Fru talman! En god folkhälsa innebär enligt WHO att hälsan är så god och så jämlikt fördelad som möjligt bland olika grupper i samhället. Vi har ju goda förutsättningar för god hälsa i Sverige, bra sanitära förhållanden och en god ekonomisk standard. Vi har vaccinationsprogram, och vi har en internationellt sett bra sjukvård. Vi har gratis utbildning, gratis skollunch och skolgymnastik. Vi har stora och näst intill oändliga möjligheter att röra på oss och vistas i naturen.

Generellt sett lever vi också längre än någonsin och längre än man gör i de flesta andra länder. Problemet är att hälsan inte är särskilt jämlikt fördelad mellan olika befolkningsgrupper, det vill säga det som är kriteriet för en god folkhälsa.

Barns och ungas uppväxtvillkor har stor betydelse för deras fysiska och psykiska hälsa under hela livet. Nu har vi under en lång följd av år sett en kraftig ökning av psykosomatiska symtom som oro och nedstämdhet, sömnbesvär och stress bland barn och ungdomar, inte minst bland flickor. Vi har också sett en kraftig ökning av neuropsykiatriska diagnoser och fler som vårdas i sjukvården för drogrelaterade problem, depression och ätstörningar.

Vi ser samtidigt, och kanske inte så överraskande, en stor andel elever som inte klarar skolan. Vi vet att dåliga resultat i skolan påverkar både hälsan och livssituationen långt fram i livet.

I går presenterade Hyresgästföreningen, Majblomman, Svenska Röda Korset och Rädda Barnen sin gemensamma rapport Barnfamiljers ekonomiska svårigheter 2024.

Rapporten förstärker bilden jag just redogjort för, men den fokuserar på barnfamiljers ekonomi. Många har svårt att få ihop ekonomin. Fyra av tio ensamstående föräldrar och tre av tio sammanboende föräldrar med låg inkomst har behövt låna pengar för att kunna betala sina grundläggande utgifter under det senaste halvåret. Det är en kraftig ökning från förra året.

Det är också fler i år än i fjol som uppger att de inte har haft råd att köpa näringsriktig mat till sina barn. Fler har haft svårt att köpa kläder efter väder åt barnen. Fler har svårt att betala för barnens fritidsaktiviteter.

Samtidigt som konjunkturinstituten spår ljusare tider för den svenska ekonomin och samtidigt som finansministern slår sig för bröstet för inflationsbekämpningen har många barnfamiljers ekonomi totalkraschat.

Fru talman! De ekonomiska villkorens betydelse för folks hälsa syns tydligt hur vi än angriper frågan om folkhälsa. I min egen hemstad Örebro är skillnaderna i förväntad livslängd 13 år mellan kvinnor i de socioekonomiskt svaga miljonprogramsområdena Vivalla och Västhaga jämfört med kvinnor i det socioekonomiskt starkare Lillån. 13 år! Det är ett ofattbart stort politiskt misslyckande.

Vi vet också att utbildningsnivån spelar stor roll. Grovt förenklat lever man längre ju längre man har studerat.

Också när man mäter olika gruppers skattning av sin egen hälsa syns det stora skillnader. Med kort utbildning skattar man sin hälsa som dålig eller mycket dålig. Har man högre utbildning, eftergymnasial utbildning, skattar man den högre. Hälsa handlar om klass och kön. Det handlar också om personer med funktionsnedsättningar, arbetslösa, nyanlända och hbtqi-personer.

Fru talman! Det här behöver vi se och angripa om vi ska förbättra den svenska folkhälsan. Det övergripande målet för det svenska folkhälsoarbetet är att skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa för hela befolkningen och att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Det är ett väldigt ambitiöst och tufft mål.

Ska vi nå dit måste vi ha ett betydligt större fokus på hur vi utjämnar skillnaderna i människors levnadsvillkor än vad vi har i dag. Det behövs åtgärder för att alla svenska familjer ska ha råd att sätta bra mat på bordet.

Det behövs generella stöd till barnfamiljer som mer i barnbidrag och riktade insatser som bostadsbidrag till dem som har det ekonomiskt allra tuffast. Det är ohyggligt mycket viktigare än sänkt skatt för dem som tjänar mest eller höjt rotavdrag för lyxrenoveringar, som vi tyvärr har sett den nuvarande regeringen prioritera framför annat.

Det behövs rätt stöd som sätts in tidigt för att fler elever ska klara skolan. Det är mycket viktigare än att fortsätta att pumpa in pengar till stora friskolekoncerner som omvandlar skolpengarna till aktieutdelning. Det är mycket viktigare än en väldigt uppskruvad debatt om huruvida eleverna i skolan ska få sin kunskap från skärmar eller pärmar.

Vi behöver titta på barnens fritidsmöjligheter. Alla barn ska naturligtvis ha rätt till en meningsfull fritid. Lösningen på de flesta problemen i fritidsfrågor just nu är det regeringen kallar för ett fritidskort. Det är en insats som förhoppningsvis ska komma alla barn till del och inte bara de barn som redan har en rik fritid och köpstarka föräldrar.

Det finns en risk för att barn inte kommer att kunna utnyttja sitt fritidskort beroende på var de befinner sig och om de har råd att ta bussen till fritidsaktiviteten. Därför föreslår vi socialdemokrater en kontrollstation efter ett år för att vara säkra på att en reform om ett fritidskort verkligen träffar rätt så att de stora resurser vi satsar verkligen kommer alla barn till del.

Det behövs fler insatser för att fler ska komma i rörelse, inte minst barn och ungdomar. Det är viktigt att förslagen från Kommittén för främjande av ökad fysisk aktivitet också tas om hand. Vi måste värna föreningslivet och folkbildningen, eftersom vi vet att det stärker de socioekonomiskt svagare grupperna i samhället.

Och till sist: Vi måste ha en sjukvård som styr mot målet om en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Då måste sjukvården kunna hantera det akuta flödet och samtidigt arbeta långsiktigt, hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande.

Så är det inte i dag i sjukvårdskrisens Sverige. Ställda inför gigantiska budgetunderskott varslar nu regionerna sina medarbetare i stället för att rekrytera nya och fler som behövs för de stora uppgifter de har. Med färre anställda blir det mindre gjort av det som inte är absolut akut.

Det saknades enligt SKR 24 miljarder i landets kommuner och regioner inför 2024. Regeringen har precis tillskjutit 6 miljarder. Det räcker en liten bit men verkligen inte hela vägen. Samtidigt gjorde de fyra största svenska bankerna tillsammans 180 miljarder i vinst förra året. Vi socialdemokrater har föreslagit en särskild bankskatt för att i alla fall en liten del av de vinsterna ska gå till att skapa ett mer jämlikt samhälle.

Fru talman! Det finns inte en enskild åtgärd som skapar en god och jämlikt fördelad hälsa. Det finns inte ett enskilt beslut som kan lösa alla problemen. Det behövs en mängd olika åtgärder.

Jag står förstås bakom alla Socialdemokraternas reservationer på folkhälsoområdet, men jag yrkar bifall till reservation 1 under punkt 2 om jämlik hälsa och reservation 11 om fritidskortet.

Fru talman! Ska man komma till rätta med den stora ojämlikheten i samhället som vi talar om och på lång sikt förbättra förutsättningarna för en god folkhälsa gäller det att klara av att samtidigt ha flera perspektiv i huvudet. Man måste klara att hantera de ekonomiska problemen både på lång sikt och på kort sikt.

Man ska självklart bekämpa inflationen. Det kan man göra på olika sätt. Sanningen är att regeringen har prioriterat ett åttonde jobbskatteavdrag, sänkt skatt och höjt avdrag för rot och rut. Det är en prioritering man gjort. Det vore fint om man klarade av att stå upp för den.

Man behöver långsiktigt skapa goda förutsättningar för svensk ekonomi. Men när man befinner sig i den kris som vi har befunnit oss i och som vi fortfarande gör i Sverige behöver man också se till situationen här och nu.

De barnfamiljer som just nu säger att de inte har råd att köpa frukt och grönsaker till sina barn blir inte hjälpta inför den här helgen, den här påsken, den här sommaren av att inflationen på sikt går ned. Det behöver en regering klara av att hantera.

Det är bra att Moderaterna vurmar för alla barns tillgång till en rik och meningsfull fritid. Ni säger att ni tänker att man ska kontrollera att åtgärderna träffar rätt. Då hade ni kunnat yrka bifall det som Socialdemokraterna har föreslagit för att vi ska se till att reformen kommer att träffa rätt och träffa alla barn.

Det hade varit en väg framåt och en väg att hjälpa till i den här situationen. Men sanningen är att samarbetsviljan inte är särskilt stor från en regering som säger: Nu har vi löst inflationen, och nu ska vi sänka skatten.

Fru talman! Det första håller jag med om: Det är oerhört viktigt att den som kan jobba också jobbar. Det är genom folks arbete som vi bygger förutsättningarna för välfärd, välstånd och omfördelning av våra gemensamma resurser. Men detta behöver inte nödvändigtvis ske genom att de som har jobb får betalt för det också via skattsedeln - inte i en situation med så enorma klyftor som vi faktiskt har.

Jag noterar att Moderaternas svar just nu när det gäller den situation som många svenska barnfamiljer befinner sig i, där man säger att man måste låna pengar för att kunna betala sina mest grundläggande utgifter och inte har råd att köpa färska grönsaker till sina barn, är att det beror på att de inte planerar tillräckligt bra när de handlar - att de inte köper morötter. Vi har också haft en diskussion i Sverige om havregrynsgrötens näringsvärde.

Både morötter och havregrynsgröt är bra mat. Men vi måste väl som välfärdsland ha högre ambitioner än så: att landets barnfamiljer ska kunna sätta annat på bordet och ha en mer varierad kost än morötter och havregrynsgröt.

(Applåder)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till Sverigedemokraternas reservation 7.

Folkhälsan är ett prioriterat ämne för Sverigedemokraterna och regeringen. Mycket lidande kan undvikas på individnivå och stora kostnader kan undvikas på samhällsnivå genom att slå kraftigt mot negativa trender och skapa rätt förutsättningar för alla att förebygga ohälsa. En god folkhälsa är alltså en angelägenhet för hela samhället, och politiken har en tydlig roll att spela. Därför kan jag med glädje uppmärksamma att vi inom Tidösamarbetet har tagit flera viktiga steg mot en starkare folkhälsopolitik.

En av våra största folksjukdomar är psykisk ohälsa, en lömsk och dödlig sjukdom som tyvärr ofta går obemärkt förbi tills det är för sent. Det är en fråga om liv och död, och jag anser att den förtjänar en stor del av den här debatten.

Efter redovisning av myndighetsuppdrag den 1 september 2023 ska en nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention tas fram. Ett nationellt forskningsprogram på området ska inrättas. En nationell samordnare med ett samlat ansvar för det suicidpreventiva arbetet ska tillsättas. Uppföljning av patienter med suicidalt beteende bör vara en självklar del av vårdprocessen. En haverikommission ska tillsättas när en person har begått självmord för att bland andra socialtjänst, skola, polis och sjukvård ska kunna utreda vad som hänt och vad som kunde ha gjorts annorlunda.

Något som Sverigedemokraterna lyfter fram i sin kommittémotion är frågan om förskrivningen av psykofarmaka till barn och unga, som ökar i samband med den psykiska ohälsan. Det föreligger en stor beroenderisk och risk för biverkningar hos flera av dessa preparat, exempelvis bensodiazepiner. Vi ser behov av att vårdens behandlingsmetoder kontinuerligt kvalitetsgranskas och utvärderas, och vi anser att det krävs en tydlig strategi för att minska den ökade förskrivningen av psykofarmaka bland barn och unga.

När vi talar om barns psykiska hälsa menar vi även att det är ytterst aktuellt att snarast utreda möjligheten att integrera kunskap om psykisk hälsa och ohälsa i läroplanen, då den kunskapen kan vara helt avgörande som förebyggande åtgärd för unga på individnivå.

Men psykisk ohälsa drabbar givetvis även äldre. I dag lider cirka 20 procent av alla äldre personer - en växande åldersgrupp - av psykisk ohälsa, och en viktig orsak är ofrivillig ensamhet. Regeringen fortsätter under 2024 den treåriga gemenskapssatsningen för att förebygga och motverka ofrivillig ensamhet, som regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2023.

Bland äldre personer som begått självmord har åtminstone 70 procent sökt sjukvård en månad före dödsfallet och mer än var tredje den senaste veckan innan. För att utveckla det psykiatriska stödet till äldre personer med psykisk ohälsa är det viktigt att primärvården har tillgång till specialistpsykiatrins kompetens och att kunskap om psykisk ohälsa hos personal inom primärvården förstärks genom riktade utbildningsinsatser.

Jag behöver nog inte här förklara vikten av fysisk aktivitet för folkhälsan - det är uppenbarligen en av de levnadsvanor som har mest direkt påverkan för välmående och förebyggande av ohälsa. Här kan vi med glädje se en positiv trend bland befolkningen, enligt Folkhälsomyndighetens rapport för 2023.

Jag vill därför också snabbt ta upp fritidskortet som ett konkret initiativ för folkhälsan från oss inom Tidösamarbetet. Det ska ge barn och unga i åldrarna 8-16 år ökad tillgång till idrott, kultur, friluftsliv och annat föreningsliv. Detta är något som ungdomarna helt klart kommer att gynnas av, och vi ser fram emot att se det träda i kraft.

Glädjande är också att den dagliga tobaksrökningen minskar inom samtliga åldersgrupper. Även detta kan vi se i Folkhälsomyndighetens rapport för 2023. Detta är ingen självklarhet om vi tittar runt om i Europa. Allt pekar på att orsaken är ett stort utbud av mindre skadliga alternativ. Även om nikotin i sig har en hälsopåverkan är det viktigt att politiken är pragmatisk och minimerar skador som är förknippade med tobaks- och nikotinprodukter.

Fru talman! Vi kan konstatera att såväl politiken som många viktiga trender går i rätt riktning. Folkhälsan är ett politiskt område som alltid kommer stå inför problem och utmaningar, men Sverigedemokraterna ser anledning att vara optimistiska. Politiken ska skapa förutsättningar för en god folkhälsa, och ett sätt att göra detta är att stödja den enskilde i att göra hälsosamma val. Ett annat sätt är att införa ett kvalitetssäkrat förebyggande folkhälsoarbete.

Fru talman! I ett välfärdssamhälle är folkhälsa tätt förknippat med åtgärder för att öka jämlikheten. Det aktiva, systematiska och långsiktiga folkhälsoarbetet syftar till att befolkningen ska kunna leva längre och friskare liv oavsett klass, kön eller etnicitet.

Denna vision om ett folkhälsoarbete som tar sin utgångspunkt i människovärdet delar Vänsterpartiet fullt ut. Arbetet för att bryta de skillnader i hälsa och livslängd som klasstillhörighet i dag innebär är en central del i denna vision. Även arbetet för att eliminera skillnaderna i hälsa mellan män och kvinnor utgör en viktig grundpelare i Vänsterpartiets syn på folkhälsa.

Ett aktivt folkhälsoarbete är en investering i framtida generationers hälsa och välmående. Få andra uppgifter kan anses mer angelägna i ett välfärdssamhälle än att samhället arbetar för ett generellt välmående bland befolkningen.

I grunden handlar det om befolkningens rätt att få leva fria och rika liv med säkerhet om att samhället har ställt sina resurser till förfogande för att främja en hälsosam tillvaro. På så sätt samspelar individens och samhällets ansvar för en god folkhälsa. Med gemensamma ansträngningar är en förbättrad folkhälsa möjlig.

Tidiga insatser för att främja en god folkhälsa är av yttersta vikt. I dag är hälsoklyftorna mellan olika grupper i samhället mycket stora, även i unga åldrar. Det riskerar att leda till att hälsoklyftorna lever vidare även senare i livet med ohälsa som konsekvens.

Samhällets insatser för att öka jämlikheten i folkhälsoarbetet behöver stärkas ytterligare, inte minst bland barn och unga. I grunden handlar denna fråga om att alla barn har rätt till en god hälsa och en hälsosam tillvaro. Vänsterpartiet värnar alla barns och ungdomars rätt till folkhälsoinsatser som stärker välmåendet och samtidigt rustar dem för en god hälsa senare i livet.

Även barns psykiska hälsa står inför svåra utmaningar. En ökad psykisk ohälsa i kombination med högre efterfrågan på vård innebär att en stor andel av våra regioner inte kan leva upp till vårdgarantin för barn och unga med psykisk ohälsa. Därmed frångås principen om att en första bedömning ska vara gjord inom 30 dagar. År 2022 fick mindre än hälften av dem som sökte vård inom barn- och ungdomspsykiatrin ett första besök inom 30 dagar.

För att vården ska bli adekvat och ge resultat behöver rätt vårdaktör och rätt vårdnivå nå patienterna. För att inte riskera att barn i behov av psykiatrisk vård faller mellan stolarna eller får vänta för länge på insatser behöver vissa åtgärder vidtas.

En viktig åtgärd, enligt Vänsterpartiet, handlar om att samverkan mellan olika vårdinsatser ska fungera och att det ska finnas tydliga riktlinjer och gränsdragningar mellan bup och andra instanser.

Främjande och förebyggande insatser leder till bättre hälsa, lärande och utbildning och till mindre social utslagning. Grunden för det förebyggande arbetet är att identifiera hälsorisker innan de har hunnit utvecklas till sjukdom eller ohälsa.

Förebyggande program som screening, vaccinationer eller allmänna hälsokontroller har visat sig ge stora hälsovinster för samhället och individen. Dessa program kan med fördel utvecklas ytterligare, särskilt i syfte att nå familjer och därmed tidigt kunna erbjuda dem stöd i olika former.

För Vänsterpartiet är det, som sagt, viktigt att barns och ungas rätt till en lättillgänglig, jämlik och likvärdig hälso- och sjukvård stärks. Regeringen bör därför enligt Vänsterpartiet tillsätta en utredning med uppdrag att ta fram förslag på hur regioner och kommuner ska utveckla det förebyggande arbetet för unga i riskzonen för psykisk ohälsa. Därför yrkar jag bifall till reservation 14.

Fru talman! Jag vill börja med att säga att jag står bakom Miljöpartiets samtliga reservationer i betänkandet men yrkar bifall endast till reservation 5.

Jag står här med ett manus som till stor del är skrivet av Ulrika Westerlund, Miljöpartiets representant i socialutskottet, som just nu är på resa för riksdagens räkning.

Som ledamot i socialförsäkringsutskottet känner jag själv ett visst ägarskap över de frågor som vi diskuterar här i dag, alltså folkhälsofrågor, och jag skulle vilja börja i den ändan. Det finns nämligen en tydlig koppling mellan folkhälsan och våra socialförsäkringssystem, våra skyddsnät. Till exempel sjukförsäkringen ska träda in när man är för sjuk för att arbeta. Det är någonting som man bör kunna förvänta sig i ett välfärdsland som Sverige, men tyvärr gör den inte alltid det. Alltför många utförsäkras för tidigt eller nekas ersättning. Det är allvarligt.

Jag ägnade en stor del av min tid under förra mandatperioden, tillsammans med regeringen, åt detta. Vi utredde ny lagstiftning, lade fram propositioner och reparerade delar av sjukförsäkringen. Men vi hann inte riktigt färdigt. Jag hade önskat att Tidöregeringen hade fortsatt detta arbete. Jag hade önskat att åtminstone Sverigedemokraterna skulle ha något slags ambition att försöka hämta hem sitt väldigt tydliga vallöfte. Men så har det inte blivit, och det tycks inte heller bli så. Efter valet har det tagit helt stopp. Det finns anledningar till det, och det är den borgerliga definitionen av arbetslinjen som spökar här. Den handlar om att trycka ut sjuka människor från försäkringarna genom de successivt hårdare kraven och villkoren i rehabiliteringskedjan snarare än att rehabilitera tillbaka människor till hälsa och arbetsförmåga på riktigt.

Detta är en mycket dålig politik. En bättre politik, som Miljöpartiet står för, handlar om att ha en fungerande och trygg sjukförsäkring och att genom ett starkt förebyggande arbete stärka befolkningens hälsa och på det sättet, genom det viktiga folkhälsoarbetet, minska inflödet i både sjukvården och sjukförsäkringssystemen.

Herr talman! Miljöpartiet vill se ett ökat fokus på folkhälsofrågorna. En bättre folkhälsa skulle på det sätt jag nämnde minska kostnader för både sjukvård och sjukförsäkringar och skulle sannolikt också resultera i ett mindre klimatavtryck. Men det viktigaste är naturligtvis ökad livskvalitet, att fler människor får leva bättre liv. Vi vill alla leva länge och hålla oss friska, men många av oss behöver stöd för att lättare kunna göra de rätta och bra valen.

Miljöpartiet är ju inte ensamt om dessa tankar. Många samhällsaktörer funderar på olika lösningar. Till exempel kom nyligen en rapport från Nordiska ministerrådet som menade att hela Norden gemensamt borde införa högre skatter på kött och socker, och Cancerfonden har sedan länge föreslagit en riktad skatt på sötade drycker. Exakt vilka åtgärder som ska vidtas kan man diskutera länge, men för Miljöpartiet är det tydligt att det krävs åtgärder på samhällsnivå. Vi kan inte lägga hela ansvaret på individen.

Miljöpartiet vill att Sverige, precis som andra nordiska länder, ska ha en folkhälsolag. En sådan lag skulle bidra till ett tydligare regelverk kring ansvaret för folkhälsoarbetet på lokal, regional och statlig nivå. Folkhälsoperspektivet och folkhälsoarbetet skulle lyftas fram mycket tydligare och få större genomslag, med märkbara effekter.

Herr talman! Vi ser tyvärr fortfarande stora geografiska och socioekonomiska skillnader vad gäller hälsan, trots att vi har jobbat med dessa frågor länge. En folkhälsolag skulle på ett tydligt sätt bidra till att motverka detta.

Men i väntan på en folkhälsolag, som kan ta tid att ta fram och få på plats, finns andra snabbare åtgärder. Vi behöver akut kraftfulla åtgärder för att främja till exempel fysisk rörelse och åtgärder för att förbättra den psykiska hälsan. Vi behöver stärka det förebyggande arbetet för unga i riskzonen för psykisk ohälsa. Vi behöver riktade satsningar för att nå personer i socioekonomiskt utsatta grupper med hälsoinformation och med verktyg för att förbättra den egna hälsan. Vi behöver också höja kraven på alla regioner att bedriva ett systematiskt förebyggande hälsoarbete.

Miljöpartiet tycker att regeringen borde agera för att skapa jämlikhet och motverka hälsoklyftor.

Herr talman! Utöver det generella arbetet vill jag nämna några särskilda områden där åtgärder behövs. I betänkandet finns en bred motion från Miljöpartiet om arbetet för att motverka hiv/aids. Sverige måste stärka det hivpreventiva arbetet. I enlighet med målen i Agenda 2030 ska världens länder enskilt och i samverkan verka för att eliminera nya infektioner av hiv till 2030. För att uppfylla våra internationella åtaganden måste regeringen se till att den kommande nationella strategin mot hiv/aids slår fast att målet för eliminering av nya infektioner i Sverige till 2030 fortfarande gäller.

Folkhälsomyndigheten slutredovisade sitt uppdrag med att ta fram ett underlag till regeringen för en uppdaterad nationell strategi för att motverka hiv/aids i början av maj förra året. Underlaget visar bland annat att det i Sverige nu finns en alltmer heterogen patientgrupp och att ett antal utmaningar kvarstår.

Sverige har goda förutsättningar att nå de så kallade 95-95-95-målen i Unaids globala strategi för bekämpning av hiv 2021-2026, men i dag når vi inte målen fullt ut. 95-95-95-målen innebär att 95 procent av dem som lever med hiv ska ha en diagnos och känna till sin status. Av dem ska 95 procent ha tillgång till effektiva retrovirala behandlingar, och av dem i sin tur ska 95 procent ha uppnått viral repression som gör virusöverföringsrisken så låg att den inte har epidemiologisk relevans. 95-95-95-målen bidrar till att uppfylla målen i Agenda 2030, och Miljöpartiet menar därför i motionen att regeringen ska säkerställa att den nationella strategin mot hiv/aids också tydligt anger att målet är att uppfylla Unaids 95-95-95-mål till 2026.

Folkhälsa

Den nationella strategin måste utöver det också innehålla ett tydliggörande av civilsamhällets insatser: att de är helt nödvändiga för att uppnå målen och att organisationerna behöver kunna arbeta långsiktigt. Strategin måste också säkerställa att alla som kommer till Sverige, också de som anhöriginvandrar, får tillgång till hälso- och sjukvård, testning, diagnos och behandling. Också alla de som befinner sig i Sverige och tillhör en riskgrupp måste inkluderas, och det måste säkerställas att de får rätt behandling. Köerna för bedömande samtal måste kortas ned.

Herr talman! Avslutningsvis vill jag bara nämna behovet av vaccinationsprogram. Vi har under lång tid varit framgångsrika med att vaccinera våra barn, men nu måste andra grupper och kanske hela befolkningen med. Svenska forskare har varit framgångsrika i att ta fram nya vacciner för bland annat covid och cancer. Men vi måste också se till att befolkningen får del av de vacciner som behövs, särskilt riskgrupper naturligtvis.

Vi tycker att regeringen ska återkomma med förslag för hur vaccinationsprogrammen kan utökas och bli bredare, mer träffsäkra och likvärdiga över hela landet. För det, herr talman, är också ett sätt, för att avsluta där jag började, att minska inflödet i både sjukvården och sjukförsäkringarna.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 3 april.)