Riksflödet
Logga in
Replikerade på Helena Gellerman ·

Daniel Helldén (MP) om Trafiksäkerhet

Daniel Helldén (MP) svarade Helena Gellerman i en replik om Trafiksäkerhet i debatten ”Protokoll 2022/23:127 Måndagen den 19 juni” den 19 juni 2023.

Helena GellermanL· i en replikTack, ledamoten, för frågan! Frågan om hastigheten ligger mig varmt om hjärtat. Det är en av anledningarna till att jag gärna vill driva på utvecklingen mot självkörande bilar. Utredningar har visat att vi kommer att få…
Replikskiftet · 4 repliker

Fru talman! I dag ska vi debattera trafiksäkerhet, som ligger mig väldigt varmt om hjärtat.

Sverige har drivit ett framgångsrikt trafiksäkerhetsarbete under lång tid och är det land i världen som har lägst antal döda i trafiken per invånare. Många svenska uppfinningar har bidragit till detta, från säkerhetsbältet, som har räddat många liv, till den första kvinnliga krockdockan, som nyss presenterades. Samtidigt har vägarna steg för steg förbättrats, med planskilda korsningar, mitträcken för att undvika frontalkollisioner samt rondeller.

Sverige skapade nollvisionen, ett mentalt mitträcke att hålla sig i för att steg för steg fortsätta att minska antalet döda i trafiken till noll. Vad krävs det då för att ingen ska dö i trafiken? Analyser visar att de viktigaste orsakerna till olyckorna är för hög hastighet, alkohol och andra droger samt trötthet och annan ouppmärksamhet. Den mänskliga faktorn ligger faktiskt bakom över 90 procent av alla olyckor.

Fru talman! Huvudmotivet till utvecklingen av självkörande bilar var just att man ville underlätta för föraren, överbrygga olika mänskliga brister och kraftigt minska antalet olyckor. I en studie beskriver det amerikanska bolaget Waymo, som utvecklar självkörande bilar, att 92 procent av de olyckor med dödlig utgång som ingick i studien hade kunnat undvikas om bilen varit självkörande. Det är ett ganska intressant faktum.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

Helt självkörande bilar ligger dock en bit fram i tiden. Samtidigt finns mycket av tekniken redan i dag i bilarna vi ser runt omkring oss. Det är därför viktigt att vi ser över hinder för att testa tekniken på ett säkert sätt, med större tester i verklig miljö, och successivt införa tekniken för specifika ändamål. Sverige har förutsättningar att bli ett föregångsland när det gäller självkörande fordon och därmed utnyttja alla de stora samhällsnyttor som tekniken medger, inte minst inom trafiksäkerhet.

Det är lätt att fascineras av ny teknik, och vi liberaler är teknikoptimister. Sveriges framgång inom trafiksäkerhet har dock till största delen skapats genom att man gnetat med att steg för steg förbättra våra vägar och sett till att fordonen blivit säkrare för varje ny årsmodell, inte minst med hjälp av system som kompenserar för människans många felbeslut.

Vad kan vi då göra mer åt den mänskliga faktorn under tiden självkörande bilar utvecklas? Vi vet att olycksrisken ökar i takt med en högre hastighet på fordonen. Även växthusgasutsläpp och buller har samma koppling till hastighet. Utöver personligt lidande försämras miljön, och samhällets kostnader ökar. För säkrare vägar vill vi liberaler att man vid offentlig upphandling av transporttjänster ska ställa krav på hållbara hastigheter, det vill säga att leverantörens fordon håller hastigheten. Det skulle ha en dämpande effekt på medelhastigheten på våra vägar och radikalt minska utsläppen.

Uppföljning och kontroll är en viktig del av regelefterlevnaden. Liberalerna vill se fler trafikpoliser. Vi har på våra svenska vägar många fordon, inte minst utländska, som inte skulle gå igenom en kontrollbesiktning. Vi behöver därför betydligt fler fordonskontroller. Samtidigt behöver kontroller utföras av användning av alkohol och andra droger och av att reglerna för hastighet och kör- och vilotider respekteras. Här är arbetet med alkobommar i våra hamnar en viktig pusselbit.

Hand i hand med ny teknik och kontroller av att man följer lagarna måste också det basala underhållet av våra vägar öka för ökad trafiksäkerhet. Vi vill se ett ökat underhåll i hela landet, inte minst ute i det mindre trafikerade vägnätet. Trafiksäkerheten ska inte bero på var i landet man bor. Till exempel har vägmarkeringar en avgörande påverkan på trafiksäkerheten, oavsett om det är det mänskliga ögat eller en kamera som ska upptäcka markeringarna. Man måste veta att man håller sig på sin sida av vägen. Det krävs en översyn av standarden på vägmarkeringarna i vårt land.

Liberalerna tror på teknikens möjligheter att öka trafiksäkerheten. Allt fler bilar är uppkopplade och kan dela sina trafiksäkerhetsdata för att till exempel identifiera isfläckar eller andra bilar vid skymd sikt. Det kan till exempel göra att man i tid kan åka ut och salta vägarna. Potentialen i informationen i dagens fordon kan utnyttjas betydligt bättre, och regler som hindrar utvecklingen bör ses över.

De oskyddade trafikanternas andel av dödsolyckorna är en oroväckande trend, inte minst andelen cyklister och gående. Av 210 omkomna 2021 var 85 oskyddade trafikanter - hela 40 procent. Liberalerna vill se en översyn av de oskyddade trafikanternas trafikmiljöer.

Här spelar tillgången på data en väldigt viktig roll, så att forskning och utveckling baserad på olycksdata kan underlättas. Det ska naturligtvis ske med hänsyn till den personliga integriteten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

Reglerna för tillgång till Trafikverkets system för trafikolyckor, Strada, ändrades för några år sedan av integritetsskäl. Översynen var bra, men tillgången till data har dock strypts till den grad att viktigt trafiksäkerhetsarbete inte kan utföras.

Det kan få till följd att trafiksäkerheten, inte minst för till exempel de oskyddade trafikanterna som motorcyklister, riskerar att bli eftersatt. Liberalerna vill undersöka konsekvenserna av den restriktiva tillgången till data och hur oönskade effekter kan åtgärdas.

En viktig del i trafiksäkerhetsarbetet är tillgången till en gedigen körutbildning. Här behöver vi komma åt de illegala körskolorna och förbättra andelen som klarar teori och körprov. Annars riskerar vi att om kanske fem tio år få ett ökat antal olyckor på våra vägar på grund av att vi har sämre utbildade förare än i dag.

Jag tänkte också ta upp frågan om mopedbilar och A-traktorer. Antalet mopedbilar har ökat kraftigt under de senaste två åren. Det krävs samma körkort som för en EU-moped, där det i båda fallen är 45 kilometer i timmen som är maximal fart.

Försäkringsbolaget If kom med en rapport för 2021 som visar att var fjärde mopedbil är inblandad i en olycka. Man kör av vägen eller krockar med ett annat fordon.

Vi liberaler är positiva till ny teknik och den ökade mobilitet som det ger framför allt våra ungdomar. Men det får inte samtidigt leda till ökade personskador. Jag ser därför fram mot VTI:s rapport om mopedbilars och A-traktorers påverkan på trafiksäkerheten som ska levereras i november i år.

Den 15 juli 2020 ändrades reglerna för A-traktorer. Det har medfört att det är betydligt enklare att manipulera hastigheten och ställa om bilen till att inte ha någon hastighetsbegränsning.

Antalet tyngre fordon som registreras som A-traktorer har ökat. Samtidigt har antalet olyckor ökat. Därför har nu regeringen tagit tag i detta. Man har beslutat att fordonen måste ha vinterdäck.

Nyss beslutades det att säkerhetsbältet behöver användas och att det maximalt får sitta en person per plats, vilket för mig är en självklarhet. Vi fortsätter att titta på frågan. Bland annat tittar man över detta med A-traktorer i EU:s körkortsdirektiv.

Fru talman! Vi kan alla drabbas av sjukdomar som kan påverka vår körförmåga. Därför är det viktigt att det finns ett enhetligt sätt att testa om en sjukdom eller nedsatt syn verkligen påverkar själva körförmågan. Liberalerna vill därför att man ser över att trafikmedicinska bedömningar görs på samma sätt i hela landet. I dag är det beroende av kompetensen ute i de olika regionerna.

Slutligen, fru talman, vill jag ta upp det tillkännagivande som Liberalerna tog initiativ till för två år sedan. Det gäller de personer som testar synen och som visar sig har syndefekter. Deras körkort återkallas direkt.

Det medför att de inte har en ärlig chans att visa om deras körförmåga påverkas av synfelet. Det är inte rimligt. Det berör 1 000 personer varje år, där forskning visar att hälften fortfarande skulle kunna köra trafiksäkert. VTI har tagit fram en rapport, och regeringen ser just nu över frågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

Fru talman! Avslutningsvis: Trafiksäkerhet är ett område som Sverige har all anledning att vara stolt över, samtidigt som mycket arbete återstår för att vi ska nå nollvisionen.

(Applåder)

Fru talman! Jag tänkte på en aspekt. Det var många saker som ledamoten Gellerman tog upp. Det var mycket om teknikutveckling och lovordande av vad den kan ge för någonting. Det kan jag bara understryka.

Jag kan också ställa mig bakom att vi ser en fantastisk utveckling på trafikområdet och för fordon där vi kan klara trafiksäkerheten på ett helt annat sätt.

I dag är det svårt att köpa en bil som inte i princip kan hastighetsbegränsas. Den kan följa hastigheten runt om därför att den har den typen av system.

Det vore intressant att höra om regeringen har någon tanke att utnyttja detta i trafiksäkerhetsarbetet. Vi kan många gånger tala om att tekniken kommer och att vi då kan göra en massa saker. Jag skulle säga att den redan är här.

Jag tänkte peka på det i det här sammanhanget. Vi talar hela tiden om kommande utveckling. Redan 1999-2002 gjorde Vägverket, som det hette på den tiden, ett storskaligt försök med det som hette ISA, det vill säga Intelligent stöd för anpassning av hastighet.

Det var ett otroligt lyckat försök. Där kunde man visa att man med, utifrån dagens teknik sett, otroligt enkel teknik kunde se till att bilar höll hastigheten. Det gällde framför allt inne i våra städer, där vi vill att de ska köra 30-40 kilometer i timmen, eller 60 kilometer i timmen på våra större vägar.

Den här tekniken finns. Då använde man kompass, transpondrar, lite gps och annat. Det är inte alls särskilt avancerat längre, framför allt inte kompassen.

Jag undrar: Finns det någon plan hos regeringen att använda det som redan finns och se till att människor håller hastigheten? Vi vet att hastigheten är en av de största orsakerna till att människor dödas i trafiken.

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Frågan om hastigheten ligger mig varmt om hjärtat. Det är en av anledningarna till att jag gärna vill driva på utvecklingen mot självkörande bilar.

Utredningar har visat att vi kommer att få en lugnare takt på våra vägar om man överlåter till bilen att hålla takten. Då kommer alla bilar att köra i ungefär samma takt.

Jag tog också upp i mitt anförande att vi vill att offentliga myndigheter som gör upphandlingar ska ställa krav på att man ska hålla hastigheten.

Det görs också många försök när det gäller geofencing. Man stänger geografiskt in ett visst område. Inom det området kan du bara hålla en viss hastighet.

De flesta av våra bilar i dag är uppkopplade. På det sättet kan man styra så att en bil inte kan köra fortare än en viss hastighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

Vi i Liberalerna står bakom att man skulle kunna titta på detta, till exempel runt skolor. Där har vi ofta 30 kilometer i timmen. Man kan också på annat sätt utnyttja tekniken på områden med geofencing, det vill säga att man stänger in.

Samtidigt tror vi mer på den tekniken. Man väljer ut var i områdena, baserat på trafiksäkerhet, som man ska tillämpa det. Men att göra det generellt och säga att man styr bilarna tror vi inte på.

På olika sätt i olika situationer kanske du behöver gasa. Vi tror även på att personer ska få köra sitt fordon. Men de ska naturligtvis hålla sig inom hastighetsbegränsningarna. Det är därför vi också driver på för fler trafikpoliser.

Fru talman! Det är det här som är lite intressant. Tekniken för att göra det här i befintliga fordon har funnits i över 20 år. Allting som i dag säljs kan användas för geofencing. Man kan klara det.

Ofta talar vi om att någonting borde göras längre fram. Det som jag är lite på jakt efter är varför vi inte gör det nu. Jag ska villigt erkänna att den tidigare regeringen inte har gjort det. Det kan jag bara beklaga.

Frågan är egentligen om den nuvarande regeringen tänker göra någonting på området. Vi talar om att använda geofencing runt skolor där det är 30 kilometer i timmen. Frågan är varför vi inte ska använda den tekniken även när det är 40 kilometer i timmen i städerna eller på landsvägar där det är 60 kilometer i timmen. Man får ju inte bryta mot hastighetsgränserna.

Då borde man rimligen kunna använda den här tekniken för att se till att det fungerar på ett bra sätt. Vi kan ta bort alla fartkameror runt om i landet, och så kan folk hålla hastigheten så att vi får en trafiksäkerhet.

Patrik Jönsson talar i debatten om att höja hastigheterna. Vissa hastigheter har vi ju sänkt för att vi vet att folk aldrig följer hastighetsgränserna utan ligger långt över. Då skulle man kunna höja hastigheterna en del på vissa vägar, för man vet att folk inte kommer att ligga otroligt mycket över. Detta är något som jag tycker att vi borde utnyttja och som trafikutskottet borde titta närmare på. Det handlar alltid om att vi ska göra detta någon gång långt fram, men tekniken finns ju redan på plats.

Återigen är frågan: Kan regeringen, som ledamoten Gellerman representerar, tänka sig att göra något på det här området?

Fru talman! Tack, Daniel Helldén, för de vidare frågorna! I mitt anförande tog jag ju upp att vi skulle möjliggöra större tester i verklig miljö. Där relaterade jag mycket till självkörande bilar men även till annan teknik som är kopplad dit.

När man gjorde utredningen om ISA - alltså konstant fart, där man satte en gräns för hur fort bilarna kunde åka - fanns inga uppkopplade bilar. Det är först nu som man börjar få möjligheten att jobba med geofencing.

Jag skulle välkomna tester i större skala där kanske en stad skulle vara villig att titta på geofencing runt ett antal skolor och se hur det faller ut. Utifrån det kan man sedan dra slutsatser som man kanske sedan kan överföra till fler ställen runt skolor och även till andra områden. Men det krävs att det finns en kommun som är med på detta, för skolorna ligger ju i kommuner, och det är kommunerna som har rådighet över frågan. Det är egentligen inte staten. Men jag välkomnar att man skulle testa tekniken på det här sättet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

Ledamoten tog också upp att man skulle kunna öka hastigheten på vissa vägavsnitt. Vi i Liberalerna ställer oss också positiva till variabla hastigheter, där man kan ändra hastigheten beroende på hur mycket bilar som kör för tillfället och vägens skick. Däremot vill vi förbättra underhållet generellt så att vi inte behöver sänka hastigheten ute på landsbygden på grund av att underhållet har varit undermåligt. Om trafiksäkerheten sänks måste man ju sänka hastigheten. Det är ett fokus för oss att få upp trafiksäkerheten på de vägarna. Men tack för frågan!

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.