Herr talman! Det har gått ganska lång tid och till och med varit en pandemi sedan det 2019 antogs ett EU-direktiv om upphovsrätt och närstående rättigheter på den digitala inre marknaden. Det ska nu implementeras här i Sverige.

Som vänsterparti har vi främst bevakat möjligheterna för museer, bibliotek och skolor att använda sig av upphovsrättsskyddat material på ett enkelt sätt. I dag har vi ett system med avtalslicenser som har fungerat väldigt bra. Vi har också haft ingången att stärka kulturskaparens ställning gentemot nätjättarna genom att nätjättarna får ta ett större ansvar och betala för licenser. Vi har velat undvika filterlösningar som riskerar att sortera bort satir och annat tillåtet material.

Varför är då en stark upphovsrätt viktig? Upphovsrätten skyddar konstnärligt skapande som musik, film och litteratur. Upphovsrätten säkerställer rätten till inkomst för många inom de branscher som berörs. Den sätter ramarna för vem som får använda skapandet och hur och när. Upphovsrätten säkrar också samhällets kreativa skapande och att vi får en mer hållbar och innehållsrik kultur.

Genom att säkra att upphovsrättens ekosystem funkar säkrar vi mer skapande, mer kultur och tillgängligheten till den för alla. Det är oerhört viktigt för oss alla.

I dag är det en mer osäker situation för många journalister och kulturarbetare. Vi har sett hur fler och fler tvingas stå på egna ben inför till exempel stora mediehus och vad det gör för personer som skapar men också för hur materialet används. Maktförhållandet gör också att man inte får den frihet som kulturskapandet kräver. Till detta kan vi lägga till den ökande makt som nätjättarna har fått gentemot musiker, journalister, förläggare och så vidare.

Branscherna har förändrats i och med nätjättarnas intåg. Det som förr innebar att till exempel trycka en artikel innebar just att trycka en artikel. Men med digitaliseringen i dag kan det innebära att artikeln reproduceras flera gånger utan att det ger intäkter till upphovsrättspersonerna, eller väldigt låga intäkter, och utan att de har kontroll på eller information om var den publiceras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Upphovsrätten på den digitala inre marknaden

Nätjättarna har haft en privilegierad position ganska länge. Deras plattformar fylls med innehåll utan att de tar ordentligt ansvar för att göra rätt för sig. Framgången för deras plattformar bygger på upphovsrättsskyddat material men utan att de betalar för det. Samtidigt tjänar de ganska stora pengar på till exempel annonsintäkter.

Vänsterpartiets ingång är att värna möjligheten till olika uttryck på internet. Lösningar på det här problemet får inte innebära att sådant som satir och annat tillåtet material riskerar att sorteras bort. I första hand behöver plattformarna teckna licenser för att kunna fortsätta sin verksamhet som i dag och på så sätt betala för innehållet på sina sidor.

Men upphovsrätt är mer än så. Det handlar också om att få information om var och hur ett verk används. Nådde verket många? Har det använts på rätt sätt? Har upphovsrättspersonen fått tillräcklig eller rätt information för att kunna avgöra om ersättningen är skälig, lämplig och proportionerlig? Behöver avtalen revideras? Har verket fått mer genomslag än vad man hade trott?

Vänsterpartiet är generellt positivt till förslaget men har ändå ett antal reservationer - annars vore vi inte ett vänsterparti. Det handlar om att vi vill säkra att kulturarbetare får skälig, lämplig och proportionerlig ersättning, att tjänsteleverantörerna ger den information som behövs för att veta vem som har delat saker och var och hur. När underlicenstagare förvärvat rättigheter ska inte informationen om detta ske på bekostnad av upphovsrättspersoner, det vill säga att de ska kunna få informationen på ett enkelt sätt och inte tvingas kontakta flera olika underlicenstagare.

Vi anser också att lagtexten kan förtydligas när det kommer till rättighetsinnehavarens intresse och användarnas informations- och yttrandefrihet. Här måste vi kräva att tjänsteleverantörerna, det vill säga nätjättarna, har gjort vad de har kunnat för att tillgängliggöra specifika verk som rättighetshavarna har försett tjänsten med relevant och nödvändig information om men samtidigt inte använda sig av filter som försvårar för användarna.

För att säkerställa att avtalen respekterar svensk lag stöder vi MP:s motion om att lagvalsklausuler bör utredas.

Våra reservationer möter egentligen upp EU-direktivets ursprungliga intention, och vi försöker med våra förslag att möta upp den. Sverige bör som minst implementera direktivet så som det är. Eftersom detta är en lag som kommer att påverka många upphovsrättspersoner, företag inom kultur och medier och inte minst användarna ser vi ett behov av att kontinuerligt utvärdera implementeringen av lagen.

Jag vill också, som föregående talare, passa på att tacka alla kulturorganisationer och branschorganisationer som har träffat oss genom åren. De har ställt upp med att både utbilda oss och diskutera kring förslaget. Vi har spenderat ganska många timmar tillsammans. Tack vare er och ert arbete får vi dansa till härlig musik, läsa intressanta böcker och gråta till drama. Sanningen är: Hur tråkigt vore inte livet utan er insats?

Jag yrkar bifall till reservation 6.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Upphovsrätten på den digitala inre marknaden

(Applåder)

Herr talman! Äntligen, tänker säkert ett stort antal personer och branschorganisationer som följer denna debatt. Anledningen till det är att vi i dag ska besluta om implementering av det så kallade upphovsrättsdirektivet. Redan 2019 antogs på våren Europaparlamentets och rådets direktiv, och den 7 juni 2021 skulle medlemsstaterna ha genomfört direktivet. Men vi är alltså där först nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Upphovsrätten på den digitala inre marknaden

Vad är då upphovsrätt? Jo, om någon skapar något får den per automatik upphovsrätten till det den skapat. Som ni hört tidigare i dag ingår upphovsrätten i immaterialrätten. Annat som ingår är patent, varumärke, design, företagsnamn och kretsmönster - för att tala om något som är aktuellt i Europa just nu apropå detaljer för biltillverkning.

Immaterialrätten är viktig och utgör en av de största tillgångarna för entreprenörer och företag, och här har det skett en förändring längs vägen i vårt svenska samhälle och i världen.

Upphovsrätten har betydelse för litteratur, konst, tekniska ritningar, strategiska planer, konsultrapporter, facktexter och design, vilket gör att den har stor praktisk betydelse för i stort sett hela företagsvärlden och näringslivet. Även datorprogram skyddas av upphovsrätt, vilket är särskilt viktigt i den digitala världen.

Vi lever i en kunskapsekonomi med globalisering och där AI, det vill säga artificiell intelligens, aktualiserar upphovsrätten. En del frågor är ännu inte lösta, som upphovsrätt när en robot och inte en människa är den som skapat, och vi känner i dag inte till morgondagens frågeställningar. I denna föränderliga värld måste lagstiftningen hänga med.

Det är nu 14 år sedan ett företag skapade en tjänst för att streama musik. För oss som växte upp med vinylskivor, kassettband och en värld efter ett givet mönster innebar cd-skivor och dvd lite av en revolution - och nu leasar vi musiktjänster. Världen är föränderlig.

Sociala medier har öppnat för nya möjligheter men samtidigt skapat en oro hos företagare inom de kreativa näringarna för vad som ska hända med deras verk och betalningen för desamma.

Därför är det kul att det har börjat presenteras och diskuteras böcker på Tiktok, vilket gör att ungdomar - kanske ni som sitter på läktaren i dag - har börjat gå till bokhandeln och köpa böcker. Bokhandlarna i sin tur saluför böckerna från Tiktok, och på så vis möts den gamla och nya världen. Hur mycket böcker det kommer att säljas i framtiden vet vi inte, men det är spännande när gränser förändras.

Upphovsrätten har delvis sina rötter i 1400-talets boktryckarkonst. Den moderna upphovsrätten uppstod dock på 1700-talet och övergick senare i immaterialrätt, vilket som sagt innebär ensamrätt till det man skapat, exempelvis en uppfinning. Detta innebär att man kan ange villkor för användning eller helt säga nej till att någon annan använder ens skapelse. Det ger också möjlighet att sälja rättigheterna vidare.

Dagens betänkande handlar om upphovsrätten på den digitala inre marknaden, och mer om detta finns att läsa i rapporten Upphovsrättens roll för skapandet - fundamentet för ett kreativt samhälle.

Den förra regeringen, vars proposition vi nu har på bordet, valde, som tidigare nämnts, att ha sittningar med ett hundratal branschorganisationer där alla fick göra inspel.

Jag vet att den dåvarande regeringen trodde att vi moderater, med flera, skulle hålla fast vid den ståndpunkt vi hade innan direktivet antogs i Bryssel. Så är det ju inte, och därför var detta lite överraskande för mig. Men det har gjorts ett omtag efter att man har inväntat en rättslig process och i ett försök att jämka ihop partierna i Sveriges riksdag för att uppnå ett brett stöd, vilket är bra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Upphovsrätten på den digitala inre marknaden

I dag anser nog de flesta att förslaget är långt mycket bättre än det var från början och att det nu är nödvändigt att få det på plats.

Det hade varit önskvärt att alla länder implementerade direktivet rakt av så att vi alla hade samma underlag. Det hade skapat bäst förutsättningar för företagen på den inre marknaden vad gäller att förhålla sig till en uppsättning regelverk. Då skulle det som är skyddat i Holland eller Belgien även vara skyddat i Sverige, och det som är tillåtet där även vara tillåtet här. Denna väg framåt måste vi gå.

Så har det dock inte blivit, men som någon sa handlar det om en balans mellan olika värden. Mer arbete kommer att behövas framåt; vi stannar inte här. Detta är inte slutprodukten, även om det klubbas igenom i dag för att träda i kraft den 1 januari 2023. Moderaterna instämmer i att det är viktigt att få detta på plats.

Dock kommer ett svenskt företag som vill verka i Danmark eller Finland att behöva juridisk hjälp även där, så det blir alltså fler steg än önskvärt. Därför står konkurrensregler och den gemensamma marknaden i fokus för Moderaterna.

Herr talman! Gamla system bör anpassas till nya tider och ny teknik, och Europa behöver välfungerande upphovsrättsregler för den digitala tidsåldern. Därför yrkar vi bifall till utskottets förslag och avslag på reservationerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Upphovsrätten på den digitala inre marknaden

Herr talman! För Kristdemokraternas räkning vill jag yrka bifall till utskottets förslag och avslag på motionerna.

Regeringen föreslår nya regler på upphovsrättsområdet som syftar till att anpassa upphovsrätten till den senaste tekniska utvecklingen. Det är med glädje jag hör att det är en bred uppslutning bakom detta, och också vi kristdemokrater säger: Äntligen!

Inledningsvis vill jag framhålla att en modernisering av upphovsrätten är nödvändig för att den ska fungera i det alltmer digitaliserade samhället, och därför välkomnar vi att EU-gemensamma regler med ett sådant syfte nu genomförs i svensk rätt. Vi kristdemokrater framhåller också att de nya reglerna är ändamålsenligt utformade och leder till att upphovsrätten nu kommer att fungera på ett bättre sätt på den digitala inre marknaden. Mer harmoniserade regler skapar förutsättningar för fler kulturarbetare att få en rimlig chans att försörja sig.

Den stora samhällsförändring som digitaliseringen medfört har strukturellt haft både positiva och negativa konsekvenser för aktörer på den digitala marknaden. Till de positiva kan räknas att det blivit enklare och billigare att föra ut information om de verk som framställs. Till exempel kan utställningar och arbetsprover marknadsföras enklare och även mer effektivt. De negativa konsekvenserna har dock varit mer påtagliga, såsom möjligheten att få inkomster från användningen av verk.

Herr talman! Även om teknikutvecklingen i sig varit en ledande och dominerande faktor de senaste drygt 20 åren lever inte digitaliseringen sitt eget liv utan samverkar med andra företeelser i samhället. Utvecklingen vad gäller sämre inkomstmöjligheter har kommit stegvis och ofta som ett resultat av den påverkan som digitaliseringen haft på andra aktörer som upphovsrättsaktörer är beroende av som leverantör av sitt verk. De ekonomiska rättigheterna innebär en rätt att förfoga över verket.

Propositionens förslag, liksom det bakomliggande direktivet ser vi Kristdemokrater, syftar till att skapa en bättre balans mellan parterna på den upphovsrättsliga avtalsmarknaden. Det ger en rättvisare fördelning av de intäkter som genereras av kreativt innehåll, inte minst på internet. Därför, herr talman, är det av stor betydelse att det nu har antagits ett direktiv som syftar till att förbättra och även restaurera upphovspersonernas ställning och erkänner upphovsrättslagens funktion att skydda och säkerställa en fortsatt kulturproduktion av hög kvalitet.

Vi kristdemokrater vill värna två bärande värden, dels äganderätten, dels öppenheten i den digitala världen. Det är en balansgång som måste hanteras med eftertänksamhet. Vi tillstyrker regeringens proposition och menar att den bidrar till en stabil grund som på ett tillräckligt träffsäkert sätt hanterar båda aspekterna. Men vi måste också vara öppna för att det är en process som inte tar slut i och med dagens beslut, utan vi får fortsätta att följa frågan över tid.

Fru talman! Egentligen känns det lite främmande att begära replik på just Vasiliki Tsouplakis anförande, eftersom vi i grunden har en väldigt liknande syn på hur vi behöver stärka upphovspersoners rättigheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Upphovsrätten på den digitala inre marknaden

Men med anledning av Tsouplakis anförande måste jag ändå ställa en fråga när det gäller det som både Vänsterpartiet och Miljöpartiet har motionerat om, alltså att vi ska ändra skrivningen i lagtexten till "gjort vad de har kunnat", som är en mer direktöversättning av direktivets text. Har Vasiliki Tsouplaki några exempel på lagstiftning i Sverige där den formuleringen finns? Såvitt jag vet är det inte så som vi uttrycker oss i svensk rätt. Det begrepp som nu används är den vedertagna formulering som vi använder enligt svensk rättstradition och som departementet bedömer på alla sätt uppfyller de krav och den nivå som direktivet stipulerar. Det finns alltså ingen lägre skyddsnivå i den svenska formuleringen.

Min fråga till Vasiliki Tsouplaki är: Var i svensk rätt menar ni att vi använder uttrycket "gjort vad de har kunnat"?

Fru talman! Jag tackar Vasiliki Tsouplaki för förtydligandet. Jag tror att anledningen till att ledamoten inte kan nämna andra ställen i svensk rätt där denna formulering förekommer är för att den inte finns.

För oss socialdemokrater är det oerhört viktigt att vi, när vi implementerar EU-direktiv, gör det på ett sätt som är förenligt med svensk rättstradition och att det blir tydligt för domstolarna hur de ska bedöma. Och som jag sa tidigare anser vi att vi har landat nära direktivet i denna formulering, och juristerna på Justitiedepartementet hävdar att detta inte på något sätt innebär några lägre krav än det som direktivet stipulerar. Det är viktigt för oss.

Precis som ledamoten själv sa i sitt anförande, och som jag framhöll i mitt anförande, är det oerhört viktigt att vi värnar upphovsrättspersonernas möjligheter att få betalt för sina verk, följa hur de används och styra över användningen. Det menar jag att vi gör med den föreslagna implementeringen av direktivet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Upphovsrätten på den digitala inre marknaden

Fru talman! Slutligen vill jag ställa en fråga till Vänsterpartiet och ledamoten Tsouplaki: Är det Vänsterpartiets mening att vi just när det gäller upphovsrätt ska frångå svensk rättstradition och tillämpa någon ny typ av formulering?

Fru talman! Egentligen tryckte jag på knappen för replik av samma anledning. Vi fick ju frågan, eller påståendet, att vi de facto inte har gjort någonting. Ni säger att det bara är ni som har lyssnat på organisationerna. Vi har lyssnat på dem. De har berättat, och de har skickat samma underlag till oss alla att titta på.

Varför har vi då inte har landat i att skicka tillbaka ärendet och göra om det? Nu har väl Vänsterpartiet inte riktigt sagt så, eftersom man nu ändå säger att det skyndsamt behöver genomföras. Men precis som Åsa Eriksson från Socialdemokraterna tidigare anförde menar juristerna på departementet att det här inte ska vara ett problem, utan att det är så man uttrycker sig i svensk lag.

Mina tankar är desamma som Åsa Erikssons: Det är så här det ser ut när man skriver. Det finns också ett par andra skrivningar för det här som man skulle kunna använda och ändå komma fram till samma sak.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Upphovsrätten på den digitala inre marknaden

Det som inte nämndes senast men som jag tänkte ta upp är proportionaliteten. Det är ju också det som ska vara best effort i detta när man tittar på det. Jag är inte själv jurist, och ledamoten Vasiliki Tsouplaki har berättat att hon inte heller är det. Och alla kan ju inte vara det! Men under den tid detta har tagits fram har jurister sagt - om än inte i just detta ärende men om andra saker - att det här är jättesvårt även för jurister. Men i det här fallet finns det ändå en praxis där man garanterat måste följa EU-rätten. Det ska alltså inte vara några problem.

Jag förstår att ledamoten är ute efter ett steg tidigare, där man ska tolka det hela utan att komma fram till någon rättslig handling. Men jag kan ta upp det efter att ha fått mitt svar.

Fru talman! Tack, ledamoten Vasiliki Tsouplaki, för svaret! Nu vet vi vad som har diskuterats i kulturutskottet.

Jag skulle vilja säga att Moderaterna inte gör den här avvägningen enbart för att vi är oroliga för att det ska dra ut på tiden. När man pratar med juristerna på departementet hör man också att de säger att alla stater har en skyldighet att implementera detta lojalt, det vill säga att man måste följa det som gäller i EU-kraven. Där har vi alla ett åtagande att uppfylla.

Det går alltså juridiskt att skriva så här, enligt jurister, och nå samma mål som Vasiliki Tsouplaki är mån om att ta upp för organisationernas skull. Det är därför vi har landat i detta samtidigt som vi har den andra delen om att detta bör införas. När man har att följa den rättsliga princip som vi följer i Sverige och som sedan ska synkas med EU-lag ska det inte bli några bekymmer. Därför har man valt att ta steget fullt ut. Det är det som ligger bakom, och då vet alla aktörer det också.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Upphovsrätten på den digitala inre marknaden

Vi kommer att följa ärendet noga. Det tar inte slut i dag. Det kommer inte att dröja, för det finns redan arbetsgrupper som tittar på innehåll. Det ska göras avstämningar längs vägen, så man får vara på i processen och se vad som händer och följa det. Jag har inte sett att det blir några bekymmer eftersom det är sagt från den juridiska sidan att detta fungerar väl.

Fru talman! Sverige har starka kulturnäringar med välkända musiker, producenter, författare, filmskapare och bildkonstnärer som bidrar både till ett rikt och levande kulturliv här i Sverige och till en stark export och näring. Detta är starkt bidragande och viktigt för att ge en positiv bild av Sverige internationellt. Det gynnar också hela det svenska näringslivet, och det är naturligtvis också helt fundamentalt för ett samhälles demokratiska och mänskliga utveckling.

Fru talman! För att dessa branscher ska fortsätta att vara vitala, för att nya utövare ska kunna söka sig till branscherna och för att konstnärer ska kunna skapa under rimliga villkor är det centralt att vi har regelverk på plats som säkerställer att upphovspersoner får ersättning för de värden som de skapar och producerar. För ett fritt konstnärligt skapande krävs det mycket - det krävs att vi har goda och bra regelverk, det krävs att vi har trygghetssystem som fungerar och det krävs att det finns system som gör att man kan få ersättning för de värden och de verk som man producerar och säljer. Då är naturligtvis upphovsrätten helt central.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Upphovsrätten på den digitala inre marknaden

För Miljöpartiet har det under hela denna process varit viktigt att värna användares frihet på internet, att säkra att satir ska vara möjligt och att säkra att ideella verksamheter ska kunna verka utan att drabbas av onödiga hinder längs vägen. När upphovsrättsdirektivet väl landade på riksdagens och regeringens bord var vårt fokus att det är viktigt att det implementeras på ett sätt som kommer konstnärer och kulturskapare till godo.

Jag vill också passa på att här från talarstolen tacka alla som har varit inblandade i framtagandet av propositionen. Det gäller tjänstepersoner på departement, riksdagsledamöter som har arbetat med frågan både från näringsutskottet och kulturutskottet och inte minst alla aktörer som har bidragit med kunskap under resans gång.

Jag vill också lyfta fram det som redan har sagts här från talarstolen, nämligen att processen har varit oerhört gedigen med många möten och dialoger. Och jag tror att jag talar för många här i kammaren när jag säger att vi har höjt vår kunskap om dessa väldigt komplexa frågor. Detta är ju inte slutet av resan, utan det här är ett arbete som fortsätter. Vi har fler frågor som rör upphovsrätten på vårt bord. Vi har också en proposition som nu ska antas av riksdagen och som det sedan är av yttersta vikt att kontinuerligt följa upp. Då är det viktigt att ha lagt en grund för hela processarbetet.

Det är väldigt viktigt att vi nu får propositionen och implementeringen av upphovsrättsdirektivet på plats. Det innebär en modernisering. Det innebär flera steg som stärker upphovspersoners möjlighet att faktiskt få ersättning för de verk de skapar.

Det är en svår balans i vissa fall. Det är en trixig resa. Jag tycker att regeringen som har lagt fram förslaget och den nya majoriteten som också ställt sig bakom det i huvudsak har landat rätt när det kommer till den balansen, i ett första steg. Sedan önskar jag och Miljöpartiet - vi har också lagt fram några ändringsförslag på propositionen - att balansen hade varit något mer viktad mot upphovspersoners och konstnärers rättigheter. Det viktiga är kanske inte exakt i vilka delar, men den totala balansen skulle ha varit något mer viktad.

När man pratar om att alla parter i en sådan här bred process ska vara lite lagom nöjda eller missnöjda är det ändå viktigt att komma ihåg att det ofta finns en svagare part när sådana här avtal ska träffas. Det är ofta den enskilda konstnären, den enskilda upphovspersonen, och därigenom tycker Miljöpartiet att balansen kunde ha legat lite mer till förmån för denna part.

Fru talman! Vi har lagt fram några konkreta yrkanden. Jag ska bara helt kort redogöra för dem och för våra motiv för att lägga fram dem.

Det ena handlar om att stärka upphovspersoners ställning i relation till onlinetjänsterna. Det har precis hållits en debatt om just den frågan, där Vasiliki Tsouplaki väldigt väl beskrev det som Miljöpartiet också menar när det gäller formuleringen i 52 §, som kommer från upphovsrättsdirektivet, där det anges att en onlinetjänst ska ha "gjort vad de har kunnat" för att erhålla ett tillstånd. I propositionen uttrycker man det som "gjort det som skäligen kan krävas". Här har vi också landat i att det hade varit bättre att följa den skrivning som används i upphovsrättsdirektivet.

Jag har dock stor respekt för juristerna på Justitiedepartementet, och det är väldigt glädjande att höra från talarstolen att det finns en tro på att detta inte innebär en försvagning. Då är mitt budskap till oss alla här: Låt oss följa detta och ha en nära dialog med upphovspersonerna och deras organisationer för att säkra att det faktiskt blir så. Jag hoppas också att det finns en beredskap här i kammaren för att, om vi faktiskt har landat fel i ett antal sådana här formuleringar, vara beredda att lyfta upp denna lagstiftning till kammaren igen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Upphovsrätten på den digitala inre marknaden

Jag vet att det finns en oro hos sektorn för att dessa regler, när vi nu sätter dem på plats, inte kommer att vara ruckbara på ganska lång tid framåt. Det är klart att det måste finnas en framförhållning. Detta är regelverk som måste implementeras i väldigt många organisationer, och vi ska inte ha en ryckighet. Men om vi märker att det har landat i direkta felaktigheter - jag ser att det nickas i kammaren, och det gör mig glad - är vi i Miljöpartiet naturligtvis beredda att bistå i ett arbete för att justera den typen av felaktigheter.

Det andra vi har ett yrkande om rör den nya paragrafen 29 a §. Här finns bestämmelser om den rätt till information en upphovsperson som överlåtit sina rättigheter har. Paragrafen innehåller skrivningar som begränsar upphovspersonens rätt till information med hänsyn till exempelvis förhållandena i aktuell sektor, kostnader samt i det fall informationskravet bedöms oproportionerligt. Det är naturligtvis relevanta begränsningar i någon mån, men samtidigt är vi rädda att dessa begränsningar är alltför långtgående och kanske också tolkas alltför långtgående när detta sedan ska implementeras. Om det inte tillförsäkras insyn i hur verk används i både andra och tredje led blir det såklart omöjligt att bedöma om rättighetsinnehavarens ersättning är skälig. Hur detta regelverk tillämpas i praktiken kommer alltså att bli avgörande.

Därför har vi i vår följdmotion föreslagit att regeringen ytterligare ska undersöka hur rättighetshavare ska få tillräcklig tillgång till adekvat information om hur deras verk används även i tredje led. Detta yrkande, som vi har tillsammans med Vänsterpartiet, verkar inte få stöd här, men vi vill naturligtvis se det som ett medskick till regeringen i det fortsatta arbetet med upphovsrättsfrågor.

Vi tycker också att man borde utreda behovet av tvingande lagvalsregler eller andra åtgärder för att säkerställa att reglerna om överlåtelse av upphovsrätt inte kringgås. I artikel 18 i upphovsrättsdirektivet föreskrivs att upphovspersoner ska ha rätt till lämplig och proportionerlig ersättning, och detta föreslås implementeras genom 29 §. Dock kan denna tvingande bestämmelse kringgås genom att utländska bolag hävdar att svensk rätt inte ska kunna tillämpas på avtalen. Det här är en oro som vi tar på allvar. Vi menar att man bör kunna utreda detta vidare, även efter att vi har antagit propositionen.

Precis som Vänsterpartiet har vi också ett yrkande om att utvärderingen av den svenska implementeringen bör ske löpande. Jag förutsätter, eftersom man inte har yrkat bifall till det, att det är något man planerar att göra från regeringens sida.

Detta är viktigt. Det har redan kommit domstolsutslag, och det lär komma fler. Vi ser hur andra länder har valt att implementera denna lagstiftning, och vi kommer som sagt att få fler ärenden på vårt bord som rör upphovsrätten - till exempel frågan om oavvislig ersättningsrätt, som Vasiliki Tsouplaki nämnde nyss från talarstolen.

Avslutningsvis vill jag åter vända mig till landets konstnärer och upphovspersoner. Under pandemin var det en väldigt svår period för landets kulturliv. När det gäller implementeringen av upphovsrättsdirektivet kan det utgöra en pusselbit som faktiskt stärker möjligheten till intäkter och därmed också möjligheten till ett starkt och rikt kulturliv i Sverige. Därför är det viktigt att vi går vidare med frågan. Miljöpartiet vill också se några förändringar. Men framför allt är det viktigt att vi nära följer implementeringen framåt och är beredda att göra justeringar om så krävs. För att konstnärer och kulturskapare ska kunna verka under rimliga villkor, för att vi ska kunna ha det rika konstliv vi har och för att kulturen ska kunna vara den starka exportnäring den är behöver vi ett regelverk på plats som säkrar att tillräcklig ersättning kommer tillbaka till den som har skapat verk till glädje för svenska folket och hela världen.

Upphovsrätten påden digitala inre marknaden

Jag yrkar bifall till reservation 4, som handlar om vårt motionsyrkande 3. I övrigt ställer jag mig såklart bakom samtliga Miljöpartiets reservationer.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 13.)

Ett höjt försörjnings-krav för arbetskrafts-invandrare