Niels Paarup-Petersen (C) om (forts. från § 4) Riksrevisionens rapport Skolpengen - effektivitet och konsekvenser (forts. UbU12)

Herr talman! Jag hade skrivit ett anförande, men jag tror att vi har passerat punkten för det anförandet. Jag tror att det här kommer att bli någonting helt annat, och därför kan det också bli lite rörigt. Jag ber om ursäkt för detta.

Låt mig i alla fall först och främst yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Sverigedemokraterna säger alltså inte vad vi vill - det är det vi hör i debatten här från Socialdemokraterna. Det är ganska anmärkningsvärt. Vi har kommittémotioner som lämnas in varje år, där vi på område efter område redogör för vad vi tycker och vad vi tänker. Skolpengen är ingen ny fråga; den har vi debatterat flera gånger i den här kammaren. Den har varit uppe i interpellationsdebatter, i skriftliga frågor, som man kan ta del av och läsa svaren på, och så vidare. Vi har haft debatter i tv och i radio.

Det borde inte vara särskilt svårt att leta fram vad Sverigedemokraterna har sagt när det gäller finansieringssystemet. Vi har ända sedan lång tid tillbaka - i alla fall sedan 2012-2013, vad jag har kunnat hitta - sagt att vi ska tillåta en ekonomisk buffert för friskolorna. Det ska man ta hänsyn till.

Det handlar om tillståndsprövningen och att den måste skärpas. Nu har vi fått vissa skärpningar, men det är inte tillräckliga och inte i linje med vad vi vill ha.

Vi har sagt att vi vill ha stopp för muslimska friskolor. Det tycker inte Socialdemokraterna är någon särskilt bra idé. De vill tydligen ha muslimska friskolor eftersom de inte lade fram ett enda lagförslag under åtta år om att stoppa dem.

Vi har sagt att vi vill ha ett statligt huvudmannaskap och därmed också en nationell skolpeng. Vi har varit väldigt tydliga med detta. Om man inte riktigt förstår vad vi tycker i skolpengsfrågan när vi säger att vi vill ha en nationell skolpeng är kanske problemet större än vad jag trodde.

Det statliga huvudmannaskapet är viktigt. Det är ju Socialdemokraterna som har satt oss i den situation vi är nu. Det var ingen borgerlig regering som införde 100 procent skolpeng. Det var en socialdemokratisk regering som gjorde det. Låtsas inte som något annat! Det är ni som har infört detta.

Det var inte en borgerlig regering som kommunaliserade skolan. Det var en socialdemokratisk regering som gjorde det. Detta innebar stora problem för kommunerna, inte minst finansieringsmässigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport Skolpengen - effektivitet och konsekvenser

Det var inte så att den socialdemokratiska regeringen när den tillträdde 1994 automatiskt slog till mot friskolorna för att detta skulle ha varit något felaktigt. Det var inte så att man pratade om marknadsskola. Nej, man lät det fortsätta. Varför det? Jo, därför att man då tyckte att det var bra att det fanns valfrihet. Men nu är det annat ljud i skällan, och man försöker låta ungefär som att man alltid har tyckt så här. Men det har ni inte. Vi ser igenom er. Det är historierevisionism och inget annat.

Det finns problem med skolpengen. Det har vi sagt. Det är helt klart så att om en skola läggs ned eller tvingas stänga måste eleverna ta vägen någonstans. Om en skola skulle gå i konkurs måste eleverna ta vägen någonstans. Då har kommunen ett ansvar för att se till att det finns platser. Det är helt klart så att man har olika ansvar.

Problemet var att Socialdemokraterna lade fram ett lagförslag. Ja, med nöd och näppe och i sista sekund lade man fram ett lagförslag som byggde på att man skulle straffa friskolor. Man sa: Här ska vi ha en nedtrappning av skolpengen bara för att ni är friskolor, ingenting annat. Det var ingen hänsyn till vad kostnaderna i kommunen var eller till att det kunde vara skillnad i kostnaderna. Det var inte ens så att man presenterade hur stor den differentierade skolpengen skulle vara, utan det skulle kommunerna själva besluta om, lite godtyckligt.

Man ställde inte heller krav på att kommunerna skulle komma och visa en redovisning: Titta här! Nu är det detta som gäller i vår kommun. De här merkostnaderna har vi fått, och då gör vi dessa justeringar i skolpengen. Nej, så var det inte, utan det var generellt. Det var en generell sänkning av skolpengen till de fristående skolorna. Så var förslaget, och så undrar Socialdemokraterna varför det röstades ned i kammaren.

Ett system måste vara förutsägbart. Det måste var hållbart. Det måste vara långsiktigt. Man måste veta spelreglerna. Det går inte att komma med ett lagförslag där man säger: Nu ska vi införa en modell. Vi vet inte hur den ska se ut. Det får Skolverket redogöra för när vi har infört den.

Det håller inte. Det är dåligt. Det är inget väl genomfört lagförslag. Det var det inte. Nu står man här och säger att det är utrett och att det finns på bordet. Nej, det gör det inte. Det finns dålig empiri kring detta, och vi måste se till att det blir bättre.

Det finns ett ansvar för en ansvarstagande regering att se till att beslutsunderlaget är så bra som möjligt. Den här regeringen kommer tillsammans med oss sverigedemokrater att se till att det finns ett sådant.

Det vi nu ser framför oss är ett efterlängtat paradigmskifte i svensk skolpolitik, och i det paradigmskiftet ligger också att vi ska få till stånd en resursfördelningsmodell som är rättvis, som är framåtsyftande, som är transparent och som alla förstår.

Som jag sa i ett tidigare inlägg: Ni som nu lyssnar på denna debatt ska inte känna oro om ni driver små friskolor ute i landet. Vi kommer att se till att vi skapar en bra finansieringsmodell som inte innebär, till skillnad från Socialdemokraternas, att ni kommer att tvingas att lägga ned er verksamhet och ge upp kampen för att tillgodose elevers möjligheter att välja rätt skola.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport Skolpengen - effektivitet och konsekvenser

I Tidöavtalet säger vi att frågan om skolans finansiering ska utredas. Vårt sikte är inställt på att vi ska införa en nationellt bindande skolpengsnorm. Vi kan ju se i dag att det finns stora skillnader mellan kommuner i fråga om hur mycket man lägger och hur man beräknar och att det inte är bra. Då krävs det att staten tar ett ansvar.

Vi vill gärna gå fullt ut och ha ett statligt huvudmannaskap. Ju mer statligt ansvar vi får när det gäller finansieringssystemet, desto bättre är det och desto mer reda i nuvarande system får vi.

Dessutom garanterar vi rätten att välja skola och att friskolorna inte drabbas av utfall från en regering som egentligen vill avskaffa dem, så som den socialdemokratiska regeringen ville.

Det gäller också att vi får ett finansieringssystem som kanske är mer kopplat till staten än till kommunerna. Det är bra, tycker vi, för kommunaliseringen var negativ. Den har haft negativa konsekvenser. Då måste staten rycka in och säga: Nu är det dags att vi har kontroll och ser till att få det bästa av allt.

Herr talman! Ibland utvecklas debatten i en riktning som man inte riktigt tänkt sig, och då kanske man inte kan hålla sig till det manus som man har förberett och som man har tänkt hålla sig till. I det fall detta anförande blev lite rörigt ber jag om ursäkt. Men detta liksom annat skyller jag på Socialdemokraterna.

(Applåder)

I detta anförande instämde Anders Alftberg, Jörgen Grubb och Robert Stenkvist (alla SD).

Herr talman! För det första säger inte Riksrevisionen att det finns slöseri med skattemedel. Man säger att det finns problem, och det finns det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport Skolpengen - effektivitet och konsekvenser

För det andra är det inte så att det förslag som Riksrevisionen nu nämner var det förslag som Socialdemokraterna kom med. Ni skulle ju straffa friskolorna. Ni skulle ha en differentierad skolpeng, där ni skulle straffa friskolorna för att de var friskolor. Varför det? Jo, för att i grunden vill ni inte ha friskolor. Det var vinstintresset ni ville åt. Socialdemokraterna har inte ens förstått skillnaden mellan vinstmarginal och vinstuttag. Att i det sammanhanget föra ett rimligt resonemang kring dessa frågor blir helt absurt.

Tala om för mig hur en fristående skola med en rörelsemarginal på 3,5 procent ska klara sig om den samtidigt ska få en skolpeng som kanske är 10-15 procent lägre än den kommunala skolans? Det finns inte en fristående skola som skulle klara sig.

Jag tycker också att Aylin Fazelian ska tala om för mig hur fristående skolor ska agera om de inte får lov att gå med vinst när aktiebolagslagen säger att man måste gå med vinst. Här är Socialdemokraterna ute på hal is.

Det är inget systemfel vi pratar om. Vi har enskilda saker som måste rättas till, men det handlar inte om att vi ska skapa differentierade system där den ena skolformen och driftsformen framhävs som viktigare än den andra. Det var det som var Socialdemokraternas stora misstag i våras. Det var därför kammaren röstade ned förslaget.

Herr talman! Enligt Aylin Fazelian pratar inte Sverigedemokraterna om vad vi vill göra med skolan. Låt mig då tala om vad problemet är i svensk skola och vad vi vill åstadkomma.

Det är inte så att kunskapsresultaten är helt fantastiska och att vi ser en fantastisk utveckling över tid när det gäller kunskapsresultaten. Det är inte så att universiteten jublar över svenska elevers förkunskaper när de kommer till universitetet. Det är inte så att svenska gymnasieskolor jublar över de kunskapsluckor våra niondeklassare visar när de kommer till gymnasieskolan. Det finns en anledning till att man på universiteten inför nybörjarkurser i moderna språk; studenterna har nämligen inte lärt sig det de ska kunna när de kommer till universitetet.

Det här är konsekvensen av socialdemokratisk politik. Vill Sverigedemokraterna göra någonting åt detta? Ja, det vill vi, och vi har massiva förslag på hur vi sätter kunskapen i fokus och hur vi ska se till att stärka lärarkåren och lärarrollen. Vi har förslag på hur vi ska se till att det är tyst i klassrummen och hur man upprätthåller ordningen. Vi har förslag på hur vi ser till att universiteten håller sig till den akademiska friheten och hur vi får universitet som är i världsklass och världsledande, som producerar vetenskapliga artiklar och så vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport Skolpengen - effektivitet och konsekvenser

Om Aylin Fazelian är intresserad av Sverigedemokraternas skolpolitik är det bara att ta fram någon av våra kommittémotioner och läsa på. Där förklarar vi detta till punkt och pricka. Men det vi aldrig kommer att göra är att lägga fram förslag där man pekar ut den ena driftsformen som viktigare än den andra. Det viktiga för oss är rätten för elever att välja skolor. Det är den rätten som är central, ingenting annat.

Herr talman! Jag tror att det absolut främsta argumentet för ett statligt huvudmannaskap är att vi ska komma undan det här att våra många kommuner tolkar olika och gör olika prioriteringar i sina budgetar. Dessutom finns det en massa pålagor på skolan som också kommer att försvinna. Jag tror att det är viktigt att man har en enhetlig styrning av skolan i hela landet, och det är därför som vi vill ha ett statligt huvudmannaskap.

Jag ser inga problem med att lärare byter anställningsavtal och liknande. Tvärtom tror jag att det finns ett starkt stöd i lärarkåren för att återgå till ett statligt huvudmannaskap. Den frågan är något som lärarna har drivit länge.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport Skolpengen - effektivitet och konsekvenser

Jag tror att det skulle vara jättebra om man gjorde den förändringen, för då skulle staten också ha möjlighet att se till att det blev mer likvärdigt i svensk skola. Även om kommunerna i viss mån kommer att vara kvar i Skolsverige är det ändå så att det är de nationella styrdokumenten och de nationella finansieringssystemen som kommer att vara centrala.

Detta tror jag är den viktigaste åtgärden för att komma till rätta med likvärdighetsproblemet i skolan.

Herr talman! Det blir lite konstigt om man tror att statligt huvudmannaskap innebär att allting ska finnas i Stockholm. Det handlar ju om regelverken. Vi har ju lagstiftning på andra områden som beslutas i riksdagen och där själva verksamheten sedan utövas på annat håll. Det är väl inget konstigt. Det handlar om vilket regelverk man har och vilken styrning och uppföljning man ska ha när det gäller regelverken. Det är väldigt märkvärdigt om Centerpartiet inte har förstått det, men då förstår jag lite grann att man hamnat efter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport Skolpengen - effektivitet och konsekvenser

Jag tror faktiskt att det är det lokala som är problemet i svensk skola i dag. Kommunaliseringen innebar att en massa kommuner gör olika prioriteringar. Man fick inte någon enhetlig styrning över saker och ting. Så kan vi inte fortsätta längre.

Jag delar heller inte Niels Paarup-Petersens synpunkter när det gäller skolor på landsbygden, alltså att det skulle bli särskilt svårt om man har ett statligt huvudmannaskap. Problemet har ju varit att kommunaliseringen gjort att man lagt ned mindre skolor på landsbygden, glesbygdsskolor och liknande. Det gör man eftersom kommunerna inte har pengar och resurser att upprätthålla de små skolorna, vilket jag menar att man kommer att ha om man får ett statligt huvudmannaskap och ett statligt finansieringsansvar.

Det är i det kommunala Sverige som man lägger ned glesbygdsskolor. Det gjorde man inte i samma utsträckning när vi hade ett statligt huvudmannaskap.