Riksflödet
Logga in
Svarade Christofer Bergenblock i en replik ·

Dan Hovskär (KD) om Riksrevisionens rapport om lex Maria och lex Sarah

Dan Hovskär (KD) svarade Christofer Bergenblock i en replik om Riksrevisionens rapport om lex Maria och lex Sarah i debatten ”Protokoll 2023/24:39 Torsdagen den 30 november” den 30 nov 2023.

Christofer BergenblockC· i en replikJag tackar ledamoten för anförandet. Jag noterade att äldreomsorgsfrågorna är högt prioriterade för Kristdemokraterna. Det tvivlar jag inte på. Jag tror att Kristdemokraterna har ett stort engagemang i dessa frågor. Jag…
Replikskiftet · 4 repliker

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

För Kristdemokraterna är det av största vikt att man kan känna sig trygg när man blir äldre och att vården och omsorgen finns den dag då man behöver den. Det är därför en viktig rapport som Riksrevisionen lämnat gällande lex Maria och lex Sarah. Detta har alltså sin utgångspunkt i patientsäkerhetslagen och socialtjänstlagen.

Riksrevisionen har granskat om statens insatser inom ramen för lex Maria och lex Sarah är så effektiva att vårdskador och missförhållanden förhindras och om vård- och omsorgsverksamheter uppfyller sitt ansvar mot enskilda i vården och omsorgen om äldre.

Låt mig börja med att säga att vi kristdemokrater ser allvarligt på de missförhållanden och de vårdskador som uppdagats inom äldreomsorgen. I rapporten är Riksrevisionens övergripande slutsats att statens insatser inte är effektiva för att vård- och omsorgsverksamheter för äldre ska förhindra vårdskador och missförhållanden och uppfylla sitt ansvar mot enskilda inom ramen för lex Maria och lex Sarah. Detta är något som vi i regeringspartierna inte tar lätt på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om lex Maria och lex Sarah

Riksrevisionen menar också att verksamheternas ansvar för att informera enskilda och deras närstående och ge dem möjlighet att vara delaktiga i utredningar bör utökas. Riksrevisionen menar också att styrningen och uppföljningen av arbetet för att förhindra vårdskador och missförhållanden i vården och omsorgen om äldre bör stärkas.

Som regeringen skriver i sin skrivelse välkomnar vi granskningen och menar att rapporten utgör ett viktigt bidrag i det fortlöpande arbete som regeringen bedriver i syfte att förbättra vården och omsorgen om äldre.

Samtidigt har vi andra slutsatser om vad som behöver göras för att rätta till de problem som finns. Regeringen vidtar nu flera åtgärder för att stärka kvaliteten i vården och omsorgen om äldre. Man har tillsatt en utredning om språkkrav inom äldreomsorgen och inrättat ett nationellt kunskapscentrum för äldreomsorg vid Socialstyrelsen.

För Kristdemokraterna är äldreomsorgsfrågorna högt prioriterade. Vi har länge och på olika sätt drivit frågor som syftar till att stärka tryggheten, värdigheten och sådant som ger livskvalitet inom omsorgen. I detta ligger också att det ges en god vård och omsorg. Och vi har fokus på den enskilde.

Kompetensförsörjningen är en av de största utmaningarna inom äldreomsorgen. Äldreomsorgens viktigaste resurs är personalen. Det är avgörande att den har rätt kompetens för sina arbetsuppgifter. Därför föreslår regeringen i budgeten för 2024 att 1,7 miljarder kronor ska avsättas för att fortsätta med den påbörjade kompetenssatsningen för personal inom kommunalt finansierad äldreomsorg. Regeringen beräknar att man ska avsätta motsvarande belopp även 2025 och 2026.

Under sommaren blev också undersköterska en skyddad yrkestitel för att garantera att personalen har rätt kompetens. Samtidigt stärker det yrkets attraktivitet.

Herr talman! Regeringen fullföljer i budgetpropositionen 2023 den treåriga satsning som kallas för Äldreomsorgslyftet, som ger personal i äldreomsorgen möjlighet till vidareutbildning under betald arbetstid. Bara under de två första åren av satsningen har nästan 3 000 personer kunnat avsluta sin utbildning - de har utbildat sig till vårdbiträde, undersköterska eller specialistundersköterska eller gått en ledarskapsutbildning. Detta är ett viktigt steg för att stärka kompetensförsörjningen.

Vidare finns det en utredning om ökad kvalitet och jämlikhet i vård och omsorg för äldre personer. Där har man förslag om hur medicinsk kompetens kan stärka verksamheten. Den utredningen håller just nu på att beredas i Regeringskansliet.

Vårt samhälle är alltmer organiserat på ett sätt som inte uppmuntrar till stöd och hjälp mellan generationer, med konsekvens att många äldre lämnas i ensamhet på ålderns höst. För att uppmuntra och hjälpa dem som vill stötta sina föräldrar när de blir gamla vill vi kristdemokrater utreda möjligheten att införa ett stöd för vård av föräldrar, VAF. Inom sjukförsäkringssystemet ska man då som anhörig kunna få ett antal dagar per år då man kan rycka in för att hjälpa den äldre närstående med vårdbesök eller hjälpa till i hemmet vid plötslig sjukdom bland annat.

Regeringen presenterade i februari 2023 också en särskild gemenskapssatsning för att motverka ofrivillig ensamhet som särskilt drabbar våra äldre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om lex Maria och lex Sarah

Ensamhet påverkar den psykiska och fysiska hälsan och den generella livskvaliteten negativt. Gemenskapssatsningen uppgår till 300 miljoner kronor fördelade över tre år. Medlen ska bland annat gå till uppsökande hälsosamtal och till att skapa sociala kontaktytor och aktiviteter som känns meningsfulla.

Herr talman! Ett samhälle där alla kan åldras i trygghet och värdighet är ett angeläget mål för oss kristdemokrater. Äldre personer är en tillgång för hela samhället. Ett välfärdssamhälle kan i hög grad bedömas utifrån kriterier som respekt för, tillvaratagande av och omsorg om den äldre generationen.

Äldre ska kunna leva ett aktivt liv, ha inflytande i samhället och över sin vardag, kunna åldras i trygghet och med bibehållet oberoende, bemötas med respekt och ha tillgång till god vård och omsorg. Var och en ska ses som en person med ett eget och unikt värde och med skilda intressen och bakgrunder. God vård, ett behovsanpassat boende och självbestämmande över sin vardag ska vara en självklarhet hela livet.

Herr talman! Jag tackar ledamoten för anförandet. Jag noterade att äldreomsorgsfrågorna är högt prioriterade för Kristdemokraterna. Det tvivlar jag inte på. Jag tror att Kristdemokraterna har ett stort engagemang i dessa frågor.

Jag vill gå tillbaka till den rapport som vi har fått från Riksrevisionen som pekar ut ett antal problem inom svensk äldreomsorg och framför allt när det gäller den statliga styrningen av svensk äldreomsorg och ställa en fråga.

Kristdemokraterna har profilerat sig som det parti som vill förstatliga hela hälso- och sjukvården. Och det är ingen liten reform att förstatliga hela sjukvården. Jag hoppas verkligen att det inte kommer att bli verklighet, och det tror jag inte heller eftersom det inte finns någon majoritet i riksdagen för ett sådant förstatligande. Men det finns naturligtvis delar i vår vård och omsorg i Sverige som borde få en ökad nationell styrning.

I Riksrevisionens rapport konstaterar man att det ser väldigt olika ut runt om i landet i fråga om kvalitetsarbetet inom äldreomsorgen och arbetet med att förebygga och motverka vårdskador och missförhållanden. Därför föreslår Riksrevisionen att det tas fram en nationell handlingsplan. Ungefär på samma sätt som det finns en nationell handlingsplan för ökad patientsäkerhet inom hälso- och sjukvården borde det tas fram en nationell handlingsplan för bättre kvalitetsarbete inom äldreomsorgen.

Herr talman! Då undrar jag: Varför ställer inte Kristdemokraterna sig bakom den delen, alltså en ökad nationell styrning av svensk äldreomsorg?

Herr talman! Det pågår nu ett stort arbete och en rad olika åtgärder vidtas inom äldreomsorgen, inte minst när det gäller att försöka höja kvaliteten.

Vi tror däremot att ett förstatligande av hälso- och sjukvården vore bra när det gäller de stora och breda delarna på det nationella planet, där vi behöver knyta samman våra olika regioner på ett annat sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om lex Maria och lex Sarah

Vi har en lite annan syn när det gäller äldreomsorgen, som är de olika kommunernas ansvarsområde. Där försöker vi ge kommunerna stöd och hjälp för att underlätta arbetet i äldreomsorgen. Där har vi inte föreslagit en statlig styrning, utan vi tror att det finns sätt att ge god kvalitet som präglas av respekt genom uppdraget till de olika kommunerna. Vi tror att vi i just den delen kan ge de olika verktygen på ett annat sätt än genom ett förstatligande.

Herr talman! Det är glädjande att Kristdemokraterna inte vill förstatliga svensk äldreomsorg. Det tror jag, ärligt talat, inte att något parti vill.

Men jag lägger märke till att ledamoten lyfter fram att det behövs mer stöd och hjälp till kommunerna i detta arbete.

Det som Riksrevisionen föreslår med en nationell handlingsplan handlar inte om att ta över ansvaret för äldreomsorgen utan om att ge kommunerna mer stöd och hjälp, precis som ledamoten själv uttrycker det.

Då blir det väldigt märkligt för mig att man inte har ställt sig bakom det väldigt tydliga förslaget från Riksrevisionen om att ta fram en nationell handlingsplan som stöd och hjälp till kommunerna för att få den trygga, kvalitetssäkrade och goda äldreomsorg som våra gamla i Sverige förtjänar.

Herr talman! Jag återupprepar därför min fråga: Varför kan inte Kristdemokraterna ställa sig bakom Riksrevisionens förslag om en nationell handlingsplan för kvalitet i svensk äldreomsorg?

Herr talman! Vi genomför ju flera stora reformer just nu. Vi avsätter 1,7 miljarder i budgeten för att genomdriva Äldreomsorgslyftet, som är ett sådant verktyg. Inom Äldreomsorgslyftet ger vi resurser till kommunerna för att de ska kunna utbilda och stärka personalen. Vi har delar där vi ger resurser till att jobba med anhörigvården. Vi jobbar på ett brett sätt, och det är ett antal olika delar. Man försöker utreda en ny socialtjänstlag som ska ge stöttning. Vi ser att väldigt mycket är på gång, och vi vill sjösätta dessa bitar nu.

När det gäller ett förstatligande av hälso- och sjukvården är det en annan bit. Till skillnad från ledamoten tror jag att det skulle vara väldigt bra för Sverige. I stället för att ha 21 olika regioner som har olika nivåer skulle vi kunna få en helt annan styrning, särskilt av den specialiserade sjukvården. Det tror jag skulle vara bra för Sverige.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 8.)

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.