Riksflödet
Logga in
Svarade Thomas Ragnarsson i en replik ·

Mikael Dahlqvist (S) om Riksrevisionens rapport om lex Maria och lex Sarah

Mikael Dahlqvist (S) svarade Thomas Ragnarsson i en replik om Riksrevisionens rapport om lex Maria och lex Sarah i debatten ”Protokoll 2023/24:39 Torsdagen den 30 november” den 30 nov 2023.

Thomas RagnarssonM· i en replikJag kommer ju från hälso- och sjukvården och har jobbat hyfsat länge, vill jag nog påstå, inom vården. Jag är uppväxt där med att man nästan har gjort det till en paradgren att inte hålla budget. Ibland har det varit…
Replikskiftet · 4 repliker

Herr talman! Riksrevisionen har granskat om statens insatser inom ramen för lex Maria och lex Sarah är tillräckligt effektiva så att vårdskador och missförhållanden inom vården och omsorgen om de äldre kan förhindras. Denna rapport ska vi utifrån regeringens skrivelse debattera och senare fatta beslut om i dag.

Lex Sarah är ett samlingsnamn för bestämmelser om skyldigheten för personal att rapportera, utreda och åtgärda missförhållanden och påtagliga risker inom verksamheten, medan det kan sägas att lex Maria i huvudsak används av arbetsgivaren för att rapportera till Ivo om det finns risker i verksamheten eller om det hänt saker.

Herr talman! Vi socialdemokrater instämmer i Riksrevisionens övergripande slutsats att statens insatser för att förhindra vårdskador och missförhållanden inte är tillräckligt effektiva. Men vi har valt att göra ett särskilt yttrande där vi argumenterar för att det behövs mer resurser från staten till regionerna och kommunerna. Det handlar om både sjukvårdskrisen och utmaningarna som vi vet finns inom äldreomsorgen.

Grundproblemet är att välfärden just nu är underfinansierad. Regeringen och Sverigedemokraterna menar att det inte behövs mer pengar till kommunerna och regionerna, utan man får klara sig med summan i förslaget till statsbudget för nästa år.

Jag vill också meddela att det i dagarna kommer att komma en debattartikel från samtliga fack som har med omsorgen inom kommunerna att göra, om bristen på resurser. Man ser en annalkande kris inom omsorgen. Det är alltså inte bara sjukvården som är drabbad, herr talman.

Självklart blir man bekymrad över de allvarliga iakttagelserna om verksamheterna. Det som gör mig mest bekymrad är underrapporteringen av vårdskador och missförhållanden till Ivo. Konkret innebär det dels att den enskilde eller anhöriga inte får upprättelse, dels att det inte finns något verktyg för att förhindra att det sker igen och för att man vidtar rätt åtgärder. Det som inte rapporteras finns ju inte på pappret. Det är ett allvarligt bekymmer.

Det handlar även om bristfällig information och delaktighet för anhöriga och andra närstående. Det är också bekymmersamt. Hur ska värdefull information och kunskaper från drabbade och deras anhöriga då kunna tas till vara? Dessutom vet vi att tillit och förtroende skapas genom en öppen dialog mellan omsorgen och omsorgstagare och anhöriga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om lex Maria och lex Sarah

Herr talman! Sist men inte minst tas ett annat problem upp i skrivelsen. Det är att staten i dag inte vet exakt hur mycket vårdskador eller missförhållanden kostar. Förutom den katastrof det innebär för den enskilde vet vi inte heller hur mycket pengar det handlar om. Enligt Riksrevisionen saknas det ofta tillräckliga kunskaper om det i dag.

I skrivelsen ges också ett antal rekommendationer till regeringen. Jag konstaterar kort att regeringen gör en annan bedömning än Riksrevisionen när det gäller åtgärder.

Dock hänvisar regeringen till ett antal reformer som stärker äldreomsorgen, vilket är glädjande. Men de reformerna var det vi, den sociademokratiskt ledda regeringen, som lyfte fram. Jag tänker på Äldreomsorgslyftet. Så sent som i våras hade regeringen inte med en förlängning av det i sin budget. Nu har man tack och lov ändrat sig. Jag tänker också på skyddad yrkestitel för undersköterskor. Listan kan göras lång över produkter som den S-ledda regeringen sjösatte. Vi socialdemokrater tog verkligen initiativ för att lyfta upp och utveckla äldreomsorgen.

Herr talman! Jag är dock lite bekymrad i talarstolen i dag. Vi tog ett särskilt initiativ till att stifta en äldreomsorgslag. På socialutskottets sammanträde den 23 november fick vi från regeringens företrädare information om att regeringen inte avser att gå fram med den utredningen. Det skulle vara intressant att få besked från regeringens företrädare i kammaren om vad som gäller i fråga om den lagstiftningen. Den är ytterligare ett steg för att nå en kvalitativ och bra äldreomsorg.

Herr talman! Avslutningsvis: Grunden för vårt särskilda yttrande till skrivelsen görs utifrån flera prognoser och rapporter som vi alla tagit del av. Vi vet att behoven framöver hos kommunerna för att klara utmaningarna inom äldreomsorgen är stora.

Utöver vad som anförs om statens insatser anser vi framför allt att det behövs ett generellt resurstillskott till äldreomsorgen för att kunna öka bemanningen och kompetensen inom verksamheterna. Fler anställda minskar risken för stressutlösta misstag. En grundförutsättning för att kunna ge god vård och omvårdnad är att ha välmotiverade och välutbildade medarbetare som dessutom har en god arbetsmiljö och bra villkor. Det blir en garant för att klara den demografiska utvecklingen och höjer kvaliteten för den enskilde.

Vi vill också hänvisa till vår tidigare kommittémotion i ämnet när det gäller resurser till välfärden generellt och till sjukvården och omsorgen.

(Applåder)

Herr talman! Tack för anförandet, ledamoten!

Så fort det är problem i en verksamhet börjar man alltid prata om pengar, bristen på pengar. Vi får inte glömma att våra regioner och kommuner har haft ganska rejäla överskott de senaste åren. Det finns alltså en del pengar.

Dessutom har regeringen skjutit till 16 miljarder i budgeten till regionerna och kommunerna. Jag är fullt medveten om att de pengarna inte räcker hela vägen. Men samtidigt är vi i ett läge med ekonomisk kris, inte bara i Sverige utan globalt. Då måste man ibland laga efter läge och rätta munnen efter den plånbok man har.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om lex Maria och lex Sarah

Det handlar om prioriteringar. I det här landet är vi inte jätteduktiga på att prioritera, utan vi vill bara fortsätta som vi alltid har gjort. Det kommer vi inte att kunna göra.

Jag har en fråga. Jag vet inte hur demografin ser ut i Värmland; jag kommer från Småland och Kronobergs län. Våra demografiska siffror ser inte speciellt roliga ut. Vi har brist på personal i dag. Att skjuta till medel är lovvärt, men varifrån ska vi få den personal som ska jobba? Den finns ju inte. Och om vi räknar framåt ett antal år kommer hela avgångsklasser i landet att behöva jobba inom välfärdssektorn.

Är det lösningen på problemet? Eller behöver vi tänka och göra annorlunda med framtidens välfärd - vården och omsorgen?

Herr talman! Tack, Thomas Ragnarsson, för frågan!

Det är klart att mer resurser inte löser alla problem. Det vore naivt av mig - oss - att tro det. Men just nu är det radikal skillnad - egentligen är det något vi socialdemokrater har identifierat redan för flera år sedan. Förutom underfinansiering de senaste åren, trots att vi har skjutit till medel, är det ju kostnadskris i samhället. Det är en enorm inflation, som alla känner till, och en enorm ränteutveckling.

Kommunernas och regionernas pensionsavtal, som ledamoten säkert väl känner till, är i och för sig bra för medarbetarna, men det är grunden. Där talar vi inte om någon enstaka miljon utan om miljarder som fattas.

Vi socialdemokrater hävdar bestämt att det kommer att bli sämre och även att kvaliteten kommer att sjunka. Det finns alltid en kritisk massa när det gäller hur många medarbetare som behövs på en arbetsplats. Det finns också en kritisk massa för hur utbildad man är. Det är såklart generellt så att med högre utbildningsnivå och motiverade medarbetare som har gott om tid sker färre misstag. Det finns massvis av rapporter om det.

Det här kanske regeringen och oppositionen har olika syn på. Vi anser nämligen att det är en stor brist.

Herr talman! När det gäller lösningen av det demografiska problemet, som ledamoten frågade om, befinner sig Värmland mitt på den puckeln. Kortfattat kan jag säga att det är klart att det kan skapas bättre förutsättningar för personalen att jobba inom äldreomsorgen genom bättre arbetsvillkor, bättre arbetsmiljö och ökat medinflytande, men då behövs mer pengar. Kan vi inte lösa det kommer det här problemet att bli ännu större.

(Applåder)

Herr talman! Jag kommer ju från hälso- och sjukvården och har jobbat hyfsat länge, vill jag nog påstå, inom vården. Jag är uppväxt där med att man nästan har gjort det till en paradgren att inte hålla budget. Ibland har det varit väldigt lite pengar som man har gjort i budgetunderskott, men man har trots allt inte hållit budget.

Jag tror att vi behöver bli bättre inom både kommun och region på att verkligen titta på vilka pengar vi har och vad vi kan göra. Som jag sa innan är vi dåliga på att prioritera. Det är jobbigt att prioritera, och ofta blir det så i debatten när man börjar prata om den tunga ekonomin och bristen på pengar att det direkt slår över i att man tror att man måste säga upp undersköterskor och sjuksköterskor, som är viktiga för vården. Vem har sagt det? Jag har aldrig hört från politiskt håll att när en region ska göra en besparing ska den slå mot undersköterskorna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om lex Maria och lex Sarah

Inom kommuner och regioner har administrationen växt något kopiöst under de senaste decennierna. Det kanske är så att vi inte har råd med all administration som vi håller på med i dag? Mycket av den är vällovlig, men i det här läget kanske vi måste titta på vad kärnverksamheten är och vad som är viktigast. Jag vågar nog påstå att de flesta sjuksköterskor och undersköterskor svarar att det är patienten. Det ska vi vara väldigt glada för.

Vi måste våga prioritera, för om vi skjuter till nya pengar nu kommer det att bli likadant nästa år, och nästa, och nästa.

Herr talman! Tack, Thomas Ragnarsson, för synpunkterna. Jag uppfattade ingen konkret fråga.

Jag har också ett förflutet inom hälso- och sjukvård, som ledamoten känner till. Jag har även ett förflutet som kommunalråd, så jag tycker mig ha en ganska bra bild av hur ekonomin ser ut. Dessutom företrädde jag en kommun som var enormt fattig, speciellt under den förra krisen på 2010-talet då vi styrdes av alliansregeringen. Det var ungefär samma resonemang då; vi fick klara oss själva. Jag var med om att skära ned med 30 procent i verksamheten. Så illa var det. Men det är en annan historia.

Det gäller att ha två bollar i luften. Jag sa att pengar inte löser alla bekymmer, men i dag står ju hälso- och sjukvården och äldreomsorgen inför sådana utmaningar att de inte ens klarar basen, hävdar jag. Det innebär att det har blivit en statusnedgradering överallt inom sjukvården men framför allt inom äldreomsorgen och LSS. Och vad beror det på? Jo, vi hävdar att det ofta beror på dåliga arbetsvillkor, dålig arbetsmiljö och att personalen inte får vara med och påverka. De får inte mandat att påverka sin arbetsplats.

Jag tror att man måste rätta till grundförutsättningarna här och nu för att lösa kompetensbristen. Jag delar också ledamotens uppfattning om att parallellt med att ge ekonomiska resurser måste man självklart se över administrationen och styrningen, för det finns såklart massvis av saker som har skett under åren som kanske inte har kommit patienterna till gagn. Jag delar den uppfattningen, men just nu står vi inför en kostnadskris. Jag konstaterar att regeringen valt att prioritera andra satsningar i samhället, men vi socialdemokrater väljer att prioritera välfärden.

(Applåder)

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.