Jessica Rosencrantz

Fru talman! Temat för dagen är som sagt: Hur går det? Det blir flera varianter på ungefär samma fråga.

Jag tror att de flesta förstår att det är svårt att komma överens om de här toppositionerna. Kanske var det som statsministern sa, att förväntningarna var något för höga inför ett informellt toppmöte i ett ganska tidigt skede. Men vi får väl hålla tummarna och i vissa fall arbeta hårt för att göra det möjligt att nå en överenskommelse under den här veckans möte. Detta var i någon mån också den formella meningen: att fatta beslut på veckans europeiska råd.

Nämnden har givit statsministern mandat att jobba utifrån vissa fastslagna kriterier, som jag känner mig väldigt trygg med att statsministern kommer att driva i den fortsatta processen. Om det var något som jag personligen skickade med vid samrådet senast var det betydelsen av att komma till en slutsats ganska snabbt eftersom Europa står inför otroligt avgörande och viktiga frågor, som vi vill börja arbeta med i stället för att ägna alltför lång tid åt personfrågor - även om de lägger en viktig grund, så att säga.

Statsministern har vid flera tillfällen i nämnden påpekat att det, trots meningsskiljaktigheter mellan medlemsstater, har funnits en god vilja att komma överens och samarbeta i viktiga frågor. Har jag uppfattat det rätt från statsministerns sida att han trots allt är optimistisk och tror att vi i slutet av denna vecka har en överenskommelse om de här nyckelpositionerna?

Fru talman och statsministern! Låt mig först välkomna att Europeiska rådet så tydligt betonar det fortsatta stödet till Ukraina genom humanitärt bistånd, luftförsvar, ammunition och ett ökat tryck på Ryssland. Det är såklart oerhört viktigt, för Ukrainas kamp är också vår gemensamma kamp.

Samtidigt med den akuta situationen i Ukraina är det viktigt att EU klarar av att hålla sikte på de långsiktiga frågorna. EU behöver ta ett större ledarskap för säkerheten i Europa, för rättsstat och demokrati samt för grön och digital omställning. En förutsättning är att Europa stärker sin egen position och konkurrenskraft. Det kommer att avgöra var framtidens jobb, företag, innovationer och ekonomiska styrka växer fram någonstans. EU ska vara en tillväxtmotor, inte ett museum.

Det är bra att EU:s ledare nu har enats om att det här är prioriterat. Jag vet att den svenska regeringen har varit en av de starkaste drivkrafterna bakom att föra konkurrenskraften högt upp på EU:s agenda.

Det är välkommet att rådsslutsatserna inte bara innehåller fina ord utan att de faktiskt är ganska konkreta. Det handlar om att riva hinder på den inre marknaden och om mer forskning och innovation, mindre byråkrati och så vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 17-18 april

Samtidigt finns det de, som statsministern var inne på, som gärna vill se en ökad statlig inblandning i ekonomin. Man vill ha nya EU-fonder finansierade med EU-gemensam upplåning för att i praktiken subventionera enskilda industrier. Men det vi behöver nu är åtgärder som på riktigt skapar tillväxt.

Hur ser statsministern att Sverige framåt kan driva på för att strategier om konkurrenskraft inte bara blir hyllvärmare utan faktiskt leder till verkstad i verkligheten?

Fru talman! Tack, statsministern, för svaret! Med krig i Europa är det naturligt att fokus ligger på Ukraina, men jag tycker att det är väldigt bra att EU också har situationen i Mellanöstern högt på agendan. Jag välkomnar att Europeiska rådet lyckades enas om slutsatser om att få stopp på våldet - trots viss, känd splittring som statsministern var inne på.

Det är en styrka att man kan enas om de grundläggande sakerna: att Hamas terroristattacker den 7 oktober fördöms i kraftigaste ordalag, att Israel har rätt att försvara sig och att gisslan måste fritas men att en vän av Israel också måste kunna kritisera Israel, som statsministern sa. Den humanitära situationen på Gaza är alldeles fruktansvärd, och det är bra att EU kräver en omedelbar humanitär paus och också markerar att en markinsats i Rafah inte bör genomföras. Jag tycker att det är bra att regeringen driver på för att hålla två tankar i huvudet samtidigt i den här mycket komplexa frågan.

Statsministern nämnde att man återkom till frågan om en tvåstatslösning i diskussionen. Många kanske känner att detta är något avlägset. Vad är statsministerns medskick till dem som tvivlar, och vad behöver i grunden göras nu för att en gång nå dit?

Fru talman! Tack, statsministern, för återrapporten!

Det har nog aldrig varit så viktigt som nu att EU står enat och starkt mot bakgrund av en orolig omvärld med krig i Europa och som en viktig signal till våra vänner i USA, inte minst vad gäller stödet till Ukraina. Jag är glad över att Sveriges regering är tydlig med att stödet till Ukraina är den viktigaste säkerhetspolitiska frågan i Sverige och också i EU.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 20-21 mars

Det var som sagt flera viktiga beslut som togs på mötet, såsom att avkastning från frysta ryska tillgångar ska kunna användas för att ge militärt stöd till Ukraina och att Europeiska rådet nu uppmanar Europeiska investeringsbanken att se över sin utlåningspolitik gentemot försvarsindustrin för att säkra tillgången till finansiering. Det är också viktigt att Sverige stöder det tjeckiska initiativet att upphandla ammunition på världsmarknaden. Made in Europe är inte det viktigaste, utan det är att säkerställa att Ukraina får den ammunition de behöver.

Jag är såklart nyfiken på statsministerns bedömning av hur snabbt flera av de här åtgärderna kan komma på plats och få verklig effekt när det gäller att säkra stödet till Ukraina. Men framför allt vill jag tacka statsministern för att Sverige driver på för att säkra stödet till och finansieringen av Ukrainas viktiga kamp, som vi vet att de utkämpar också för allas vår frihet.

Slutligen vill jag konstatera att det i en bredare bemärkelse behövs ett starkare och kapablare EU på säkerhets- och försvarsområdet. Det kommer att bidra till global och transatlantisk säkerhet och kan också komplettera Nato på ett utmärkt sätt.

Jag välkomnar att det nu är flera bra saker som lyfts fram i slutsatserna, till exempel försvarsindustriella samarbeten, minskad byråkrati, åtgärdande av flaskhalsar, forskning och utveckling och gemensam upphandling. Ingen EU-armé, alltså, och inget dubbelarbete med Nato, utan snarare att man bygger vidare på EU:s grundläggande styrkor och ytterst säkrar det som är allra viktigast: fred på den europeiska kontinenten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Herr ålderspresident! Det var bra att få ett svar. Då uppfattar jag att Centerpartiets svar är att man inte är nöjd med ett lönegolv på 13 000 kronor, men 17 000-18 000 kronor kan vara tillräckligt. Det är bra, och då vet vi alternativen. Det är kanske inte väsensskilt från de 13 000 kronorna, men då har vi svaret.

Jag tycker att det är rimligt att ställa högre krav än så på den som ska komma hit som arbetskraftsinvandrare.

Men jag tänkte uppehålla mig, precis som Jonny Cato gjorde i sitt anförande, vid att prata om siffror, bnp, kostnader och intäkter för samhället. För Jonny Cato är det väldigt tydliga siffror. Har Jonny Cato också siffror på vad det kostar samhället och Sverige att 400 000 människor som lever i vårt land inte går till jobbet varje dag? Delar Jonny Cato bilden av att rätt många av dem nog ändå borde kunna ta ett arbete i Sverige? Även om Jonny Cato raljerar bort detta argument är det en ganska viktig faktor för mig, alltså att det har kommit väldigt många människor till vårt land som i dag inte har kommit in på svensk arbetsmarknad och som behöver integreras. Det finns många problem som faktiskt också i hög grad den förra regeringen som Jonny Cato stöttade bär ansvaret för, till exempel att vi inte har en tillräckligt bra matchning och inte har en arbetsförmedling som lyckas leverera denna matchning.

Jag menar att det är ett problem att 400 000 människor inte går till jobbet men som bör kunna utföra många av dessa arbeten. Den typen av siffor har Jonny Cato aldrig pratat om. Men dessa siffror måste man naturligtvis också prata om. Det är kostnader som i förlängningen hamnar på skattebetalare och på företag i form av högre skatter och utgifter för det offentliga.

Jag vidhåller därför att med ett höjt lönekrav, men med möjligheter att göra undantag för bristyrken och också titta på regionala skillnader, kommer vi att få ett mer ändamålsenligt system. Exakt hur dessa bristyrken och undantag ska se ut kan jag inte gå in på i dag. Regeringen fick utredningen för två veckor sedan. Men den behöver såklart remitteras och analyseras noga. Men för mig är det viktigt med denna kombination, alltså höjda lönekrav men också möjlighet till undantag. Jag hade hoppats att Jonny Cato också ville ställa upp på en mer nyanserad och ändamålsenlig lagstiftning.

Herr ålderspresident! Tack, Jonny Cato, för anförandet!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Som vanligt är migrationspolitiken väldigt svartvit för Centerpartiet, utan utrymme för nyanser, och alla som på något sätt försöker skruva i regelverken beskylls för att inte vilja ha, i det här fallet, någon arbetskraftsinvandring alls.

Sanningen är att regeringen försöker hitta en balanserad lagstiftning, och där vidhåller jag att det är rimligt med skärpningar som leder till att det kommer något färre brevbärare, tidningsbud, snabbmatsanställda och bärplockare, för att nämna några exempel. Det är rimligt att vi skiftar fokus till en mer högkvalificerad arbetskraftsinvandring, precis som många andra länder gör. Jag tar dock den oro som finns i många branscher på allvar, och det är just därför vi tittar på vilka undantag som ska kunna göras.

Som jag ställde en fråga till Jonny Cato om i ett tidigare replikskifte är det inte helt uppenbart vad Centerpartiet vill i fråga om lönekrav. Låt mig därför vara väldigt tydlig och fråga: Är det Jonny Catos uppfattning att vi ska hålla fast vid det regelverk som - det får Jonny Cato ändå medge - tidigare gjorde det fullt möjligt att komma hit och arbeta till en lön på 13 000, 14 000 eller 15 000? Är det Centerpartiets svar i denna debatt att det är där man tycker att lönekravet ska ligga?

Det vore väldigt upplysande för svenska folket att få veta vad som är Centerpartiets alternativ. Det får såklart också konsekvenser för den myndighet som handlägger ansökningarna när två tredjedelar är ansökningar som inte avser högkvalificerad arbetskraft. Detta gör såklart att de företag som verkligen behöver ta hit spetskompetens och talanger får vänta länge på grund av långa handläggningstider.

Regeringen har nu gett ett uppdrag till Migrationsverket att ställa om och snarare prioritera den högkvalificerade arbetskraftsinvandringen.

Herr ålderspresident! Tack, ledamoten, för svaret!

Ledamoten säger att hon kan förstå att det finns de som undrar vilken politik som ska bedrivas av Socialdemokraterna. Det är liksom poängen med politiska partier att man vet vad man får om man röstar på ett visst parti.

Om jag tolkar Socialdemokraterna rätt vill de förbehålla sig rätten att sätta upp fingret i luften och se vartåt vinden blåser. Detta kan man ju stå för, men jag undrar ändå: Finns det någon röd linje för Socialdemokraterna? Kan de till exempel tänka sig att gå tillbaka till det tidigare regelverket, med ett krav på 13 000 för att personer ska få komma hit och arbeta? Är detta något som de kan tänka sig att kompromissa sig fram till med sina samarbetspartier?

Jag kan dock till viss del förstå svaret från ledamoten, att det handlar om att ett antal partier ska prata ihop sig sinsemellan. Historiken på det migrationspolitiska området är dock väldigt tydlig: När Socialdemokraterna ska samla majoritet tillsammans med sina samarbetspartier är tre fler än en, och då kommer Socialdemokraterna att böja sig. Där blir det väldigt tydligt att Socialdemokraterna bara är för en stram migrationspolitik när de är i opposition.

Herr ålderspresident! Tack, Zara Leghissa, för anförandet!

Som vanligt i migrationspolitiken är oppositionen fullständigt splittrad. Tre av tre samarbetspartier har i denna debatt kritiserat Socialdemokraterna för att de vill ha ett höjt försörjnings- och lönekrav.

Socialdemokraterna vill gå längre, säger ledamoten, och införa en arbetsmarknadsprövning och även ge bland andra facket vetorätt när det gäller vem som ska få komma hit som arbetskraftsinvandrare. Sanningen, Zara Leghissa, är att ni hade åtta år på er att genomföra förändringarna.

Den proposition som Socialdemokraterna lade fram om ett höjt försörjningskrav kom så sent att det var under en moderatledd regering som den röstades igenom här i riksdagen. Det var med all säkerhet därför att Socialdemokraterna var beroende av Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Centerpartiet, som sa nej.

Jag tycker att det är viktig konsumentupplysning för väljarna att veta vad som händer om Socialdemokraterna skulle vinna nästa val. Kan ni lova att ett skärpt regelverk för arbetskraftsinvandring ligger fast efter nästa val om Socialdemokraterna skulle ta över makten med stöd av bland andra Centerpartiet och Miljöpartiet?

Herr ålderspresident! Med tanke på de kraftiga slutorden förutsätter jag att detta blir ett krav på Socialdemokraterna i en eventuell framtida regeringsbildning. Det verkar ju helt omöjligt för Annika Hirvonen att över huvud taget tänka sig att gå med på skärpningar av systemet runt arbetskraftsinvandring.

Det låter på Annika Hirvonen som att vi ska ge upp om de 400 000 individerna som inte går till jobbet varje dag. Det är ju tydligen helt omöjligt för dem att komma i arbete. Jag instämmer inte i den analysen, utan jag tror att det är oerhört viktigt för Sverige, för samhället, för den mänskliga faktorn och för den enskilda individen att få komma in i samhället och integreras. Det är av högsta prioritet. Därför har vi tillsatt ett antal utredningar och går nu vidare med förslagen för att öka drivkrafterna att komma i arbete.

Det finns få saker i den migrationspolitiska omläggningen som Miljöpartiet ställer sig bakom. Men för oss är det viktigt att få mer ordning och reda i våra system. Det är viktigt med arbetskraftsinvandring, men det är också rimligt att ha arbetskraftsinvandring till kategorier där det är som allra svårast att hitta kompetensen här hemma. Matchningen till många sektorer bör kunna förbättras här. Det är fortfarande viktigt att företag kan få hit högkvalificerad arbetskraft och talanger från hela världen, men då måste det också finnas rimliga och skäliga krav på lön. Övriga förslag som vi går fram med här - krav på heltäckande sjukförsäkring, kraftigare sanktionsavgifter för arbetsgivare som bryter mot regelverken - kommer sammantaget att bidra till att få mer ordning och reda i systemet så att Sverige kan fortsätta att attrahera kompetens och göra det under rimliga villkor.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Herr ålderspresident! Jag vet inte om det var någon fråga från Annika Hirvonen, men jag kan konstatera att hon sa att vi en gång i tiden gjorde upp om en annorlunda modell - eller hur det nu uttrycktes.

Jag kan bara konstatera att verkligheten har förändrats sedan dess, och rätt många partier har tagit till sig av hur verkligheten ser ut. Jag vet att Miljöpartiet inte har gjort det till fullo, och inte heller alla andra partier i kammaren. Men många partier har tagit till sig av hur det ser ut i dag. En stor migrationsvåg till vårt land har satt stora delar av vårt samhälle och våra politiska och regulatoriska system under stor press.

I backspegeln kan man konstatera att Sverige inte kunde klara av det stora mottagandet, och åtstramningar och förändringar i stort har behövt göras i migrationspolitiken. Den slutsatsen har inte nått Miljöpartiet, men den har nått Moderaterna och regeringen. Vi genomför ett antal olika förändringar, både inom migrationspolitiken i stort och inom arbetskraftsinvandringen. Vi ser system där människor kan fara illa, och där det heller inte är rimligt att man kan komma till Sverige och arbeta under vilka villkor som helst. Det råder en motsägelsefull situation där 400 000 människor här hemma inte har ett jobb att gå till. Det hänger såklart ihop med den stora migrationsvågen med en stor skillnad i sysselsättningsgrad mellan inrikes och utrikes födda. Allt detta måste vi komma till rätta med på ett mer ändamålsenligt sätt än vad hittillsvarande regelverk har gjort.

Med tanke på det höga tonläget från Annika Hirvonen blir jag nyfiken på om det är ett framtida krav på en socialdemokratisk regering för att stödja den att man inte går vidare med de skärpningar som den moderatledda regeringen gör nu. Det är uppenbart att Annika Hirvonen motsätter sig förändringarna. Är det ett krav man kommer att ställa på Socialdemokraterna för att stödja dem?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Herr ålderspresident! Det stämmer helt enkelt inte att regeringen inte gör något för att öka drivkraften att komma i arbete. Jag nämnde tre exempel på utredningar som pågår för att åstadkomma just detta.

Det handlar till exempel om bidragstak och att det alltid ska löna sig att gå till arbete jämfört med att stapla bidrag på varandra. Vi ska ställa krav på aktivering för dem som är mottagare av försörjningsstöd för att bryta passiviteten hos människor och få dem att närma sig arbetsmarknaden. På lite längre sikt handlar det om att införa en modell med kvalificering till välfärden genom arbete, som också ökar drivkrafterna för arbete. Det är bara några exempel men väldigt konkreta sådana när det gäller just drivkrafter för fler att komma i arbete.

Regeringen tycker att det är viktigt att ställa krav på en höjd lönenivå, men därutöver är det företagen som fritt får bestämma vilka de vill rekrytera. Era politiska kompisar på vänstersidan har alltid förespråkat en annan modell - det hörde vi alldeles nyss från Tony Haddou, och vi hör det ofta från Socialdemokraterna - där det ska vara politiska beslut eller fackförbund som ska få lägga in veto när det gäller rätt för människor att få komma hit.

Ja, vi vill höja bottennivån och säkerställa att människor får en viss lönenivå när de kommer hit och även ett antal andra villkor, men därutöver är det företagen som ska bestämma. Jag har lite svårt att se hur Jonny Cato ska lyckas få ihop sin sida av politiken att ställa upp bakom hans system, som jag för övrigt inte riktigt fullt ut förstår. I Centerpartiets motioner kan man läsa att något borde göras för att minska fusket, men det är lite oklart vad. Det kan vi diskutera vid ett annat tillfälle, men det är lite tråkigt att bara klaga på det som görs och inte ha några egna förslag.

Vi tycker att det är viktigt med arbetskraftsinvandring, men den bör ställas om till att i högre grad fokusera på den högkvalificerade arbetskraftsinvandringen. För den vidtar vi ett antal olika åtgärder så att det blir lättare att komma hit.

(Applåder)

Herr ålderspresident! Tack, Jonny Cato, för frågan! Risken för arbetskraftsbrist inom vissa yrken tar regeringen på stort allvar. Det är också därför som regeringen nu föreslår ett mer nyanserat lönekrav eller en nyanserad modell. Det är förvisso krav på högre lön generellt, men det finns möjlighet till undantag för till exempel bristyrken. Det finns också möjlighet till regionala undantag där behoven är särskilt stora, inom vissa kategorier.

Vi får såklart analysera utredningen. Den kom för bara två veckor sedan. Den ska ut på remiss och noga analyseras. Men för oss är det viktigt att det blir en mer nyanserad utformning med möjlighet till undantag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Jag vidhåller, precis som jag sa i mitt anförande, att arbetskraftsinvandringen är oerhört viktig för vårt land. Det är viktigt för företag att kunna hitta spetskompetens och talanger. Men det är ganska orimligt att två tredjedelar av dem som kommer hit är inom låglönesektorer. I många fall finns det människor här hemma som bör kunna ta de arbetena.

För samhället, politiken och ytterst faktiskt skattebetalarna och företagen behöver vi också ta hänsyn till vad det kostar att 400 000 människor inte går till jobbet. Sverige har haft en hög invandring, och vi har tredje störst skillnad i sysselsättning mellan inrikes födda och utrikes födda. Här finns en mismatch. Det är klart att många av dessa jobb bör kunna tas av människor som finns här.

Men det är oerhört viktigt att vi ska vara attraktiva när det gäller att få hit högkvalificerad arbetskraft. Det är därför regeringen har riktat ett uppdrag till Migrationsverket: De ska prioritera högkvalificerad arbetskraft. Det ska ta 30 dagar att få besked med en komplett ansökan. Detta tror jag att det är viktigt att upplysa om. Många företag kämpar nämligen i dag med långa handläggningstider just för att Migrationsverket drunknar i ansökningar som gäller väldigt många yrkeskategorier, och då drabbas också den högkvalificerade arbetskraften.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Herr ålderspresident! På vems sida stod Tony Haddou under de åtta år som den förra regeringen i princip inte gjorde någonting för att förändra detta regelverk? Det händer mer nu när det gäller att få ordning och reda i systemet med arbetskraftsinvandring än vad det gjorde under de åtta åren.

Jag har redogjort för ett antal olika åtgärder som jag tror sammantaget kommer att bidra till att minska exploateringen av människor. Problemet är att ni på er sida av politiken har flera partier som antingen verkar vilja gå tillbaka till de 13 000 som tidigare var kravet för att man skulle få komma hit eller kanske inte vill ha ett regelverk alls. Det är faktiskt lite oklart, men det är uppenbart att det kommer att bli oerhört svårt på er sida att enas om hur ni vill se arbetskraftsinvandringen framåt.

Här har vi en regering - och fyra partier - som är överens om att vi behöver få ordning och reda i detta system. Ett höjt lönekrav är en viktig del när det gäller vissa sektorer där det verkligen förekommer mycket utnyttjande och exploatering. Det ska inte vara lika enkelt att ta sig hit inom de yrkeskategorierna. Därtill ställs krav på högre sanktionsavgifter för den arbetsgivare som bryter mot regelverket. Det är krav på sjukförsäkring, och det är en hel del andra reformer som jag tror sammantaget kan bidra till att det blir ordning och reda, något som ni inte lyckades med under åtta år.

Herr ålderspresident! Tack, Tony Haddou, för frågan! Det är uppenbart för alla som har följt debatten att det är ganska spretigt på oppositionssidan. En del vill inte ha något regelverk alls, verkar det som, och en del vill gå ännu längre.

Från regeringens sida är det höjda lönekravet en viktig del för att få ordning på systemet med arbetskraftsinvandring. Men som jag nämnde föreslår den utredning som vi gav tilläggsdirektiv till också ett antal andra åtgärder för att komma till rätta med det fusk och missbruk som tyvärr förekommer när det gäller arbetskraftsinvandringen. Det handlar till exempel om att ställa krav på sjukförsäkring och om tuffare sanktionsavgifter eller avgifter för den arbetsgivare som anställer någon som man inte har rätt att anställa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Jag skulle vilja säga att de förslag från utredningen som nu ska analyseras på Regeringskansliet sammantaget kan bidra till att få mer ordning och reda i systemet. Det är efterlängtat. Det har visserligen gjorts väldigt stora öppningar av systemet historiskt, men vi har under lång tid påpekat att det krävs förändringar. Under åtta års tid med en socialdemokratisk regering, som ni stöttade, gjordes väldigt lite - för att inte säga ingenting - utom möjligen på slutet. Det höjda försörjningskravet som nyligen infördes behövde alltså ske under en moderatledd regering eftersom det tog så lång tid för den förra regeringen.

Att få ordning och reda i systemet till gagn också för dem som kommer hit - det går den här regeringen fram med. Om det är några som far illa av att det inte är ordning och reda är det de människor som kommer hit och som utnyttjas under orimliga villkor. Det är också dessa människor som myndigheterna bedömer många gånger är offer för just arbetskraftsexploatering.

Herr ålderspresident! Arbetskraftsinvandringen är viktig för Sverige. Framgångsrika företag behöver och ska ha möjlighet att rekrytera nyckelkompetens från Sverige, EU och tredjeland. Därför satsar regeringen på att främja den högkvalificerade arbetskraftsinvandringen, bland annat genom ett uppdrag om kortare handläggningstider på Migrationsverket. Migrationsverket ska prioritera arbetsgivare som rekryterar högkvalificerad arbetskraft och snabbare fatta beslut i dessa ärenden. En komplett ansökan ska handläggas inom 30 dagar. Det gör oss efter Finland till snabbast i hela EU. Det ska helt enkelt bli lättare att rekrytera och behålla högkvalificerad arbetskraft.

Sverige har dock under lång tid haft en väldigt stor arbetskraftsinvandring till låglönesektorer. Ungefär två av tre arbetskraftsinvandrare tillhör i dag inte någon högkvalificerad yrkeskategori. Samtidigt vet vi att Sverige har EU:s tredje högsta arbetslöshet, ungefär 400 000 arbetslösa. När det gäller sysselsättningsgrad har Sverige tredje störst skillnad i hela Europa mellan inrikes och utrikes födda. Mot denna bakgrund är det inte rimligt att människor kommer till Sverige från andra sidan jorden för att till exempel städa och diska, när det finns människor här som bör kunna ta de jobben, komma in på arbetsmarknaden och integreras i samhället.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Därtill vittnar myndigheter om att det förekommer fusk, missbruk och till och med organiserade brottsupplägg med koppling till arbetskraftsinvandringen. Personer som kommer hit som arbetskraftsinvandrare med låg lön har bedömts vara en riskgrupp för arbetskraftsexploatering. Människor utnyttjas och far illa, helt enkelt.

Det finns därmed ett behov av att skärpa villkoren för arbetskraftsinvandringen, och den moderatledda regeringen ställer därför om systemet för en bättre balans med större fokus på högkvalificerad arbetskraft.

Tidigare hade Sverige ett försörjningskrav på 13 000 kronor för den som ville komma hit och arbeta. Det var alldeles för lågt för att förebygga att människor kommer hit för att arbeta utan skäliga villkor. Som ett första steg höjdes den 1 november 2023 försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare. Det nya försörjningskravet innebär att en arbetskraftsinvandrare måste ha en lön som uppgår till minst 80 procent av medianlönen i Sverige, i dag 27 360 kronor.

Nästa steg i regeringens arbete med att skärpa villkoren för arbetskraftsinvandring var att i enlighet med Tidöavtalet utreda frågan om ett mer nyanserat lönekrav. Utredningen om en behovsprövad arbetskraftsinvandring fick därför tilläggsdirektiv i februari 2023. Regeringens syfte var dels att skärpa villkoren för arbetskraftsinvandringen med en ny huvudregel om ett krav på lön som uppgår till medianlönen på svensk arbetsmarknad, dels att främja den högkvalificerade arbetskraftsinvandringen. I uppdraget ingick även att analysera och ta ställning till hur ett lägre lönekrav för enskilda yrkesgrupper skulle kunna utformas, liksom huruvida vissa yrkesgrupper helt ska uteslutas från möjligheten till arbetskraftsinvandring på grund av omfattande missbruk.

Utredningens förslag överlämnades nyligen, den 15 februari. Utredningen föreslår ett krav på medianlön med en möjlighet till undantag för bristyrken. Undantag föreslås också kunna göras med hänsyn till regionala skillnader, det vill säga om det råder kompetensbrist i en viss del av landet. Lönen ska i de fall då undantag görs uppgå till lägstalön enligt kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen. Regeringen ska enligt utredningen få meddela föreskrifter om undantag utifrån underlag som tas fram av Arbetsförmedlingen och Migrationsverket. Reglerna föreslås träda i kraft den 1 juni 2025.

Utredningen föreslår också en del andra saker; jag kan gå in på några av dem.

Nyutexaminerade studenter och doktorander som har kommit till Sverige för att studera har ofta lägre inkomster när de träder in på arbetsmarknaden än högutbildade personer med mer yrkeserfarenhet. För att underlätta för dessa personer föreslår utredningen att de ska undantas från lönekravet.

Utredningen föreslår också att utlänningar som har avlagt examen motsvarande läkarexamen, sjuksköterskeexamen eller tandläkarexamen i ett annat land och som ansöker om arbetstillstånd i syfte att få ett arbete som kräver svensk legitimation också ska undantas från lönekravet.

Inom de gröna näringarna faller många säsongsarbetare under EU:s säsongsarbetardirektiv. De omfattas därför av ett helt annat regelverk. Utredningen föreslår att tillståndstiden för säsongsarbeten utökas från sex till nio månader. Det skulle göra det lättare att anställa säsongsarbetare och är något som de gröna näringarna efterfrågat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Som jag var inne på föreslås också att regeringen ska få meddela föreskrifter om att vissa yrken helt ska undantas från möjligheten till arbetskraftsinvandring på grund av omfattande missbruk. Utredningen ger i sitt betänkande ett par förslag, nämligen att helt utesluta möjligheten för personliga assistenter och bärplockare.

Lönekravet är en del, herr ålderspresident. Utredningen innehåller också andra förslag för att skärpa systemet. Det ska ställas krav på en heltäckande sjukförsäkring för den som söker arbetstillstånd. Utredningen föreslår också ett större ansvar och mer kännbara sanktioner för arbetsgivare. En ny anmälningsskyldighet för arbetsgivare föreslås införas, som innebär att en arbetsgivare är skyldig att anmäla skriftligen till Migrationsverket om anställningen upphör eller om anställningen aldrig påbörjas.

Den särskilda sanktionsavgiften för den som bryter mot regelverket och har en utlänning anställd som inte har rätt att vistas eller arbeta i Sverige föreslås höjas från ett till ett och ett halvt prisbasbelopp. För överträdelse som har pågått under längre tid än tre månader föreslås avgiften höjas från två till tre prisbasbelopp.

Därtill föreslås systemet med så kallat spårbyte avskaffas. Det innebär att möjligheten att ansöka om uppehållstillstånd för arbete och arbetstillstånd inifrån landet efter ett lagakraftvunnet avslagsbeslut på ansökan om uppehållstillstånd som flykting eller alternativt skyddsbehövande upphör. Systemet med spårbyte innebär i dag en risk för att asylsystemet belastas av onödiga kostnader om personer som saknar skyddsskäl ansöker om asyl i Sverige för att via spårbyte få tillträde till den svenska arbetsmarknaden, vilket även minskar systemets legitimitet. Systemet bör därför avskaffas.

Samtidigt presenteras förslag för att underlätta för högkvalificerad arbetskraftsinvandring, bland annat att tillståndstiden för den som har ett så kallat ICT eller ett EU-blåkort och är anställd på ett företag utanför EU/EES men ska arbeta vid företaget i Sverige förlängs från två till fyra år. Det föreslås också lättnader för att forskare och doktorander ska kunna söka uppehållstillstånd för forskning eller studier på forskarnivå inifrån Sverige.

Utredningen innehåller alltså en mängd olika förslag, herr ålderspresident. Min förhoppning är att vi nu, när regeringen går vidare med detta, kan få på plats ett mer nyanserat regelverk som ändå ställer högre krav på den som vill komma hit som arbetskraftsinvandrare. Förslagen kommer att gå på remiss och såklart analyseras noga.

Höjda lönekrav innebär att det blir svårare att få arbetstillstånd för vissa yrken. Det kommer att bli färre brevbärare och snabbmatsanställda som kommer till Sverige från länder utanför EU. Men detta är jobb som bör kunna tillsättas med personer som finns i Sverige. Som jag var inne på har vi EU:s tredje högsta arbetslöshet och ungefär 400 000 arbetslösa. En stor lågkvalificerad arbetskraftsinvandring är i det läget inte rimlig.

För att dessa jobb ska kunna tillsättas måste dock arbetskraftsutbudet öka. Arbetslinjen måste byggas ut. Det är därför regeringen går fram med stora reformer för att säkerställa att den som kan arbeta också gör det man kan för att skaffa sig en egen försörjning.

Det blir ett bidragstak, så att det alltid ska löna sig att ta ett jobb i stället för att gå på bidrag. Det blir krav på aktivering för mottagare av försörjningsstöd för att bryta passiviteten bland personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. På längre sikt kommer den som inte är svensk medborgare att behöva kvalificera sig till välfärden genom arbete. Detta kommer att kraftigt öka drivkrafterna att ta de jobb som finns.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Jag skulle vilja ta tillfället i akt att bemöta några felaktiga påståenden som har förekommit i debatten. Det har förekommit en del överdrivna siffror, dels om hur många som drabbas av ett lönegolv, dels om effekterna på bnp och skatteintäkter, som i vissa beräkningar förefaller vara överdrivna.

Eftersom det tyvärr verkar råda ett missförstånd bland de arbetsgivare som befinner sig där ute vill jag också betona att lönegolvet alltså endast gäller för personer från länder utanför EU. Det är fortsatt fritt fram att både rekrytera och behålla arbetskraft som man har rekryterat inom Europa.

Antalet beviljade förstagångsansökningar för utomeuropeisk arbetskraft motsvarade år 2023 mindre än 0,5 procent av den totala arbetskraften i Sverige. Av dessa har många en lön över det tänkta lönegolvet.

Sveriges Kommuner och Regioner talade inledningsvis om att 2 500-5 000 personer i deras sektorer skulle påverkas. SKR har nu backat från dessa siffror och hänvisar till Migrationsverket, som i stället pekar på att det finns ungefär 800 aktiva arbetstillstånd med regionerna som arbetsgivare, varav 15-20 procent kan bedömas ligga under dagens försörjningskrav vid förlängning.

Som ett exempel kan jag nämna att det kom 87 undersköterskor som arbetskraftsinvandrare till Sverige år 2022, och detta till Sveriges största yrkesgrupp med 180 000 anställda. Det är mellan tummen och pekfingret 0,3 undersköterskor per kommun. Ändå har det förekommit påståenden om att hundratals välfärdsarbetare skulle drabbas i vissa kommuner. Jag säger detta för att det är viktigt att ha proportionerna med sig.

Många av de beräkningar som görs tar inte heller hänsyn till den samhällskostnad det innebär för Sverige som land att vi har 400 000 människor som inte går till jobbet varje dag och att de i hög grad försörjs av det offentliga - av skattebetalarna. Det är någonting som både samhället och företagarna i förlängningen får bära kostnaden för.

När regeringen nu bygger ut arbetslinjen kommer dessa personer i högre grad att stå till arbetsmarknadens förfogande. Därtill föreslås, som jag var inne på, en modell med undantag för vissa bristyrken.

Ett annat påstående i debatten är att detta skulle inskränka den svenska modellen. Låt mig understryka att den svenska modellen är viktig och att de krav vi nu ställer inte påverkar den fria förhandlingsrätten mellan arbetsmarknadens parter. Det har alltid i modern tid funnits ett försörjningskrav för arbetskraftsinvandring. Det här handlar i stället om under vilka förutsättningar det är rimligt och försvarbart att arbetskraftsinvandrare från tredjeländer ska komma hit för att arbeta.

Antalet sysselsatta i Sverige överstiger 5 miljoner personer. År 2023 beviljades 21 000 förstagångsansökningar om arbetstillstånd. Det motsvarar mindre än 0,5 procent av arbetskraften, och bara en del av dessa påverkas av lönekravet. Sammantaget torde inte lönekravet nämnvärt påverka lönebildningen i de flesta branscher.

Avslutningsvis, herr ålderspresident: Arbetskraftsinvandringen är oerhört viktig för Sverige. Framgångsrika företag behöver kunna rekrytera nyckelkompetens från både Sverige, EU och tredjeland. Men det är rimligt att skifta fokus mot mer kvalificerad arbetskraft och den arbetskraft som är allra svårast att hitta i Sverige. Det är orimligt att två av tre arbetskraftsinvandrare till Sverige inte tillhör en högkvalificerad yrkeskategori. Detta påverkar naturligtvis också handläggningstiderna i övrigt för dem som vill ta hit spetskompetens.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Samtidigt som människor kommer hit för att städa och diska har vi 400 000 arbetslösa som bör kunna ta många av de här jobben. Med de förändringar regeringen nu gör får vi en mer balanserad och ändamålsenlig reglering av arbetskraftsinvandringen till vårt land.

Med detta, herr ålderspresident, yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på motionerna.

(Applåder)

Fru talman! Tack, Ola Möller, för svaret! Svaret är alltså att vi hade en regering som bara mäktade med att hantera en fråga i taget. Det är ett bra besked till svenska folket. Då är jag glad för att vi i dag har en regering som mäktar med att både lägga om migrationspolitiken, stärka insatserna mot gängvåldet, hantera en problematisk säkerhetssituation i omvärlden, föra Sverige in i Nato och hantera en del andra rätt avgörande och stora frågor.

Det är väl bara att beklaga att Socialdemokraterna inte mäktade med att prioritera också denna fråga. Men desto bättre och viktigare är det att vi nu har en regering som verkligen får åtgärderna på plats.

Socialdemokraterna har gjort en stor poäng av att de historiskt alltid har varit för en stram migrationspolitik. Det är ett skrattretande påstående för de flesta förutom Socialdemokraterna, oavsett vad man tycker i sak. Vi kan konstatera att Socialdemokraterna snarare kämpade emot flera av de förslag som mitt parti, bland andra, lade fram på den här riksdagens bord för att just strama åt migrationspolitiken.

Låt oss blicka framåt, för det tycker jag är mer intressant både för oss och för svenska folket. Tre av Socialdemokraternas samarbetspartier säger konsekvent och systematiskt nej till i princip samtliga förslag som vi lägger på riksdagens bord om att strama åt migrationspolitiken. Samma mönster ser vi i dagens ärende. Tre är som bekant fler än en. Tre samarbetspartier vill ha en mer generös migrationspolitik. Socialdemokraterna påstår att de vill något annat.

Kan Ola Möller lova svenska folket att man verkligen kommer att stå fast vid en stram migrationspolitik och att man över huvud taget inte tar hänsyn till vad Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Centerpartiet återkommande framför i de debatter vi har i Sveriges riksdag? Kan Socialdemokraterna lova att de här förslagen ligger fast men också att den strama migrationspolitiken kommer att ligga fast?

Fru talman! Tack, Ola Möller, för anförandet!

Man får vara snabb med att begära replik i dessa tider. Det är väl snart så att den sammanlagda debattiden för de socialdemokratiska företrädarna i migrationspolitiken är uppe i två minuter eller någonting sådant under de debatter vi har haft hittills. Jag tycker att detta är en seriös fråga som förtjänar en seriös diskussion och debatt.

Ola Möller sa stolt att det var det var en lagstiftning som den socialdemokratiska regeringen tog fram. Det stämmer att det kom en utredning under Socialdemokraternas tid. Men den kom 2020. Jag vill egentligen rikta en väldigt rak och genuin fråga till ledamoten. Varför gick inte den socialdemokratiska regeringen vidare med förslagen redan då, om man nu tycker att det är viktiga åtgärder som behöver komma på plats?

Fru talman! Annika Hirvonen vill ha ett exempel från Moderaterna på aktiviteter som kan utgöra denna typ av verksamhet med koppling till terrorism. Jag gav Annika Hirvonen ett exempel, och jag tänker inte ge ytterligare 15 olika exempel. Jag gav ett exempel på en situation där lagstiftningen kan vara relevant, och därutöver vidhåller jag att man kan stå och rapa upp tio exakta aktiviteter men att terroristerna alltid kommer att vara mer kreativa än så. Jag tror att det vore olämpligt.

Detta ger myndigheter möjlighet att på ett tidigt stadium agera mot säkerhetshot på vår mark, och vi i denna kammare borde egentligen kunna vara överens om att det är en helt grundläggande uppgift för den svenska staten och våra myndigheter att skydda våra medborgare. Regeringen lägger fram förslag som enligt utredningens förslag och enligt vad Säkerhetspolisen har sagt är helt avgörande för att man ska kunna undanröja säkerhetshot.

Jag tycker inte att vi ska ha en slumpmässig eller godtycklig lagstiftning. Jag tycker att detta blir en väldigt bra lagstiftning som ger ytterligare befogenheter till myndigheterna och som gör att Migrationsverket och Säkerhetspolisen kan göra noggranna bedömningar av vad som är ett säkerhetshot.

Om det är någon som vill ha en slumpmässig och godtycklig migrationspolitik är det ju snarare Miljöpartiet, som i stället vill dela ut uppehållstillstånd på just slumpmässiga och godtyckliga villkor. Gymnasielagen var det kanske yttersta exemplet på detta från den förra mandatperioden. Där frångick man helt vår ordinarie asyllagstiftning och migrationspolitik. Jag tycker alltså att man ska ha ett lite lägre tonläge.

Jag tror att detta kommer att bli ett viktigt verktyg för våra myndigheter i arbetet med att värna säkerheten för våra medborgare.

Fru talman! Jag kan börja med att säga det jag sa till Vänsterpartiet. Det är alltid intressant när Miljöpartiet lutar sig mot Lagrådets kritik när man själv i regeringsställning inte var så noga med att ta hänsyn till Lagrådets synpunkter. Gymnasielagen fick ju som sagt graverande kritik från Lagrådet för att vara helt oacceptabel i fråga om hur lagstiftning kan utformas.

Som jag sa till Tony Haddou tidigare har regeringen tittat noga på Lagrådets kritik men bedömer ändå att detta är viktigt att gå vidare med för att myndigheter ska kunna agera tidigt. Är det någonting vi vet om terrorism eller terroraktiviteter är det att terrorister är kreativa när det gäller vilka grepp de använder för att skada vårt samhälle. Jag tror att det är omöjligt att lista exakta aktiviteter - därav formuleringen "koppling till terrorism".

Det blir också svårt för mig att ge exakta exempel på vad det skulle kunna vara, men jag vet att man i förarbetena pratar om att det kan handla om deltagande i en sammanslutning som inte är att anse som en terroristorganisation i lagens mening men som till exempel ägnar sig åt rekrytering till terrorism. Det kan vara ett exempel, men detta blir så att säga en teoretisk övning. Jag tror nämligen inte att det är jag som ska lista varje aktivitet explicit.

I takt med att terroristerna blir alltmer kreativa är det viktigt att myndigheterna har lagstiftning och befogenheter för att kunna agera mot säkerhetshot när de inträffar. För att formuleringen "koppling till terrorism" inte ska bli alltför vag finns det som sagt också inskrivet att verksamheten ska vara av ett sådant slag att den hotar säkerheten i vårt land.