Fru talman! Jag kan väl travestera det och säga att Anna-Caren Sätherberg skjuter både högt och lågt i debatten.

Vad gäller elstödet kommer jag osökt att tänka på Cato och "För övrigt anser jag att Karthago bör förstöras", som han avslutade vartenda tal med.

Det förslag till elstöd som ligger bygger till stor del på det som togs fram av den föregående regeringen, det vill säga Anna-Caren Sätherbergs regering. Det bygger också på att man ska ha nått över ett genomsnittspris på 75 öre per kilowatt, vilket man i de norra delarna av Sverige har gjort först nu i december. De södra delarna har slitit med det här i över ett år. Däri ligger skillnaden. Om man ser att de höga elpriserna fortsätter i Norrland och ligger kvar där de ligger nu, då måste man göra insatser även där. Men det är alltså ett problem som man i södra Sverige haft i över ett år men som man inte haft i norra Sverige tack vare att man har den tillgång på el som man har där uppe i och med de stora älvarna. Det är de så kallade flaskhalsavgifterna - man har betalat väldigt mycket där - som nu ska betalas tillbaka. Därav detta.

Ja, vi har, som jag också sa i mitt anförande, varit kritiska till delar av regeringens satsningar. Men jag sa också att en del har blivit bättre längs vägen. Både Industriklivet och Klimatklivet har blivit bättre längs vägen, även om det i början fanns delar som verkligen förtjänade kritik, som också kom från bland annat Konjunkturinstitutet och Riksrevisionen. Att det fanns en del barnsjukdomar i de satsningarna är det ingen tvekan om.

Nu ser jag att min tid är ute, så jag återkommer till fråga nummer två i nästa replik.

Fru talman! Tack, Anna-Caren Sätherberg, för denna kanonad av frågor! Jo, jag är fullt medveten om att det nu är bekymmer med elpriset även i norra Sverige. Som jag sa och som man har sagt från regeringen ser man över detta nu eftersom priserna har höjts även där. Men elstödet bygger på hur det historiskt har sett ut under det senaste året, och då är det elområdena 3 och 4 som har haft de absolut största utmaningarna eftersom elbristen är större där, bland annat. Därför har man haft betydligt högre priser där, över genomsnittspriset på 75 öre per kilowatt som man i elprisområdena 1 och 2 inte har kommit upp i förrän sent nu i höst - därav detta.

Som jag sa följer regeringen detta för att se om priserna fortsätter att stiga på samma vis även i elprisområdena 1 och 2. I så fall kommer man att göra saker även där. Men vi måste se på vad som faktiskt har hänt.

Vad gäller blyet är det rätt intressant att en ledamot från Socialdemokraterna lite slår sig för bröstet i den frågan. Det är ju mycket tydligt att det, när detta hanterades av socialdemokratiska och miljöpartistiska ministrar nere i Bryssel, inte framfördes någon kritik mot detta förslag. Det kom ingen kritik förrän vi till slut i EU-nämnden kunde visa på att vi i Sverige har en majoritet för en annan åsikt än den som S-MP-regeringen framförde i Bryssel. Då först ändrade man sig, och då var det för sent.

Det man gör nu är att verkligen se över om det finns undantag man kan göra. I och med att det handlar om en förordning på EU-nivå är det svårt, men det är ingen tvekan om att Sveriges jägare och sportskyttar inte ska lämnas i sticket i detta. Regeringen ser över vad man kan göra.

Fru talman! Tack, Emma Nohrén, för frågan, även om det nu börjar dra ut på tiden!

Som jag sa i ett tidigare replikskifte - det var väl till och med när vi stod här senast, fast i ombytta roller - är det tack vare att vi har människor som sköter sin natur, sin skog, som vi har den biologiska mångfalden. Ta till exempel naturbetesmarker. Vi skulle behöva ha väldigt mycket mer naturbetesmarker, för är det någonstans den biologiska mångfalden verkligen främjas är det i naturbetesmarker. Problemet är att vi har både partier och vissa lobbyorganisationer som ganska häftigt driver att vi inte ska ha kött, men betande mular ska vi ha. Det går inte ihop.

Vill vi ha naturbetesmarker och verkligen få större biologisk mångfald där är det just våra djur vi måste ha. Då måste vi ge förutsättningar för att ha fler djur, bland annat genom våra stöd, men även se till att vi har en rovdjurspolitik värd namnet för att man ska våga ha dessa naturbetesmarker.

Det andra är att man sköter sin skog. Det borde snarare vara defaultläge att när en skog anmäls för avverkning är naturvärdena höga. Det borde vara det normala. Men i dag är det många som inte vågar sköta sin skog på det sätt de skulle kunna göra, för de vet att då får de inte avverka. Den vägen kan vi inte gå. Då skjuter vi verkligen oss själva i foten på flera sätt. Vi får inte avverka, vilket drabbar markägaren, samtidigt som vi inte får virke - vi får inte det material till omställningen som vi så väl behöver.

Det är detta som är utmaningen för Miljöpartiet. Man klarar inte att se helheten, som jag ser det, utan man plockar bara ut vissa delar. Därmed straffar man både landet och den enskilde markägaren.

Fru talman! Till stor del ska det bero på den enskilde markägaren. Skydd av skog ska bygga på frivillighet.

Jag bor som känt nära den norska gränsen. I Norge har man tidigare haft en väldigt hög konfliktnivå gällande skogen. Så gick man över till en form av frivilligt skydd, där markägaren fick ha ett större avgörande själv och inte blev en motpart till staten. Därmed sjönk konfliktnivån, och man hittade en väldigt mycket bättre väg att gå framåt. Den vägen tror jag på, för de allra flesta markägare vill skydda de här riktigt fina områdena. Det är väldigt mycket bättre att man har avgörandet själv i sin hand än att storebror staten kommer och pekar med hela näven och talar om hur man ska göra.

Äganderätt handlar inte bara om att få ersättning för sin skog. Det är bara någon sorts plåster på såren. Man får inte glömma bort att äganderätten är så mycket mer. Någon kanske har ärvt skog i generationer. Då är det inte lätt när staten kommer och säger: Det här ska vi ha! Jag vet att Emma Nohrén själv är markägare, och jag tror att hon ändå klarar att inse att det handlar om mer än ekonomisk ersättning.

Om jag inte minns helt fel är 61 procent av den fjällnära skogen redan skyddad i dag. Att vi inte skulle skydda någon fjällnära skog stämmer inte. Väldigt mycket är redan skyddat. Vad gäller de 30 procent som man nu har kommit överens om i Montreal vill jag påminna om det som jag nämnde i mitt replikskifte med Anna-Caren Sätherberg. Nu är det verkligen viktigt att vi räknar lika och gör lika. Vi i Sverige ska inte göra som vi brukar göra och gå tre steg längre än alla andra för att vara Bror Duktig. Då skjuter vi oss själva i foten. Det önskar ingen av oss. Tack och god jul!

Fru talman! Tack, Andrea Andersson Tay, för ditt anförande! Egentligen hade jag inte tänkt ta replik, men när jag satt och lyssnade på Vänsterpartiets representant kliade det lite för mycket i fingrarna.

Det är känt att Vänsterpartiets älsklingssyskon är storebror staten, och detta framgick tydligt i det anförande som Andrea Andersson Tay höll. Vad gäller skogen handlade det mycket om styrmedel och regleringar från staten, statliga pengar, tydliga statliga pekpinnar, formellt skydd och så vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Äganderätten är en del i FN-stadgan, en del i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och en del i den svenska grundlagens kapitel 2. Men detta verkar inte spela så stor roll för Vänsterpartiet. Ser Vänsterpartiet inte några problem med att man hanterar andras egendom på det sättet och att staten så tydligt är inne och styr och ibland till med går så långt så att man exproprierar skog? Ser inte Vänsterpartiet att det någon gång kan vara ett problem att man så tydligt går in och styr äganderätten, som stadgas av både FN, Europakonventionen och grundlagen?

Fru talman! Det är helt riktigt som Andrea Andersson Tay säger. Så är det. Men det finns en anledning till att vi har minskat den biten, och det är att vi nu måste se till att den skog som staten redan har tagit tas om hand.

Vi noterar på många håll i landet att staten har tagit skog som man sedan inte sköter om och som inte ser bra ut över huvud taget. Man säger ofta att den är till för exempelvis det rörliga friluftslivet, men många av de skogar som staten tagit har inget rörligt friluftsliv därför att det inte går att ta sig fram över huvud taget. Detta är orsaken till att vi har dragit ned. Det handlar om att vi ska rikta om pengarna för att tydligt markera att det som vi redan har tagit måste tas om hand.

Det gäller återigen det enskilda ägandet. Det man äger vårdar man. Om man har en skog som kanske ärvts i generationer ligger det jättedjupt att ta väl hand om den. Det är ingen som vill missköta sin skog, som det ibland låter som. Det låter också som att staten är betydligt duktigare på att hantera skog, men vi har många exempel på hur det såg ut tidigare i de stora kronoskogarna. Strax efter att dessa hade gått över i privat ägo var de betydligt mer välskötta.

Ser inte Vänsterpartiet någon gång att den enskilda markägaren kan göra ett bättre jobb än staten, bara staten kan lita på den enskilda markägaren och den enskilda markägaren kan lita på staten? Det viktiga här inte pengarna, som Andrea Andersson Tay nämner, utan att det finns andra delar som är betydligt viktigare, nämligen att visa respekt för vad äganderätten egentligen betyder.

Fru talman! Vi är alla helt beroende av den biologiska mångfalden och våra ekosystem för vår överlevnad. De utgör en del av själva fundamentet i vårt samhälle och för vårt välstånd. Vi har alla ett ansvar - både gentemot oss själva och, kanske framför allt, gentemot kommande generationer - att göra vad vi kan för att skydda växter och djur från att utrotas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Sverige har, och kommer att fortsätta ha, en ambitiös klimat- och miljöpolitik. Det står klart när man läser regeringsförklaringen, Tidöavtalet och den budget som vi nu håller på att baxa igenom kammaren. Vi ska nå klimatmålen. Och vi ska göra det med en politik som gör rätt saker, en politik som bygger på forskning och vetenskap och som skapar förutsättningar för både hushåll och företag att ställa om.

Sverige är ett av de länder i världen som ligger längst fram i den gröna omställningen. Det ska vi fortsätta göra. Våra ambitioner är höga. Vi fortsätter prioritera den gröna omställningen. För att kunna åstadkomma detta är elektrifieringen av transportsektorn nödvändig, och vi behöver möjliggöra för företag att vara en del av denna. För detta behövs en stabil energiförsörjning.

Fru talman! Vi behöver se till att vi kan lämna över en värld i ekologisk balans till kommande generationer. Detta är också vår ambition. Det övergripande målet är just att vi ska lämna över ett samhälle till nästa generation där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, och detta utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Detta förutsätter en ambitiös miljöpolitik.

Som sagt: Sveriges klimat- och miljöpolitik ska sikta högt, och politiken måste stämmas av mot forskningen och baseras på fakta. Både klimatpolitiken och miljöpolitiken behöver bli mer långsiktiga, och de behöver sträva mot att hitta de mest kostnadseffektiva åtgärderna utan att skada näringar eller få negativa konsekvenser för landsbygden.

En sådan långsiktig satsning som regeringen nu genomför är återvätningen av våtmarker. Att fokusera och satsa på just våtmarkerna är betydelsefullt. Dessa är en viktig kolsänka som har betydelse för klimatet, den biologiska mångfalden och övergödningen, och de minskar konsekvenserna av skyfall och översvämningar. Våtmarkerna spelar dessutom en stor roll för minskningen av utsläppen av växthusgaser. De positiva egenskaper som våtmarkerna besitter försvinner vid utdikning, något som skett i ganska stor skala under flera hundra år i Sverige. Detta har historiskt haft ganska positiva effekter för Sverige genom ökad produktion av både jord och skog. Men det får ju negativa effekter eftersom det ökar utsläppen av växthusgaser. Här behöver vi alltså agera, och därför är det mycket bra att vi just nu satsar på återvätning och fortsätter den satsning som har gjorts även tidigare.

Därför känns det extra bra att kunna stå här och påpeka att regeringen i år har lagt den näst största klimat- och miljöbudgeten någonsin. Regeringens budget gör skillnad på riktigt!

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan! Vi har som sagt styrt i nio veckor. Ge oss lite tid att bevisa att vi står upp för de klimatmål och miljömål som vi tidigare har sagt att vi står fast vid! Vi står fast vid dem.

Om man ska lämna det här området lite och komma in på regeringsunderlaget och det samarbete vi ingår i tror jag att Tidöavtalet och den regering som nu sitter är det bästa alternativet för Sverige givet det valresultat vi fick.

Nu har vi en regering som har stor samsyn i många frågor och som har mandat att ta sig an stora och viktiga samhällsutmaningar i Sverige - och sådana finns det många av - som vi behöver hantera. Klimat- och miljöpolitiken är en, men vi har också brottsligheten, vi har integrationen och vi har arbetslösheten. Det är sådant som vi verkligen behöver adressera och där vi verkligen behöver agera. Nu har vi stöd i Sveriges riksdag för att göra det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Fru talman! Tack, ledamoten Nohrén, för frågorna! Jag har bara en kort kommentar om vattenkraften och den översyn som nu görs. Vi står fast vid att vi har ett viktigt arbete att göra med att ta bort vandringshinder och öka den biologiska mångfalden i vattendrag och så vidare. Men just nu ser vi att läget på energimarknaden är så känsligt att vi behöver ta en paus och fundera på vad som är den bästa åtgärden framåt. Vi i Liberalerna säger inte att det är totalstopp, men vi behöver helt enkelt få tid att tänka.

Jag uppskattar också att ledamoten ser vikten av de satsningar på våtmarker som vi gör. Det är viktigt, och det är kanske den absolut viktigaste satsningen vi har i vår miljöbudget.

Nu ska vi se vad frågan var .

(EMMA NOHRÉN (MP): Havs- och vattenmiljön.)

Ja, jag delar ledamotens syn på att det här är väldigt viktiga frågor. Vi har hav och vattendrag som kräver åtgärder för att må bra, och det finns stora problem med den biologiska mångfalden. Det krävs åtgärder där. Men nu är regeringen nio veckor gammal, och jag är riksdagsledamot sedan åtta och en halv vecka. Jag är långt ifrån fullärd, så här får jag faktiskt bli svaret skyldig.

Fru talman! Klimatförändringarna är vår tids stora ödesfråga. Det har sagts i den här salen tidigare, och jag säger det igen: Klimatfrågan är vår tids stora ödesfråga.

Den ökade koldioxidhalten i atmosfären håller på att ändra livsbetingelserna på vår jord. Vi måste göra något åt detta. Vi måste bromsa den negativa utvecklingen, ta hand om vår miljö och värna den biologiska mångfalden. Miljöarbetet och klimatarbetet hänger starkt samman och måste drivas globalt genom exempelvis FN och EU, men också lokalt i våra kommuner och regioner där det som beslutas på andra nivåer faktiskt ska bli verklighet.

Världen börjar också få upp ögonen. Vi har sett ett klimatmöte i Sharm el-Sheikh i november och ett miljötoppmöte i Montreal, och EU:s klimatpaket om framtida utsläppshandel avslutades i helgen. Det finns hopp. Än är det inte för sent.

Flera aktörer behöver bidra, och det gäller både näringslivet och oss som enskilda individer. Det ska vara enkelt för var och en av oss att göra miljömedvetna val i vår vardag. För Centerpartiet är det naturligt att driva en miljöpolitik som värnar naturen och kretsloppen samtidigt som vi kan öka tillväxten och välståndet.

Fru talman! Hur ska vi då göra? Ja, klimatet räddas inte genom att vi stoppar utvecklingen och blickar bakåt. Det behövs uppfinningsrikedom och en grön tillväxt. Ny miljöteknik och smarta lösningar kan bidra till jobb och tillväxt i hela landet.

Högerregeringen tillsammans med Sverigedemokraterna har hittills inte lyckats något vidare med att upprätta ett förtroende inom miljöområdet. Varken i Tidöavtalet eller i regeringsförklaringen får miljöpolitiken det utrymme den förtjänar. Allt fokus ligger på elektrifiering och kärnkraft. Tre månader in i den nya mandatperioden står det klart att den gröna omställningen inte på långa vägar är en prioritering för vår regering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Om Centerpartiet hade fått bestämma hade vi återinfört klimatbonusen. Många familjer som ville göra rätt val för klimatet kände sig lurade när regeringen över en natt stoppade detta och de nu inte längre har råd med ett klimatsmart alternativ. Den plötsliga avvecklingen har mötts av stark kritik från många håll, och vi i Sverige riskerar nu att öka utsläppen från våra transporter och missa klimatmålen för 2030.

Det svenska lantbruket behöver också ges långsiktiga förutsättningar för att underlätta klimatomställningen. Centerpartiet är det enda partiet som har skarpa förslag om en grön biopremie för jordbruket som syftar till att utjämna prisskillnaderna mellan HVO och diesel. Vi har i vår budget också gjort nya satsningar på biodrivmedelsanläggningar för att öka den inhemska produktionen.

I samband med att regeringen sänkte reduktionsplikten för bränsle meddelade miljöministern att man i stället ska vara effektiv och satsa jättehårt på många små åtgärder. Sådana åtgärder har lyst med sin frånvaro. Jag och Centerpartiet föreslår att regeringen i stället satsar mer på övergången till en cirkulär ekonomi. I dag har Sverige världens femtonde största ekologiska fotavtryck, och därför måste vi ändra vår linjära produktion och konsumtion. Det behövs en nationell strategi och handlingsplan för en cirkulär ekonomi.

Centerpartiet var med och tog fram en sådan plan under förra mandatperioden, med 100 konkreta förslag för industriomställning, materialförsörjning, teknikutveckling och avfallshantering. Tyvärr går denna plan inte längre att finna. Efter regeringsskiftet har den, liksom flera andra likvärdiga strategier, plockats bort från regeringens hemsida.

I vår budgetsatsning med extra prioriteringar på Industriklivet vill vi omsätta förslagen till handling med modern återvinningsteknik för till exempel plaster och textilier. Vad gäller textilier har vi lång väg kvar. Att använda kläder och skor längre samt reparera och uppgradera dem är bland det bästa vi kan göra för att minska vår klimatpåverkan. Centerpartiet vill se en starkare delningsekonomi där tjänster för återbruk, reparation och delning eller hyra av kläder ökar och där vi tar vara på moderna digitala lösningar.

Det är därför djupt beklagligt att regeringen väljer att höja momsen på reparationer av kläder. Det sänder en mycket tråkig signal från regeringen att resurseffektivitet inte är prioriterat - särskilt när vi går in i ekonomiska kristider där många familjer har det svårt.

Fru talman! Skogarna, kusterna, våtmarkerna och odlingslandskapet är alla viktiga förutsättningar för livet och en hållbar utveckling. Förlusten av arter och ekosystem är ett av de mest akuta miljöproblemen i världen i dag.

Sverige har över 5 000 naturreservat och 30 nationalparker, och de allra flesta svenskar har i genomsnitt bara några få kilometer till skyddad natur. Det är positivt och unikt. Dessvärre är skötseln av många skyddade områden eftersatt, och de uppvisar tyvärr inte de naturvärden som det var tänkt. Vi vill därför öka takten i arbetet med att restaurera och återställa skyddad natur så att även kommande generationer får dra fördel av livskraftiga ekosystem. Åtgärderna för värdefull natur vill vi ska ökas med ytterligare 130 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.

Centerpartiet vill också se särskilda satsningar på att stärka den biologiska mångfalden i odlingslandskapet. På flera ställen i landet är det konkurrens om mark- och vattenresurser, och det krävs att vi är mer försiktiga med exploateringen om vi ska uppnå en god ekonomisk hushållning. Speciellt i Skåne, som jag kommer ifrån, finns det jordbruksmark av mycket hög kvalitet på stora arealer, vilket behövs för livsmedelsproduktion - samtidigt som vi behöver fler bostäder och rekreationsområden.

Sverige måste öka självförsörjningsgraden genom hållbar produktion av energi, livsmedel och material. För oss är den enskilda markägaren en central del i arbetet med att bevara och öka den biologiska mångfalden. De har den lokalkännedom som är nödvändig och känner sin egen mark bäst, vilket ger mer effektivitet än statligt tvång. Vi vill ha ett nationellt program med lokala åtgärdssamordnare som bygger på långsiktighet och ett nära samarbete med markägaren.

Invasiva arter är ett av de stora hoten mot biologisk mångfald i Sverige. Regeringen har ett stort ansvar att se till att det finns en ordentlig styrning och struktur i detta arbete. Jag kan konstatera att det inte fungerar i dag.

Förutsättningarna för livet i havet måste också stärkas. Centerpartiet vill öka takten i att rusta upp och skydda havet. I Östersjön finns en yta större än hela Danmark där botten nu är död, och ett helt ekosystem kan kollapsa. Det är illa ställt med fiskbestånden i Östersjön och Västerhavet, och akuta åtgärder krävs. Vi vill flytta ut trålgränsen längs hela Östersjökusten, halvera fiskekvoterna för de stora trålarna och reglera bottentrålning hårdare än i dag. Centerpartiet vill även ha fler marina naturreservat.

Allmän miljö- och naturvård

Övergödningen i haven är också ett akut problem som vi måste komma till rätta med snarast. Många länder runt Östersjön är med och bidrar till övergödningen. Centerpartiet vill införa ett nytt system där de länder som smutsar ned också ska få betala, inspirerat av EU:s system för handel med utsläppsrätter.

Centerpartiet vill även genomföra en historiskt stor upprustning av den svenska VA-infrastrukturen och se satsningar för att effektivisera vattenförbrukningen i hushållen. Genom att utrusta vattenreningsverken med modern teknik, restaurera våtmarker och involvera fler lantbrukare kan vi förebygga övergödningen och ge nytt liv till våra hav.

Fru talman! Förlusten av arter och den biologiska mångfalden påverkar människan i grunden. En av de mest allvarliga konsekvenserna rör våra egna möjligheter att få tillräckligt med mat att äta, rent vatten att dricka och ren luft att andas. Just nu krävs det större insatser för att vi ska uppnå de svenska miljömålen. Men det går att vända trenden: En rapport beskriver hur forskare som har följt 50 hotade arter i Europa under lång tid kan konstatera att arterna tack vare skyddsåtgärder och reglerad jakt har återhämtat sig. Det gäller både däggdjur och fågelarter.

Allmän miljö- och naturvård

Avslutningsvis: Vi behöver höja kunskapen. Föroreningarna måste minska, och vi måste gemensamt sköta, restaurera och återskapa natur på frivillig basis. Vi behöver se till att lägga in en högre växel för att bekämpa invasiva främmande arter och minska vår produktion och konsumtion, som har negativ påverkan på den biologiska mångfalden. Det finns stora utmaningar, men än finns det hopp. Än är det inte för sent.

Med det vill jag säga tack för ordet och passa på att önska alla i presidiet och miljö- och jordbruksutskottet en god jul.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 21 december.)

Näringsliv