Herr ålderspresident! Arbetskraftsinvandringen är viktig för Sverige. Framgångsrika företag behöver och ska ha möjlighet att rekrytera nyckelkompetens från Sverige, EU och tredjeland. Därför satsar regeringen på att främja den högkvalificerade arbetskraftsinvandringen, bland annat genom ett uppdrag om kortare handläggningstider på Migrationsverket. Migrationsverket ska prioritera arbetsgivare som rekryterar högkvalificerad arbetskraft och snabbare fatta beslut i dessa ärenden. En komplett ansökan ska handläggas inom 30 dagar. Det gör oss efter Finland till snabbast i hela EU. Det ska helt enkelt bli lättare att rekrytera och behålla högkvalificerad arbetskraft.
Sverige har dock under lång tid haft en väldigt stor arbetskraftsinvandring till låglönesektorer. Ungefär två av tre arbetskraftsinvandrare tillhör i dag inte någon högkvalificerad yrkeskategori. Samtidigt vet vi att Sver…
Visa hela anförandet
Herr ålderspresident! Arbetskraftsinvandringen är viktig för Sverige. Framgångsrika företag behöver och ska ha möjlighet att rekrytera nyckelkompetens från Sverige, EU och tredjeland. Därför satsar regeringen på att främja den högkvalificerade arbetskraftsinvandringen, bland annat genom ett uppdrag om kortare handläggningstider på Migrationsverket. Migrationsverket ska prioritera arbetsgivare som rekryterar högkvalificerad arbetskraft och snabbare fatta beslut i dessa ärenden. En komplett ansökan ska handläggas inom 30 dagar. Det gör oss efter Finland till snabbast i hela EU. Det ska helt enkelt bli lättare att rekrytera och behålla högkvalificerad arbetskraft.
Sverige har dock under lång tid haft en väldigt stor arbetskraftsinvandring till låglönesektorer. Ungefär två av tre arbetskraftsinvandrare tillhör i dag inte någon högkvalificerad yrkeskategori. Samtidigt vet vi att Sverige har EU:s tredje högsta arbetslöshet, ungefär 400 000 arbetslösa. När det gäller sysselsättningsgrad har Sverige tredje störst skillnad i hela Europa mellan inrikes och utrikes födda. Mot denna bakgrund är det inte rimligt att människor kommer till Sverige från andra sidan jorden för att till exempel städa och diska, när det finns människor här som bör kunna ta de jobben, komma in på arbetsmarknaden och integreras i samhället.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring
Därtill vittnar myndigheter om att det förekommer fusk, missbruk och till och med organiserade brottsupplägg med koppling till arbetskraftsinvandringen. Personer som kommer hit som arbetskraftsinvandrare med låg lön har bedömts vara en riskgrupp för arbetskraftsexploatering. Människor utnyttjas och far illa, helt enkelt.
Det finns därmed ett behov av att skärpa villkoren för arbetskraftsinvandringen, och den moderatledda regeringen ställer därför om systemet för en bättre balans med större fokus på högkvalificerad arbetskraft.
Tidigare hade Sverige ett försörjningskrav på 13 000 kronor för den som ville komma hit och arbeta. Det var alldeles för lågt för att förebygga att människor kommer hit för att arbeta utan skäliga villkor. Som ett första steg höjdes den 1 november 2023 försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare. Det nya försörjningskravet innebär att en arbetskraftsinvandrare måste ha en lön som uppgår till minst 80 procent av medianlönen i Sverige, i dag 27 360 kronor.
Nästa steg i regeringens arbete med att skärpa villkoren för arbetskraftsinvandring var att i enlighet med Tidöavtalet utreda frågan om ett mer nyanserat lönekrav. Utredningen om en behovsprövad arbetskraftsinvandring fick därför tilläggsdirektiv i februari 2023. Regeringens syfte var dels att skärpa villkoren för arbetskraftsinvandringen med en ny huvudregel om ett krav på lön som uppgår till medianlönen på svensk arbetsmarknad, dels att främja den högkvalificerade arbetskraftsinvandringen. I uppdraget ingick även att analysera och ta ställning till hur ett lägre lönekrav för enskilda yrkesgrupper skulle kunna utformas, liksom huruvida vissa yrkesgrupper helt ska uteslutas från möjligheten till arbetskraftsinvandring på grund av omfattande missbruk.
Utredningens förslag överlämnades nyligen, den 15 februari. Utredningen föreslår ett krav på medianlön med en möjlighet till undantag för bristyrken. Undantag föreslås också kunna göras med hänsyn till regionala skillnader, det vill säga om det råder kompetensbrist i en viss del av landet. Lönen ska i de fall då undantag görs uppgå till lägstalön enligt kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen. Regeringen ska enligt utredningen få meddela föreskrifter om undantag utifrån underlag som tas fram av Arbetsförmedlingen och Migrationsverket. Reglerna föreslås träda i kraft den 1 juni 2025.
Utredningen föreslår också en del andra saker; jag kan gå in på några av dem.
Nyutexaminerade studenter och doktorander som har kommit till Sverige för att studera har ofta lägre inkomster när de träder in på arbetsmarknaden än högutbildade personer med mer yrkeserfarenhet. För att underlätta för dessa personer föreslår utredningen att de ska undantas från lönekravet.
Utredningen föreslår också att utlänningar som har avlagt examen motsvarande läkarexamen, sjuksköterskeexamen eller tandläkarexamen i ett annat land och som ansöker om arbetstillstånd i syfte att få ett arbete som kräver svensk legitimation också ska undantas från lönekravet.
Inom de gröna näringarna faller många säsongsarbetare under EU:s säsongsarbetardirektiv. De omfattas därför av ett helt annat regelverk. Utredningen föreslår att tillståndstiden för säsongsarbeten utökas från sex till nio månader. Det skulle göra det lättare att anställa säsongsarbetare och är något som de gröna näringarna efterfrågat.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring
Som jag var inne på föreslås också att regeringen ska få meddela föreskrifter om att vissa yrken helt ska undantas från möjligheten till arbetskraftsinvandring på grund av omfattande missbruk. Utredningen ger i sitt betänkande ett par förslag, nämligen att helt utesluta möjligheten för personliga assistenter och bärplockare.
Lönekravet är en del, herr ålderspresident. Utredningen innehåller också andra förslag för att skärpa systemet. Det ska ställas krav på en heltäckande sjukförsäkring för den som söker arbetstillstånd. Utredningen föreslår också ett större ansvar och mer kännbara sanktioner för arbetsgivare. En ny anmälningsskyldighet för arbetsgivare föreslås införas, som innebär att en arbetsgivare är skyldig att anmäla skriftligen till Migrationsverket om anställningen upphör eller om anställningen aldrig påbörjas.
Den särskilda sanktionsavgiften för den som bryter mot regelverket och har en utlänning anställd som inte har rätt att vistas eller arbeta i Sverige föreslås höjas från ett till ett och ett halvt prisbasbelopp. För överträdelse som har pågått under längre tid än tre månader föreslås avgiften höjas från två till tre prisbasbelopp.
Därtill föreslås systemet med så kallat spårbyte avskaffas. Det innebär att möjligheten att ansöka om uppehållstillstånd för arbete och arbetstillstånd inifrån landet efter ett lagakraftvunnet avslagsbeslut på ansökan om uppehållstillstånd som flykting eller alternativt skyddsbehövande upphör. Systemet med spårbyte innebär i dag en risk för att asylsystemet belastas av onödiga kostnader om personer som saknar skyddsskäl ansöker om asyl i Sverige för att via spårbyte få tillträde till den svenska arbetsmarknaden, vilket även minskar systemets legitimitet. Systemet bör därför avskaffas.
Samtidigt presenteras förslag för att underlätta för högkvalificerad arbetskraftsinvandring, bland annat att tillståndstiden för den som har ett så kallat ICT eller ett EU-blåkort och är anställd på ett företag utanför EU/EES men ska arbeta vid företaget i Sverige förlängs från två till fyra år. Det föreslås också lättnader för att forskare och doktorander ska kunna söka uppehållstillstånd för forskning eller studier på forskarnivå inifrån Sverige.
Utredningen innehåller alltså en mängd olika förslag, herr ålderspresident. Min förhoppning är att vi nu, när regeringen går vidare med detta, kan få på plats ett mer nyanserat regelverk som ändå ställer högre krav på den som vill komma hit som arbetskraftsinvandrare. Förslagen kommer att gå på remiss och såklart analyseras noga.
Höjda lönekrav innebär att det blir svårare att få arbetstillstånd för vissa yrken. Det kommer att bli färre brevbärare och snabbmatsanställda som kommer till Sverige från länder utanför EU. Men detta är jobb som bör kunna tillsättas med personer som finns i Sverige. Som jag var inne på har vi EU:s tredje högsta arbetslöshet och ungefär 400 000 arbetslösa. En stor lågkvalificerad arbetskraftsinvandring är i det läget inte rimlig.
För att dessa jobb ska kunna tillsättas måste dock arbetskraftsutbudet öka. Arbetslinjen måste byggas ut. Det är därför regeringen går fram med stora reformer för att säkerställa att den som kan arbeta också gör det man kan för att skaffa sig en egen försörjning.
Det blir ett bidragstak, så att det alltid ska löna sig att ta ett jobb i stället för att gå på bidrag. Det blir krav på aktivering för mottagare av försörjningsstöd för att bryta passiviteten bland personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. På längre sikt kommer den som inte är svensk medborgare att behöva kvalificera sig till välfärden genom arbete. Detta kommer att kraftigt öka drivkrafterna att ta de jobb som finns.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring
Jag skulle vilja ta tillfället i akt att bemöta några felaktiga påståenden som har förekommit i debatten. Det har förekommit en del överdrivna siffror, dels om hur många som drabbas av ett lönegolv, dels om effekterna på bnp och skatteintäkter, som i vissa beräkningar förefaller vara överdrivna.
Eftersom det tyvärr verkar råda ett missförstånd bland de arbetsgivare som befinner sig där ute vill jag också betona att lönegolvet alltså endast gäller för personer från länder utanför EU. Det är fortsatt fritt fram att både rekrytera och behålla arbetskraft som man har rekryterat inom Europa.
Antalet beviljade förstagångsansökningar för utomeuropeisk arbetskraft motsvarade år 2023 mindre än 0,5 procent av den totala arbetskraften i Sverige. Av dessa har många en lön över det tänkta lönegolvet.
Sveriges Kommuner och Regioner talade inledningsvis om att 2 500-5 000 personer i deras sektorer skulle påverkas. SKR har nu backat från dessa siffror och hänvisar till Migrationsverket, som i stället pekar på att det finns ungefär 800 aktiva arbetstillstånd med regionerna som arbetsgivare, varav 15-20 procent kan bedömas ligga under dagens försörjningskrav vid förlängning.
Som ett exempel kan jag nämna att det kom 87 undersköterskor som arbetskraftsinvandrare till Sverige år 2022, och detta till Sveriges största yrkesgrupp med 180 000 anställda. Det är mellan tummen och pekfingret 0,3 undersköterskor per kommun. Ändå har det förekommit påståenden om att hundratals välfärdsarbetare skulle drabbas i vissa kommuner. Jag säger detta för att det är viktigt att ha proportionerna med sig.
Många av de beräkningar som görs tar inte heller hänsyn till den samhällskostnad det innebär för Sverige som land att vi har 400 000 människor som inte går till jobbet varje dag och att de i hög grad försörjs av det offentliga - av skattebetalarna. Det är någonting som både samhället och företagarna i förlängningen får bära kostnaden för.
När regeringen nu bygger ut arbetslinjen kommer dessa personer i högre grad att stå till arbetsmarknadens förfogande. Därtill föreslås, som jag var inne på, en modell med undantag för vissa bristyrken.
Ett annat påstående i debatten är att detta skulle inskränka den svenska modellen. Låt mig understryka att den svenska modellen är viktig och att de krav vi nu ställer inte påverkar den fria förhandlingsrätten mellan arbetsmarknadens parter. Det har alltid i modern tid funnits ett försörjningskrav för arbetskraftsinvandring. Det här handlar i stället om under vilka förutsättningar det är rimligt och försvarbart att arbetskraftsinvandrare från tredjeländer ska komma hit för att arbeta.
Antalet sysselsatta i Sverige överstiger 5 miljoner personer. År 2023 beviljades 21 000 förstagångsansökningar om arbetstillstånd. Det motsvarar mindre än 0,5 procent av arbetskraften, och bara en del av dessa påverkas av lönekravet. Sammantaget torde inte lönekravet nämnvärt påverka lönebildningen i de flesta branscher.
Avslutningsvis, herr ålderspresident: Arbetskraftsinvandringen är oerhört viktig för Sverige. Framgångsrika företag behöver kunna rekrytera nyckelkompetens från både Sverige, EU och tredjeland. Men det är rimligt att skifta fokus mot mer kvalificerad arbetskraft och den arbetskraft som är allra svårast att hitta i Sverige. Det är orimligt att två av tre arbetskraftsinvandrare till Sverige inte tillhör en högkvalificerad yrkeskategori. Detta påverkar naturligtvis också handläggningstiderna i övrigt för dem som vill ta hit spetskompetens.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring
Samtidigt som människor kommer hit för att städa och diska har vi 400 000 arbetslösa som bör kunna ta många av de här jobben. Med de förändringar regeringen nu gör får vi en mer balanserad och ändamålsenlig reglering av arbetskraftsinvandringen till vårt land.
Med detta, herr ålderspresident, yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på motionerna.
(Applåder)






