Magnus Oscarsson (KD) svarade Daniel Helldén i en replik om Trafiksäkerhet i debatten ”Protokoll 2022/23:127 Måndagen den 19 juni” den 19 juni 2023.
Daniel HelldénMP· i en replikVi måste se till att vägarna har ett bra skick. Vi pratar om trafiksäkerhet här, och det är problematiskt när det är hål i vägarna. Man kan skada sig rejält som cyklist, bilförare och så vidare. Men det blir lite…Fru talman! I dag debatterar vi trafikutskottets betänkande om trafiksäkerhet. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.
Att vi har trafiksäkra vägar i landet är oerhört viktigt, och Trafikverkets arbete med en nollvision har räddat många liv. Sverige är ett föregångsland när det gäller trafiksäkerhet, och det svenska trafiksäkerhetsarbetet är framgångsrikt. Ett ambitiöst, systematiskt och förebyggande arbete har bedrivits för ökad trafiksäkerhet, och det har resulterat i färre omkomna i trafiken.
Det är dock oroande att olyckssiffrorna i vägtrafiken är tillbaka på nivåerna före pandemin. Vi behöver fortsätta arbeta med trafiksäkerheten för att uppnå nollvisionen.
Tyvärr vet vi att med eftersatt underhåll blir även våra vägar i sämre skick. Lappa och laga är något som kännetecknar Trafikverkets åtgärder. För att hålla vägnätet fungerande prioriterar Trafikverket åtgärder som ger effekt på kort sikt - till exempel att laga sprickor eller hål i asfalten i stället för att bygga om vägkroppen, vars underbyggnad många gånger är i så dåligt skick att den vittrar sönder. När Trafikverket lagar asfalten med akut avhjälpande underhåll håller vägen ett tag till. Det säkerställer trafikanternas säkerhet, men det sker med vetskapen att asfalten snart kommer att behöva lagas igen. Det blir dyrare i längden, och det orsakar fler störningar för person- och godstrafiken.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet
Fru talman! Vad den förra regeringen lämnade efter sig var en gigantisk underhållsskuld. Åker man runt på vägarna i Sverige ser man att vissa vägar är i oerhört dåligt skick. En analys som Transportföretagen nyligen tagit fram visar att var tionde statlig väg är i mycket dåligt skick. De håller inte måttet.
Jag är glad över att vi nu har en regering som tar dessa uppgifter på stort allvar. I den första budgeten som togs fram lades 1 miljard på vägunderhåll och trafiksäkerhetshöjande åtgärder. Skulden är stor, men nu börjar vi beta av den för att få ett robust vägnät i hela landet. Med nollvisionen som utgångspunkt byggs och underhålls vägnätet så att en så hög trafiksäkerhet som möjligt kan uppnås.
Fru talman! Epatraktorn eller A-traktorn är en stor fråga för många av landets ungdomar, för att kunna ta sig till skolan när bussen slutar gå där den brukade gå eller för att ta sig runt på fritiden.
För den nya regeringen är A-traktorn viktig att försvara i EU. Den anser att reglerna för A-traktor ska utformas i Sverige utifrån svenska förutsättningar.
Vi vet dock att flera mycket allvarliga olyckor där A-traktorer varit inblandade tyvärr har skett. Därför fattade regeringen beslut om flera nya regler så sent som den 8 juni.
De nya reglerna innebär att den som färdas i A-traktor ska använda bälte och att det ska sitta endast en på varje passagerarsätesplats. Regeringen har tidigare gått vidare med Transportstyrelsens förslag om att Atraktorer som körs på vintern ska ha vinterdäck. De nya reglerna är viktiga för att garantera svenska ungdomars möjlighet att säkert färdas i Atraktor, men de borde ha införts för länge sedan.
Fru talman! Förra året lade Magnus Oscarssons kollega Magnus Jacobsson fram en jättebra motion, en motion som lagts fram i trafikutskottet flera gånger. Den handlar om obligatoriska synkontroller i samband med körkortsförnyelse.
När man ska förnya sitt körkort ska det vid den tid då det evidensbaserat behövs som bäst göras en ny synkontroll så att det görs synkontroll inte bara innan man tar körkortet utan återkommande under livet.
Jacobsson menar att regelbundna synkontroller främjar trafiksäkerheten, stärker hälsan hos enskilda personer och underlättar att rätt vård ges i god tid.
Det här är något som trafikutskottet förra året var överens om - eller snarare var Sverigedemokraterna, Centerpartiet och Liberalerna helt överens om att stödja Kristdemokraternas motion om synkontroller.
Men nu när Kristdemokraterna sitter i regeringen och har infrastrukturministerposten och är ansvariga för just trafiksäkerheten väljer de att inte stödja motionen från Magnus Jacobsson, vilket jag tycker är beklagligt. Det vore nämligen väldigt bra att införa synkontroller vid körkortsförnyelse.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet
Min fråga är därför: Varför stöder Kristdemokraterna inte sin egen politik?
Fru talman! Jag tackar ledamoten Linda W Snecker för frågan. Ledamoten nämnde några partier som inte var för motionen. Och jag hörde inte att hon sa att Vänstern var för motionen. Stämmer det att ni inte var för denna motion? Det är intressant att det är så.
Sedan är det brukligt när det handlar om enskilda motioner, och inte kommittémotioner, att partierna inte plockar upp det som står i dem. Det händer inte ofta att partierna plockar upp sådant. Vi har det inte som praxis i vårt parti att något som står i en enskild motion blir partiets politik.
Detta är någonting som en enskild motionär har skrivit om. Förvisso är det en jätteviktig motion. Men, som sagt, det är inte partiets politik det handlar om, som ledamoten Linda W Snecker säger, utan detta är en enskild motion. Och jag har förstått att ledamoten Linda W Snecker nu stöder den.
Svaret på ledamotens fråga är alltså att det inte är brukligt att vi gör så.
Fru talman! Detta blir en jätteintressant fråga om partiernas inre liv och hur vi ser på våra olika typer av motioner - om det är en partimotion, en kommittémotion eller en enskild motion. Men ingen svensk medborgare kommer att hänga med om vi fördjupar oss i denna problematik.
Men vad jag ser är att det fanns en motion från Kristdemokraterna med ett bra förslag som Kristdemokraterna i opposition helt klart var beredda att slåss för och vilja genomföra. Detta är en fråga som trafikutskottet har jobbat med under mycket lång tid, innan Magnus Oscarsson och jag kom in i trafikutskottet.
Jag tycker att det är beklagligt att regeringen inte tittar på den politik som man har fört tidigare och ser vad man kan göra. Det pågår nämligen ett arbete på myndigheterna, och det pågår utredningar för att kunna införa dessa synkontroller eftersom det är något som behövs för att öka trafiksäkerheten. Då måste vi från politikens sida se till att synkontroller fungerar genom hela livet. Vi kan inte ha en situation i dag att synen testas bara när människor ska ta sitt körkort första gången men inte senare i livet när vi ser att så många äldre ändå är inblandade i olyckor som vi kan vara med och försöka begränsa.
Fru talman! Jag konstaterar att Kristdemokraterna har backat från sin politik. De har förra året och flera år innan dess röstat för en politik som de ville driva. Men nu när de är i regeringsställning backar de helt när det handlar om något så otroligt nödvändigt. Det tycker jag är synd.
Fru talman! Jag tackar än en gång ledamoten Linda W Snecker för frågan. Jag håller med ledamoten om att de som tittar på denna debatt på tv efteråt nog inte förstår precis vad vi menar.
Men ledamoten säger hela tiden att det är vår politik. Men det var en ledamot som lyfte fram detta, och det är inget förslag som partiet lägger fram.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet
Nu svarade inte ledamoten på min fråga, men jag tyckte att hon tidigare sa att Vänstern inte stod bakom detta förra året utan plockar upp detta nu. Det är intressant att det är på det sättet.
Men svaret på frågan är att detta är en viktig fråga. Det är inte tu tal om detta. Men i nuläget är det en enskild motion och då är praxis att partiet inte plockar upp den. Jag vet inte hur det är i Vänsterpartiet. Det får väl ledamoten svara på i en annan replik. Men normalt gör man inte så.
Fru talman! Jag har en fråga till ledamoten Magnus Oscarsson. Det pratades om vägkroppar, vilket är ett intressant begrepp som allmänheten kanske inte är bevandrad i, precis som när det gäller enskilda motioner. Men vägkroppar är det som är en bit ned under de översta slitlagren och beläggningen på en väg. Det är det som bär upp vägen.
Magnus Oscarsson pratar om att dessa vägkroppar slits, att man måste gör ett större underhåll, sköta dem och inte bara göra underhåll på ytan och laga hålen i gatan. Just nu kommer jag inte ihåg begreppet.
När det gäller frågan om underhållsskuld och vad man gör lägger staten i dag massor med pengar på att uppgradera vägarna för att klara det som kallas för BK4, det vill säga att det ska gå att köra lastbilar som är 74 ton tunga. Sådana lastbilar kan bara köras på ett visst vägnät. Dock finns det många som roar sig med att köra på andra vägar med dessa lastbilar, och det sliter enormt på vägarna. Vi vet från den preliminära forskning som finns att hur man än gör slår dessa lastbilar sönder vägarna.
Vi lägger nu alltså massor av pengar på att uppgradera broar och annat för att kunna ha dessa tunga lastbilar samtidigt som vägkropparna slås sönder. Potthålen, som det heter, blir fler. Detta är problematiskt.
Jag undrar hur ledamoten Oscarsson ser på detta. Det pratas mycket om underhållsskuld från regeringspartierna, men samtidigt ser de till att skada vägnätet.
Fru talman! Jag tackar Daniel Helldén för frågan. Potthål kallas de alltså. Många av oss har åkt runt i landet, och det går inte att undvika att se att många vägar är väldigt dåliga. Det handlar om denna underhållsskuld som jag och andra pratar mycket om. Som vi ser det har den förra regeringen inte lagt de pengar som de skulle ha lagt för att rusta upp och fixa i ordning vägarna.
Den analys som jag refererade till visar att det framför allt är i Jämtland, Gävleborg och norrut som de sämsta vägarna finns. Vi menar att detta är någonting som det måste tas tag i.
På frågan om att man får köra med tyngre fordon visar experter att det som ledamoten säger inte är sant. Vägarna kommer att klara sig lika bra med det förslag som är på gång. Vi tror att det är ganska viktigt.
Lyssnar man på dem som vurmar för miljön säger de att man kan lasta mer på dessa stora lastbilar och därför kommer att slippa köra med mindre bilar. De stora lastbilarna får med sig en större last. Vi tror därför att detta är positivt för helheten.
Frågan om underhållet måste lösas, och då måste pengar skjutas till oavsett om det är tyngre fordon på vägarna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet
Svaret på ledamotens fråga är att vi inte tror att vägarna kommer att försämras om det blir tyngre trafik.
Fru talman! Vi måste se till att vägarna har ett bra skick. Vi pratar om trafiksäkerhet här, och det är problematiskt när det är hål i vägarna. Man kan skada sig rejält som cyklist, bilförare och så vidare.
Men det blir lite paradoxalt när regeringen fortsätter att driva att man ska ha mycket tyngre fordon. Nu säger ledamoten Magnus Oscarsson att forskningen visar att det inte är något problem utan att det snarare blir bättre med dessa lastbilar på 74 ton och uppgraderingen av vägarna. Men jag tror att vi alla i trafikutskottet hört att VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, pekar på att 74 ton tunga lastbilar slår sönder just vägkroppen. Ytan skadas inte, men vägkroppen slås sönder. Detta är enormt kostsamt.
Vad som nu händer är att tunga fordon kör sådant som i mycket större utsträckning borde gå på järnväg eller med mindre fordon. De skadar hela vägnätet, och det sker runt om i hela landet. Det är inte bara på de ställen där i vi i dag har uppgraderat till BK4, utan det är också de ställen där dessa lastbilar kör trots att de inte får köra där, vilket är ännu värre. Vi får enorma problem.
Ledamoten säger att de största problemen finns i Jämtland, Gävleborg och så vidare. Ett problem där är att klimatförändringarna gjort att det blivit större förändringar i temperaturen från under noll till plusgrader, så kallad nollpendling. Det gör att det blir tjällossning stup i ett, och så var det inte förut. Det har gjort att vägarna där skadas i mycket större utsträckning än tidigare.
Kombinationen av allt detta gör att det kommer att gå åt enormt mycket pengar till att laga det som man ställer till med i och med de nya vikterna på fordonen. Det är beklagligt. Jag hoppas verkligen att regeringen gör något åt det.
Fru talman! Jag tackar återigen Daniel Helldén för hans frågor.
Jag ser inte att det finns någon paradox i det vi säger. Däremot tycker jag nog att det som ledamoten är inne på är en paradox. Detta görs ju också för miljöns skull. Genom att man kan lasta tyngre på lastbilarna och få med sig mer frakt blir det bättre för miljön, eftersom man slipper köra flera gånger.
Det är dessutom omöjligt att bygga järnväg till varenda plats där man i dag använder lastbil. Jag tycker att detta är ett komplement, och det är bra att man gör i ordning vägnätet. Det är regeringen precis inne på.
Det är viktigt att vi hela tiden lyfter fram att vi vill se förbättrade vägar i hela landet, inte bara i vissa delar. Det är tanken med detta, men det kommer att ta tid. Vi förstår att det här inte är någon quickfix.
Däremot är det viktigt att sätta ned foten och säga: "Det här vill vi ändra på." Sedan kommer det naturligtvis att ta tid. Men det är viktigt att vi gör något så att människor känner att vi har en ny regering som vill göra förändringar.
