Emma Nohrén (MP) om (forts. från § 13) Allmän miljö- och naturvård (forts. MJU1)

Fru talman! Tack, ledamoten, för ditt anförande! Jag tänkte börja med att kommentera det replikskifte du hade tidigare där du sa att det fanns mycket att göra efter åtta år med socialdemokratisk politik. Då vill jag ändå berätta för ledamoten, ifall hon har missat det, att en åtgärd som vi gjorde var att vi fick ned statsskulden så att den var den lägsta sedan 70talet. Samtidigt klarade vi av att göra enorma satsningar på skola, vård, omsorg, klimatet och miljön och att göra stora industrisatsningar.

Detta är ju viktigt för ett Sverige som ska hålla ihop. Vi såg också till hela landet i de satsningarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Ledamoten pratade om vikten av ekosystemtjänster och biologisk mångfald. Den åsikten delar jag och många i vårt utskott, och därför var det kanske med förvåning vi såg att man strök dem i den nya EU-akt som vi förhandlade om bara häromdagen. Liberalerna tyckte verkligen att det var jättebra med den strykningen, som handlade just om den biologiska mångfalden och ekosystemtjänsterna.

Men min fråga går till Liberalerna. Jag har alltid tyckt att Liberalerna ligger i framkant när det gäller klimat- och miljöfrågorna, att ni har varit framåtsyftande och verkligen har haft en stor politisk vilja i de här frågorna.

Nu däremot kan jag inte se det, när den första budgeten man lägger efter åtta år verkligen ökar utsläppen och man inte kan förklara hur vi ska klara klimatmålen; när man tar bort just de grejerna som gjorde att vi skulle klara klimatmålen. Här är verkligen Liberalerna svaret skyldiga. Jag förstår att det är svårt när man styrs av sverigedemokrater, men Liberalerna får helt enkelt snäppa upp sig lite!

Fru talman! Tack, Elin Nilsson, för svaren! Man kan ha starka ambitioner, men Sveriges anseende har ju sjunkit under den här tiden när det gäller klimat- och miljöpolitiken. Vi får höra att Tjeckien som nu sitter till den 1 januari försöker förhandla de flesta akterna för att de inte vill att Sverige ska göra det eftersom de helt enkelt inte vet vad Sverige gör nu för tiden.

Man kan ha höga ambitioner, men man måste ju också bevisa vad det är för sakpolitik man ska använda för att klara dessa höga ambitioner. Vi kunde läsa om hur mycket utsläppen ökar nu när man vill sänka reduktionsplikten till EU:s lägsta nivå. Det handlade om 27 miljoner ton koldioxid till 2030. Här blir Liberalerna svaret skyldiga, för kan vi samtidigt se att Sverigedemokraterna, som är det största partiet och regeringens samarbetsparti, talar om att man gärna köper utsläppsrätter och att det får kosta.

Detta har inte riktigt varit den svenska vägen fram till nu, utan det har varit att vi tar ansvar för det vi släpper ut. Vi tar ansvar samtidigt som vi skapar nya, gröna jobb för hela Sverige. När vi tar ansvar och ställer om är industrin med. Det kommer nya batterifabriker, stål utan kol, nya innovationer - Sverige ligger i framkant. Som det exportberoende lilla land vi är tar vi innovationerna framåt och visar ledarskap. Här är frågan: Är det regeringens och Liberalernas uppfattning att vi ska köpa jättedyra utsläppsrätter från andra länder eller ska vi ta ansvaret själva?

Fru talman! Regeringen framhåller i sin budget att klimat- och miljöpolitiken ska stämmas av mot forskningen och baseras på fakta. Man kan tycka att det borde vara en självklarhet. Det är ju i grund och botten naturens lagar som avgör vilka konsekvenser vårt agerande får för klimatet och miljön.

Tyvärr finns det anledning att tvivla lite på regeringens uppriktighet här. Dels har regeringspartierna gett sig i lag med de ökända klimatforskningsförnekarna i Sverigedemokraterna, dels gör Liberalernas egen klimat- och miljöminister ideligen uttalanden som tyder på att hon antingen ignorerar eller missförstår forskarnas budskap.

Det klimatforskningen säger oss är att vi måste minska utsläppen så snabbt som möjligt för att minimera effekterna av klimatkrisen. Vi har inte tid att först öka dem för att minska dem senare, vilket är vad regeringen föreslår. Då kommer vi att misslyckas.

Jag vill fråga ledamoten från Liberalerna: Har ni i de styrande partierna i själva verket övergett klimat- och miljömålen? Och vore det i så fall inte ärligare att erkänna det inför svenska folket?

Fru talman! När Naturskyddsföreningen inför valet frågade de politiska partierna hur de ställde sig till 22 olika förslag svarade Liberalerna ja på 18 av frågorna.

Ni sa bland annat ja till att anta en svensk kolodixidbudget i enlighet med Parisavtalet, till att skydda 30 procent av Sveriges land och hav till 2030, till att göra en översyn av skogspolitiken och till miljardsatsningar på gröna renoveringar av miljonprogramsområden.

Jag vet att många svenskar i dag är djupt besvikna på Liberalerna för era brutna löften. Att göra som klimat- och miljöministern och ursäkta sig med att ni har tvingats till kompromisser med mindre ambitiösa partier klingar falskt. Faktum är att Liberalerna kan välja att lämna regeringen vilken dag som helst och se till att Sverige får ett nytt styre. Men ni väljer aktivt att styra tillsammans med partier som förnekar klimatkrisen framför att samarbeta med oss som faktiskt vill lösa den.

Fru talman! Tack till ledamoten Elin Nilsson för ditt tal! Du tog upp biologisk mångfald. Det är någonting som ditt parti Liberalerna har hållit väldigt högt genom många år. Det är många gånger som Miljöpartiet och Liberalerna har hamnat på samma sida i debatten. Vi har stått upp för att vi ska miljöpröva vattenkraften och våtmarkerna. Vi har varit emot förändringar i restaureringsakten och varit för ett ökat ålfiskeförbud.

Nu har ni hamnat i regeringsställning, och det har blivit annat ljud i skällan. Jag vet att det är svårt att vara ett mindre parti i en regering, men något mer borde ni väl göra än vad ni faktiskt gör?

Sedan regeringen tillträdde har vi en miljöminister som på en rak fråga om de fem viktigaste saker man ska göra för biologisk mångfald svarade: våtmarker. Det är bra, men det är också en satsning man tar från skydd av natur. Vi hör om blyhagelsförbud, vilket också är bra. Men sedan var det ganska svamligt, och jag vet inte riktigt vad kontentan blev av de här fem delarna.

Däremot finns det en sak som jag hittills har sett som är bra i regeringsförklaringen. Där står det att ni vill öka insatserna för att minska övergödningen. Det står också att ni ska flytta ut gränsen - det står inte "trålgränsen" men "gränsen" - för industrifiske, stora fiskebåtar eller någonting sådant.

Ändå skär ni ned på budgeten för havs- och vattenmiljö. Ni säger er värna havet och strömmingen, men det blir nästan 1 miljard mindre på havs- och vattensatsningar fram till 2025, och 200 miljoner mindre redan nästa år. Hur ska vi kunna reparera våra skadade kustekosystem och få tillbaka stor fisk när ni gör så?