Fru talman! Alla frågor som hanteras av riksdagens kammare är av stor vikt för oss medborgare och för vårt lands utveckling i stort och smått. Men när vi står här i dag handlar det inte bara om en viktig fråga utan om en fråga om liv och död.

När jag, som är född i mitten på 70-talet, var liten fanns det inte jättemånga barnprogram på tv. Men det som gjorde allra störst intryck och som präglade hur jag tog ansvar ute i trafiken under hela min uppväxt var Olyckan, alltså Ted Åström utklädd till skadeglad, superläskig och bandagerad olycksjagare med huvudet genom ett cykeldäck som sjöng: "Passa er för mig, annars händer det en grej". Och som jag passade mig.

TU13 om trafiksäkerhet berör många delar och aspekter av det breda området såsom bil, cykel, fotgängare, elsparkcykelförare, yrkesförare, körkortsregler, viltolyckor och så lite tidsomställning. Listan är lång. Det handlar om människors liv och säkerhet, och det är positivt att kunna konstatera att trots en kraftig befolkningsökning och fler bilar, lastbilar, bussar, A-traktorer och EU-mopeder har bland annat teknikutveckling och trafiksäkerhetsarbete bidragit till att antalet omkomna i trafiken de senaste 15 åren minskat med 37 procent.

Sverige är ett föregångsland när det gäller trafiksäkerhet. Ett ambitiöst, systematiskt och förebyggande arbete bedrivs för ökad trafiksäkerhet. Det visar att utvecklingen över tid går åt rätt håll men att vi fortfarande har mycket kvar att göra för att nå målsättningen att ingen ska skadas allvarligt eller mista sitt liv i trafiken.

Fru talman! De första fyra månaderna i år har 58 människor mist livet i trafikolyckor, redovisar Transportstyrelsen. Alla dessa olyckor har dock inte att göra med det vi oftast menar när vi talar om trafiksäkerhet. Det finns tyvärr människor som själva väljer att avsluta sitt liv med hjälp av olika trafikslag. Psykisk ohälsa är ett av de viktigaste samhällsproblemen vi har att hantera, och även om sådana åtgärder inte finns i betänkandet här i dag påverkar detta statistiken för trafiksäkerheten. Det gör att förare av såväl tåg som tyngre fordon ofrivilligt kan bli en del av en händelse där en annan människa tagit beslutet att avsluta sitt liv i trafiken. Hemma hos oss innebär detta att när makens personsökare ringer om en utryckning med räddningstjänsten kan det mycket väl gälla den makabra uppgiften att plocka upp delarna efter den som valt suicid som enda vägen ut.

För att vi ska nå målsättningen om noll skadade och omkomna i trafiken måste dessa frågor lyftas fram. Psykisk ohälsa finns mitt ibland oss, hela tiden. Även om ingen kan göra allt är vi väldigt många som kan göra något.

Fru talman! Nollvisionen för trafiksäkerheten som 1997 beslutades av riksdagen innebär att ingen ska dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor inom vägtransportområdet. Vi behöver fortsätta arbetet med ökad trafiksäkerhet. I det sammanhanget skulle jag vilja lyfta fram några av många viktiga frågor.

För det första behöver vi stärka den polisiära närvaron på våra vägar. Den organiserade brottsligheten har djupa rötter och många grenar. Vid sidan av skjutningar och sprängningar är numera också områden som bidragsfusk och stölder viktiga inkomstkällor för kriminella. På svenska vägar rullar ett stort antal olagliga lastbilar som fraktar droger och vapen in i landet och stöldgods ut från landet. Dessa åkerier struntar helt i lagar kopplade till vilotider, regler kring säkerhet och miljö för fordonen.

I en studie av Henrik Sternberg, biträdande professor och logistikforskare på Iowa State University i USA, bekräftas bilden att det sker omfattande fusk inom yrkestrafiken på svenska vägar. Detta innebär minst 300 miljoner kronor i uteblivna skatteintäkter. Det innebär också att svenska åkerier får svårare att överleva och att det blir sämre miljö och större möjlighet för den organiserade brottsligheten att frakta varor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

För det andra finns det ett antal saker att utreda för ökad säkerhet, till exempel alkobommar i alla våra hamnar, obligatorisk gps vid in- och utfart samt betydligt fler drogkontroller på väg. Vi bör också fundera över om fler bilar borde ha alkolås.

För det tredje bör vi snabba på rustningen av svenska vägar och även utbyggnaden av två-plus-ett-vägar och vägräcken. Regeringen har under sina åtta månader vid makten redan lagt om politiken för infrastruktur. Samhällsnyttan kommer att vara vägledande. Det innebär att det frigörs resurser till bättre och säkrare vägar. Dessutom tillför regeringen betydande resurser till rättsväsendet i stort som bland annat ger möjlighet att bekämpa brott, även på väg. Detta sammantaget ger långsiktigt verktyg att ytterligare stärka säkerheten.

Ett uppdrag som redan ligger och där det är av största vikt att det går i hamn är hanteringen av oövervakade järnvägsövergångar där släckt lampa innebär att tåget är på ingång och tänd lampa betyder att det är fritt fram att köra. En sådan övergång innebar en obehaglig olycka i Nyköping för några veckor sedan. När Per Andersson med kollegor från Sörmlandskustens räddningstjänst larmades ut möttes de av ett fordon med ungdomar som blivit påkörda av ett passagerartåg vid en plankorsning utan bom.

Trafikverket har i uppdrag att bygga bort dessa dödsfaror, och det är ett viktigt uppdrag för att minska risken för olyckor.

Fru talman! Ibland är olyckan framme helt i onödan, kan man tycka. Ibland är det förutsättningar som vi kan påverka med regelförändringar, bestämmelser, förändrade direktiv, kontroller eller teknikutveckling. Men många gånger är det faktiskt upp till var och en - hur vi lär våra barn att handskas med trafiken, hur vi själva respekterar regler och våra medtrafikanter, hur vi mår och respekterar yrkesgrupper som har sin dagliga arbetsplats i trafiken men även många gånger till syvende och sist hur vi ansvarar för att vi själva beter oss och syns.

Fru talman! I betänkandet finns ett antal förslag till åtgärder där vi nu på samhällsnivå arbetar vidare för att nå målet att ingen ska skadas allvarligt eller mista livet i trafiken. Säkerheten i A-traktorer - bälte, en person per plats och vinterdäck på vintern - är en ack så viktig del för att den frihetsskapande A-traktorn ska kunna fortsätta vara ett viktigt transportmedel för våra unga ute i landet.

Avslutningsvis vill jag uppmana till omtanke, respekt och eget ansvar i trafiken samt till att vi alla införskaffar och använder oss av den billigaste livförsäkring som finns när vi nu njuter av ljuva sommarkvällar och efterlängtade kvällspromenader: en reflexväst. Syns du så finns du - så håller vi Olyckan på avstånd!

Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet och önskar såväl talman som medarbetare och kollegor i trafikutskottet en trevlig och efterlängtad sommar när det nu snart blir dags.

(Applåder)

(ANDRE VICE TALMANNEN: Tack så mycket! Jag får önska detsamma.)

Fru talman! I dag debatterar vi trafikutskottets betänkande om trafiksäkerhet. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.

Att vi har trafiksäkra vägar i landet är oerhört viktigt, och Trafikverkets arbete med en nollvision har räddat många liv. Sverige är ett föregångsland när det gäller trafiksäkerhet, och det svenska trafiksäkerhetsarbetet är framgångsrikt. Ett ambitiöst, systematiskt och förebyggande arbete har bedrivits för ökad trafiksäkerhet, och det har resulterat i färre omkomna i trafiken.

Det är dock oroande att olyckssiffrorna i vägtrafiken är tillbaka på nivåerna före pandemin. Vi behöver fortsätta arbeta med trafiksäkerheten för att uppnå nollvisionen.

Tyvärr vet vi att med eftersatt underhåll blir även våra vägar i sämre skick. Lappa och laga är något som kännetecknar Trafikverkets åtgärder. För att hålla vägnätet fungerande prioriterar Trafikverket åtgärder som ger effekt på kort sikt - till exempel att laga sprickor eller hål i asfalten i stället för att bygga om vägkroppen, vars underbyggnad många gånger är i så dåligt skick att den vittrar sönder. När Trafikverket lagar asfalten med akut avhjälpande underhåll håller vägen ett tag till. Det säkerställer trafikanternas säkerhet, men det sker med vetskapen att asfalten snart kommer att behöva lagas igen. Det blir dyrare i längden, och det orsakar fler störningar för person- och godstrafiken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

Fru talman! Vad den förra regeringen lämnade efter sig var en gigantisk underhållsskuld. Åker man runt på vägarna i Sverige ser man att vissa vägar är i oerhört dåligt skick. En analys som Transportföretagen nyligen tagit fram visar att var tionde statlig väg är i mycket dåligt skick. De håller inte måttet.

Jag är glad över att vi nu har en regering som tar dessa uppgifter på stort allvar. I den första budgeten som togs fram lades 1 miljard på vägunderhåll och trafiksäkerhetshöjande åtgärder. Skulden är stor, men nu börjar vi beta av den för att få ett robust vägnät i hela landet. Med nollvisionen som utgångspunkt byggs och underhålls vägnätet så att en så hög trafiksäkerhet som möjligt kan uppnås.

Fru talman! Epatraktorn eller A-traktorn är en stor fråga för många av landets ungdomar, för att kunna ta sig till skolan när bussen slutar gå där den brukade gå eller för att ta sig runt på fritiden.

För den nya regeringen är A-traktorn viktig att försvara i EU. Den anser att reglerna för A-traktor ska utformas i Sverige utifrån svenska förutsättningar.

Vi vet dock att flera mycket allvarliga olyckor där A-traktorer varit inblandade tyvärr har skett. Därför fattade regeringen beslut om flera nya regler så sent som den 8 juni.

De nya reglerna innebär att den som färdas i A-traktor ska använda bälte och att det ska sitta endast en på varje passagerarsätesplats. Regeringen har tidigare gått vidare med Transportstyrelsens förslag om att Atraktorer som körs på vintern ska ha vinterdäck. De nya reglerna är viktiga för att garantera svenska ungdomars möjlighet att säkert färdas i Atraktor, men de borde ha införts för länge sedan.

Fru talman! Jag tackar ledamoten Linda W Snecker för frågan. Ledamoten nämnde några partier som inte var för motionen. Och jag hörde inte att hon sa att Vänstern var för motionen. Stämmer det att ni inte var för denna motion? Det är intressant att det är så.

Sedan är det brukligt när det handlar om enskilda motioner, och inte kommittémotioner, att partierna inte plockar upp det som står i dem. Det händer inte ofta att partierna plockar upp sådant. Vi har det inte som praxis i vårt parti att något som står i en enskild motion blir partiets politik.

Detta är någonting som en enskild motionär har skrivit om. Förvisso är det en jätteviktig motion. Men, som sagt, det är inte partiets politik det handlar om, som ledamoten Linda W Snecker säger, utan detta är en enskild motion. Och jag har förstått att ledamoten Linda W Snecker nu stöder den.

Svaret på ledamotens fråga är alltså att det inte är brukligt att vi gör så.

Fru talman! Jag tackar än en gång ledamoten Linda W Snecker för frågan. Jag håller med ledamoten om att de som tittar på denna debatt på tv efteråt nog inte förstår precis vad vi menar.

Men ledamoten säger hela tiden att det är vår politik. Men det var en ledamot som lyfte fram detta, och det är inget förslag som partiet lägger fram.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

Nu svarade inte ledamoten på min fråga, men jag tyckte att hon tidigare sa att Vänstern inte stod bakom detta förra året utan plockar upp detta nu. Det är intressant att det är på det sättet.

Men svaret på frågan är att detta är en viktig fråga. Det är inte tu tal om detta. Men i nuläget är det en enskild motion och då är praxis att partiet inte plockar upp den. Jag vet inte hur det är i Vänsterpartiet. Det får väl ledamoten svara på i en annan replik. Men normalt gör man inte så.

Fru talman! Jag tackar Daniel Helldén för frågan. Potthål kallas de alltså. Många av oss har åkt runt i landet, och det går inte att undvika att se att många vägar är väldigt dåliga. Det handlar om denna underhållsskuld som jag och andra pratar mycket om. Som vi ser det har den förra regeringen inte lagt de pengar som de skulle ha lagt för att rusta upp och fixa i ordning vägarna.

Den analys som jag refererade till visar att det framför allt är i Jämtland, Gävleborg och norrut som de sämsta vägarna finns. Vi menar att detta är någonting som det måste tas tag i.

På frågan om att man får köra med tyngre fordon visar experter att det som ledamoten säger inte är sant. Vägarna kommer att klara sig lika bra med det förslag som är på gång. Vi tror att det är ganska viktigt.

Lyssnar man på dem som vurmar för miljön säger de att man kan lasta mer på dessa stora lastbilar och därför kommer att slippa köra med mindre bilar. De stora lastbilarna får med sig en större last. Vi tror därför att detta är positivt för helheten.

Frågan om underhållet måste lösas, och då måste pengar skjutas till oavsett om det är tyngre fordon på vägarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

Svaret på ledamotens fråga är att vi inte tror att vägarna kommer att försämras om det blir tyngre trafik.

Fru talman! Jag tackar återigen Daniel Helldén för hans frågor.

Jag ser inte att det finns någon paradox i det vi säger. Däremot tycker jag nog att det som ledamoten är inne på är en paradox. Detta görs ju också för miljöns skull. Genom att man kan lasta tyngre på lastbilarna och få med sig mer frakt blir det bättre för miljön, eftersom man slipper köra flera gånger.

Det är dessutom omöjligt att bygga järnväg till varenda plats där man i dag använder lastbil. Jag tycker att detta är ett komplement, och det är bra att man gör i ordning vägnätet. Det är regeringen precis inne på.

Det är viktigt att vi hela tiden lyfter fram att vi vill se förbättrade vägar i hela landet, inte bara i vissa delar. Det är tanken med detta, men det kommer att ta tid. Vi förstår att det här inte är någon quickfix.

Däremot är det viktigt att sätta ned foten och säga: "Det här vill vi ändra på." Sedan kommer det naturligtvis att ta tid. Men det är viktigt att vi gör något så att människor känner att vi har en ny regering som vill göra förändringar.

Fru talman! I dag ska vi debattera trafiksäkerhet, som ligger mig väldigt varmt om hjärtat.

Sverige har drivit ett framgångsrikt trafiksäkerhetsarbete under lång tid och är det land i världen som har lägst antal döda i trafiken per invånare. Många svenska uppfinningar har bidragit till detta, från säkerhetsbältet, som har räddat många liv, till den första kvinnliga krockdockan, som nyss presenterades. Samtidigt har vägarna steg för steg förbättrats, med planskilda korsningar, mitträcken för att undvika frontalkollisioner samt rondeller.

Sverige skapade nollvisionen, ett mentalt mitträcke att hålla sig i för att steg för steg fortsätta att minska antalet döda i trafiken till noll. Vad krävs det då för att ingen ska dö i trafiken? Analyser visar att de viktigaste orsakerna till olyckorna är för hög hastighet, alkohol och andra droger samt trötthet och annan ouppmärksamhet. Den mänskliga faktorn ligger faktiskt bakom över 90 procent av alla olyckor.

Fru talman! Huvudmotivet till utvecklingen av självkörande bilar var just att man ville underlätta för föraren, överbrygga olika mänskliga brister och kraftigt minska antalet olyckor. I en studie beskriver det amerikanska bolaget Waymo, som utvecklar självkörande bilar, att 92 procent av de olyckor med dödlig utgång som ingick i studien hade kunnat undvikas om bilen varit självkörande. Det är ett ganska intressant faktum.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

Helt självkörande bilar ligger dock en bit fram i tiden. Samtidigt finns mycket av tekniken redan i dag i bilarna vi ser runt omkring oss. Det är därför viktigt att vi ser över hinder för att testa tekniken på ett säkert sätt, med större tester i verklig miljö, och successivt införa tekniken för specifika ändamål. Sverige har förutsättningar att bli ett föregångsland när det gäller självkörande fordon och därmed utnyttja alla de stora samhällsnyttor som tekniken medger, inte minst inom trafiksäkerhet.

Det är lätt att fascineras av ny teknik, och vi liberaler är teknikoptimister. Sveriges framgång inom trafiksäkerhet har dock till största delen skapats genom att man gnetat med att steg för steg förbättra våra vägar och sett till att fordonen blivit säkrare för varje ny årsmodell, inte minst med hjälp av system som kompenserar för människans många felbeslut.

Vad kan vi då göra mer åt den mänskliga faktorn under tiden självkörande bilar utvecklas? Vi vet att olycksrisken ökar i takt med en högre hastighet på fordonen. Även växthusgasutsläpp och buller har samma koppling till hastighet. Utöver personligt lidande försämras miljön, och samhällets kostnader ökar. För säkrare vägar vill vi liberaler att man vid offentlig upphandling av transporttjänster ska ställa krav på hållbara hastigheter, det vill säga att leverantörens fordon håller hastigheten. Det skulle ha en dämpande effekt på medelhastigheten på våra vägar och radikalt minska utsläppen.

Uppföljning och kontroll är en viktig del av regelefterlevnaden. Liberalerna vill se fler trafikpoliser. Vi har på våra svenska vägar många fordon, inte minst utländska, som inte skulle gå igenom en kontrollbesiktning. Vi behöver därför betydligt fler fordonskontroller. Samtidigt behöver kontroller utföras av användning av alkohol och andra droger och av att reglerna för hastighet och kör- och vilotider respekteras. Här är arbetet med alkobommar i våra hamnar en viktig pusselbit.

Hand i hand med ny teknik och kontroller av att man följer lagarna måste också det basala underhållet av våra vägar öka för ökad trafiksäkerhet. Vi vill se ett ökat underhåll i hela landet, inte minst ute i det mindre trafikerade vägnätet. Trafiksäkerheten ska inte bero på var i landet man bor. Till exempel har vägmarkeringar en avgörande påverkan på trafiksäkerheten, oavsett om det är det mänskliga ögat eller en kamera som ska upptäcka markeringarna. Man måste veta att man håller sig på sin sida av vägen. Det krävs en översyn av standarden på vägmarkeringarna i vårt land.

Liberalerna tror på teknikens möjligheter att öka trafiksäkerheten. Allt fler bilar är uppkopplade och kan dela sina trafiksäkerhetsdata för att till exempel identifiera isfläckar eller andra bilar vid skymd sikt. Det kan till exempel göra att man i tid kan åka ut och salta vägarna. Potentialen i informationen i dagens fordon kan utnyttjas betydligt bättre, och regler som hindrar utvecklingen bör ses över.

De oskyddade trafikanternas andel av dödsolyckorna är en oroväckande trend, inte minst andelen cyklister och gående. Av 210 omkomna 2021 var 85 oskyddade trafikanter - hela 40 procent. Liberalerna vill se en översyn av de oskyddade trafikanternas trafikmiljöer.

Här spelar tillgången på data en väldigt viktig roll, så att forskning och utveckling baserad på olycksdata kan underlättas. Det ska naturligtvis ske med hänsyn till den personliga integriteten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

Reglerna för tillgång till Trafikverkets system för trafikolyckor, Strada, ändrades för några år sedan av integritetsskäl. Översynen var bra, men tillgången till data har dock strypts till den grad att viktigt trafiksäkerhetsarbete inte kan utföras.

Det kan få till följd att trafiksäkerheten, inte minst för till exempel de oskyddade trafikanterna som motorcyklister, riskerar att bli eftersatt. Liberalerna vill undersöka konsekvenserna av den restriktiva tillgången till data och hur oönskade effekter kan åtgärdas.

En viktig del i trafiksäkerhetsarbetet är tillgången till en gedigen körutbildning. Här behöver vi komma åt de illegala körskolorna och förbättra andelen som klarar teori och körprov. Annars riskerar vi att om kanske fem tio år få ett ökat antal olyckor på våra vägar på grund av att vi har sämre utbildade förare än i dag.

Jag tänkte också ta upp frågan om mopedbilar och A-traktorer. Antalet mopedbilar har ökat kraftigt under de senaste två åren. Det krävs samma körkort som för en EU-moped, där det i båda fallen är 45 kilometer i timmen som är maximal fart.

Försäkringsbolaget If kom med en rapport för 2021 som visar att var fjärde mopedbil är inblandad i en olycka. Man kör av vägen eller krockar med ett annat fordon.

Vi liberaler är positiva till ny teknik och den ökade mobilitet som det ger framför allt våra ungdomar. Men det får inte samtidigt leda till ökade personskador. Jag ser därför fram mot VTI:s rapport om mopedbilars och A-traktorers påverkan på trafiksäkerheten som ska levereras i november i år.

Den 15 juli 2020 ändrades reglerna för A-traktorer. Det har medfört att det är betydligt enklare att manipulera hastigheten och ställa om bilen till att inte ha någon hastighetsbegränsning.

Antalet tyngre fordon som registreras som A-traktorer har ökat. Samtidigt har antalet olyckor ökat. Därför har nu regeringen tagit tag i detta. Man har beslutat att fordonen måste ha vinterdäck.

Nyss beslutades det att säkerhetsbältet behöver användas och att det maximalt får sitta en person per plats, vilket för mig är en självklarhet. Vi fortsätter att titta på frågan. Bland annat tittar man över detta med A-traktorer i EU:s körkortsdirektiv.

Fru talman! Vi kan alla drabbas av sjukdomar som kan påverka vår körförmåga. Därför är det viktigt att det finns ett enhetligt sätt att testa om en sjukdom eller nedsatt syn verkligen påverkar själva körförmågan. Liberalerna vill därför att man ser över att trafikmedicinska bedömningar görs på samma sätt i hela landet. I dag är det beroende av kompetensen ute i de olika regionerna.

Slutligen, fru talman, vill jag ta upp det tillkännagivande som Liberalerna tog initiativ till för två år sedan. Det gäller de personer som testar synen och som visar sig har syndefekter. Deras körkort återkallas direkt.

Det medför att de inte har en ärlig chans att visa om deras körförmåga påverkas av synfelet. Det är inte rimligt. Det berör 1 000 personer varje år, där forskning visar att hälften fortfarande skulle kunna köra trafiksäkert. VTI har tagit fram en rapport, och regeringen ser just nu över frågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

Fru talman! Avslutningsvis: Trafiksäkerhet är ett område som Sverige har all anledning att vara stolt över, samtidigt som mycket arbete återstår för att vi ska nå nollvisionen.

(Applåder)

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Frågan om hastigheten ligger mig varmt om hjärtat. Det är en av anledningarna till att jag gärna vill driva på utvecklingen mot självkörande bilar.

Utredningar har visat att vi kommer att få en lugnare takt på våra vägar om man överlåter till bilen att hålla takten. Då kommer alla bilar att köra i ungefär samma takt.

Jag tog också upp i mitt anförande att vi vill att offentliga myndigheter som gör upphandlingar ska ställa krav på att man ska hålla hastigheten.

Det görs också många försök när det gäller geofencing. Man stänger geografiskt in ett visst område. Inom det området kan du bara hålla en viss hastighet.

De flesta av våra bilar i dag är uppkopplade. På det sättet kan man styra så att en bil inte kan köra fortare än en viss hastighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

Vi i Liberalerna står bakom att man skulle kunna titta på detta, till exempel runt skolor. Där har vi ofta 30 kilometer i timmen. Man kan också på annat sätt utnyttja tekniken på områden med geofencing, det vill säga att man stänger in.

Samtidigt tror vi mer på den tekniken. Man väljer ut var i områdena, baserat på trafiksäkerhet, som man ska tillämpa det. Men att göra det generellt och säga att man styr bilarna tror vi inte på.

På olika sätt i olika situationer kanske du behöver gasa. Vi tror även på att personer ska få köra sitt fordon. Men de ska naturligtvis hålla sig inom hastighetsbegränsningarna. Det är därför vi också driver på för fler trafikpoliser.

Fru talman! Tack, Daniel Helldén, för de vidare frågorna! I mitt anförande tog jag ju upp att vi skulle möjliggöra större tester i verklig miljö. Där relaterade jag mycket till självkörande bilar men även till annan teknik som är kopplad dit.

När man gjorde utredningen om ISA - alltså konstant fart, där man satte en gräns för hur fort bilarna kunde åka - fanns inga uppkopplade bilar. Det är först nu som man börjar få möjligheten att jobba med geofencing.

Jag skulle välkomna tester i större skala där kanske en stad skulle vara villig att titta på geofencing runt ett antal skolor och se hur det faller ut. Utifrån det kan man sedan dra slutsatser som man kanske sedan kan överföra till fler ställen runt skolor och även till andra områden. Men det krävs att det finns en kommun som är med på detta, för skolorna ligger ju i kommuner, och det är kommunerna som har rådighet över frågan. Det är egentligen inte staten. Men jag välkomnar att man skulle testa tekniken på det här sättet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

Ledamoten tog också upp att man skulle kunna öka hastigheten på vissa vägavsnitt. Vi i Liberalerna ställer oss också positiva till variabla hastigheter, där man kan ändra hastigheten beroende på hur mycket bilar som kör för tillfället och vägens skick. Däremot vill vi förbättra underhållet generellt så att vi inte behöver sänka hastigheten ute på landsbygden på grund av att underhållet har varit undermåligt. Om trafiksäkerheten sänks måste man ju sänka hastigheten. Det är ett fokus för oss att få upp trafiksäkerheten på de vägarna. Men tack för frågan!

Fru talman! Också jag ska gå in i denna debatt om trafiksäkerhet, även om jag känner att vi är väldigt överens i de här frågorna.

Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 14. Den berör trafiksäkerhet för mopedbilar och A-traktorer.

Detta med A-traktorer har lyfts här i kammaren i dag. Jag kommer att fortsätta att göra det. Jag tycker att det är en viktig fråga, också för att det har skett en så stor förändring i och med att det är så många fler som i dag använder A-traktorer.

Detta är också en mycket tydlig landsbygdsfråga. Många gånger är det ju en brist på kommunikation och en brist på kollektivtrafik som gör att dessa ungdomar måste hitta en lösning. Kanske föräldrar eller kompisar inte alltid har möjlighet att hantera detta med transporterna.

Jag är jätteglad över de förändringar som är beslutade om ett bättre regelverk för A-traktorer där man ska ha vinterdäck på vintern och använda de säkerhetsbälten som finns. Så sent som i vintras bevittnade jag en olycka precis utanför mitt hus. Det var två tjejer som kolliderade och inte hade säkerhetsbälte. Det var ingen hög hastighet. Jag vet vilka de var; man såg dem varje dag när de var på väg till gymnasiet. Hade de använt säkerhetsbälte hade de inte fått den nackproblematik de fick. Nu tror jag ändå att det gick ganska bra, men detta är viktigt. Därför är de beslut som är fattade alldeles utmärkta.

När man nu har fattat dessa beslut om att förbättra tekniken är det också viktigt att ta nästa steg och ge dessa ungdomar möjlighet att köra lite fortare. 30 kilometer i timmen är långsamt. Jag har varit lantbrukare och kört mina 30-kilometerstraktorer, och när jag sedan fick köra 40 kilometer i timmen var det jättestor skillnad. Det är det också för dessa ungdomar.

Säkerheten har på detta sätt blivit mycket bättre. Jämfört med de gamla A-traktorerna - jag var också med där en gång i tiden - som hade stel bakaxel och breda däck, och som man egentligen fick köra så fort man kunde på två växlar med det regelverket, ger den här tekniken otroligt mycket bättre fordon att hantera i en lite högre hastighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

Jag hoppas att vi kan gå vidare med detta och fatta det beslutet lite längre fram. Jag känner ändå att vi har en majoritet för detta.

När det gäller säkerhet generellt sker ändå ganska många olyckor i trafiken. År 2021 hade vi 220 omkomna, varav 20 procent kunde relateras till alkohol och droger. Att punktmarkera alkohol och droger är viktigt för att öka trafiksäkerheten. Oavsett vilken hastighet du håller och hur väl du sköter dig kan du möta sådana som är drogpåverkade. Precis som någon var inne på tidigare i dag är kontrollen vid hamnarna jätteviktig, men vi behöver också generellt mer kontroller ute för att se till att alkohol och droger används så lite som möjligt i trafiken.

Det finns också nykterhetsstödjande teknik med alkolås, bommar och så vidare. Även där sker det mycket som går i rätt riktning för att stötta i den delen.

Generellt går tekniken många gånger i rätt riktning för att förbättra säkerheten. Med de A-traktorer som gick i 45 kilometer i timmen upplevde många att man hann i fatt dem, att de var en risk och att de skapade köer. I dag har allt fler bilar adaptiva farthållare, vilket innebär att om du hinner i fatt en A-traktor bromsas du in på ett bra sätt så att du inte får den risken. Det är inte alltid självklart att vi ska göra om A-traktorn; det kanske är bilarna vi ska göra om genom att använda den nya teknik som finns för att få ned olyckorna.

Det som lite grann kan få en att studsa när det gäller den statistik vi tagit del av i arbetet med TU13 är de många viltolyckorna. Över 67 000 viltolyckor är väldigt mycket. Här borde man titta på hur man ska få ned detta. Trots allt är det inte så många dödsolyckor, men vi har allvarliga olyckor som gör att vi måste få ned den delen. Även här finns tekniska lösningar för att säkra övergångar, upptäcka vilt med teknik och så vidare. Också den delen är viktig att få till.

Sedan kan man apropå trafiksäkerhet fundera på om inte en bil i dag med all teknik har blivit näst intill som ett flygplan. Kanske borde man fundera lite på en utbildning i hur ett modernt fordon ser ut, för det börjar bli väldigt avancerat. Man kan också fundera på när du ska få använda dessa touchskärmar som ibland är väldigt breda, sitter ganska långt ifrån och ergonomiskt inte alltid är hundraprocentigt rätt för dig. Här finns nog ganska mycket att fundera på inför framtiden för att få ännu bättre säkerhet i trafiken.

Som avslutning vill jag ta upp det som EU-kommissionen varit inne på när det gäller nytt körkortsdirektiv. Körkortet är ju väldigt viktigt. Det är sådan sak man alltid vill ha med sig. Man använder det mycket som en id-handling. Dock är det ju lite hopplöst omodernt, fru talman, att inte ha en digital form av körkort i dag. När vi kan ha så många andra handlingar och id-system på annat sätt borde vi kunna lösa även detta. Nu ligger det ett förslag från EU-kommissionen om att vi ska komma fram med någon typ av lösning även i vårt utskott. Jag hoppas att vi kan jobba vidare med den delen och få en modernare teknik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

(Applåder)

Fru talman! I det här betänkandet hanteras bland annat motioner om fartgränserna för A-traktorer. Jag kan konstatera att alla har en åsikt om hur fort A-traktorerna kör. De kör antingen för fort eller för långsamt.

Jag tillhör dem som tycker att de tyvärr får köra för långsamt. Jag har därför i motionen 2022/23:1984 motionerat om att höja hastighetsgränsen till 45 kilometer i timmen, alltså samma som för mopedbilar, som har en helt annan teknisk konstruktion och som för de flesta framstår som betydligt sämre när det gäller krockar eller andra olyckor. A-traktorerna är ombyggda bilar och är i dag baserade på ganska säkra bilar och framförs i låg hastighet. Därmed är de betydligt mer krocksäkra.

Jag konstaterar dock att det från Trafikverket kommer en lång rad förslag om att ändra reglerna för A-traktorerna. De återupprepas av trafikutskottet. Det gör man på ett förtjänstfullt sätt. Man pekar på behovet av att höja säkerheten för de här fordonen med krav på säkerhetsbälte, på att det inte ska vara fler passagerare än det går att sätta fast med bälten - få passagerare i bilen helt enkelt - och på vinterdäck. Det ska också vara krav på bättre förarutbildning. Allt detta är relevant. Men det som saknas är höjningen av fartgränsen.

Jag har noga läst igenom trafikutskottets betänkande. Det förs bra resonemang om varför man ska vänta med att höja fartgränsen tills de säkerhetshöjande åtgärderna är fullt ut genomförda. Det är en rimlig inställning. Därför kommer jag inte att yrka bifall till vare sig min motion eller de två reservationer som föreslår bifall till den. Jag är dock tacksam över att ledamöter från andra partier, Sverigedemokraterna respektive Centerpartiet, storsint har inkluderat bifall till även min motion i sina reservationsförslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

Nu måste jobbet gå vidare med att höja säkerheten. Det behövs. Varje ungt liv som går till spillo i en olycka med en mopedbil eller en A-traktor är ett för mycket. Vi ska ha ned trafikdödligheten, särskilt på det här området.

När alla de åtgärderna är genomförda blir det upp till bevis i fråga om att höja fartgränsen. Man gör det antingen genom höjd fartgräns för Atraktorer eller genom det som vi kan läsa om i trafikutskottets betänkande när det gäller EU:s arbete med att införa ytterligare ett körkort: ett slags ungdomskörkort. Så långt det arbetet har kommit nu handlar det om en fartgräns på 40 kilometer i timmen.

Kanske ska vi inte slåss om 5 kilometer hit eller dit i slutänden. Även en höjning upp till 40 skulle innebära att de här fordonen bättre kan följa med i trafikrytmen inne i städerna, där de också framförs. Ute på landsvägen är det lättare att komma om dem. Det blir ibland en del oplanerade panikomkörningar, men det går trots allt lättare att på en bredare, öppnare väg ta sig förbi ett långsamtgående fordon.

Jag noterar trafikutskottets ganska omfattande resonemang om ungdomars transportbehov som argument för A-traktorerna. Jag instämmer i det.

Men det finns en sak man missar i sitt resonemang: den sociala faktorn. Det handlar inte bara om att ungdomar har möjlighet att åka och träffa varandra. Det är också en hobby för ett antal ungdomar som kanske ofta inte är intresserade av idrott i en eller annan form. När vi säger att vi ska stimulera aktiviteter för ungdomar för att de ska ha någonting att göra handlar det tyvärr ofta bara om traditionellt föreningsliv och idrottsliv. Väldigt sällan ägnar vi oss åt dem som är intresserade av motorer och motorfordon av olika slag.

Om vi tittar på de ungdomar som genom några decennier har hållit på med A-traktorer ser vi att det för några av dem har varit en inkörsport till en livslång bilhobby. Några av dem har mekat med och byggt på sina Atraktorer, lärt sig mycket på det och blivit skickliga bilbyggare, som vi skulle säga på svenska; på engelska kallas de customizers.

Några av dem bygger i dag världsberömda bilkreationer, custombilar, som visas upp på mässor världen över och i internationella tv-program där de får uppmärksamhet för sitt hantverkskunnande och sina konstruktionslösningar. I USA, som kanske ändå är bilismens och hobbyns hemland, anses svenska bilrenoverare och bilbyggare till och med vara de absolut bästa på sådana ombyggnationer och på att bygga hela fordon.

Det perspektivet finns alltså också. För en stor grupp ungdomar är det inte bara ett transportmedel. Det är också ett genuint intresse, som längre fram i livet kan ta dem långt.

Jag ser fram emot höjd trafiksäkerhet, ett nytt ungdomskörkort och så småningom höjd fartgräns för A-traktorerna. Det tycker jag ändå är det långsiktiga målet.

Trafiksäkerhet

Fru talman! Med det vill jag instämma i Carina Ödebrinks och Socialdemokraternas yrkande tidigare i debatten när det gäller bifall till reservation 10.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 20 juni.)