Herr talman! Sedan 1990-talet har samhället steg för steg förlorat kontrollen över skolan till marknaden med ökande vinstjakt, segregation och ökande ojämlikhet som följd.

Den marknadsskola som vuxit fram kännetecknas av svag offentlig insyn och kontroll, en världsunik möjlighet att plocka ut vinst, ett orättvist kösystem och inte minst ett system för skolpeng som spär på vinstjakten i stället för att öka likvärdigheten.

Konsekvenserna blir det vi ser nu: en sorteringsskola i Sverige. Vinstdrivande skolor väljer ut elever som anses lönsamma. Det är inte barn som väljer skola. Det är skolor som väljer barn.

Herr talman! Låt oss tala klarspråk. Det svenska skolsystemet är sjukt. Sverige, landet lagom, utmärker sig i dag som landet extremt. Ingenstans i världen har skolans anpassningar till marknaden gått så långt.

År efter år har vi socialdemokrater pekat på en rad systemfel med den svenska marknadsskolan, inte minst det absurda i att friskolor överkompenseras med skattemedel som skapar stora vinstmarginaler. Nu får vi också backning av Riksrevisionen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport Skolpengen - effektivitet och konsekvenser

I det betänkande vi debatterar i dag behandlas Riksrevisionens granskning av skolpengen, och deras kritik är tydlig. Regelverket för skolpeng till friskolorna motverkar likvärdigheten i svensk skola.

Riksrevisionen konstaterar att skolpengssystemet överkompenserar friskolor, vilket missgynnar elever i kommunala skolor och leder till ineffektivitet och slöseri med skattemedel.

Till skillnad från friskolor har kommuner en lagstadgad skyldighet att erbjuda alla barn en skolplats. Det betyder att kommunala skolor ständigt måste ha beredskap att kunna ta emot nya elever. Ändå får friskolor samma ersättning per elev som kommunala skolor, trots att kommunala skolor har både ett större samhällsansvar och större omkostnader.

Riksrevisionen pekar också ut ett huvudproblem i principen om att friskolor ska ersättas med lika villkor. Ersättningen till friskolor höjs till exempel om kostnaden för de kommunala verksamheterna ökar, även om friskolorna inte har fått höjda kostnader.

I praktiken innebär det att om en kommun till exempel behöver renovera sina skolor måste också friskolorna få höjd ersättning. Kommunen måste alltså betala sina renoveringar två gånger, först själva renoveringen och sedan ersättning till friskolan som inte haft någon renovering. Det är att slösa bort skattemedel, herr talman.

Därtill konstaterar Riksrevisionen att kommuner har det lagstadgade samhällsansvaret för alla elevers rätt till en bra skola. Men trots det saknar de inflytande över skolans långsiktiga planering. Friskolekoncerner väljer ofta att etablera sig på platser med ett elevunderlag som skapar goda förutsättningar för vinstuttag, samtidigt som kommunala skolor drabbas av överkapacitet och stigande genomsnittskostnader.

Skolpengens utformning, kombinerad med ny- och överetableringar av friskolor, leder till en ineffektiv användning av skolans resurser. Vi socialdemokrater anser därför att reformer av skolpengen måste kombineras med att kommuner får vetorätt mot etablering av friskolor. Samhället måste ha kontroll över när och var skolor etablerar sig.

På en rad punkter lade den förra socialdemokratiska regeringen fram förslag för att ta itu med dessa problem. Men de röstades ned av Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna i spetsen. Det är de partier som nu utgör regering och regeringsunderlag.

Men till min förvåning, trots att det gått mindre än ett år sedan regeringspartierna röstade ned våra förslag, har de nu svängt. När Riksrevisionen kommer med samma kritik som vi socialdemokrater har haft i åratal erkänner plötsligt regeringspartierna de problem som de tidigare förnekat.

Att de ser en del av de problem som finns är välkommet. Samtidigt är det beklagligt att regeringens svar på Riksrevisionens rapport är att det ska tillsättas ytterligare utredningar, detta trots att det finns goda beredningsunderlag och att frågan redan är väl utredd.

Herr talman! Hur många fler miljoner ska friskolekoncernerna få plocka ut från svensk skola innan regeringen anser sig ha utrett färdigt frågan? Resursineffektiviteten och snedfördelningen av skolans resurser fortsätter så länge regeringen begraver frågan i ytterligare utredningar. De som förlorar är våra barn och unga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport Skolpengen - effektivitet och konsekvenser

Riksrevisionens granskning omfattar enbart skolpengen. Men för att nå ökad likvärdighet och bättre kvalitet i undervisningen krävs också andra reformer. Skolans fokus ska vara på bildning och kunskap, inte på vinstjakt. Därför vill vi socialdemokrater förbjuda vinstuttag.

Resurser spelar roll. Staten måste ta ett större ansvar för skolans finansiering. I vårt budgetförslag föreslår vi därför mycket högre generella statsbidrag till landets kommuner än vad regeringen och Sverigedemokraterna gör.

Resursfördelningen behöver också i ökad utsträckning ske efter elevernas behov. Därför måste det likvärdighetsbidrag för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling som den socialdemokratiska regeringen införde byggas ut och också breddas till gymnasiet. Det är ett statsbidrag som enligt utvärderingar har haft avsedd effekt men som regeringen tyvärr stoppat utbyggnaden av.

Staten behöver också genom Skolverket öka sin närvaro runt om i landet och fortsätta arbetet med nationella kvalitetssystem för att stärka kunskapsutvecklingen i skolorna. De kvalitetsdialoger som initierades av den socialdemokratiskt ledda regeringen har skurits ned i den nuvarande regeringens budget, men de behöver fortsätta.

Herr talman! Svensk skola dras isär. Vi kan inte fortsätta överkompensera friskolor med skattemedel som skapar stora vinstmarginaler och ökar skolsegregationen. Det är dags att fler partier agerar för att bryta segregationen och ge skolan de resurser som behövs.

Nu är det upp till bevis för högerpartierna och SD. Det är dags att vakna upp och börja jobba för barns och ungas bästa i stället för att hålla friskolekoncernerna om ryggen.

Jag yrkar bifall till reservation 1.

(Applåder)

Herr talman! Vad Sverigedemokraterna är garanten för är att Sverige ska fortsätta ha marknadsskola.

Vad Sverigedemokraterna gör varje gång de har möjlighet att rösta i kammaren är att rösta emot förslag som ökar likvärdigheten i svensk skola.

Patrick Reslow har själv skrivit debattartiklar där han kritiserar våra förslag och säger att SD inte vill ha ett socialistiskt skolsystem. Men, herr talman, frågan som Patrick Reslow behöver svara på är denna. Har vartenda övrigt land i världen ett socialistiskt skolsystem?

Sverige är helt ensamt om att tillåta obegränsade vinstuttag ur skolan och helt ensamt om att ha låtit skolans anpassning till marknaden gå så långt. Och Sverigedemokraterna är garanten för den marknadsskolan.

Svara gärna på frågan, Patrick Reslow! På vilket sätt har Sverige ett socialistiskt skolsystem om vi skulle göra som alla andra länder i världen och till exempel förbjuda vinstuttag?

(Applåder)

Herr talman! Sverigedemokraterna vet mycket väl att Socialdemokraterna aldrig har lagt fram något förslag om att stoppa rätten att välja skola.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport Skolpengen - effektivitet och konsekvenser

Sverigedemokraterna är alltid mycket snabba att kritisera Socialdemokraterna. Men nu framför ju Riksrevisionen precis samma kritik som vi gör. Det verkar som om Patrick Reslow inte har läst den granskning som vi i dag debatterar. Riksrevisionen konstaterar faktiskt att systemet är ineffektivt och inte leder till likvärdighet och rekommenderar regeringen att göra något åt saken.

Vad ni sverigedemokrater behöver göra är att vakna upp och inse att det är ni som styr. Det är faktiskt Sverigedemokraternas regering, och det ligger på Sverigedemokraternas axlar att göra det bästa för våra barn och unga. Men det finns inte ett enda förslag i Tidöavtalet. Patrick Reslow har inte kommit med ett enda förslag här som skulle rätta till ojämlikheten i svensk skola. Det ligger på era axlar nu. Det är dags att vakna upp.

(Applåder)

Herr talman! Tack, Niels Paarup-Petersen, för frågan! Jag gläds åt att Centerpartiet omprövar sin skolpolitik och har börjat erkänna en del av de problem som vi socialdemokrater länge har lyft. Jag hoppas att vi kan kroka arm i detta mycket viktiga arbete framöver, för som Niels Paarup-Petersen sa från talarstolen är inte detta system liberalt. Marknadsanpassningarna har gått otroligt långt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport Skolpengen - effektivitet och konsekvenser

Jag kan inte svara här i efterhand på vem statsrådet ringde och vem hon inte ringde. Men det jag kan konstatera är att detta var en punkt i januariavtalet under lång tid och att många möten hölls. Man hade många samtal. Jag var inte med i dessa samtal, men jag vet att det fanns många möjligheter till samtal.

Det jag också kan konstatera är att den här regeringen aldrig någonsin har bjudit in oss till något samtal, så den inbjudan väntar vi på och skulle gladeligen ta emot.

Det är viktigt att kommuner, som faktiskt har det lagstadgade ansvaret för varje barns rätt till skola, också har inflytande över friskoleetableringar. Det är också en del av kritiken som granskningen framför: att ny- och överetableringarna dränerar de kommunala skolorna på resurser.

Jag och Socialdemokraterna tycker därför att detta är ett viktigt steg framåt.

Herr talman! Det korta svaret är nej. Vi står fast vid att kommunerna behöver ett veto kring etableringsfriheten, som går så otroligt långt i Sveriges kommuner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport Skolpengen - effektivitet och konsekvenser

Jag kan konstatera att mycket har hänt sedan valet. Mycket har också hänt sedan vi lade fram propositionerna om detta, som i mångt och mycket tar höjd för precis den kritik som Riksrevisionen för fram. Jag hoppas därför att vi kan komma till skott under den här mandatperioden. Men det ligger dessvärre varken på mina eller på Centerpartiets axlar, även om vi hoppas på att få en inbjudan och möjlighet till samtal. Jag hoppas ändå att vi kan bli en kraft i att pressa på den nya regeringen.

Vad jag försökte lyfta i mitt anförande var att det nu aviseras nya utredningar men att detta redan är väl utrett. Man kan ha problem med propositionerna, även om jag tror att en del positionsförflyttningar har skett sedan dess, men utredningar finns det gott om. Dessa utredningar har hela Skolsverige välkomnat, så det är bara att plocka och komma till kammaren med förslag om det faktiskt ligger i regeringens intresse att sätta Sveriges barn och elever före marknadsbolagens vinstuttag.

Herr talman! Jag noterade att merparten av Patrick Reslows anförande handlade om Socialdemokraterna. Jag är smickrad, herr talman, över att det är en så stor besatthet och ett så stort fokus på oss socialdemokrater. Men kanske borde Patrick Reslow trots allt ha hållit sig till sitt manus så att vi hade kunnat få lite kontenta kring vad Sverigedemokraterna faktiskt vill och vad de tänker kring Riksrevisionens granskningsrapport.

Jag har en fråga som jag vill fokusera på. Riksrevisionen pekar på att det svenska skolpengssystemet är ett ineffektivt sätt att använda våra resurser på och att det leder till ett slöseri med skattemedel. Friskolor överkompenseras med våra skattemedel för ansvar de inte har och inte tar. Detta konstateras alltså av Riksrevisionen. Jag ska också tillägga att Sverigedemokraterna röstade emot förslag i precis den här riktningen som vi lade fram förra våren.

Hur ser Sverigedemokraterna på Riksrevisionens ganska svidande kritik, får man ändå säga, mot Sverigedemokraternas politik, som det i praktiken innebär? Sverigedemokraterna fortsätter att stå upp för de systemfel som finns i svensk skola. Vad tänker Sverigedemokraterna kring det Riksrevisionen konstaterar om slöseriet med skattemedel?

Herr talman! Det är alltid trevligt när vi har debatter om utbildning att det är så mycket från Malmö! Inte illa - skolan blir väl bättre av det, får vi utgå ifrån.

Jag vill börja med att påminna ledamoten Reslow om att han faktiskt var moderat när skolpengen var lägre, i det moderata systemet.

Reslow pratar mycket om statligt huvudmannaskap. Det är en fäbless han delar med Liberalerna av någon konstig anledning. I dag är det omkring 900 huvudmän. Med ett förstatligande skulle det vara omkring 600 huvudmän. Är det det som gör skillnad?

För att gå från 900 till 600 huvudmän vill Sverigedemokraterna riva upp vardagen i svensk skola fullständigt. Alla lärare ska byta anställningsavtal. Byggnader ska byta händer. Varenda del av svensk skola ska göras om. Det skulle ta omkring 20 år, enligt en utredning som just tittar på frågan. Det skulle ta bort resurser och energi från svensk skola, det som behövs för att undervisa elever och inte för att göra organisatoriska förändringar. Det säger utredningen också.

Reslow sa också att han vill ha ett förutsägbart och långsiktigt regelverk. Om det är vi helt överens, och det är därför vi anser att det skulle vara trevligt att någon gång få en liten inbjudan till regeringen för att ha ett samtal kring hur vi skapar detta, för det skapas nog inte av en smal majoritet.

Om man då tittar på det här med förstatligande, som vi inte tror kommer att hända, är det statens hantering av Arbetsförmedlingen, där man plötsligen stänger ned 100 kontor runt om i landet utan att politiken vill det, som man tänker är staten i sitt esse? Är det när styre efter styre har kapat alla möjliga pengar till polisen så att man får stänga ned utbildningar? Är det det som är målet för det statliga? Är det som med försvaret, som inneburit att vi inte ens har kunnat försvara landet?

Är det det Sverigedemokraterna menar när de säger att om staten styr, då blir det bra?

Herr talman! Det är inget nytt att Sverigedemokraterna inte gillar olika. Men jag är ändå lite förvånad. Att skolan ska vara likadan i Malmö, Filipstad och Haparanda, att skolan kan styras precis likadant och att regelverken kan vara precis likadana och i detalj se likadana ut fungerar inte i praktiken. Hälften av Sveriges skolor har under 200 elever. De måste styras på ett annat sätt än Malmös storstadsskolor med 500 elever. Det är två helt olika världar. Det kommer aldrig att vara så att allting styrs likadant.

Idén att allting ska styras från den här kammaren, att vi ska stå här och hitta alla de rätta svaren för hur det ska se ut över hela det stora, breda landet, är en chimär. Det finns inte! Det är nödvändigt att man utifrån lokala förutsättningar faktiskt kan ta lokala hänsyn, och det speglas i välfärden, i skolan, i vården etcetera.

När de styrande i Malmö lade ned skolan där vår goda kollega Noria Manouchi gick kunde hon skapa en stark lokal debatt. Hon gjorde ett fantastiskt jobb med detta, och det är bland annat därför hon sitter här i riksdagen. Hon är duktig! Om hon hade varit tvungen att gå till Lotta Edholm för att säga att den här skolan i Malmö är ett problem hade hon aldrig någonsin lyckats. I dag kanske det hade lyckats, för nu sitter hon i riksdagen, men då gjorde hon inte det.

Den demokratiska närheten är extremt viktig för människor. Det förstår man inte, och man förstår inte att då kommer staten att lägga ned små skolor för att få ihop pengar. Man bryr sig inte om landsbygden. Man bryr sig inte om de yttersta delarna av landet när man sitter här i Stockholm. Det har vi sett gång på gång, och det är därför Centerpartiet gång på gång kämpar för landsbygden.

Om man står här kan man stänga ned utan problem. Då blir det inte som i Linköping eller Norrköping nu, nämligen att folk blir sura och pratar med sin lokala politiker. Det blir så långt, för de måste gå till Lotta Edholm, som inte kommer att bry sig. Hon var i Linköping, men hon pratade inte ens med dem. Hon hade chansen, men hon gjorde inte det.

Varför ska vi vara så långt från människors vardag, så långt från glesbygd, landsbygd etcetera? Varför måste allting beslutas i Stockholm? Jag förstår det inte.

Herr talman! Frågan om privata skolors rätt att ta ut vinst lever fortfarande i allra högsta grad. Men efter över ett decenniums kamp från Vänsterpartiets sida, då vi länge ensamma drivit frågan om ett vinstförbud, har skolbolagens förkämpar till slut, en efter en, långsamt retirerat. Det är sällan vi i dag hör höga politiska företrädare argumentera om vinstutdelningarnas förträfflighet som bevis för hur bra skolbolagen och friskolorna är. Det är väl möjligen en och annan sverigedemokrat som yrvaket tittar upp och uttrycker sitt helhjärtade stöd till skolbolagsjättarnas utsugning av våra skattemedel - till åhörarnas stora förvirring, ska tilläggas.

Vi ska dock inte tro att retoriken kring skolfrågan har fått den samlade högern att radikalt ändra inställning. Tvärtom är det snarare en fråga om att folkets vilja äntligen får genomslag, det vill säga folket som länge har varit massivt emot vinster i välfärden. Man anser helt enkelt att skattemedel ska gå till det de är avsedda för. Vänsterpartiet har länge menat att varje krona ska gå till barnen och till lärarna. Där gör våra skattepengar nytta, inte i ägarnas fickor.

Herr talman! Lojaliteten till kapitalet hos högerns företrädare finns dock kvar, även om det är retoriskt svårt för dem att motivera den. När det gäller vår skolminister har vi all anledning att fråga oss om det är svenska folket och eleverna hon i första hand företräder, eller om det är hennes gamla kompisar i skolbolagen. Det är kanske också därför regeringen väljer att förhala frågan om skolpengen in i det sista. Varför väljer annars regeringen att återigen utreda hela frågan om skolpengen, när det finns färdigutredda förslag att tillgå?

Från regeringen hör vi återigen samma gamla prat och ser lika lite verkstad som alltid. Är det för att skolbolagen in i det sista ska kunna mjölka folket på inbetalda skatter i så hög utsträckning som möjligt? Jag förväntar mig egentligen inte ett ärligt svar på den frågan, men jag vill vara tydlig med att vi alla ser vad det är som försiggår.

När det gäller skolpengens utformning anser Vänsterpartiet för övrigt att det bör införas ett system med klasspeng i stället för dagens ersättning per elev. Dagens modell premierar stora klasser, eller som skolbolagsmogulen Barbara Bergström själv uttrycker det: I ett system med skolpeng skapas överskott framför allt genom att vi kan fylla klasserna. Skolpengen för de sista två eleverna i en full klass är hög jämförd med marginalkostnaden för samma elever.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport Skolpengen - effektivitet och konsekvenser

Det här betyder i klarspråk att i en skola där klasserna är små, med många lärare, blir kostnaden per elev mycket högre än om det är stora klasser. Vi vet att det är ett sätt för privata skolbolag att tjäna pengar, då de kan ha färre anställd personal och större klasser - precis som Barbara Bergström själv erkänner.

Skolor med hög lärartäthet och mindre klasser missgynnas, likaså landsbygdsskolor och skolor med behov av mindre undervisningsgrupper. Om vi i stället inför ett system med klasspeng i kombination med en särskild ersättning som fördelas utifrån elevernas individuella behov, skulle alla skolor gynnas i slutändan.

Herr talman! Vänsterpartiet fortsätter att företräda den åsikt som en majoritet av svenska folket har - pengarna ska gå till barnen, till undervisningen, inte till privat vinst.

Slutligen, herr talman, vill jag bara återigen uttrycka att det är på tiden att vi en gång för alla kommer till rätta med de problem vi i dag ser i skolan. Tyvärr har högern i åratal blockerat alla möjligheter att stoppa läckaget och därmed dräneringen av svensk skola. Tyvärr verkar de heller inte i regeringsställning vilja göra något åt problemen, åtminstone inte på riktigt. Svensk skola och svenska folket förtjänar bättre.

Jag yrkar bifall till reservation 3.

Herr talman! Det är intressant att de förslag som den socialdemokratiska regeringen lade fram hyllades av Skolsverige, av Konkurrensverket och av instans efter instans som pekade på att detta var nödvändiga reformer. Kritiken mot systemet som det ser ut är utbredd - alla från lärare och elever till internationella organisationer som OECD pekar på problemen med marknadsskolan. Ändå verkar högerpartierna sätta händerna för öronen och vägra lyssna. Man kallar det pinsamt och dåligt, men tunga instanser, tunga myndigheter och internationella organisationer pekade på hur viktiga dessa förslag var.

Moderaterna vill inte göra någonting åt marknadsskolan. För Moderaterna är det mycket viktigare att skydda skolbolagens rätt till vinst och expansion än att sätta våra barn och elever i första rummet, oavsett vilken skola de går på och oavsett vilken driftsform det handlar om.

Låt mig ge ett exempel från min egen valkrets. I Göteborgs kranskommuner driver Internationella Engelska Skolan på hårt för att etablera sig där elevunderlaget är gynnsamt. I Härryda kommun vill man till exempel slå upp portarna för 600 elever. Kommunen bedömer att detta skulle leda till 1 000 tomma skolbänkar, vilket skulle innebära att eleverna i de kommunala skolorna tvingas leva med stora nedskärningar samtidigt som aktiebolaget får ta ut vinst.

Jag upprepar min fråga till Noria Manouchi: Vad ska Moderaterna göra när det gäller de kommunala skolornas svåra ekonomiska situation när friskolor fortsatt har fri etableringsrätt?

Herr talman! Ledamoten Manouchi använde ett klassiskt borgerligt uttryck i talarstolen. Det var underbart; vi är många som saknar de goda gamla alliansdagarna med borgerligt styre!

Ordning på finanserna är jättebra. Vi ska ha ordning på finanserna i svensk skola. Som ledamoten var inne på har vi inte alltid sett det i den socialdemokratiskt styrda kommunen Malmö - jag och ledamoten har ju vissa gemensamma erfarenheter därifrån - och ser fortfarande inte alltid det.

Jag kan också konstatera att det inte riktigt är ordning på finanserna i svensk skola. Om jag ska vara lite liberal, eller borgerlig, kan jag säga att det måste finnas vissa förutsättningar om man ska ha en marknad. Konkurrens på lika villkor är en sådan förutsättning, och regelverken är det som skapar en marknad. En marknad utan regelverk är inte fri - Nobelpristagare säger detta; det är inte bara jag.

Om en kommun tycker att det skulle vara fantastiskt med bemannade skolbibliotek på alla skolor i kommunen och vill göra verklighet av det kostar det i dagsläget mycket pengar. Låt oss säga att det kostar 1 miljon och att hälften av skolorna i kommunen är fristående skolor. Då skulle kommunen inte få betala 1 miljon utan 2 miljoner för att göra detta. Den ena miljonen går till de fristående skolorna, som inte behöver införa skolbibliotek. Man betalar alltså dubbelt så mycket som det kostar utan att få dubbla effekten. Det är inte att ha ordning på finanserna, utan det är att kasta skattepengar i sjön. Detta är vi vana vid att se som en socialdemokratisk paradgren. Jag är väldigt ledsen att numera se detta som en moderat paradgren.

Jag vill gärna höra från ledamoten: Är vi redo att ta tag i skolpengen ordentligt?

Herr talman! Vilken underbar fråga att få. Nu får jag lov att lägga ut texten om Centerpartiet. Jag utgår från att vi kommer att fortsätta att vara ett liberalt parti - tyvärr det enda kvarvarande i riksdagen.

Vi har demokrati inom partierna, och jag uppskattar att vi nyttjar den strukturen innan vi säger hur vi ska lägga om vår politik; det är värdefullt.

Jag undrade om Moderaterna är redo att ta tag i frågan, och svaret blev att de är redo att utreda den. Det låter som ett sossesvar. Att lägga fram fler utredningar i stället för att göra något nu var ju en kritik mot januariavtalet. Jag undrar hur Moderaterna ser på det?

Givetvis måste vi utreda för att få veta hur saker och ting ser ut, men här finns mycket som inte är juridiskt komplicerat. Det handlar om vad som ska prissättas.

Vi är valfrihetens absolut största vänner. Vi vill ha en skola med valfrihet och rimlighet. Många lärare blir säkert förvånade när jag säger: Låt oss få in lite mer marknad i skolan. Låt oss se till att det vi betalar för också levereras. En marknad är ju när man får betalt för det man levererar och konkurrerar på lika villkor. Men det gör man inte i dag.

Problemet är att vi har den konstiga ordningen att man kan säga att man vill vara med och sedan få betalt oavsett vad man gör. Många får betalt för mer än de levererar. Det kan också vara svårt att få betalt för det man faktiskt levererar. Ska vi inte göra något åt detta och få ordning på finanserna?

Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation 2.

I dag diskuterar vi Riksrevisionens rapport om skolpengen. Vad säger då Riksrevisionen? Är regelverket för skolpengen likvärdigt i dag? Nej. Är det effektivt? Nej. Det var inte bra. Då kan man fråga sig: Vill regeringen då göra något åt det rätt så snabbt? Nej. Det är ett problem.

Här står vi i dagsläget. Vi har ett system som varken är likvärdigt eller effektivt och som regeringen inte vill ta tag i. Det är en utmaning.

Utredningar är bra. Vi kan vara överens om att skolpolitiken de senaste åren inte gett så mycket effekt som många av oss skulle ha velat se. Det gäller för båda sidor och den oerhört smala mitten. Men vi vet att det finns en massa skolor som får betalt för saker de inte gör.

Tänk er att vi har en butik med två olika leverantörer av mjölk, till exempel Skånemejerier och Arla. Vi vill gärna stötta de lokala bönderna och är beredda att betala lite extra för att få mjölk från dem genom Skånemejerier eftersom man ger skånsk landsbygd bättre förutsättningar och bra villkor. Konkurrenten erbjuder tysk mjölk med sämre villkor för djuren. Vi går med på att ha ett lågprisalternativ, men leverantören vill ha samma pengar som Skånemejerier. Varför det, säger vi, ni har ju sämre villkor för djuren och hjälper inte skånsk landsbygd. Då säger de att de är på samma marknad och ska ha lika mycket betalt och att Skånemejeriers högre kostnader för samma vara inte betyder att de ska få mindre betalt.

Ingen skulle ta den tyska mjölken till samma pris, för det hade varit jättemärkligt. Marknaden fungerar så att sämre kvalitet ger sämre betalt. Så fungerar det på alla marknader utom den svenska skolmarknaden.

Problemet med svenska skolan är inte att det är en marknad utan att marknaden inte fungerar. Utifrån ett liberalt perspektiv är det en jätteutmaning att det med dagens system inte går att konkurrera. Om kommunerna har en hög kostnad får fristående skolor högt betalt. Om den kommunala skolan har låga kostnader får fristående skolor lågt betalt. Den fristående skolan har med andra ord inte heller möjlighet att förbättra kvaliteten, för de får inte betalt för det. Varenda gång en kommun ska göra en kvalitetshöjning ska de betala dubbelt, och varenda gång en fristående skola vill göra en kvalitetshöjning kan de inte få betalt för det.

Det här är en dålig resursmodell för svensk skola som innebär att det försvinner jättemycket pengar som inte går till bättre skolgång. Detta är vardag i svensk skola. Utifrån det perspektivet behöver vi mer marknadstänk, mer valfrihet och mer rimlighet. Man ska konkurrera med hög kvalitet i stället för att konkurrera med lägre kvalitet och ta ut pengar. Det är detta vi måste göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport Skolpengen - effektivitet och konsekvenser

Då måste jag fråga mina gamla goda borgerliga vänner i Moderaterna: Varför vill ni ha ett sådant här skatteslöseri? Jag måste fråga Liberalerna: Varför vill ni ha ett sådant här skatteslöseri? Varför vill KD ha ett sådant här skatteslöseri? Det är inte rimligt! Jag kan också fråga SD - jag började med de borgerliga vännerna: Varför vill ni ha ett sådant här skatteslöseri? Det är inte rimligt! Det måste ändras.

Socialdemokraterna gjorde ett oerhört dåligt jobb förra mandatperioden. De lyckades inte göra det de skulle. Jag pratade med dem, och vi hade kunnat ta steg framåt, men det gjorde de inte. Men nu är det ni som sitter vid makten. Det går inte att skylla på det som har varit. Det är framåt vi ska tänka. Det måste vi göra. Och det går att förändra.

Vi måste vara ärliga med att resursmodellen är avgörande, till exempel för små skolor på landsbygden. De är dyra. Det enda sättet att fixa det här, att ha små skolor kvar på många ställen, det lyckas man inte med. Man lägger ned dem i stället. Man gör det i Linköping där Moderaterna och Socialdemokraterna styr tillsammans. Man lägger ned dem i Norrköping där det är L, KD och M som styr tillsammans. Man gör det för att man inte ser möjligheten att ha jättehöga kostnader för vissa elever när man samtidigt måste betala extra för en massa extra elever som inte går i de specifika skolorna.

Varför måste Linköping och Norrköping för att ha kvar valfriheten och möjligheten för barn på landsbygden att gå i en lokal skola betala till centrala stora skolor mitt i stan som styrs av koncerner i Stockholm? Varför är det rimligt?

Det här är sådant som slår ut landsbygdsskolor över hela Sverige. Det funkar inte att ha dem, för det är för dyrt. Det handlar också om behöriga lärare: ju fler behöriga lärare, desto dyrare är det. Därför måste du betala som om alla fristående skolor hade behöriga lärare. Men det har de inte, för det är billigare, men du måste betala för dem som om de hade det. Det är inte rimligt! Det är samma sak med skolbibliotek som är bemannade. Om alla de kommunala skolorna har det - vilket inte är fallet, det ska vi vara tydliga med - ska du betala för det hos skolor som inte har det. Varför är det rimligt? Det är inte rimligt. Och hur är det med elevhälsa? Ju bättre elevhälsa du vill skapa för dina elever, desto mer ska du betala till någon annan som inte levererar det.

Det finns ingen annan marknad som fungerar så. Det är inte rimligt. Om Skanska får i uppdrag att bygga en motorväg och får 1 miljard per kilometer betalar vi väl inte NCC 1 miljard för att bygga en landsväg bredvid? Nej, vi betalar dem kanske 800 miljoner, för den är billigare att bygga. Varför ska vi just på skolmarknaden betala den där miljarden i stället? Det är inte rimligt!

Vi måste komma tillbaka till att man inte ska ha betalt för saker som man inte gör. Det gäller såväl skolan som alla andra områden. I dagsläget är det så att den som har ambitioner inte kan konkurrera med den som inte har det eftersom det blir för dyrt.

Med dagens resursmodell säkrar vi att vi har en resursfördelning som belönar låga ambitioner framför höga. Det kan inte vara en borgerlig skolpolitik! Vi har en vänster som är emot valfrihet ideologiskt. Vi är för valfrihet ideologiskt, och vi vill ha det. Men valfriheten måste göra att vi får en bra skolgång, inte en dålig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport Skolpengen - effektivitet och konsekvenser

Så snälla, låt oss få saker att hända! Låt oss inte vänta en massa år. Om vi ska vänta på att en utredning som ännu inte är tillsatt först ska börja utreda tar det två år - jag tror att den senaste tog det - och sedan ska vi börja diskutera och därefter ska det läggas fram en proposition, och då blir det som förra gången: Den läggs precis före valet, och det blir en valfråga i stället för att lösa skolans problem.

Vi kan bättre, men då måste också regeringen börja kalla in oss andra partier och se till att saker händer. Och det, mina vänner, hoppas jag sker jättesnart.

Fru talman! Riksrevisionen har granskat skolpengen i dess nuvarande utformning och konstaterar på ett övergripande plan att den motverkar en likvärdig skola och att den behöver förändras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport Skolpengen - effektivitet och konsekvenser

Systemet gör det svårt att planera och fördela resurserna på ett effektivt sätt. Det konstateras att det ansvar för alla elevers utbildning som enbart kommunen har kostar pengar. Därför blir inte lika villkor ett rättvist och effektivt sätt att fördela pengar. Det kan leda till absurditeter som vi har hört om i dag, där elevers byte av skola leder till ökade kostnader för kommunens elever vilket gör att kommunen behöver ge pengar till någon annan som inte har ökade kostnader, och det kan leda till att ökade kostnader som bara drabbar en kommun, såsom en fastighetsrenovering, gör att pengar ges till någon som inte har renoverat en fastighet.

Jag vill passa på att vara lite ödmjuk här i kammaren. Jag är sist på talarlistan, så det är ingen idé att jag uppmanar andra att också vara det. Jag har dock noterat att olika ledamöter har lite olika förhållningssätt till ödmjukhet.

Riksrevisionen anser att regeringar sedan 1998 har varit saktfärdiga i att hantera de iakttagelser som gjorts om kommunernas merkostnader, så det vore klädsamt om vi alla tog granskningen på allvar. Nu har vi en ny regering vid rodret, och den lägger stor vikt vid vad tidigare regeringar har gjort under åtta år eller noterar rättare sagt att ingenting har hänt. Det kan dock bero på att man har fokuserat på något annat än skoldebatten.

Jag ska vara lite tillbakablickande och ber om ursäkt för detta i förväg. Det ska inte bli någon vana, utan vi kan snart lämna det stadiet.

Efter valet 2014 fanns det en unison röst från skolvärlden: Rör du så dör du. Gör ingenting mer med skolan! Vi är slutkörda. Det har varit reformer av läroplaner och betygssystem. Vi vill bara ha arbetsro.

Det var en tillbakablick på var vi befann oss då.

Miljöpartiet gav under sin tid fler anställda i skolan. Vi såg till att lärarlönerna blev högre. Skolor fick resurser för renoveringar, vilket var eftersatt. Vi reglerade grupperna i förskolan. Vi införde en läsa-skriva-räkna-garanti. Vi tog tag i grundjobbet. Eftersom det är en skoldebatt, fru talman, kanske jag ska säga att vi gjorde läxan. Vi tillkallade en skolkommission därför att vi måste ha en bred grund att stå på där forskning och profession kommer med underlagen. Vi ville utreda ett starkare och jämlikare skolsystem. Vi tydliggjorde på ett tidigt stadium att vinstjakten måste bort ur skolekvationen.

Nu är det dags att göra verkstad av denna kunskap. Mitt budskap till regeringen, som på alla sätt har varit tydlig med att den tidigare regeringen var värdelös på att samarbeta med andra, är därför: Vi väntar. Visa nu hur vi borde ha agerat! Ta det ledarskap som ni kommer att ha i fyra år och förvalta det! Jag tycker att svensk skola har gjort sig förtjänt av politisk långsiktighet och ansvarstagande.

Från och med tänkte jag huvudsakligen blicka framåt, för vi vill att det ska hända saker nu. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet har en gemensam reservation i betänkandet. Vi vill se ett snabbt arbete från regeringen i denna fråga. Vi uppmanar regeringen att använda de underlag som finns.

Jag är djupt oroad över varje år som går med försämrade förutsättningar för barns och ungas utbildning. Det är de som är huvudpersonerna här liksom lärare och alla andra som jobbar i skolan och som vi ska ge förutsättningar att göra ett bra jobb. Varje år börjar en ny årskull i förskolan, och varje år är det några som börjar mellanstadiet eller tar det läskiga steget upp till högstadiet. Man börjar gymnasiet, tar studenten och tar sig vidare ut i arbetslivet och till vidare studier. Det sker varje år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport Skolpengen - effektivitet och konsekvenser

Om nu vi har varit så långsamma tidigare får vi se hur det ska gå till nu när det blir fort och rätt.

Just i dag är föremålet för debatten Riksrevisionens granskning av skolpengen. Jag vill dock lyfta blicken lite från skolpengen till hela systemet. Vi har i vårt land låtit skolan bli en marknad där lärare blir till servicepersonal, föräldrar blir till kunder och barn blir till pengapåsar som flyttas runt. Så länge vi har elever som lämnar skolan utan tillräckliga kunskaper för att fortsätta på gymnasiet är det direkt stötande att våra gemensamma pengar som vi lägger på skolan inte används effektivt. Det är vad Riksrevisionen säger i sin rapport.

När det inte är barns och ungas rätt till utbildning som är syftet med en verksamhet utan vinstutdelning är det klart att det blir ett orättvist system där våra gemensamma pengar plötsligt går till att köpa en våffelstuga eller en skärgårdstomt. Det är inte utbildning. Det är inte att ha elever, lärare eller andra skolprofessioner i centrum.

Men detta handlar inte om vad vinstutdelning gör med vissa skolor utan om vad det gör med hela systemet. Nästan oavsett vilket problem som lyfts fram återkommer man till att marknadslogiken är ett problem - fler glädjebetyg, färre utbildade pedagoger och mer och större behov av kontroll. Detta tycker jag är en varningssignal. Det blir mer byråkrati och kontroll, och lärares mandat kringskärs.

Vi behöver ta oss an fundamentet för hur vi ser på utbildningens villkor, vi behöver ta oss an hela marknadsskolan och vi behöver se till att utbildning handlar om jakt på kunskap. Det är dags. Det börjar nya elever i skolan varje år, och de har inte tid att vänta.

Skolan förtjänar att vi kan samarbeta politiskt och att vi inte ständigt är inne och petar i detaljer och symbolfrågor som har liten eller ingen effekt på kunskapsresultaten. Vi ska ge lärare och rektorer bästa förutsättningar att göra sitt jobb för varje elev. Vi ska bygga en jämlik skola. Det ser jag fram emot att vi ska göra under denna mandatperiod.

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation nummer 1, som innebär att regeringen snabbt och utifrån befintlig kunskap ska åtgärda det som Riksrevisionen har synpunkter på i sin rapport.

(Applåder)

Fru talman! Patrick Reslow säger att det är ett problem att det är ett nytt styre, och det kan jag i och för sig hålla med om.

Det är ni som styr nu. Är ni inte nöjda med de underlag som finns för att ni vill göra någonting helt annat, ta då fram era underlag! Det är ni som är ansvariga för beredningsprocessen.

Det finns ingenting här som säger att man inte ska följa de beredningsvillkor som finns. Men vi menar att det finns underlag för det som nu behöver göras. Vi vill se att det händer.

Riksrevisionens rapport Skolpengen - effektivitet och konsekvenser

Som tidigare nämnts ligger det lite i farans riktning att vi står inför valet 2026 och är i samma läge som inför valet 2022, medan vi under lång tid från många partier har påpekat att detta är ett problem.

Jag märker också att det görs lite sammanblandningar här kring regleringen av skolpengen och hur den ska fungera, hur det ska fungera med skolans valfrihet och när det gäller vinstutdelning. Det är väl ett bra tillfälle att vara tydlig med att detta handlar om att det ska vara rättvist och långsiktigt hållbart. Det handlar inte om att vi inte ska ha valfrihet. Däremot handlar det om att vi inte kan ha en marknadsskola som sätter en helt annan logik för utbildning än den som vi vill se, där det är kunskapen som är i centrum - där det är elevernas kunskap och lärarnas förutsättningar som ska vara grunden för en långsiktig och hållbar politik.

Vi har inte riktigt levererat här. Det svajar lite grann mellan olika regeringar. Det behövs faktiskt nya tag nu där vi tar ett gemensamt ansvar som bygger på mer än tre mandats skillnad i kammaren.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 23 mars.)