Herr talman! Tack för anförandet, ledamoten!

Så fort det är problem i en verksamhet börjar man alltid prata om pengar, bristen på pengar. Vi får inte glömma att våra regioner och kommuner har haft ganska rejäla överskott de senaste åren. Det finns alltså en del pengar.

Dessutom har regeringen skjutit till 16 miljarder i budgeten till regionerna och kommunerna. Jag är fullt medveten om att de pengarna inte räcker hela vägen. Men samtidigt är vi i ett läge med ekonomisk kris, inte bara i Sverige utan globalt. Då måste man ibland laga efter läge och rätta munnen efter den plånbok man har.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om lex Maria och lex Sarah

Det handlar om prioriteringar. I det här landet är vi inte jätteduktiga på att prioritera, utan vi vill bara fortsätta som vi alltid har gjort. Det kommer vi inte att kunna göra.

Jag har en fråga. Jag vet inte hur demografin ser ut i Värmland; jag kommer från Småland och Kronobergs län. Våra demografiska siffror ser inte speciellt roliga ut. Vi har brist på personal i dag. Att skjuta till medel är lovvärt, men varifrån ska vi få den personal som ska jobba? Den finns ju inte. Och om vi räknar framåt ett antal år kommer hela avgångsklasser i landet att behöva jobba inom välfärdssektorn.

Är det lösningen på problemet? Eller behöver vi tänka och göra annorlunda med framtidens välfärd - vården och omsorgen?

Herr talman! Jag kommer ju från hälso- och sjukvården och har jobbat hyfsat länge, vill jag nog påstå, inom vården. Jag är uppväxt där med att man nästan har gjort det till en paradgren att inte hålla budget. Ibland har det varit väldigt lite pengar som man har gjort i budgetunderskott, men man har trots allt inte hållit budget.

Jag tror att vi behöver bli bättre inom både kommun och region på att verkligen titta på vilka pengar vi har och vad vi kan göra. Som jag sa innan är vi dåliga på att prioritera. Det är jobbigt att prioritera, och ofta blir det så i debatten när man börjar prata om den tunga ekonomin och bristen på pengar att det direkt slår över i att man tror att man måste säga upp undersköterskor och sjuksköterskor, som är viktiga för vården. Vem har sagt det? Jag har aldrig hört från politiskt håll att när en region ska göra en besparing ska den slå mot undersköterskorna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om lex Maria och lex Sarah

Inom kommuner och regioner har administrationen växt något kopiöst under de senaste decennierna. Det kanske är så att vi inte har råd med all administration som vi håller på med i dag? Mycket av den är vällovlig, men i det här läget kanske vi måste titta på vad kärnverksamheten är och vad som är viktigast. Jag vågar nog påstå att de flesta sjuksköterskor och undersköterskor svarar att det är patienten. Det ska vi vara väldigt glada för.

Vi måste våga prioritera, för om vi skjuter till nya pengar nu kommer det att bli likadant nästa år, och nästa, och nästa.

Herr talman! Föregående talare har redan beskrivit att lex Sarah finns i socialtjänstlagen och i lagen om stöd och service. Den har fått sitt namn av undersköterskan Sarah Wägnert som avslöjade vanvård på sin arbetsplats 1997. Bestämmelserna innebär att personalen i vissa verksamheter är skyldiga att rapportera missförhållanden. Lex Maria används av vårdgivare som ska anmäla vårdskador.

Herr talman! Det är ganska intressanta frågor vi ska debattera i dag. Riksrevisionen har granskat om statens insatser för lex Maria och lex Sarah är så effektiva att vårdskador och missförhållanden förhindras inom vård- och omsorgsverksamhet och om man uppfyller sitt ansvar mot enskilda i vården och omsorgen om äldre. Svaret på frågan är absolut nej. Det är väldigt sorgligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om lex Maria och lex Sarah

Kommer ni ihåg Attendos äldreboende på Sabbatsberg i Stockholm? Där for de boende under pandemin minst sagt illa. Bristerna i omsorgen var så kopiösa att två företrädare för Attendo dömdes för brott. Det fallet visar hur viktigt det är att verksamheter och anställda kan anmäla och anmäler. De vårdtagande och anhöriga ska känna att man tar deras situation på allvar.

Angående pandemin måste jag säga att det verkar som att all kunskap från pandemin försvann från regeringens och även SD:s arbetsbord när de lade sina budgetar, som vi ska diskutera den 12 december. Jag går alltså inte in på det på djupet nu, herr talman.

Det är uppenbarligen så att det är personalen man har att spela med exempelvis inom äldreomsorgen. Skär man ned, som man nu gör, blir det väldigt dåliga förutsättningar. Om man dessutom inte tar fram någon äldreomsorgslag, som det var tänkt, kanske det blir ännu sämre förutsättningar. Det är många diskussioner vi ska ha framgent.

Herr talman! Jag övergår till dagens debatt. Riksrevisionens övergripande slutsats är att statens insatser inte är effektiva för att vård- och omsorgsverksamheter för äldre ska förhindra vårdskador och missförhållanden. Riksrevisionen anser att det saknas nationell styrning med tydlig målsättning att minska antalet missförhållanden inom omsorgen om äldre.

Socialstyrelsen har inte samma kunskap om missförhållanden och om vad som behöver utvecklas för att stärka arbetet med att förhindra missförhållanden inom omsorgen som man har inom hälso- och sjukvården. Här måste vi alltså göra någonting radikalt. Vi väntar ivrigt på det de kommande åren.

Verksamheterna bör enligt Riksrevisionen få ett utökat ansvar för att informera enskilda och deras närstående och för att ge enskilda och deras närstående en möjlighet att ge sin bild av en händelse och det som sker - att ta dem på allvar, helt enkelt.

Verksamhetens ansvar är enligt Riksrevisionens bedömning inte tillräckligt reglerat. Det behövs en tydligare styrning. Det kan inte vara fri lek, så att säga.

Vi anser därför att enskildas ställning bör stärkas i bestämmelserna om lex Maria och lex Sarah och att vård- och omsorgsverksamheternas ansvar för att informera enskilda och deras närstående bör utökas. Det är oerhört viktigt att man som både anhörig och äldre känner att den enskildes liv räknas, att om det händer något kan jag anmäla, och då händer det någonting på andra sidan. Det blir bara inte tyst.

För att det utökade ansvaret enligt bestämmelserna ska leda till reella resultat, för det är ju det vi vill se, krävs det enligt Riksrevisionen också att det finns en verksamhetskultur - som alltså inte fanns på Attendo - att utgå från händelser och lyfta fram dem på ett annat sätt, att lyssna på de äldre och de sjuka och ta dem på allvar. Jag yrkar bifall till reservation 2.

Jag vill också med emfas säga att visst kan man tycka att pengar inte betyder någonting och att man kan skära ned på administration. Jag måste ändå säga att inom äldreomsorgen vimlar det inte av administratörer, utan det handlar om händer och fötter och utbildad personal på golvet.

Herr talman! Tack så mycket, ledamoten, för anförandet!

Det pekas mycket på behovet av kompetensförsörjning och behovet av ökad kvalitet inom äldreomsorgen. Ledamoten lyfter också fram att det är många insatser som görs från regeringens sida.

En av de viktiga insatser som vi har väntat på i socialutskottet är den som handlar om en ny äldreomsorgslag. Inrättandet av en ny äldreomsorgslag var en fråga som förekom många gånger i valrörelsen, herr talman, och på en enkät från SPF Seniorerna svarar Sverigedemokraterna så här: "Vi välkomnar en äldreomsorgslag, som markerar ansvarsfördelningen och hur omsorgen om våra äldre ska bli bättre. Problemet är att äldreomsorgens kvalitet varierar kraftigt över landet, så ska det inte vara. Vidare är det angeläget för oss att lagen blir en rättighetslag som innebär att den äldre har rätt till vissa insatser. Dessutom anser vi att begreppet 'skälig levnadsstandard' inte går tillräckligt långt och vi föredrar begreppet 'goda levnadsvillkor'."

Det är ingen liten önskan Sverigedemokraterna lyfter fram kring en äldreomsorgslag, utan det är många steg framåt.

Därför blev det så förvånande när vi i socialutskottet på sittande möte i förra veckan fick höra att hela idén om en ny äldreomsorgslag är skrotad av regeringspartierna tillsammans med Sverigedemokraterna. Det vore intressant, herr talman, att höra varför Sverigedemokraterna vill skrota idén om en ny äldreomsorgslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om lex Maria och lex Sarah

Herr talman! Om man vill ändra skrivningen skälig levnadsstandard till goda levnadsvillkor i en äldreomsorgslag som aldrig kommer att bli verklighet kan man ju arbeta för det. Men det lär inte ge särskilt mycket.

Det är väldigt förvånande att Sverigedemokraterna som gick fram så hårt i de här frågorna i valrörelsen och var så tydliga, jag skulle nästan säga tydligast, om hur viktigt det var med en ny lag nu säger att det är en förhandlingsfråga. "Här har vi inte nått ända fram. Här har vi inte lyckats."

Har man över huvud taget förhandlat frågan? Vi vet alla att i Tidöavtalet tog äldreomsorgen upp ett kort stycke text på ett par meningar i ett 60-sidigt dokument. Äldreomsorgen var det minst viktiga området över huvud taget när Tidöpartierna satt och förhandlade om Sveriges politik under den här mandatperioden. Det märks väldigt tydligt.

Herr talman! Det blir väldigt märkligt för väljarna att de hör en sak i valrörelsen och en fullständigt annan sak när valet är över och man sitter i Sveriges riksdag och bestämmer och har starkt inflytande över regeringen.

Jag tycker fortfarande, herr talman, att det saknas ett tydligt svar på varför Sverigedemokraterna har gått med på att ändra sig i fråga om en ny äldreomsorgslag. Den skulle garantera just det som ledamoten lyfte fram när hon höll sitt anförande tidigare om stärkt kvalitet inom svensk äldreomsorg.

Herr talman! Det kan låta som att Sverigedemokraterna har en väldigt liten och undanskymd roll bland Tidöpartierna och ingen power. Det är uppenbart att ni har det i alla andra frågor.

Men just i frågorna som handlar om välfärden är det uppenbart att ni står på en helt annan sida. Det handlar om mindre pengar till välfärden, mindre pengar till äldreomsorgen och så vidare.

Herr talman! Det hela går igen. Man kan säga en sak före valet som på en marknad där man langar ut fina saker till väljarna. Efter valet gäller ingenting av det. Jag tycker att det är pinsamt. Det kommer vi att tala om fram till nästa val. Det är viktigt att stå vid sitt ord.

Sverigedemokraterna har länge ansett sig vara ett välfärdsparti. Ni har i varje fall talat om det. Men det kan vi nog glömma nu, anser jag. Jag undrar precis som den tidigare ledamoten varför vi inte förutom bara i en liten passus i socialutskottet har fått reda på att det inte blir någon äldreomsorgslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om lex Maria och lex Sarah

Vad bidde det då? Det undrar jag. Det bidde väldigt lite pengar till äldreomsorgen. Ni lärde er ingenting av pandemin, och det blir ingen äldreomsorgslag. Vad blir det för någonting?

Vilka frågor kommer ni att ladda in i det samarbete ni har med regeringen? Ni är ansvariga. Det är inte så att ni står vid sidan. Ni är ansvariga för politiken.

Herr talman! Tack, ledamoten, för svar!

Jag anser att Sverigedemokraterna har en enorm möjlighet att styra politiken med regeringen. Ni står med på varenda presskonferens som regeringen har. Det är inte så att ni sitter i en garderob och undrar vad som händer, utan ni är på banan med regeringen.

När det gäller Äldreomsorgslyftet var vi ett av de partier som var med och förhandlade fram det under förra mandatperioden. Det var väl bra att de pengarna fick vara kvar. De satt nog ganska löst, tror jag.

Sedan finns en annan fråga. Det handlar om bemanningen framöver. Vilka ska arbeta inom äldreomsorgen? Det kom en liten utredning häromdagen, herr talman. Det visar sig att åtta av tio ensamkommande jobbar inom vård och omsorg. Det kan man fundera på. Det är de som eventuellt ska utvisas och så vidare.

Herr talman och ledamoten! Ska vi klara av hela äldreomsorgen och vården måste vi ha ett flöde in av just invandrare. Jag undrar oroligt hur vi ska kunna fixa det. Hur ska vi kunna titta på frågorna om vårdskador och så vidare om man samtidigt har en vision att vi ska ha så få invandrare som möjligt? Vilka ska då göra detta jobb?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om lex Maria och lex Sarah

Vilka ska vilja jobba inom äldreomsorgen? Vilka ska vilja hjälpa alla äldre på olika sätt? Det visar sig så tydligt att vi i Sverige är helt beroende av dem som har kommit hit.

Herr talman! Tack, Mona Olin, för ditt anförande! Det har i tidigare repliker redan tagits upp en del av det jag tänkte fråga ledamoten om, men jag ska försöka belysa det lite grann ur andra vinklar.

Först och främst: När det gäller Sverigedemokraternas roll i regeringen tycker jag att det är viktigt att vi klargör för väljarna att Sverigedemokraterna är det största partiet i regeringsunderlaget. Dessutom har ni ett gediget Tidöavtal, och som nämndes tidigare av en ledamot här är äldreomsorgen inte direkt prioriterad där. Sverigedemokraterna har uppenbarligen valt att prioritera frågor som gäller migration och brottsbekämpande åtgärder.

Tidigare har Sverigedemokraterna, med rätta, kunnat säga att de inte har något inflytande och att de sitter i opposition. De har påstått många olika saker, herr talman, här i kammaren. Men nu är det ett faktum att Sverigedemokraterna är ett avgörande underlag för att vi har en borgerlig regering. Vi har dessutom ett regeringskansli där ni sammanträder om varje fråga. Den myten vill jag därför ta död på.

Jag skulle vilja ställa två frågor till ledamoten. Jag är glad att du hänvisar till flera reformer som den S-ledda regeringen initierade och fortsatte med. Det är bra. Men vad gör den nuvarande regeringen? Du hänvisar bland annat till en statlig utredning. Men vad hjälper den här och nu när det gäller vårdskador och missförhållanden i arbetsmiljön? Den är kanske klar om tre fyra år, herr talman, om det över huvud taget blir någon färdig produkt.

Jag skulle vilja höra vad regeringen gör här och nu och vad Sverigedemokraterna gör för att motverka den omsorgskris som börjar torna upp sig på himlen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om lex Maria och lex Sarah

Avslutningsvis: Anser ledamoten att det behövs mer pengar till svensk äldreomsorg framöver?

Herr talman! Tack så mycket, Mona Olin, för ditt svar! Jag tycker ändå att vi behöver resonera lite mer om Sverigedemokraternas roll i regeringen. Det är riktigt som ledamoten säger: Ni sitter inte i Sveriges regering.

Men ni är fortfarande det största underlaget i förutsättningen för att regeringen kom till. Ni har tillsammans kommit överens om ett avtal och vilka frågor som är prioriterade under mandatperioden. Äldreomsorgen är inte prioriterad av regeringen eller av Sverigedemokraterna; det kan man utläsa av Tidöavtalet. Jag tycker ändå att vi borde vara överens om det.

Herr talman! Vi fick mycket kritik under förra mandatperioden när vi satt i regeringen och samverkade med olika partier. Jag har lärt mig under mitt politiska liv att om man samverkar är man överens utåt sett. Då deltar man, och då prioriterar man. Att man sedan kanske inte får exakt som man vill är en annan diskussion.

Jag vågar dock påstå att om Sverigedemokraterna verkligen hade velat lyfta svensk äldreomsorg skulle man ha fått till ett helt annat avtal. I stället koncentrerar man sig på invandringsfrågor och dylikt.

Ledamoten frågar vad vi har gjort. Det var en jättetacksam fråga att få! Vi har gjort oerhört mycket. Vi gav historiskt stora anslag till välfärden under den förra mandatperioden, som gjorde att varken regioner eller kommuner hade något bekymmer med den ekonomiska biten. Det var en medveten strategi för att klara pandemin utifrån den allvarliga situation som rådde.

Vi sjösatte massvis med reformer som ledamoten hänvisar till. Det var den socialdemokratiskt ledda regeringen tillsammans med samarbetspartierna som kom fram till dem. Dessutom har vi i vår budgetkommitté lyft behovet framöver av särskilda pengar till äldreomsorgen som sektor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om lex Maria och lex Sarah

Men ni river upp äldreomsorgslagstiftningen, som vi tycker är en av de viktigaste reformer som vi sjösatte.

Herr talman! Inledningsvis vill jag yrka bifall till Centerpartiets reservation 1 under punkt 1 om statlig styrning för ökad kvalitet i vården och omsorgen om äldre.

Den rapport som Riksrevisionen lade på bordet i början av året om statens arbete mot vårdskador och missförhållanden inom vård och omsorg av äldre borde ha slagit ned som en bomb, men det gjorde den inte eftersom vi redan visste att det såg illa ut. Såväl Coronakommissionens delbetänkande i december 2020 som slutbetänkandet i februari 2022 visar att det råder stora problem inom svensk äldreomsorg och att dessa måste tas på allvar.

Detta bekräftas och preciseras i Riksrevisionens rapport, som vi debatterar här i dag. Nåväl - det är ju inte själva rapporten vi debatterar utan de slutsatser, eller möjligen brist på slutsatser, som regeringen har dragit av rapporten och som framgår av socialutskottets betänkande. Riksrevisionen lämnar nämligen en svidande kritik mot statens arbete med att förhindra vårdskador och missförhållanden. Den granskning som Riksrevisionen har gjort bygger på lex Maria- och lex Sarah-anmälningar som gjorts inom vård och omsorg av äldre, vars syfte är att fånga upp, utreda och åtgärda händelser som har medfört, eller hade kunnat medföra, en vårdskada eller ett missförhållande.

Vården bedrivs, som alla vet, huvudsakligen av kommuner och regioner, men staten har ett ansvar för normering, tillsyn, stöd och uppföljning. Och det är även där som åtgärder kan sättas in från statens sida.

Herr talman! Riksrevisionen lyfter fram en rad brister men lägger också fram förslag på åtgärder för att komma till rätta med problemen. Jag ska lyfta fram några av dessa.

För det första konstaterar Riksrevisionen att ett av de stora övergripande problemen är att det ser olika ut runt om i landet när det gäller hur man ser på kvalitetsarbetet inom äldreomsorgen och därmed på arbetet med att förebygga och motverka vårdskador och missförhållanden. Av den anledningen föreslås att den nationella styrningen bör öka, exempelvis genom en nationell handlingsplan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om lex Maria och lex Sarah

En nationell handlingsplan för ökad patientsäkerhet inom hälso- och sjukvården finns redan i dag men saknas inom omsorgen av äldre. Vi från Centerpartiet föreslår därför att det bör tas fram en nationell handlingsplan för ökad kvalitet inom omsorgen av våra äldre.

För det andra, herr talman, konstaterar Riksrevisionen att det finns problem att enskilda omsorgstagare och anhöriga inte i tillräckligt hög grad blir involverade när det görs lex Maria- och lex Sarah-anmälningar. Detta är problematiskt, dels utifrån att man riskerar att missa viktiga perspektiv i vad som har hänt, dels utifrån att det är viktigt för den enskilde och dennes närstående att få beskriva den egna upplevelsen av vad som har hänt i samband med en vårdskada eller ett missförhållande.

Ännu viktigare är naturligtvis att informationen över huvud taget delges enskilda och anhöriga när det görs en anmälan. Det har tyvärr visat sig i Riksrevisionens rapport att detta är långt ifrån en självklarhet.

Från Centerpartiets sida föreslår vi därför att Socialstyrelsen ska ges i uppdrag att utveckla stöd till vård- och omsorgsverksamheterna för äldre i hur man ska arbeta med information och delaktighet samt bemyndiga Socialstyrelsen att ställa ska-krav på att enskilda och närstående måste informeras och involveras i samband med anmälningar.

För det tredje konstaterar Riksrevisionen att det finns brister i tillsynsmyndigheten Ivos arbete med att följa upp verksamheterna inom kommuner och regioner. För att följa upp vårdskador och missförhållanden inom vården och omsorgen av de äldre krävs att Ivo har både tillräcklig kunskap och kapacitet. Ivo bör inte heller bara följa upp de huvudmän som rapporterar in lex Maria- och lex Sarah-anmälningar utan även de som sällan eller aldrig gör det.

En väl fungerande tillsyn bör leda till ökad kvalitet med färre vårdskador och missförhållanden, men förutsättningen är förstås att Ivo klarar av sitt uppdrag. Från Centerpartiets sida vill vi se över om Ivo har tillräckliga resurser för att granska och följa upp kvaliteten inom vården och omsorgen av våra äldre.

Herr talman! Sammanfattningsvis kan jag konstatera att Riksrevisionen har kommit med skarp och berättigad kritik mot statens insatser för att förebygga och förhindra vårdskador och missförhållanden inom svensk äldreomsorg. Från Centerpartiets sida ser vi positivt på de åtgärder som regeringen har vidtagit men menar att det behöver göras mer.

Vi vill se en nationell handlingsplan för ökad kvalitet, vi vill öka kraven på information och delaktighet i samband med anmälningar och vi vill undersöka om Ivo har tillräckliga resurser för granskning av kvaliteten inom vården och omsorgen av våra äldre.

I grunden handlar det om att alla som blir äldre har en självklar rätt att känna sig trygga med den vård och omsorg som samhället erbjuder. Det borde vara en självklarhet.

Herr talman! Tack, Thomas Ragnarsson, för anförandet!

I sitt anförande lyfte ledamoten fram ett antal insatser som regeringen föreslår och som finns med i betänkandet för att förbättra vården av de äldre och den statliga styrningen av vården. Äldreomsorgslyftet lyftes fram. Skyddad yrkestitel för undersköterska lyftes fram. Nationellt kompetenscentrum lyftes fram, och det är en riktigt bra insats.

I betänkandet lyfter man också fram den SOU som heter Nästa steg - Ökad kvalitet och jämlikhet i vård och omsorg för äldre personer. När jag läste betänkandet, herr talman, såg jag att det fanns en kort beskrivning men att just ordet äldreomsorgslag inte nämndes. Det är ju den här utredningen som handlar om en ny äldreomsorgslag. Jag tänkte att det inte handlade om att man hade ändrat sig i frågan utan bara om att man ägnade texten åt att i stället beskriva innehållet. Men nu har det ju framkommit att det är en ändrad position från regeringen och även från Moderaterna.

Även Moderaterna svarade ju på enkäten från SPF i valet. Då var det nuvarande statsrådet Camilla Waltersson Grönvall som svarade på enkäten och var positiv till inrättandet av en äldreomsorgslag i Sverige. Nu är det uppenbarligen annat ljud i skällan. Men det är ju Camilla Waltersson Grönvall och Anna Tenje, moderata ministrar, som har ansvaret för att eventuellt lägga fram ett sådant förslag.

Herr talman! Varför har Moderaterna, undrar jag, ändrat sig om en äldreomsorgslag?

Herr talman! Det känns ändå betryggande att ledamoten har stor tilltro till dokument och lagar med tanke på att det är just lagstiftning som vi ägnar oss åt i den här församlingen. Något annat hade ju varit märkligt.

Frågan kvarstår om detta med en ny äldreomsorgslag. Att det var en ny socialtjänstlag på gång visste väl alla i valrörelsen också. Det är ingen nyhet. Problemet där har varit att det tar en sådan evig tid att komma fram till en proposition om en ny socialtjänstlag. Där väntar vi fortfarande. Men själva tanken med en äldreomsorgslag handlar om att brygga över de problem som finns i den nuvarande socialtjänstlagen kopplat till hälso- och sjukvårdslagen och sätta äldres behov i centrum för ökad kvalitet och jämlikhet, precis som rubriken är på den utredningen. Det handlar om att skapa en sammanhållen och samordnad äldrevård och äldreomsorg för dem som är mest sköra och sjuka, och det är precis det som är själva idén med en äldreomsorgslag.

Det är fortfarande svårt att förstå, herr talman, vad det är som har förändrats i praktiken från valrörelsen till dags datum i synen på en äldreomsorgslag. Förutsättningarna har ju varit kända hela vägen, och syftet med lagen har varit känt hela vägen. Att det pågår ett arbete med en ny socialtjänstlag har också varit känt hela vägen.

Jag ställer frågan återigen: Vad är det som gör att Moderaterna har ändrat sig i fråga om en ny äldreomsorgslag?

Herr talman! Jag har några frågor. Jag arbetade väldigt mycket med pandemin under de år den pågick. Om det var något man var bekymrad över, herr talman, var det äldreomsorgen.

Nu undrar jag oroligt vad regeringen har lärt sig av pandemin. Detta hör ihop med vårdskador. Om en ny pandemi skulle segla in i Sverige skulle vi få samma trista resultat, herr talman, när det gäller just äldreomsorgen. Ni i Moderaterna var i opposition under de åren, och ni var väldigt pigga på att tala om vad som borde göras och inte göras. Nu när vi står här och pandemin är borta - folk vaccinerar sig och så vidare - är jag väldigt orolig. Kommer det en pandemi har vi inte gjort någonting, och ni gör ingenting i regeringsställning, som skulle göra att äldre går ur den med bättre förutsättningar.

Det fattas fortfarande utbildad personal. Det är fortfarande extremt dåliga arbetsförhållanden inom äldreomsorgen. Allt som Coronakommissionen pekade på är exakt som det var före pandemin.

Jag undrar hur ni har tänkt runt detta. När man tittar i Tidöavtalet ser man att det är typ fyra meningar om äldreomsorgen. Och i er budget kan man inte säga att det är väldigt mycket cash till kommunerna för äldreomsorgen. Pratar man med Kommunal, som kollar på dessa frågor hela tiden, herr talman, säger de att det återigen kommer att bli en kris inom äldreomsorgen i kommunerna. Hur har ni tänkt?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om lex Maria och lex Sarah

Herr talman! Tack, Thomas Ragnarsson, för att du vidareutvecklar dessa frågor en aning! Det är jättebra att ledamoten också lyfter den skyddade yrkestiteln eftersom det är en av de frågor som Vänsterpartiet drev ganska länge. Vi är tacksamma för det.

Men tillbaka till äldreomsorgen! Det är personalen som ska göra jobbet inom äldreomsorgen. Ledamoten säger att det finns otroligt mycket pengar för att öppna vårdplatser, exempelvis; vi vet att det är äldre som hamnar på exempelvis akuten och behöver vårdplatser. Men detta stämmer inte. Tittar man runt i regionerna ser man att det sker enorma nedskärningar. I Sörmland ryker kanske 500 personer, till exempel. Det är alltså ingen jättesatsning.

Finns det ingen bottenplatta att stå på tror jag att det blir väldigt svårt när man går ut med riktade bidrag. Det finns liksom ingen som kan ta emot dem. När personalen springer i korridorerna är det väldigt svårt att genomföra riktade insatser från regeringen.

Min fråga kvarstår. Vi borde ha lärt oss betydligt mer av pandemin, och jag förväntade mig faktiskt att nästa regering skulle plocka upp Coronakommissionens olika synpunkter och göra något av dem. Det handlar om syrgas inom äldreomsorgen, exempelvis. Det finns massor av frågor som man hade kunnat "pointa ut", tycker jag, från Tidöpartierna, alltså Sverigedemokraterna och regeringen.

Jag tycker att det är förunderligt att vi fortfarande har en sådan personalsituation som vi har för undersköterskor inom äldreomsorgen. Det är de som får göra slitgörat och har de dåliga arbetstiderna och de extremt dåliga lönerna och så vidare.

Jag har ett tips. Man kan exempelvis se att åtta av tio av de ensamkommande arbetar inom äldreomsorgen. Ta hand om dem!

Herr talman! Tack, Thomas Ragnarsson, för anförandet! Jag konstaterar kort att man i prognosen från SKR, Sveriges Kommuner och Regioner, skriver att man redan i år befarar att Sveriges kommuner och landsting kommer att gå back med 6 miljarder kronor. Det blir ännu värre för nästa år. Där befarar man ett underskott på 31 miljarder kronor.

Det är historiska underskott, och det beror naturligtvis på den kostnadschock vi har i samhället i dag med inflation och räntor och högre pensionskostnader.

Som jag uppfattar det, herr talman, har vi och Moderaterna inte riktigt samma prioriteringar och syn på hur den här situationen ska lösas när det gäller ekonomiska förutsättningar. Därför undrar jag, Thomas Ragnarsson: När ni hör de siffror som jag beskriver, är Moderaterna beredda att skjuta till ytterligare resurser för att klara äldreomsorgen?

Det som sker just nu är ju att man varslar även inom äldreomsorgen. Ta Örebro län som exempel. Där går man ut med att man ska minska bemanningen.

Debatten här i dag handlar om vårdskador och missförhållanden inom äldreomsorgen. Med mindre personal, lägre utbildningsnivå och mer stress ökar risken för vårdskador. Det tror jag att vi är rätt överens om, Thomas Ragnarsson och jag.

Min fråga till Thomas Ragnarsson, som är representant för regeringen, är alltså: Är regeringen beredd att skjuta till mer pengar nästa år?

Herr talman! Tack, Thomas Ragnarsson, för svaret! Jag upplever dock att ledamoten inte har riktigt förtroende för hur Sveriges kommuner och regioner hanterar sin ekonomi.

Visst, man kan alltid göra förändringar av verksamheten. Man kanske har använt pengarna lite vidlyftigt. Jag får känslan av att ledamoten har den åsikten.

Problemet kvarstår ju. Den socialdemokratiskt ledda regeringen gav historiskt stora anslag. Man kan diskutera om nivån var för hög - det var den sannolikt under vissa perioder - men vi sa tydligt att under pandemin skulle ingen fara illa av ekonomiska skäl, och därför skulle det inte fattas resurser.

I SKR:s, Kommunals och andras prognoser ser vi en betydande skuld i äldreomsorgen framöver på grund av den demografiska utvecklingen. I sex av tio svenska kommuner är en jättehög puckel på väg. Dessutom saknar man arbetskraft. För att locka arbetskraft behöver man ha bra arbetsvillkor och arbetsmiljö, vilket jag inte tycker att äldreomsorgens personal till fullo har i dag. Det behövs mer resurser.

Herr talman! Avslutningsvis vill jag ställa en fråga till Thomas Ragnarsson. En del regioner har överskott och pengar på hög. Jag instämmer i det. Men man får komma ihåg att de pengarna är avsedda för pensionsskulden. Det finns en enorm pensionsskuld i kommuner och regioner i dag, och tanken med dessa pengar är alltså att betala en skuld man redan har. Nu kommer skulden i stället att kvarstå också hos de regioner som har pengar. På det sättet skjuter man problemen på framtiden. Hur kommer det att lösa äldreomsorgens utmaningar i kommuner framöver om det inte finns resurser?

Herr talman! I Riksrevisionens granskningsrapport om statens arbete mot vårdskador och missförhållanden inom vård och omsorg av äldre kommer man till den övergripande slutsatsen att statens insatser inte är effektiva för att vård- och omsorgsverksamheter för äldre ska förhindra vårdskador och missförhållanden och uppfylla sitt ansvar mot enskilda inom ramen för lex Maria- och lex Sarah-bestämmelserna. Riksrevisionen bedömer också att verksamheternas ansvar bör utökas när det gäller att informera enskilda och deras närstående och ge dem möjlighet att vara delaktiga vid utredningar.

Regeringen menar i sin tur i sin skrivelse - det är ju den som vi debatterar här i dag - att rapporten är ett viktigt bidrag i arbetet med att förbättra vården och omsorgen om äldre men att regeringen gör en annorlunda bedömning än Riksrevisionen när det gäller vilka åtgärder som bör vidtas. Bland annat hänvisar regeringen till en utredning om språkkrav i äldreomsorgen och till att Nationellt kompetenscentrum för äldreomsorg har inrättats vid Socialstyrelsen. Regeringen anser därför att rapporten är slutbehandlad. Men Miljöpartiet håller inte med.

Herr talman! Riksrevisionen konstaterar i sin granskningsrapport att vårdskador och missförhållanden kan vara traumatiska för dem som drabbas och även för deras närstående. Missförhållanden kan gälla övergrepp och tvångsåtgärder, och vårdskador kan leda till bestående fysiska men eller till att någon avlider.

Enskilda drabbade vill bli lyssnade på och vill få en bekräftelse på att det funnits brister i en verksamhet när de drabbats av en vårdskada eller ett missförhållande. Det faktum att det inte är obligatoriskt för verksamheterna att informera enskilda eller deras närstående vid missförhållanden - eller att höra dem när vårdskador eller missförhållanden inträffat - är ett problem. Verksamheternas ansvar mot enskilda och deras närstående bör därför enligt Riksrevisionen utökas.

Riksrevisionen lämnar i sin rapport flera olika förslag såväl till regeringen som till Ivo och till Socialstyrelsen.

Regeringen rekommenderas bland annat att stärka den nationella styrningen av kvalitet i omsorgen om äldre med målsättningen att minska antalet missförhållanden, exempelvis genom en nationell handlingsplan eller motsvarande. Man rekommenderas också att vidta åtgärder för att stärka enskilda i bestämmelserna om lex Maria och lex Sarah och att ge Socialstyrelsen utökat bemyndigande att ställa ska-krav om att närstående ska ges möjlighet att beskriva sin upplevelse av en händelse som lett till en allvarlig vårdskada, att enskilda och närstående ska informeras vid ett missförhållande samt att enskilda och närstående ska ges möjlighet att beskriva sin upplevelse av en händelse som lett till ett allvarligt missförhållande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om lex Maria och lex Sarah

Regeringen tycker inte att dessa åtgärder är nödvändiga och hänvisar till olika dokument om att individen redan bör involveras. Vi menar att det är tydligt att det inte är så i praktiken och att mer behöver göras.

Det är uppenbart att instrumentet lex Sarah har en tendens att byråkratiseras. Vi anser att det är viktigt med det motsatta - att se individen mer och ta in dennes och anhörigas aspekter för att kunna säkerställa just god omvårdnad och trygga livsförhållanden.

Det är både märkligt och anmärkningsvärt att enskilda människor, eller deras anhöriga, som blivit utsatta för missförhållanden riskerar att försvinna i alla insatser på olika nivåer där man ska arbeta med kvalitetsutveckling.

Miljöpartiet anser att det inte bara är den enskilde och dennes närstående som skulle gynnas av detta. Vi är övertygade om att information, att man gör människor delaktiga i utredningar om vårdskador och missförhållanden och att man samtidigt tar hand om synpunkter kommer att leda till lärande organisationer som tar hand om synpunkterna bättre.

I sammanhanget vill jag också lyfta att Miljöpartiet ställt en fråga till det ansvariga statsrådet Anna Tenje om äldreomsorgslagen.

I dag saknas en tydlighet om vilka grundläggande krav som äldreomsorgen ska utgå från. En särskild lag skulle kunna trycka på det förebyggande arbetet och bidra till att kommunernas ansvar synliggörs och tydliggörs. Och det kan skapa ett ramverk för styrning, uppföljning och tillsyn.

På en dragning i socialutskottet nyligen nämndes i förbigående att ett förslag om en sådan lag inte kommer att läggas fram av regeringen. Det tycker i så fall Miljöpartiet är djupt beklagligt.

Jag står bakom Miljöpartiets båda reservationer i betänkandet, men jag yrkar bifall endast till reservation 2.

Herr talman! Jag tackar ledamoten för anförandet. Jag noterade att äldreomsorgsfrågorna är högt prioriterade för Kristdemokraterna. Det tvivlar jag inte på. Jag tror att Kristdemokraterna har ett stort engagemang i dessa frågor.

Jag vill gå tillbaka till den rapport som vi har fått från Riksrevisionen som pekar ut ett antal problem inom svensk äldreomsorg och framför allt när det gäller den statliga styrningen av svensk äldreomsorg och ställa en fråga.

Kristdemokraterna har profilerat sig som det parti som vill förstatliga hela hälso- och sjukvården. Och det är ingen liten reform att förstatliga hela sjukvården. Jag hoppas verkligen att det inte kommer att bli verklighet, och det tror jag inte heller eftersom det inte finns någon majoritet i riksdagen för ett sådant förstatligande. Men det finns naturligtvis delar i vår vård och omsorg i Sverige som borde få en ökad nationell styrning.

I Riksrevisionens rapport konstaterar man att det ser väldigt olika ut runt om i landet i fråga om kvalitetsarbetet inom äldreomsorgen och arbetet med att förebygga och motverka vårdskador och missförhållanden. Därför föreslår Riksrevisionen att det tas fram en nationell handlingsplan. Ungefär på samma sätt som det finns en nationell handlingsplan för ökad patientsäkerhet inom hälso- och sjukvården borde det tas fram en nationell handlingsplan för bättre kvalitetsarbete inom äldreomsorgen.

Herr talman! Då undrar jag: Varför ställer inte Kristdemokraterna sig bakom den delen, alltså en ökad nationell styrning av svensk äldreomsorg?

Herr talman! Det är glädjande att Kristdemokraterna inte vill förstatliga svensk äldreomsorg. Det tror jag, ärligt talat, inte att något parti vill.

Men jag lägger märke till att ledamoten lyfter fram att det behövs mer stöd och hjälp till kommunerna i detta arbete.

Det som Riksrevisionen föreslår med en nationell handlingsplan handlar inte om att ta över ansvaret för äldreomsorgen utan om att ge kommunerna mer stöd och hjälp, precis som ledamoten själv uttrycker det.

Då blir det väldigt märkligt för mig att man inte har ställt sig bakom det väldigt tydliga förslaget från Riksrevisionen om att ta fram en nationell handlingsplan som stöd och hjälp till kommunerna för att få den trygga, kvalitetssäkrade och goda äldreomsorg som våra gamla i Sverige förtjänar.

Herr talman! Jag återupprepar därför min fråga: Varför kan inte Kristdemokraterna ställa sig bakom Riksrevisionens förslag om en nationell handlingsplan för kvalitet i svensk äldreomsorg?