mycket inombords de senaste dagarna. Det har retat mig en hel del, men nu har jag fått möjlighet att uttrycka dem här. Jag hoppas att mina kamrater i detta rum är med och fattar klokare beslut även om enskilda vägar.

Fru talman! Jag tänkte börja dagens debatt med att ta upp personalliggare och de utmaningar som finns där. Det är alltså en förteckning över vilka som är verksamma på till exempel en byggarbetsplats eller i en verksamhetslokal inom vissa branscher. Den ska uppdateras dagligen och vara lättillgänglig om Skatteverket gör ett besök.

Den som bedriver restaurangverksamhet, fordonsservice, tvätteriverksamhet eller kropps- och skönhetsvård, är livsmedels- eller tobaksgrossist eller har en byggfirma ska föra personaliggare. I vissa branscher finns det stora fördelar med systemet med personalliggare. Byggbranschen behöver, som ni vet, stöd i form av regler och kontroller som gör att fusk och organiserad brottslighet kan upphöra.

Vi vet att det pågår människohandel som måste stoppas. I det här fallet kan personalliggaren vara ett verkningsfullt redskap för arbetsgivare att tillsammans med fackföreningar hålla reda på vilka som befinner sig på en byggarbetsplats, att de har rätt skyddsutrustning och att de får den lön som de har rätt till.

Fru talman! Systemet med personalliggare har ända sedan det infördes utökats flera gånger, senast 2018, exempelvis till att inkludera alla personer som bor under samma tak där det bedrivs näringsverksamhet, vilket mina kollegor i det här rummet känner till. De ska registrera sig om de på något sätt bidrar till verksamheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatteförfarande och folkbokföring

Att en ägare av en verksamhet och dennes familj omfattas av kravet på att skriva in sig i personalliggaren menar jag visar på en oförståelse, minst sagt, för hur ett litet familjeföretag fungerar. Man lever och verkar ju i företaget dygnet runt.

Systemet med personalliggare har utvärderats flera gånger, inte minst av oss i skatteutskottet. Men nu borde det väl ändå, vänner, vara dags för en reell förändring. Regeringen skulle behöva återkomma med konkreta förslag på hur systemet med personalliggare kan förändras för att förenkla för företagen och minska antalet företag som träffas av systemet.

I ett första steg, fru talman, behöver den nämnda utvidgningen från 2018 slopas. Regelkrånglet måste minska. Det är viktigt för små företag som vill utveckla och investera i sin verksamhet. De måste ju kunna be sin åttaåring att gå ut med kökssoporna utan att riskera ibland smått absurda böter.

Fru talman! Jag hoppar nu till min tredje och sista punkt. Den andra punkten får jag återkomma till, eftersom jag vurmar så mycket för enskilda vägar och landsbygden.

Fru talman! De senaste åren har arbetspendlare som bor i ett nordiskt land och jobbar i ett annat gång på gång fått nya besked om sin skattetillhörighet. De har riskerat dubbelbeskattning, vilket jag tror att många har hört talas om. Det har varit en skattechock med hundratusentals kronor för vissa som inte har gjort annat än jobbat och betalat skatt, som man ska, men som har råkat bo och jobba på olika sidor av en gräns. Normalt sett betalar man skatt i det land där man arbetar. Men om man exempelvis är anställd i Danmark, bor i Sverige och jobbar på distans mer än 50 procent kan man behöva betala skatt i både Sverige och Danmark. Det blev inte minst tydligt under covidåren.

Fru talman! Ett annat exempel på dubbelbeskattning kan gälla en person som bor i Sverige och har avsatt pensionspengar via sitt företag i Danmark. Skatteverket anser att pengarna ska beskattas det år som pengarna betalas in, medan Danmarks motsvarande myndighet anser att skatt ska betalas när pengarna tas ut. Det innebär att personen kommer att beskattas i båda länderna, trots att det uttryckligen inte är tillåtet.

Avslutningsvis: En översyn av avtal kring beskattning och socialförsäkring mellan Sverige och de övriga nordiska länderna behövs. Därför hoppas jag att regeringen så snart som möjligt vidtar nödvändiga åtgärder för att eliminera förekomsten av dubbelbeskattning.

Glöm inte plogning av enskilda vägar!

Fru talman! Min kollega Bo Broman anförde våra ställningstaganden kring betänkandet om skatteförfarande och folkbokföring, och mitt anförande kommer att handla om folkbokföringen och risken för att kriminella utnyttjar systemet med den nya könstillhörighetslagen. Jag kommer inte att yrka bifall till någon annan reservation än min kollega Bo Broman gjorde; jag yrkar alltså bifall till reservation 1.

Fru talman! Som jag anfört i tidigare replikskifte finns det ett förslag till utskottsinitiativ i socialutskottet som innebär en ny könstillhörighetslag. Att förslaget drivs som ett utskottsinitiativ beror sannolikt på att det inom regeringssamarbetet inte fanns någon majoritet. I stället rundar Moderaterna och Liberalerna tillsammans med oppositionspartierna på vänstersidan samarbetet genom att driva igenom den nya lagen som ett utskottsinitiativ i riksdagens socialutskott. Endast Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna har deklarerat att vi är negativa till en ny könstillhörighetslagstiftning, vad gäller inte bara innehållet utan också det sätt på vilket man driver frågan.

Att man går fram med förslaget som ett utskottsinitiativ i stället för att som brukligt låta regeringen ta fram en proposition som övriga partier kan följdmotionera på innebär även andra demokratiska inskränkningar. Man har bland annat berövat riksdagen och dess ledamöter de demokratiska verktyg vi vanligen har för att granska regeringens arbete genom skriftliga frågor och interpellationer till ministrar inom deras respektive ansvarsområden.

Sverigedemokraterna har ställt frågor till statsministern så sent som tidigare i dag. Vi har också ställt frågor till finansministern, finansmarknadsministern och socialförsäkringsministern, och alla har bara skjutit ifrån sig frågan och hänvisat till riksdagen. Vi känner oss alltså nödgade att lyfta frågan i denna debatt då den föreslagna lagen i vissa delar, som folkbokföring och hantering av personnummer, påverkar utskottets beredningsområde.

Fru talman! Jag tror att få ledamöter i skatteutskottet kommer att delta i socialutskottets debatt den 17 april.

Vilka konsekvenser kommer då en ny lagstiftning att få, och på vilket sätt kommer den att kunna påverka arbetet med en sammanhållen identitetsförvaltning? Jo, fru talman, om man har fyllt 16 år och vaknar upp en vacker dag och känner att man egentligen tillhör ett annat kön kommer det att räcka med att man har träffat en psykolog, och sedan kan man gå in på ett av Skatteverkets kontor och ansöka om att få byta kön.

I ett tidigare replikskifte sades det att bytet skulle föregås av en utredning, men så är inte fallet. Ingen medicinsk diagnos behövs och inte heller några utredningar av psykolog eller kurator. Efter fyra månader ska man få ett nytt juridiskt kön. Eftersom det svenska personnumret innehåller en könsmarkör, alltså att personnumrets näst sista siffra är jämn för flickor och udda för pojkar, får man då också ett nytt personnummer. Det är väl inte hela världen, kanske en del säger. Men jo, fru talman, för det svenska personnumret är förutom en nyckelfaktor till korrekt folkbokföring även den unika identitetsmarkering som följer oss genom hela livet och från vilken myndigheter och privata företag får legitim, relevant och korrekt information om oss som individer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatteförfarande och folkbokföring

Vad händer då efter det att en individ fått ett nytt personnummer, och vad kan detta i förlängningen leda till? Jo, fru talman, svenska myndigheter som är kopplade till det så kallade Navet får sina register uppdaterade automatiskt, men privata aktörer, som ofta får sina register från SPAR, drabbas av en eftersläpning. Flera tunga remissinstanser har pekat på brister i förslaget som det ser ut nu. Man pekar även på den möjlighet som öppnas för oärliga personer som vill undkomma rättsvårdande myndigheter eller gamla försyndelser.

Bolagsverket varnar bland annat för att flera könsbyten och personnummerbyten kan försvåra sökning och spårning i verkets olika register.

Svenska Bankföreningen menar att systemet kan försvåra deras arbete mot bedrägerier, penningtvätt och finansiering av terrorism.

Man kan ju bara tänka sig alla "giltiga" id-handlingar en person kan ha med flera olika identiteter och personnummer. Inför svenska myndigheter blir de falska identitetshandlingarna förhoppningsvis uppsnappade, men inför privata aktörer, såsom banker, försäkringsbolag, kreditgivare eller utländska myndigheter är detta osannolikt, vilket öppnar dörrar för den organiserade brottsligheten.

Om man vaknar upp en vacker dag och inser att det nog var rätt kön man föddes i ändå kan man dessutom ansöka om att få byta tillbaka till sitt förra kön. Men efter fyra månader får man då inte tillbaka sitt ursprungliga personnummer utan ett helt nytt, tredje, personnummer. Det kommer inte heller att finnas någon koppling från det tredje personnumret till det första, utan myndigheterna måste i så fall söka manuellt, med den administrativa börda detta kommer att innebära.

Man behöver ju inte vara alltför akademiskt skolad för att inse vilka möjligheter och dörrar riksdagen öppnar för den organiserade brottsligheten om den nya lagen blir verklighet. Det är därför obegripligt att man inte ytterligare remitterar förslaget för att komma till rätta med de problem som många av de tunga remissinstanserna lyfter fram.

Socialutskottet nekade till och med det minoritetsskydd som finns och sa att det skulle kunna innebära "avsevärt men", men utan ytterligare motivering. I stället forcerar man igenom lagen i hopp om att myndigheterna ska lösa problemen allteftersom de uppstår. Detta, fru talman, anser vi inte är ett ansvarsfullt sätt att stifta lag på.

Avslutningsvis vill jag säga att de problem som Skatteverket och andra myndigheter och företag kan få som konsekvens av den nya lagen ändå är en västanfläkt jämfört med de problem och tragedier som kommer att kunna uppstå när barn själva ska få bestämma sitt juridiska kön.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatteförfarande och folkbokföring

Det är lätt att tro att man gör detta för att vara snäll, men det är min övertygelse att politiker om 10-15 år, om inte förr, kommer att stå i denna kammare och i denna talarstol med bortförklaringar om att man varit naiv eller att samhällsdebatten gjorde att man inte orkade stå emot och säga vad man verkligen tyckte.

Jag vill slutligen uppmana alla ledamöter i denna kammare att stå emot partipiskan och rösta som ni verkligen tycker i denna fråga. Samtidigt vill jag uppmana alla åskådare och tv-tittare som ser på denna debatt och som tycker att lagförslaget är problematiskt, eller rent av tokigt som en känd ledamot från Socialdemokraterna kallat det, att oavsett partifärg kontakta riksdagspolitiker från er valkrets och förmå dem att rösta rätt, alltså nej, till utskottsinitiativet om ny könstillhörighetslag - om inte annat så för barnens skull. Socialutskottet planerar att ha debatten om detta förslag den 17 april, och sannolikt kommer riksdagen att rösta om frågan samma dag. Det är bråttom nu.

(Applåder)