Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Förslag till riksdagsbeslut
- Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt förslaget i tabell A i motionen.
Tabell A Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Statens kulturråd
71 187
±0
1:2
Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete
532 082
792 000
1:3
Skapande skola
201 464
100 000
1:4
Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet
45 153
±0
1:5
Stöd till icke-statliga kulturlokaler
9 852
±0
1:6
Bidrag till regional kulturverksamhet
1 700 935
100 000
1:7
Myndigheten för kulturanalys
18 659
±0
2:1
Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner
1 131 287
3 000
2:2
Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål
251 614
50 000
2:3
Statens musikverk
98 521
5 000
3:1
Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter
205 735
±0
3:2
Myndigheten för tillgängliga medier
133 363
±0
3:3
Institutet för språk och folkminnen
74 001
±0
4:1
Statens konstråd
11 347
5 000
4:2
Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön
42 947
±0
4:3
Nämnden för hemslöjdsfrågor
11 844
2 000
4:4
Bidrag till bild- och formområdet
46 069
22 000
5:1
Konstnärsnämnden
23 702
±0
5:2
Ersättningar och bidrag till konstnärer
568 530
±0
6:1
Riksarkivet
455 002
10 000
7:1
Riksantikvarieämbetet
291 835
100 000
7:2
Bidrag till kulturmiljövård
276 042
5 000
7:3
Kyrkoantikvarisk ersättning
460 000
20 000
7:4
Bidrag till arbetslivsmuseer
8 000
3 000
8:1
Centrala museer: Myndigheter
1 406 004
90 000
8:2
Centrala museer: Stiftelser
273 714
10 000
8:3
Bidrag till vissa museer
79 718
5 000
8:4
Forum för levande historia
50 757
5 000
8:5
Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål
80
±0
9:1
Myndigheten för stöd till trossamfund
16 600
±0
9:2
Stöd till trossamfund
81 919
20 000
10:1
Filmstöd
553 444
55 000
11:1
Sändningar av TV Finland
9 671
±0
11:2
Forskning och dokumentation om medieutvecklingen
3 488
±0
11:3
Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet
533
±0
11:4
Statens medieråd
24 401
5 000
11:5
Stöd till taltidningar
48 456
±0
12:1
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
59 690
105 000
12:2
Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet
290 680
50 000
12:3
Särskilda insatser inom ungdomspolitiken
22 000
±0
13:1
Stöd till idrotten
2 091 811
175 000
13:2
Bidrag till allmänna samlingslokaler
52 164
100 000
13:3
Stöd till friluftsorganisationer
97 785
50 000
13:4
Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer
15 000
±0
13:5
Insatser för den ideella sektorn
123 758
200 000
14:1
Bidrag till folkbildningen
4 337 783
700 000
14:2
Bidrag till tolkutbildning
48 831
±0
14:3
Särskilda insatser inom folkbildningen
30 000
30 000
14:4
Särskilt utbildningsstöd
202 158
±0
15:1
Spelinspektionen
78 332
±0
Summa
16 667 948
2 817 000
Stärk den fria kulturen
Kulturpolitiken ska ha utgångspunkt i den konstnärliga friheten och yttrandefriheten och stimulera en mångfald av kulturella uttryck. Kulturen ska ges förutsättningar, värde och kraft utan att politiken försöker styra dess innehåll eller form. Den fria konsten bryter ny mark och utmanar invanda mönster och föreställningar. För Miljöpartiet är principen om armlängds avstånd grundläggande och ska värnas och stärkas. Fristadssystemet för att fler hotade journalister, konstnärer och författare ska kunna verka fritt i Sverige stärks i en orolig omvärld.
En långsiktig återhämtningsplan efter pandemin – för kultur i hela landet
Coronapandemin slog hårt mot kulturen. Återstartsutredningen pekade på behov av långsiktiga stöd för återhämtning. Att regeringen valde att förlänga knappt några återstartsstöd och inte heller svara upp mot behovet av långsiktiga förstärkningar är mycket beklagligt. I tider av lågkonjunktur behöver politiken visa att kulturen är en grundläggande del av vår gemensamma välfärd som är viktig att värna. Vi vill genomföra en storskalig och långsiktig satsning på kulturens återstart och bygga tillbaka ett starkare kulturliv som fler har tillgång till – i hela landet.
Återstartsutredningens förslag om permanent höjda anslag till fria aktörer behöver genomföras. Kultursamverkansmodellen fortsätter förstärkas. Vi behöver underlätta för kulturella och kreativa näringar (KKN) och den KKN-strategi som Miljöpartiet i regering tillsatte en utredning som behöver nu snarast tas fram. Miljöpartiet vill utreda möjlighet till avdrag för investeringar i och sponsring av kultur för att bredda finansieringen till kulturlivet, dock ej på bekostnad av en stark offentlig finansiering.
Vi går vidare med återstartsutredningens förslag om en storskalig digitalisering, med några års längre genomförandetid. Vi avsätter även ytterligare medel för vård och upprustning av fysiska kulturarvsmiljöer där ideella kulturarvsföreningar ges utökad möjlighet att bidra. Fri entré-reformen har varit viktig för allas tillgång till vårt gemensamma kulturarv och för att nya grupper har hittat till våra statliga museer. Vi vill därför att den permanentas. Finansieringen av Unga Klara stärks. Stödet till folkbildningen värnas.
Lokalfrågan tar allt större plats i diskussionerna och här behöver politik, näringsliv och kulturaktörer komma samman för att diskutera möjliga lösningar. För att visionen om kultur för alla ska bli verklighet, behöver arrangörer ha långsiktiga förutsättningar för att kunna arrangera i hela landet. Det är inte rimligt att den fria kulturen och livekulturen trycks allt längre bort från städernas centrum, eller inte har några spelplatser alls i mindre orter. Ett steg vi gärna ser är en utredning för att stärka livemusikens och den fria kulturens förutsättningar.
Konstnärers och kulturskapares villkor behöver förbättras
Kulturskapares ekonomiska och sociala villkor behöver förbättras och upphovsrätten moderniseras. Den konstnärliga utvecklingen är beroende av att professionella konstnärer och kulturskapare har möjlighet att arbeta under rimliga villkor i hela landet. Kulturlivet måste i högre utsträckning fungera som en trygg arbetsmarknad. Det offentliga ska arbeta för trygga anställningar och goda arbetsvillkor inom kultursektorn i stort.
Således är det viktigt att utredningarna om trygghetssystemen – a‑kassan, socialförsäkringen och SGI – landar rätt och det är en prioriterad fråga för Miljöpartiet. Utöver detta vill vi stärka och utvidga systemet med konstnärsalliansen. Genom en förstärkning av Statens konstråd stärker vi konstnärernas arbetsmarknad då enprocentsregeln vid byggnation bättre kan tillämpas.
Film
Filmområdet går nu igenom stora förändringar. Vi införde produktionsincitament för film förra mandatperioden och följer reformens implementering noga. Vi vill permanenta det tillfälliga återhämtningsstödet för film och tillsätta en filmpolitisk utredning.
Barns kultur ska särskilt värnas
Barns kultur ska särskilt värnas. Vi vill satsa på barns kultur i skolan med bemannade skolbibliotek och estetiska ämnen i alla gymnasieprogram. De statliga stöden för kulturskolan och folkbiblioteken har varit ytterst värdefulla för att nya metoder har kunnat prövas och satsningar har kommit till för att fler barn, unga och vuxna ska kunna ta del av verksamheten. Stöden ska stärkas och permanentas och utformningen av villkoren för dessa stöd ses över för ökad långsiktighet.
Ett starkt föreningsliv och civilsamhälle
Föreningslivet är en bärande samhällskraft. Vi vill förenkla för ideella organisationer så att det blir lätt för människor att ge av sin fritid till det gemensamma. Stöd och villkor för det demokratiska föreningslivet ska vara långsiktiga och tydliga. Vi vill genomföra ett civilsamhälleslyft med 1 miljard i en permanent satsning på föreningslivet och civilsamhället. Syftet med denna satsning är att underlätta långsiktig planering och verksamhet, stötta föreningslivets infrastruktur, underlätta för landets alla eldsjälar, nå ut med kulturarrangemang och föreningsverksamhet i hela landet samt möjliggöra insatser som främjar integration, hälsa och barns och ungas fritid. Samtidigt vill vi öronmärka så lite medel som möjligt; vi tror att civilsamhällets organisationer vet bäst själva hur medlen används på ett klokt sätt utifrån lokala förutsättningar och behov. Detta innebär bland annat att stödet till barn- och ungdomsorganisationer höjs och permanentas och att stödet till idrottsrörelsen höjs ytterligare utöver regeringens aviserade satsning.
Idrott, friluftsliv och fritidsaktiviteter för alla barn och unga
Idrotten stärker folkhälsan och ger människor ett socialt sammanhang. Det är särskilt viktigt att barn och unga har rättvisa möjligheter att utöva idrott. Vi vill stärka insatserna för att alla barn och unga tidigt i livet ska få möjlighet till rörelse och idrott som ett naturligt inslag i sin uppväxt, i skolan och på fritiden. Ett brett utbud av fritidsaktiviteter är viktigt för att ta vara på alla barns intressen, stärka folkhälsan i alla åldrar och arbeta förebyggande mot segregation och utanförskap. Alla ska kunna delta på sina villkor oavsett bakgrund och funktionsvariation. Stödet till parasporten behöver stärkas.
Under pandemin blev värdet av närheten till naturen tydligt. Många sökte sig ut i naturen, ofta i närområdet. Friluftslivets förutsättningar behöver säkras och utvecklas så att fler får möjlighet till ett aktivt friluftsliv. Vi vill att det undantag i socialavgiftslagen för ledarersättningar som gäller för medlemmar i Riksidrottsförbundet även ska gälla för frilufts- och ungdomsorganisationer.
Det behövs platser för rörelse, idrott, friluftsliv och övriga föreningslivet – i städer, i mindre orter och på lands- och glesbygder. Vi vill inrätta en särskild fond för att ge kommunerna bättre stöd i planering och byggande av anläggningar. Stöden ska utformas jämställt och det offentliga ska vara en förebild i jämställd sponsring och stöd till elitsatsningar.
Stärk arbetet mot hot och hat och för medie- och informationskunnighet
Hot och hat mot förtroendevalda, opinionsbildare och företrädare för föreningslivet är vanligt förekommande i Sverige. Att människor undviker att göra sin röst hörd är ett hot mot demokratin i stort. Miljöpartiet vill ta ett samlat grepp om problemet. Vi vill kombinera ett stärkt rättsväsende och stöd till det civila samhället med satsningar på medie- och informationskunnighet (MIK) och insatser mot desinformation. Handlingsplanen Till det fria ordets försvar uppdateras och en nationell strategi för MIK tas fram.
Operan
Frågan har blivit allt mer akut och ett beslut kan inte skjutas fram ytterligare. Miljöpartiet bedömer att den föreslagna lösningen, NOIO, svarar mot de flesta av de aktuella behoven. Operan kan få en modern byggnad för sin verksamhet med god arbetsmiljö för de anställda, samtidigt som de kulturvärden som finns i den befintliga byggnaden bevaras. Vi bedömer det vara den mest kostnadseffektiva lösningen. Vi förordar att nödvändiga steg tas så att Statens fastighetsverk kan påbörja renovering och ombyggnad av Kungliga Operan snarast.
