Karin Rågsjö (V) om Riksrevisionens rapport om lex Maria och lex Sarah

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om lex Maria och lex Sarah

Herr talman! Vi debatterar i dag betänkandet SoU5, Riksrevisionens rapport om lex Maria och lex Sarah. Och jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Herr talman! Det är ganska tragiskt att man över huvud taget ska behöva stifta lagar för att förhindra vårdskador och missförhållanden inom vården och omsorgen av äldre. Lagarna har tillkommit på förekommen anledning, och det är min övertygelse att dessa lagar har spelat en viktig roll för arbetet för våra patienter och äldre omsorgstagare. De har legat till grund för det systematiska arbetet för patienterna och varit vägledande i skapandet av rutiner och processer.

Herr talman! Riksrevisionen har i sin granskning av dessa lagar kommit fram till att det finns brister i statens insatser mot vårdskador och missförhållanden, och man har också lämnat fyra rekommendationer till regeringen om vad man anser behöver göras.

Rekommendationerna innefattar bland annat den nationella styrningen, den enskildes och anhörigas upplevelser av händelsen, framtagandet av ett gemensamt stödsystem för information till och kommunikation med drabbad och anhöriga samt att ge uppdraget till lämplig aktör att räkna på kostnaden för vårdskador inom vården och missförhållanden inom omsorgen av äldre.

Herr talman! Det finns nog ingen som inte håller med om de brister som Riksrevisionen beskriver i sin granskning, men därmed inte sagt att man behöver hålla med om vilka åtgärder som behöver sättas in. Det finns ofta flera lösningar på ett problem, och det beskriver regeringen med all tydlighet i sitt svar. Man har redan ett pågående arbete om en ökad statlig styrning, fortsatt satsning på Äldreomsorgslyftet, införande av skyddad yrkestitel för undersköterskor och inrättande av Nationellt kompetenscentrum för äldreomsorg vid Socialstyrelsen. Det kommer också en ny socialtjänstlag som kommer att stärka den nationella styrningen och på så sätt komma omsorgstagaren till godo.

Herr talman! Den enskildes och de närståendes ställning måste vara central i samband med vårdskador och missförhållanden, och det finns i dag ett stort stöd för det i de författningar som finns på området, men det kan vara så att verksamheterna inte följer dessa rutiner fullt ut. Socialstyrelsen genomför därför under detta år en översyn av dessa föreskrifter, och resultatet av detta kommer givetvis att beaktas av regeringen.

Herr talman! Vi vet genom tidigare mindre uträkningar att vård- och omsorgsskador kostar ofantliga pengar. Därför är det inte prioriterat att göra en sådan uträkning igen. Resultatet skulle inte vara relevant eftersom vi vet att det finns ett stort mörkertal inom dessa områden och syftet då skulle missa målet. Det räcker att vi vet att dessa missförhållanden kostar mycket pengar, pengar som vi skulle kunna använda på ett bättre sätt om vi minimerar den här typen av förhållanden och skador.

Herr talman! Vi har i dag fungerande lagar på området, och det finns tydliga riktlinjer för hur de ska tolkas och implementeras. Trots det finns det en underrapportering, och händelser får inte den uppmärksamhet och utredning som de förtjänar.

Det här ser jag som ett större problem. Frågan behöver lyftas och diskuteras. Varför väljer personal att inte rapportera händelser? Är man rädd för repressalier, eller är systemet där man ska rapportera otidsenligt? Upplevs händelseanalysarbetet som alltför tidskrävande i förhållande till vad förändringen leder till, och finns det ekonomiska prioriteringar i verksamheten som gör att det inte avsätts tid för detta ändamål? Mitt svar är: Jag vet inte.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om lex Maria och lex Sarah

Herr talman! Det jag dock vet är att vi som jobbar inom dessa verksamheter lägger oändlig tid på överdokumentation, inte för patientens eller vårdtagarens skull utan för vår egen skull i händelse av att det skulle bli ett anmälningsärende. Dokumentation är givetvis viktig, men den ska vara värdeskapande för patienten.

Hur denna känsla har infunnit sig hos oss i personalen är väldigt oklart. Uppfattas våra myndigheters uppföljning som anklagande och dömande? Det är inte tanken med lagstiftningen. Tanken är att vi ska minimera misstag och missförhållanden som uppdagas för att inte ytterligare patienter och vårdtagare ska drabbas.

Herr talman! Det är en bra fråga. Vi håller på med ett omställningsarbete just nu när det gäller ett rätt stort antal lagar. Vi har en ny socialtjänstlag som också till viss del kommer att innefatta våra äldre medborgare.

Att i det läget ha en hel räcka med nya lagar som ska tillskapas och som kanske överlappar varandra tycker inte jag är vare sig relevant eller särskilt smart. Om man gör ett arbete och får en ny socialtjänstlag på plats som vi ser faktiskt gagnar området kanske vi inte behöver en äldreomsorgslag. Socialtjänstlagen är inte riktigt på plats än, men skulle vi se att den inte räcker till får vi titta på frågan igen och se vad som behöver göras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om lex Maria och lex Sarah

Vi har stor tilltro till dokument, lagar och olika typer av inriktningar för hur vi ska jobba. För mig är det mer viktigt att de grejer vi gör faktiskt får relevant genomslag.

Det gäller till exempel handlingsplaner. Jag tror att också ledamoten är ganska medveten om att vi har en räcka med handlingsplaner. En del av dem är fantastiskt bra, men andra är helt meningslösa. Det är ingen som implementerar dem i sin verksamhet. Det blir, som jag slarvigt brukar uttrycka det, en floskel som skulle kunna broderas och hängas som tavla på väggen.

Ska vi ha handlingsplaner ska det vara bra handlingsplaner. När det gäller handlingsplaner för äldreomsorgen känner jag att det kanske inte är rätt läge att lägga fram dem just nu när Socialstyrelsen håller på med sitt arbete.

Herr talman! Jag säger som jag sa tidigare: Socialtjänstlagen är i grunden en lag även för de äldre. Vi ska egentligen inte behöva ha speciallagar för allting, utan en bra socialtjänstlag ska täcka in detta område.

När det gäller kopplingen till hälso- och sjukvård är det problematiskt att olika lagar gäller. Vi har en hälso- och sjukvårdslag, och vi har en socialtjänstlag. De pratar inte alltid samma språk.

Det har också fram till nu varit ganska svårt för sjukvården att prata med socialtjänsten i vissa frågor på grund av sekretesslagstiftning och liknande. Här kommer förändringar, och jag ser verkligen fram emot dem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om lex Maria och lex Sarah

Det finns definitivt inte något illasinnat mot våra äldre i att vi inte nu lägger fram en äldreomsorgslag. Men jag har stor tilltro till en ny socialtjänstlag, förenklad lagstiftning om sekretess mellan myndigheter och att man börjar titta på att socialtjänstlagen verkligen lirar ihop med hälso- och sjukvårdslagen. På så vis behöver vi inte en specifik äldreomsorgslag - det är min uppfattning.

(Applåder)

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågorna! Ja, äldreomsorgen drabbades enormt under pandemin - jag håller med. Men om vi bryter ned det, vad var det egentligen som hände?

I Sverige hade vi strategin att vi skulle behålla så många äldre som möjligt på våra boenden. Det hade man inte kapacitet att hantera. Ett av skälen till att så många människor dog i covid i Sverige var att vi inte kunde erbjuda patienterna sjukhusvård; det är också konstaterat. Hade man i stället kunnat hantera dessa patienter inom sjukvården, där de hörde hemma, hade vi nog inte sett den arbetsbelastning och de problem som vi faktiskt fick se.

Vad gör då regeringen? Man har avsatt ganska mycket riktade pengar till regionerna för att öka antalet tillgängliga vårdplatser. Det är ett problem i Sverige att vi har för få vårdplatser per 1 000 invånare - faktiskt det minsta antalet i hela Europa. Jag ser alltså inte detta som någon dålig satsning.

Med den skyddade yrkestiteln för undersköterskor får vi samtidigt ett värde på vad en undersköterska är. Detta har varit lite spretigt. Jag vet att det har funnits kompletteringsutbildningar och liknande som lett till att man plötsligt fått kalla sig undersköterska utan att kanske riktigt ha haft kunskaperna för det. Jag tror alltså att detta kommer att betyda enormt mycket för äldreomsorgen, där undersköterskorna är oerhört viktiga medarbetare.

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågorna!

När det gäller personalförsörjningen är jag den första att hålla med om att alla människor som kan arbeta behöver vara i arbete i det här landet. Det är en självklar sak för mig. Problemet har varit att man på grund av personalbrist har sänkt kraven ganska rejält. Jag brukar själv uppfatta mig som en rätt så normal människa. Jag kan uppfatta vad folk säger till mig och så. Men när inte jag förstår vad personalen säger till mig, hur ska då min svärfar som är 90 år göra det? Där har vi ett problem.

Men i övrigt är jag helt medveten om att den reserv vi har i dag när det gäller folk som kan jobba i välfärden utgörs av de människor som står utanför arbetsmarknaden. Det är ingen hemlighet att många av dem har utländsk bakgrund. Det är en otrolig reserv, men vi måste få dem i arbete.

Den skyddade yrkestiteln diskuterades mycket, och det var ett bra förslag. Jag är inte en sämre politiker än att jag kan tycka att ett förslag från Vänstern är väldigt bra. Men vi behöver jobba med denna fråga så att det inte bara blir ett konstaterande av att det nu är en skyddad yrkestitel. Nu börjar det stora arbetet med att se till att de personer som får den skyddade yrkestiteln gör rätt saker. Det är nu vi behöver skruva om och göra kompetensväxlingen och verkligen se till att det blir rätt använd kompetens. Detta har vi pratat om i Kronobergs län; vi kallar det RAK.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om lex Maria och lex Sarah

Jag är helt övertygad om att detta kommer att spela roll, men det är ett tufft läge - för hela vårdsektorn.

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan! Jag vill börja med att hålla med om en sak: Vi har inte riktigt samma syn på ekonomi. Ekonomi för mig är inte ad hoc och här och nu, utan ekonomi är ett långsiktigt arbete.

Den förra regeringen tillsköt väldigt mycket pengar till våra regioner och kommuner i ett läge med riktig kris. Det var väldigt bra. Däremot tycker jag att man kunde ha tittat lite på hur mycket pengar man sköt till när en av Sveriges minsta regioner - den region jag kommer från - nu har gjort ett överskott på 640 miljoner på två år. Men tvättar man det resultatet ligger man ändå på 25-30 miljoner back inom hälso- och sjukvården, som det brukar se ut.

Pengarna betyder jättemycket. Men de har ju betalats ut och finns någonstans. Man har näppeligen bränt dem. Jag vet att det finns någon region som har tyckt att man skulle spendera när man hade pengar på fickan, men de flesta regioner och kommuner har faktiskt avsatt pengar. Om man ser ekonomi i ett längre perspektiv borde det därför finnas en del pengar att ta av nu för att rädda ekonomin.

Jag håller med ledamoten: Det är tufft i år, och det kommer att bli ännu tuffare nästa år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om lex Maria och lex Sarah

Jag tycker att man måste titta på sin ekonomi över tid och inte bara från år till år. Skulle vi nu skjuta till medel och täcka alla underskott i år kommer man att vilja ha full kostnadstäckning för nästa år också, och då blir det lite mer, precis som ledamoten säger. Jag tycker inte att det är ett rimligt sätt att sköta ekonomin.

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan! Pensionsskulden har funnits under lång tid i verksamheterna. Jag kan se det som lite dålig ekonomisk hushållning. Om man vet att man har en skuld vet man också att man någon gång ska betala den.

Då kan man chansa och tänka att man kommer att ha pengar på fickan när man behöver dem, eller så kan man i sin grundbudget varje år lägga en avsättning för den skuld man har. Man gör ju pensionsavsättningar också.

Sedan kom ju det nya pensionsavtalet. Jag håller med ledamoten om att det är ett fantastiskt bra avtal för våra medarbetare. Problemet är dock att det verkar ha gått under radarn för alla att den här smällen skulle komma. Det har i sin tur inneburit att de flesta närmast har stått med byxorna nere och tänkt: Vad är detta? Det finns ju inte med i några planer!

Det är ett tufft läge. Det kommer vi att få lida av under några år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om lex Maria och lex Sarah

Återigen: De pengar som den rödgröna regeringen delade ut under pandemin var inte Socialdemokraternas pengar utan Sveriges pengar. Och Sveriges plånbok varken växer eller krymper utifrån vilken regering vi har - vi vet ju vad vi har för pengar att röra oss med. Har man då betalat ut mer pengar än vad som behövdes blir konsekvensen, speciellt i ett läge när det är tufft över hela världen, att det redan från grunden finns mindre pengar kvar att dela ut.

Kommunerna och regionerna fick ett vällovligt tillskott. Många av dem har lagt dessa pengar på hyllan. De pengarna ska man till viss del använda nu. Det är min uppfattning.