Patrick Reslow (SD) om (forts. från § 4) Riksrevisionens rapport Skolpengen - effektivitet och konsekvenser (forts. UbU12)

Fru talman! Riksrevisionen har granskat skolpengen i dess nuvarande utformning och konstaterar på ett övergripande plan att den motverkar en likvärdig skola och att den behöver förändras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport Skolpengen - effektivitet och konsekvenser

Systemet gör det svårt att planera och fördela resurserna på ett effektivt sätt. Det konstateras att det ansvar för alla elevers utbildning som enbart kommunen har kostar pengar. Därför blir inte lika villkor ett rättvist och effektivt sätt att fördela pengar. Det kan leda till absurditeter som vi har hört om i dag, där elevers byte av skola leder till ökade kostnader för kommunens elever vilket gör att kommunen behöver ge pengar till någon annan som inte har ökade kostnader, och det kan leda till att ökade kostnader som bara drabbar en kommun, såsom en fastighetsrenovering, gör att pengar ges till någon som inte har renoverat en fastighet.

Jag vill passa på att vara lite ödmjuk här i kammaren. Jag är sist på talarlistan, så det är ingen idé att jag uppmanar andra att också vara det. Jag har dock noterat att olika ledamöter har lite olika förhållningssätt till ödmjukhet.

Riksrevisionen anser att regeringar sedan 1998 har varit saktfärdiga i att hantera de iakttagelser som gjorts om kommunernas merkostnader, så det vore klädsamt om vi alla tog granskningen på allvar. Nu har vi en ny regering vid rodret, och den lägger stor vikt vid vad tidigare regeringar har gjort under åtta år eller noterar rättare sagt att ingenting har hänt. Det kan dock bero på att man har fokuserat på något annat än skoldebatten.

Jag ska vara lite tillbakablickande och ber om ursäkt för detta i förväg. Det ska inte bli någon vana, utan vi kan snart lämna det stadiet.

Efter valet 2014 fanns det en unison röst från skolvärlden: Rör du så dör du. Gör ingenting mer med skolan! Vi är slutkörda. Det har varit reformer av läroplaner och betygssystem. Vi vill bara ha arbetsro.

Det var en tillbakablick på var vi befann oss då.

Miljöpartiet gav under sin tid fler anställda i skolan. Vi såg till att lärarlönerna blev högre. Skolor fick resurser för renoveringar, vilket var eftersatt. Vi reglerade grupperna i förskolan. Vi införde en läsa-skriva-räkna-garanti. Vi tog tag i grundjobbet. Eftersom det är en skoldebatt, fru talman, kanske jag ska säga att vi gjorde läxan. Vi tillkallade en skolkommission därför att vi måste ha en bred grund att stå på där forskning och profession kommer med underlagen. Vi ville utreda ett starkare och jämlikare skolsystem. Vi tydliggjorde på ett tidigt stadium att vinstjakten måste bort ur skolekvationen.

Nu är det dags att göra verkstad av denna kunskap. Mitt budskap till regeringen, som på alla sätt har varit tydlig med att den tidigare regeringen var värdelös på att samarbeta med andra, är därför: Vi väntar. Visa nu hur vi borde ha agerat! Ta det ledarskap som ni kommer att ha i fyra år och förvalta det! Jag tycker att svensk skola har gjort sig förtjänt av politisk långsiktighet och ansvarstagande.

Från och med tänkte jag huvudsakligen blicka framåt, för vi vill att det ska hända saker nu. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet har en gemensam reservation i betänkandet. Vi vill se ett snabbt arbete från regeringen i denna fråga. Vi uppmanar regeringen att använda de underlag som finns.

Jag är djupt oroad över varje år som går med försämrade förutsättningar för barns och ungas utbildning. Det är de som är huvudpersonerna här liksom lärare och alla andra som jobbar i skolan och som vi ska ge förutsättningar att göra ett bra jobb. Varje år börjar en ny årskull i förskolan, och varje år är det några som börjar mellanstadiet eller tar det läskiga steget upp till högstadiet. Man börjar gymnasiet, tar studenten och tar sig vidare ut i arbetslivet och till vidare studier. Det sker varje år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport Skolpengen - effektivitet och konsekvenser

Om nu vi har varit så långsamma tidigare får vi se hur det ska gå till nu när det blir fort och rätt.

Just i dag är föremålet för debatten Riksrevisionens granskning av skolpengen. Jag vill dock lyfta blicken lite från skolpengen till hela systemet. Vi har i vårt land låtit skolan bli en marknad där lärare blir till servicepersonal, föräldrar blir till kunder och barn blir till pengapåsar som flyttas runt. Så länge vi har elever som lämnar skolan utan tillräckliga kunskaper för att fortsätta på gymnasiet är det direkt stötande att våra gemensamma pengar som vi lägger på skolan inte används effektivt. Det är vad Riksrevisionen säger i sin rapport.

När det inte är barns och ungas rätt till utbildning som är syftet med en verksamhet utan vinstutdelning är det klart att det blir ett orättvist system där våra gemensamma pengar plötsligt går till att köpa en våffelstuga eller en skärgårdstomt. Det är inte utbildning. Det är inte att ha elever, lärare eller andra skolprofessioner i centrum.

Men detta handlar inte om vad vinstutdelning gör med vissa skolor utan om vad det gör med hela systemet. Nästan oavsett vilket problem som lyfts fram återkommer man till att marknadslogiken är ett problem - fler glädjebetyg, färre utbildade pedagoger och mer och större behov av kontroll. Detta tycker jag är en varningssignal. Det blir mer byråkrati och kontroll, och lärares mandat kringskärs.

Vi behöver ta oss an fundamentet för hur vi ser på utbildningens villkor, vi behöver ta oss an hela marknadsskolan och vi behöver se till att utbildning handlar om jakt på kunskap. Det är dags. Det börjar nya elever i skolan varje år, och de har inte tid att vänta.

Skolan förtjänar att vi kan samarbeta politiskt och att vi inte ständigt är inne och petar i detaljer och symbolfrågor som har liten eller ingen effekt på kunskapsresultaten. Vi ska ge lärare och rektorer bästa förutsättningar att göra sitt jobb för varje elev. Vi ska bygga en jämlik skola. Det ser jag fram emot att vi ska göra under denna mandatperiod.

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation nummer 1, som innebär att regeringen snabbt och utifrån befintlig kunskap ska åtgärda det som Riksrevisionen har synpunkter på i sin rapport.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport Skolpengen - effektivitet och konsekvenser

Fru talman! Jag tackar Patrick Reslow för frågan. Olika regeringar kan ju bedöma underlag på olika sätt. Och vi ser att det rycks lite i direktiv och kommer olika budskap om hur utredningar ska gå vidare.

Jag tycker att det är viktigt att vi kommer vidare i denna fråga snabbt. Det har riktats kritik upprepade gånger mot tidigare regeringar om att det går för långsamt. Då vill jag gärna se att det kan bli lite tempo när det gäller de förändringar som behövs.

Detta är inte nya frågor. Om hela denna församling ska ta ett självkritiskt ansvar så riktar faktiskt Riksrevisionen kritik mot alla regeringar sedan 1998.

Gör er bedömning av underlaget! Vi reservanter menar att det finns underlag att gå vidare med.

Fru talman! Patrick Reslow säger att det är ett problem att det är ett nytt styre, och det kan jag i och för sig hålla med om.

Det är ni som styr nu. Är ni inte nöjda med de underlag som finns för att ni vill göra någonting helt annat, ta då fram era underlag! Det är ni som är ansvariga för beredningsprocessen.

Det finns ingenting här som säger att man inte ska följa de beredningsvillkor som finns. Men vi menar att det finns underlag för det som nu behöver göras. Vi vill se att det händer.

Riksrevisionens rapport Skolpengen - effektivitet och konsekvenser

Som tidigare nämnts ligger det lite i farans riktning att vi står inför valet 2026 och är i samma läge som inför valet 2022, medan vi under lång tid från många partier har påpekat att detta är ett problem.

Jag märker också att det görs lite sammanblandningar här kring regleringen av skolpengen och hur den ska fungera, hur det ska fungera med skolans valfrihet och när det gäller vinstutdelning. Det är väl ett bra tillfälle att vara tydlig med att detta handlar om att det ska vara rättvist och långsiktigt hållbart. Det handlar inte om att vi inte ska ha valfrihet. Däremot handlar det om att vi inte kan ha en marknadsskola som sätter en helt annan logik för utbildning än den som vi vill se, där det är kunskapen som är i centrum - där det är elevernas kunskap och lärarnas förutsättningar som ska vara grunden för en långsiktig och hållbar politik.

Vi har inte riktigt levererat här. Det svajar lite grann mellan olika regeringar. Det behövs faktiskt nya tag nu där vi tar ett gemensamt ansvar som bygger på mer än tre mandats skillnad i kammaren.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 23 mars.)