Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
Förslag till riksdagsbeslut
- Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
Anslagsfördelning
Tabell 1 Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Statskontoret
108 272
±0
1:2
Kammarkollegiet
118 318
±0
1:3
Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter
23 050
±0
1:4
Arbetsgivarpolitiska frågor
1 693
±0
1:5
Statliga tjänstepensioner m.m.
15 206 904
±0
1:6
Finanspolitiska rådet
11 035
−6 000
1:7
Konjunkturinstitutet
78 255
±0
1:8
Ekonomistyrningsverket
211 395
±0
1:9
Statistiska centralbyrån
608 582
±0
1:10
Bidragsfastigheter
290 000
±0
1:11
Finansinspektionen
788 347
10 000
1:12
Riksgäldskontoret
364 014
±0
1:13
Bokföringsnämnden
14 138
±0
1:14
Vissa garanti- och medlemsavgifter
110 116
±0
1:15
Statens servicecenter
915 068
±0
1:16
Finansmarknadsforskning
59 953
±0
1:17
Upphandlingsmyndigheten
112 259
±0
99:1
Klimatinvesteringsmyndighet (KLIMA)
±0
70 000
99:2
Stockholmsinstitutet
±0
20 000
99:3
Avgifter staten som arbetsgivare
±0
50 000
99:4
Ökade lönekostnader, inkl. arbetsgivaravgifter
±0
600 000
99:5
avskaffa produktivitetsavdraget i pris- och löneomräkningsmodellen
±0
±0
Summa
19 021 399
744 000
Anslag 1:6 Finanspolitiska rådet
Finanspolitiska rådet är den myndighet som har satts att vaka över det finanspolitiska ramverket. Rådet ska bedöma om finanspolitiken är förenlig med långsiktigt hållbara offentliga finanser och bedöma om finanspolitiken är i linje med konjunkturutvecklingen, långsiktigt uthållig tillväxt och långsiktigt hållbar sysselsättning. Dessa variabler är dock i sig inte ensidigt tekniska utan i stor utsträckning beroende av antaganden om ekonomins funktionssätt. Rådet har i uppdrag att verka för en ökad offentlig diskussion i samhället om den ekonomiska politiken. Sedan inrättandet 2007 har dock rådet inte bidragit till att bredda diskussionen om ramverket. Finanspolitiska rådet har i sin ekonomiska modell anslutit sig till den nationalekonomiska mittfåran, som exempelvis innebär en syn på finanspolitikens begränsade roll för den totala efterfrågan. Finansiella mål anses därmed inte stå i konflikt med reala. Vänsterpartiet anser att den ekonomiska politiken i stället bör styras av reala mål om ökad sysselsättning, investeringar och klimatomställning – där offentligfinansiella mål blir verktyg för att uppnå de reala målen. Vänsterpartiets slutsats är att Finanspolitiska rådet i sin nuvarande utformning saknar kompetens att föra en diskussion om den ekonomiska politiken utanför de ramar som en ensidig nationalekonomisk modell innebär. Vänsterpartiet anser därför att Finanspolitiska rådet kan avvecklas. Myndigheten kan med fördel ersättas av ett institut med en betydligt bredare kompetens. Vänsterpartiet föreslår därför en minskning av anslaget med 6 miljoner kronor 2023, för att helt avveckla anslaget under 2024.
Anslag 1:11 Finansinspektionen
Finansinspektionens arbete mot penningtvätt är underbemannat. För att stärka Finansinspektionens arbete mot penningtvätt föreslår Vänsterpartiet en höjning av anslaget med 10 miljoner kronor 2023 och 20 miljoner kronor 2024 och 2025.
Nytt anslag: Klimatinvesteringsmyndighet (KLIMA)
År 2023 påbörjar Vänsterpartiet satsningar för att planera, samverka och koordinera den mest omfattande investeringspolitiken för klimatet i modern tid, ett investeringsprogram som implementeras från 2024 och växlas upp under 10 år. Redan nästa år etablerar vi en klimatinvesteringsmyndighet (KLIMA) som ska samverka, planera och koordinera investeringsprogrammet för klimatet, en satsning som möjliggör en effektiv implementering av klimatåtgärderna framgent. För 2023 anslår Vänsterpartiet 70 miljoner kronor till den nya myndigheten.
Nytt anslag: Stockholmsinstitutet
Som beskrivits ovan anser Vänsterpartiet att Finanspolitiska rådet kan avvecklas. Myndigheten kan med fördel ersättas av ett institut med en betydligt bredare kompetens. Vi föreslår ett inrättande av Stockholmsinstitutet för tvärvetenskaplig samhällsekonomisk forskning. Denna myndighet bör få i uppdrag att bidra till diskussionen om finanspolitiken utifrån ett tvärvetenskapligt perspektiv. Detta innebär att analysen tar i beaktande såväl ekonomiska effekter som sociala och institutionella. Institutet ska på så sätt bidra till en ökad öppenhet och tydlighet kring den ekonomiska politiken, dess syfte, effektivitet och effekter på samhället i stort. För 2023 anslår Vänsterpartiet 20 miljoner kronor till det nya institutet.
Nytt anslag: Avgifter staten som arbetsgivare
Till följd av Vänsterpartiets förslag om att höja inkomstpensionerna ökar statens utgifter som arbetsgivare. Vänsterpartiet föreslår att ett nytt anslag upprättas för att redovisa dessa utgifter. Anslaget föreslås uppgå till 50 miljoner kronor 2023.[1] Förslaget beskrivs närmare i motionen Pensionssystemet (2022/23:1283).
Nytt anslag: Ökade lönekostnader, inkl. arbetsgivaravgifter
Till följd av Vänsterpartiets förslag om att avskaffa karensavdraget ökar statens utgifter för löner och arbetsgivaravgifter. Vänsterpartiet föreslår att ett nytt anslag upprättas för att redovisa dessa utgifter. Anslaget föreslås uppgå till 600 miljoner kronor 2023.[2] Förslaget beskrivs närmare i motionen En fungerande sjukförsäkring (2022/23:1228).
Nytt anslag: Avskaffa produktivitetsavdraget i pris- och löneomräkningsmodellen
Vänsterpartiet vill avskaffa produktivitetsavdraget i pris- och löneomräkningsmodellen 2024. Förslaget redovisas i vår budgetmotion i form av ett nytt anslag som uppgår till 2,1 miljarder kronor 2024.
Nooshi Dadgostar (V)
Andrea Andersson Tay (V)
Ida Gabrielsson (V)
Samuel Gonzalez Westling (V)
Tony Haddou (V)
Vasiliki Tsouplaki (V)
Jessica Wetterling (V)
Ali Esbati (V)
[1] RUT 2022:960.
