Riksflödet
Logga in
Talade i kammaren ·

Karin Sundin (S) om Folkhälsa

Karin Sundin (S) höll ett anförande om Folkhälsa i debatten ”Protokoll 2023/24:88 Torsdagen den 21 mars” den 21 mars 2024.

Fru talman! En god folkhälsa innebär enligt WHO att hälsan är så god och så jämlikt fördelad som möjligt bland olika grupper i samhället. Vi har ju goda förutsättningar för god hälsa i Sverige, bra sanitära förhållanden och en god ekonomisk standard. Vi har vaccinationsprogram, och vi har en internationellt sett bra sjukvård. Vi har gratis utbildning, gratis skollunch och skolgymnastik. Vi har stora och näst intill oändliga möjligheter att röra på oss och vistas i naturen.

Generellt sett lever vi också längre än någonsin och längre än man gör i de flesta andra länder. Problemet är att hälsan inte är särskilt jämlikt fördelad mellan olika befolkningsgrupper, det vill säga det som är kriteriet för en god folkhälsa.

Barns och ungas uppväxtvillkor har stor betydelse för deras fysiska och psykiska hälsa under hela livet. Nu har vi under en lång följd av år sett en kraftig ökning av psykosomatiska symtom som oro och nedstämdhet, sömnbesvär och stress bland barn och ungdomar, inte minst bland flickor. Vi har också sett en kraftig ökning av neuropsykiatriska diagnoser och fler som vårdas i sjukvården för drogrelaterade problem, depression och ätstörningar.

Vi ser samtidigt, och kanske inte så överraskande, en stor andel elever som inte klarar skolan. Vi vet att dåliga resultat i skolan påverkar både hälsan och livssituationen långt fram i livet.

I går presenterade Hyresgästföreningen, Majblomman, Svenska Röda Korset och Rädda Barnen sin gemensamma rapport Barnfamiljers ekonomiska svårigheter 2024.

Rapporten förstärker bilden jag just redogjort för, men den fokuserar på barnfamiljers ekonomi. Många har svårt att få ihop ekonomin. Fyra av tio ensamstående föräldrar och tre av tio sammanboende föräldrar med låg inkomst har behövt låna pengar för att kunna betala sina grundläggande utgifter under det senaste halvåret. Det är en kraftig ökning från förra året.

Det är också fler i år än i fjol som uppger att de inte har haft råd att köpa näringsriktig mat till sina barn. Fler har haft svårt att köpa kläder efter väder åt barnen. Fler har svårt att betala för barnens fritidsaktiviteter.

Samtidigt som konjunkturinstituten spår ljusare tider för den svenska ekonomin och samtidigt som finansministern slår sig för bröstet för inflationsbekämpningen har många barnfamiljers ekonomi totalkraschat.

Fru talman! De ekonomiska villkorens betydelse för folks hälsa syns tydligt hur vi än angriper frågan om folkhälsa. I min egen hemstad Örebro är skillnaderna i förväntad livslängd 13 år mellan kvinnor i de socioekonomiskt svaga miljonprogramsområdena Vivalla och Västhaga jämfört med kvinnor i det socioekonomiskt starkare Lillån. 13 år! Det är ett ofattbart stort politiskt misslyckande.

Vi vet också att utbildningsnivån spelar stor roll. Grovt förenklat lever man längre ju längre man har studerat.

Också när man mäter olika gruppers skattning av sin egen hälsa syns det stora skillnader. Med kort utbildning skattar man sin hälsa som dålig eller mycket dålig. Har man högre utbildning, eftergymnasial utbildning, skattar man den högre. Hälsa handlar om klass och kön. Det handlar också om personer med funktionsnedsättningar, arbetslösa, nyanlända och hbtqi-personer.

Fru talman! Det här behöver vi se och angripa om vi ska förbättra den svenska folkhälsan. Det övergripande målet för det svenska folkhälsoarbetet är att skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa för hela befolkningen och att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Det är ett väldigt ambitiöst och tufft mål.

Ska vi nå dit måste vi ha ett betydligt större fokus på hur vi utjämnar skillnaderna i människors levnadsvillkor än vad vi har i dag. Det behövs åtgärder för att alla svenska familjer ska ha råd att sätta bra mat på bordet.

Det behövs generella stöd till barnfamiljer som mer i barnbidrag och riktade insatser som bostadsbidrag till dem som har det ekonomiskt allra tuffast. Det är ohyggligt mycket viktigare än sänkt skatt för dem som tjänar mest eller höjt rotavdrag för lyxrenoveringar, som vi tyvärr har sett den nuvarande regeringen prioritera framför annat.

Det behövs rätt stöd som sätts in tidigt för att fler elever ska klara skolan. Det är mycket viktigare än att fortsätta att pumpa in pengar till stora friskolekoncerner som omvandlar skolpengarna till aktieutdelning. Det är mycket viktigare än en väldigt uppskruvad debatt om huruvida eleverna i skolan ska få sin kunskap från skärmar eller pärmar.

Vi behöver titta på barnens fritidsmöjligheter. Alla barn ska naturligtvis ha rätt till en meningsfull fritid. Lösningen på de flesta problemen i fritidsfrågor just nu är det regeringen kallar för ett fritidskort. Det är en insats som förhoppningsvis ska komma alla barn till del och inte bara de barn som redan har en rik fritid och köpstarka föräldrar.

Det finns en risk för att barn inte kommer att kunna utnyttja sitt fritidskort beroende på var de befinner sig och om de har råd att ta bussen till fritidsaktiviteten. Därför föreslår vi socialdemokrater en kontrollstation efter ett år för att vara säkra på att en reform om ett fritidskort verkligen träffar rätt så att de stora resurser vi satsar verkligen kommer alla barn till del.

Det behövs fler insatser för att fler ska komma i rörelse, inte minst barn och ungdomar. Det är viktigt att förslagen från Kommittén för främjande av ökad fysisk aktivitet också tas om hand. Vi måste värna föreningslivet och folkbildningen, eftersom vi vet att det stärker de socioekonomiskt svagare grupperna i samhället.

Och till sist: Vi måste ha en sjukvård som styr mot målet om en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Då måste sjukvården kunna hantera det akuta flödet och samtidigt arbeta långsiktigt, hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande.

Så är det inte i dag i sjukvårdskrisens Sverige. Ställda inför gigantiska budgetunderskott varslar nu regionerna sina medarbetare i stället för att rekrytera nya och fler som behövs för de stora uppgifter de har. Med färre anställda blir det mindre gjort av det som inte är absolut akut.

Det saknades enligt SKR 24 miljarder i landets kommuner och regioner inför 2024. Regeringen har precis tillskjutit 6 miljarder. Det räcker en liten bit men verkligen inte hela vägen. Samtidigt gjorde de fyra största svenska bankerna tillsammans 180 miljarder i vinst förra året. Vi socialdemokrater har föreslagit en särskild bankskatt för att i alla fall en liten del av de vinsterna ska gå till att skapa ett mer jämlikt samhälle.

Fru talman! Det finns inte en enskild åtgärd som skapar en god och jämlikt fördelad hälsa. Det finns inte ett enskilt beslut som kan lösa alla problemen. Det behövs en mängd olika åtgärder.

Jag står förstås bakom alla Socialdemokraternas reservationer på folkhälsoområdet, men jag yrkar bifall till reservation 1 under punkt 2 om jämlik hälsa och reservation 11 om fritidskortet.

DebattenHos riksdagen
Replikskiftet · 4 repliker

Fru talman! Tack, Karin Sundin, för anförandet!

Jag blir lite besviken på att vi alltid ska hamna i diskussionen om att de som sitter vid makten prioriterar skattesänkningar, lyxrenoveringar och liknande. Det är faktiskt inte sant. Det blir rätt drygt att sitta och lyssna på det hela tiden varje gång det är en debatt oavsett vad det handlar om.

Jag tyckte att ledamoten avslutade sitt anförande väldigt bra. Jag håller med om att vi behöver jobba med massor av olika saker, och vi behöver jobba gemensamt. Ekonomin är tuff. Jag är ganska glad att vi har jobbat med inflationsbekämpning. Nu märker vi att det ger resultat.

Det kommer att gynna barnfamiljerna. Det hade inte spelat någon roll hur mycket pengar vi tillskjutit för barnfamiljerna om vi haft en inflation som ätit upp pengarna. Vår köpkraft har försämrats radikalt på grund av inflationen. Nu ger bekämpningen effekt. Jag hoppas verkligen att vi kommer ned till normala nivåer igen. Det kommer att spela en roll.

När det gäller fritidskortet är det inte klarlagt än hur det ska effektueras. Men i min värld ska man givetvis utvärdera alla typer av satsningar i efterhand. Om det ska ske efter ett eller två år kan jag inte svara på. Men det är självklart att vi ska titta på om de pengar som vi satsat på olika projekt har haft den nytta som vi tänkte. Annars ska vi skruva om.

Fru talman! Ska man komma till rätta med den stora ojämlikheten i samhället som vi talar om och på lång sikt förbättra förutsättningarna för en god folkhälsa gäller det att klara av att samtidigt ha flera perspektiv i huvudet. Man måste klara att hantera de ekonomiska problemen både på lång sikt och på kort sikt.

Man ska självklart bekämpa inflationen. Det kan man göra på olika sätt. Sanningen är att regeringen har prioriterat ett åttonde jobbskatteavdrag, sänkt skatt och höjt avdrag för rot och rut. Det är en prioritering man gjort. Det vore fint om man klarade av att stå upp för den.

Man behöver långsiktigt skapa goda förutsättningar för svensk ekonomi. Men när man befinner sig i den kris som vi har befunnit oss i och som vi fortfarande gör i Sverige behöver man också se till situationen här och nu.

De barnfamiljer som just nu säger att de inte har råd att köpa frukt och grönsaker till sina barn blir inte hjälpta inför den här helgen, den här påsken, den här sommaren av att inflationen på sikt går ned. Det behöver en regering klara av att hantera.

Det är bra att Moderaterna vurmar för alla barns tillgång till en rik och meningsfull fritid. Ni säger att ni tänker att man ska kontrollera att åtgärderna träffar rätt. Då hade ni kunnat yrka bifall det som Socialdemokraterna har föreslagit för att vi ska se till att reformen kommer att träffa rätt och träffa alla barn.

Det hade varit en väg framåt och en väg att hjälpa till i den här situationen. Men sanningen är att samarbetsviljan inte är särskilt stor från en regering som säger: Nu har vi löst inflationen, och nu ska vi sänka skatten.

Fru talman! Ett sänkt jobbskatteavdrag träffar alla som jobbar. Det är en målsättning vi har: Vi måste få människor i arbete. En större andel av Sveriges befolkning jobbar faktiskt, oavsett om man är rik eller fattig sett till pengar. Vi vet dock att 400 000 människor i dag står utanför arbetsmarknaden men skulle kunna jobba. Vi måste stimulera människor att komma i arbete.

Det sägs alltid att vi inte har råd med detta och att det kostar mycket pengar och så. Jag är, tro det eller ej, faktiskt rätt intresserad av matlagning. Jag lagar oerhört mycket mat och handlar en hel del. Att handla innebär för mig att gå och titta på varorna och försöka planera det jag ska göra.

Jag kan då se att frukt och grönt generellt är väldigt dyrt, men det finns säsongsvaror som är väldigt billiga. I Sverige har vi väldigt mycket rotfrukter. Jag använder det jättemycket. Det är otroligt billigt och går att göra fantastiskt god mat med, men det kräver planering, en idé och lite tid för tillagning. Men man kan laga en fantastisk måltid med svenska råvaror som inte kostar några våldsamma pengar.

Fru talman! Det första håller jag med om: Det är oerhört viktigt att den som kan jobba också jobbar. Det är genom folks arbete som vi bygger förutsättningarna för välfärd, välstånd och omfördelning av våra gemensamma resurser. Men detta behöver inte nödvändigtvis ske genom att de som har jobb får betalt för det också via skattsedeln - inte i en situation med så enorma klyftor som vi faktiskt har.

Jag noterar att Moderaternas svar just nu när det gäller den situation som många svenska barnfamiljer befinner sig i, där man säger att man måste låna pengar för att kunna betala sina mest grundläggande utgifter och inte har råd att köpa färska grönsaker till sina barn, är att det beror på att de inte planerar tillräckligt bra när de handlar - att de inte köper morötter. Vi har också haft en diskussion i Sverige om havregrynsgrötens näringsvärde.

Både morötter och havregrynsgröt är bra mat. Men vi måste väl som välfärdsland ha högre ambitioner än så: att landets barnfamiljer ska kunna sätta annat på bordet och ha en mer varierad kost än morötter och havregrynsgröt.

(Applåder)

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.