Aylin Fazelian (S) om (forts. från § 4) Riksrevisionens rapport Skolpengen - effektivitet och konsekvenser (forts. UbU12)

Herr talman! Vi har att hantera Riksrevisionens rapport om skolpengen - effektivitet och konsekvenser.

Riksrevisionen har granskat regelverket för skolpengen till fristående skolor och konstaterar att de bestämmelser som avser ersättning till enskilda huvudmän för elever i grundskola i vissa avseenden motverkar en likvärdig skola.

Regelverket är krångligt och otydligt, vilket medför svårigheter vid bedömning av ansökningar om nyetablering. Enligt dagens 30-åriga system finns möjlighet för Skolinspektionen att neka en ansökan om etablering av en ny skola, exempelvis om analysen visar att en nyetablering skulle medföra påtagligt negativa följder på lång sikt.

Riksrevisionen menar dock att reglernas otydlighet leder till en alldeles för snäv tillämpning av dessa möjligheter. Dessutom menar Riksrevisionen att nuvarande skolpengssystem medför svårigheter för såväl huvudmännens möjligheter att planera sin verksamhet som för stat och kommun att få till en effektiv resursfördelning.

Herr talman! När friskolereformen genomfördes 1992 av Bildtregeringen var målet att åstadkomma största möjliga frihet för barn och föräldrar att välja skola. Denna frihet skulle komma att innebära möjligheten att välja mellan det offentliga skolväsendet och fristående skolor men också att välja mellan en skola i den egna kommunen eller en skola i en annan kommun.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport Skolpengen - effektivitet och konsekvenser

I de principiella utgångspunkterna som redogjordes för i propositionen från 1992 står det bland annat att för att skapa realistiska möjligheter för föräldrar och elever att välja mellan kommunernas skolor och fristående skolor krävs att de som väljer en fristående skola tillförsäkras rätt till i allt väsentligt samma villkor och ekonomiska förutsättningar som de som väljer en kommunal skola.

Likvärdiga villkor, konstateras dock, innebär inte nödvändigtvis att varje skola ges samma ekonomiska stöd. Det offentliga stödet som tillfaller en skola måste utgå från vilket ansvar och åtagande skolan tar och fullgör. Detta står alltså i de principiella grunderna för den proposition som Carl Bildt lämnade till riksdagen att ta ställning till 1992.

Det är också utifrån dessa principer, herr talman, som Moderaterna tillsammans med övriga partier i regeringsunderlaget nu vill renovera det 30 år gamla friskolesystemet. Systemet ska självklart genomsyras av mångfald, kvalitet och likvärdighet. Det är också så vi säkrar valfriheten.

Under förra mandatperioden presenterade Moderaterna flera förslag för att skärpa systemet. Det kan väl behövas efter 30 år. Skärpt ägarprövning, kvalitetskrav vid vinst, möjlighet att kräva tillbaka skolpeng vid brott och fiffel och ökad tillsyn. Allt detta sa Socialdemokraterna nej till.

I Tidöavtalet presenterar vi ytterligare förslag om ekonomiska garantier, vinstförbud under första året och en sanktionstrappa vid kvalitetsbrister. Systemet är inte perfekt utan måste vårdas, och det handlar inte om positionsförflyttningar utan om långsiktigt ansvarstagande. Riksrevisionens rapport och åtgärder, som ska utredas, blir ytterligare ett steg i en klassisk moderat riktning om ordning på finanserna, som tidigare finansminister Anders Borg brukade säga.

Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

(Applåder)

Herr talman! Vi är definitivt emot att kommunerna ska ha vetorätt när det gäller etablering av friskolor. Vi är fullt medvetna om den friskoleslakt som skulle uppstå i de socialdemokratiska kommunerna om en sådan vetorätt fanns. Vi är väl medvetna om de 400 000 elever och 80 000 lärare som väljer att gå eller jobba i en friskola och om att deras platser skulle vara hotade med ett sådant veto - socialdemokratiska kommuner från norr till söder skulle genomföra den friskoleslakt som den tidigare socialdemokratiska regeringen suktade efter. Det stämmer att vi är emot ett sådant veto.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport Skolpengen - effektivitet och konsekvenser

Det vi vill ha är en utökad tillsyn. Det vi vill är att man utreder de förslag som Riksrevisionen nu presenterar.

Det som hände under förra mandatperioden, herr talman, var ju att den socialdemokratiska regeringen presenterade en proposition som var baserad på en utredning som var fruktansvärt undermålig. Detta gjorde det omöjligt för oss som opposition att stödja regeringen i någon av de frågor som man presenterade. Det var omöjligt, och det var faktiskt pinsamt hur dåligt den propositionen - som var baserad på en lika dålig utredning - var skriven.

Redan då flaggade vi för det som vi nu tänker verkställa. Det behövs en utredning som tar hänsyn till långsiktighet och till att det behövs genomarbetade förslag för nationell likvärdighet. Detta föreslog vi då, och det föreslår vi nu. Det är att ta ansvar på riktigt.

Herr talman! Friskolorna har inte fri etableringsrätt, vilket också konstateras i Riksrevisionens rapport. Skolinspektionen har rätt att neka dem att etablera sig. Socialdemokraterna kan inte stå i denna talarstol och ljuga om att Skolinspektionen inte har rätt att göra det, för det har man.

Riksrevisionen konstaterar att regelverket är svårtolkat, och detta är vi nu villiga att åtgärda. Det är nämligen så man tar ansvar för politik. Det är så man tar ansvar för att systemen fungerar. Man ser till att det finns en majoritet i denna kammare som är villig att se till att systemen fungerar. Man vevar inte i debatten och struntar i majoritetsförhållandena för att sedan inte få igenom någon av de förändringar som man tror ska rädda skolan. Det är inte så man gör saker på ett seriöst sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport Skolpengen - effektivitet och konsekvenser

Jag kan också ta ett exempel från min egen kommun när vi nu pratar om kommunernas svåra ekonomiska situation och hur friskolorna utnyttjar systemet.

I min kommun Malmö är utanförskapsområdena många och skolorna med svåra problem ännu fler. När vi har skolkoncerner - som Socialdemokraterna ju menar är det största problemet inom svensk skola - som vill etablera sig i de tuffa områdena eftersom de menar att de faktiskt kan bedriva en god verksamhet säger Socialdemokraterna nej. Jag säger detta för att ledamoten ska vara medveten om sitt eget partis ansvarstagande i dessa frågor. Sedan skär Socialdemokraterna ned den kommunala skolbudgeten med 200 miljoner.

Det stämmer att jag inte, som i Malmö, vill ge socialdemokrater vetorätt över hur svensk skola ska se ut.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar min kära kollega från Malmö för dessa frågor.

Det är absolut så att Moderaterna under denna mandatperiod, precis som under den förra mandatperioden, är redo att ta tag i det svenska skolpengssystemet. Detta är inget nytt ställningstagande. Detta är inte en positionsförflyttning, utan det är att vidhålla den moderata linjen. Vi är villiga att utreda denna fråga. Vi är villiga att vidta åtgärder för att få ett bättre fungerande finansieringssystem för svensk skola.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport Skolpengen - effektivitet och konsekvenser

Detta kan man läsa om i våra ställningstaganden i olika typer av kommittémotioner och följdmotioner under förra mandatperioden. Man kommer också att få bevittna detta under denna mandatperiod. Det vill jag vara mycket tydlig med.

Vi ska etablera ett system som ser till att pengar går till rätt saker, och vi kommer att utgå från principerna som propositionen från 1992 grundade sig på. Vilket ansvar och vilket åtagande skolan tar och fullföljer ska vara ledande för ett nytt system för skolpengen. Det är mitt löfte. Vilket är ert? Centerpartiet lägger nu om sin skolpolitik, men partiledaren pekar inte ut någon riktning utan konstaterar bara att man inte riktigt vet men att det kanske kommer något. Jag undrar var ert besked är. Det borgerliga, liberala Centerpartiet som stöder Socialdemokraterna, vad blir ert besked till väljarna?

Herr talman! Det våra skolor ska konkurrera med är kvalitet. Elever och föräldrar ska ha rätt att välja skola, och de ska ha rätt att själva ta beslut som rör deras familjesituation och deras framtid. Den rätten ska inte tas ifrån dem av exempelvis Socialdemokraterna.

Mitt besked om det svenska skolfinansieringssystemet är att vi är villiga att ta tag i det. Det står i Tidöavtalet, och regeringen har återkommande varit tydlig med att man vill ta tag i detta. Om detta inte räcker som garanti för ledamoten kan han gå tillbaka och titta på vad Moderaterna föreslog under föregående mandatperiod.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport Skolpengen - effektivitet och konsekvenser

Vi är väldigt angelägna om att ta tag i svensk skolfinansiering, men vi är inte villiga att presentera förslag för kammaren som är underarbetade och som baseras på en undermålig utredning. Till den som hävdar att detta inte behöver utredas och att det räcker med de utredningar som redan är gjorda är mitt besked: Vi kommer inte att presentera förslag baserade på dåliga utredningar.

Den tidigare utredningen var inte bra. Den kartlade inte ens de direkta kostnaderna. Ledamoten efterfrågar vad som ska få kosta. Låt oss börja med att titta på det, för vi behöver svara på den frågan för att kunna ta fram ett långsiktigt hållbart system. Det är Moderaternas och regeringens ambition.

(Applåder)