Jessica Rosencrantz

Herr talman och Matilda Ernkrans! Det är tydligt att Socialdemokraterna försöker att fly undan sitt eget regeringsunderlag genom att blanda bort korten. Som svensk väljare skulle jag som sagt bli riktigt nervös när jag insåg att EU-politiken med Socialdemokraterna kommer att behöva förhandlas och förankras med Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

Vi har som sagt redan sett facit från de tidigare åren av socialdemokratiskt regeringsinnehav. Vi har sett hur det går när man inte står upp för svenskt skogsbruk, när man inte står upp för den fossilfria energimix som vi har i Sverige och som har sett till att vi har ett nästan fossilfritt energisystem och när man är beroende av partier som snarare vill ha oreda i migrationspolitiken än ordning och reda.

Vi förankrar redan i dag mycket av vår politik på EU-området med Sverigedemokraterna. Jag tycker att Matilda Ernkrans försöker varna för någonting som det inte finns anledning att varna för.

Jag tycker att det är bedrövligt att Socialdemokraterna ständigt försöker svartmåla Sverige. Jag förstår att man gör det för att man är i opposition och för att man bedriver valrörelse, men ärligt talat: När klimatkommissionären var i Sverige lyfte han fram Sverige som ett föredöme. När man mäter utsläppen i de olika EU-länderna har Sverige lägst eller näst lägst utsläpp per capita av alla EU:s medlemsstater. Sverige har till skillnad från många andra länder ett nästan fossilfritt energisystem som andra länder tittar med avund på.

Självklart behöver vi göra mer. Vi har också lagt en budget på riksdagens bord som kommer att fortsätta att minska utsläppen. Frågan till Matilda Ernkrans blir i så fall: Vad är Socialdemokraternas politik för att nå målen i transportsektorn? Är den att höja bränslepriserna med 10 kronor litern? Vad är det de facto som Socialdemokraterna föreslår? Utan förslag blir det bara valrörelseretorik men ingen substans.

Jag är stolt över att många tittar på Sverige som ett föredöme i EU, både när det gäller klimatpolitiken, när det gäller migrationspolitiken och när det gäller att vi har tagit oss från botten till toppen av EU:s tillväxtliga. Det krävs fyra år till för att fortsätta på den här vägen.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 9 juni.)

Herr talman! Ja, äntligen har vi en regering i Sverige som prioriterar EU-samarbetet. För den förra socialdemokratiska regeringen var det viktigare att säkra stöd för en plats i FN:s säkerhetsråd, men den här regeringen prioriterar alltså vårt EU-samarbete och vårt arbete i närområdet.

Jag vet inte varför Matilda Ernkrans omedelbart vill förminska alla EU-politiska frågor till frågor om spel. Det tycker jag är synd. Jag tycker att Europapolitiken förtjänar bättre än att förminskas till inrikespolitisk valrörelseretorik.

Man jag kan konstatera att vi i EU-politiken i många frågor har ett brett och starkt stöd för den politik som regeringen för i dag. Så uppfattar jag det. Och om jag vore Matilda Ernkrans skulle jag vara mer bekymrad över det egna regeringsunderlaget. Att sitta i knät på Vänsterpartiet och Miljöpartiet när det gäller EU:s migrationspolitik, skogspolitik och energipolitik skulle göra mig som svensk och väljare livrädd, på ren svenska.

Den förra regeringen slarvade bort viktiga svenska intressen, som att stå upp för det svenska skogsbruket. Man ville i princip ville klassa kärnkraften som ohållbar, vilket vore ett direkt slag mot hela klimatomställningen. Och man har dessutom vänsterpartier som mycket tydligt tycker att det ska vara fortsatt oordning i migrationspolitiken.

Om någon ska vara orolig, herr talman, är det nog Matilda Ernkrans, och hon borde vara orolig över Socialdemokraternas eget tilltänkta regeringsunderlag.

(Applåder)

Herr talman! Givetvis måste processerna vara både rättssäkra och ske med respekt för mänskliga rättigheter. De måste naturligtvis också ta hänsyn till en del sådana tänkbara problem som Anna Lasses beskriver. Men detta måste vi hitta sätt för att lösa.

Själva grunden i de lösningar vi pratar om – både detta med migrationspakten och ett starkt återvändande och diskussionen om säkra tredjeländer – är ju att vi har haft en i praktiken okontrollerad migrationssituation i Europa, och den har varit helt orimlig. När nu Sverige och den svenska regeringen har gjort en rejäl omläggning här hemma har många andra länder tittat på oss för att hämta inspiration för hur de vill göra på hemmaplan. Detta har också lett till insikten att vi på EU-nivå måste göra mer gemensamt.

Man kan säkert hitta delar i migrationspakten som kan vara bättre, men i grund och botten är det viktigt att ha ett bättre förfarande vid EU:s yttre gräns där man ganska snabbt kan konstatera vem som har asylskäl och vem som kommer från ett land där man sannolikt inte har asylskäl. Därmed kan man också möjliggöra ett snabbare återvändande, såklart med en rättssäker process. Detta är jätteviktigt, menar jag, för att upprätthålla förtroendet för hela EU:s migrationspolitik. Ett ja ska vara ett ja och ett nej ska vara ett nej.

Självklart får vi återkomma till detaljer. Det måste alltid vara rättssäkra processer med respekt för mänskliga rättigheter. Men grunden i systemet är viktig, det vill säga att vi måste ha ordning och reda i EU:s migrationssystem, och vi måste ha ett starkt återvändande.

(Applåder)

Herr talman! Det var två stora frågor, och jag har två minuter på mig att svara. Men jag ska göra mitt bästa.

Klimatfrågorna är en av regeringens prioriteringar i EU-samarbetet. Vi brukar ofta prata om våra fyra k: klimat, konkurrenskraft, kriminalitet och kriget. Klimatet är verkligen en prioritet på alla sätt, dessutom tillsammans med konkurrenskraft. Här ser vi att det finns goda möjligheter för EU att leda utvecklingen och därmed också se till att vår industri och våra företag står starka.

Detta gäller även till exempel EU:s budget, där vi välkomnar att det till exempel finns en ansats att budgeten ska ”do no harm”, som det heter på svengelska. Det vill säga att vi ska se till att vi också använder EU:s budget för att också möta de klimatpolitiska utmaningarna. Budgeten är en del tillsammans med vårt ambitiösa ramverk, där vi nu äntligen har fått på plats ett mål om att minska utsläppen med 90 procent till 2040. Det är bra.

När det gäller olika typer av krav på konditionalitet gentemot de olika länderna vill jag säga att EU ju rör sig i den riktningen med den nya budgeten, alltså att man på ett tydligare sätt kommer att villkora en del EU-medel med att man i de olika länderna gör reformer på en rad centrala områden. Vi kommer att diskutera hur omfattande de kraven ska vara. Det finns ju också en nationell suveränitet att i någon mån värna i de nationella partnerskapsplaner som ska upprättas.

Regeringen har alltså inget direkt förslag på just ett klimatlås, men vi ser en utökad konditionalitet. Inte minst detta med rättsstatsområdet är det oerhört viktigt att hålla fast vid.

Nu har jag 20 sekunder kvar och hinner kanske inte säga jättemycket om migration. Men det är viktigt att vi har fått migrationspakten på plats. Det är viktigt att vi nu också går vidare med att stärka återvändandet, inklusive detta med säkra tredjeländer, för vi måste ha ordning och reda, inte bara i Sveriges migrationsprocess utan också i EU, så att vi vet vem som befinner sig i vår union. När man har fått avslag är det viktigt med ett starkt återvändande.

Herr talman! Det är klart att Ungerns nya regering har inneburit en del möjligheter att vidta fler åtgärder, i den här frågan och många andra. Samtidigt är det tyvärr ofta andra länder som gömmer sig bakom det land som hörs tydligast i sitt motstånd. Det vill säga, bara för att Ungern har frånträtt en del ståndpunkter betyder inte det att det nu är fritt fram att komma överens om saker på EU-nivå; det finns andra länder som fortsatt har synpunkter. Inte minst i den här frågan vet vi vid det här laget att en hel del länder står långt ifrån varandra.

Det är klart att det är en utmaning när 27 länder ska komma överens. Detta är också EU:s svaghet och styrka: Det tar ibland tid och är svårt, men när vi väl når framgång kan det göra skillnad.

Vi fortsätter driva på. Jag är som sagt ändå glad att vi har lyckats få fler listningar och fler sanktioner mot de extremistiska bosättarna. Vi fortsätter driva på också mot ministrarna. Det är bra att den höga representanten Kaja Kallas har uppmanat EU-kommissionen att inför nästa utrikesministermöte lägga fram konkreta förslag gällande det fransk-svenska initiativet. Vi driver såklart på för att detta ska bli verklighet.

Sedan kan jag säga att jag från Vänsterpartiet ofta saknar helhetsperspektivet i den här frågan. Det är naturligtvis mycket påtryckningar för aktioner mot Israel men desto mindre när det handlar om att till exempel avväpna Hamas eller ta itu med den andra parten i den här konflikten. Det finns ju två sidor i detta, och vi måste agera mot båda, menar jag – både se till att till Israel frånträder Gaza och se till att avväpna Hamas. Där har Vänsterpartiet en hel del att göra, både i sin politik och i sitt parti, för att rensa upp kring den terrorromantik som finns inom partiet.

Herr talman! Stort tack, Håkan Svenneling, för frågan!

Ja, situationen i Gaza och på Västbanken är på många sätt ytterst bekymmersam. Regeringen har under lång tid tryckt på för att ytterligare åtgärder ska vidtas, både för att se till att Israel drar sig tillbaka från Gaza och för att vi ska få en avväpning av Hamas. Jag kan konstatera att vi driver på både för att sanktionslista extremistiska bosättare – där har vi kommit en bit på vägen – och för att införa sanktioner mot extremistiska ministrar, något som vi har sett exempel på i närtid och som är djupt allvarligt. Vi fortsätter driva på.

Sedan kan jag konstatera att i en del avseenden som Håkan Svenneling nämner, exempelvis när det gäller associeringsavtalet, finns det inte stöd bland EU:s medlemsstater för att frysa eller suspendera. Men jag tycker att det är oerhört viktigt, och Sverige ligger på för att vi ska kunna vidta de åtgärder som vi faktiskt kan få konsensus kring när det handlar om till exempel fler sanktionslistningar, krav på avväpning av Hamas och vidtagande av handelsåtgärder för produkter från illegala bosättningar. Det är vid det här laget ett känt faktum att EU-kretsen är ganska splittrad. Det kan man beklaga, men så är det. Men vi fortsätter driva på för att få åtgärder på plats.

När det gäller lagförslaget om dödsstraff kan jag bara konstatera att Sverige, liksom övriga EU-medlemsstater, alltid motsätter sig dödsstraff. Vi har också på olika sätt gentemot Israel varit mycket tydliga med att man inte bör gå vidare med detta och att vi dessutom är djupt oroade över lagens diskriminerande karaktär, som Håkan Svenneling också nämner. Men alldeles oavsett detta är dödsstraff fel.

Herr talman! Europasamarbetet har aldrig varit viktigare än vad det är i dag. Sverige behöver Europa för att hävda sin egen plats i den globala konkurrensen, och Europa behöver ett starkt Sverige.

År 2025 var året då Europa på allvar konfronterades med den föränderliga omvärldens konsekvenser. Europa tvingades mer än någonsin tidigare att ta tag i sin egen säkerhet, beredskap, rådighet och ekonomiska styrka.

Regeringen har i detta navigerat med svenska intressen i främsta rummet. Ett Europa som står starkt och enat i en orolig omvärld är ett tydligt svenskt intresse. Men svenska intressen är också frågor som utmärker just Sverige, som vårt skogsbruk, vårt energisystem och de unika förutsättningar som svenska företag och industrier behöver för att bygga konkurrenskraft på en alltmer konkurrensutsatt global marknad.

Under alltför lång tid slarvade tidigare regeringar bort svenska intressen i Bryssel – inte längre. Den här regeringen har från dag ett prioriterat EU-politiken. Vi gör det eftersom vi vet att Sverige blir bättre och starkare när vi samarbetar med andra. Vi är tidigt inne i diskussionerna med tydliga svenska ståndpunkter, och vi driver dem tillsammans med likasinnade länder.

Låt mig redogöra för några frågor som är av särskild betydelse för regeringen och som fortsätter att prägla den EU-politiska agendan.

Allra först har vi Ukraina. Ukraina är och förblir den här regeringens viktigaste utrikespolitiska prioritering. Vårt stöd är orubbligt. Våra nära band manifesterades häromveckan efter beskedet att Ukraina avser att köpa 20 Gripen E/F och att Sverige i samband med försäljningen kommer att skänka upp till 16 Gripen C/D ur vår befintliga flygplansflotta. Det stärker Ukrainas försvar och därmed hela Europas.

I EU har vi fått ett beslut om lån på 90 miljarder euro på plats. Det var ett viktigt beslut, men vi vet att lånet inte kommer täcka Ukrainas behov på lång sikt. Därför behöver vi alla också öka vårt bilaterala stöd till Ukraina.

Från svensk sida har riksdagen nyligen beslutat om att garantera ett lån till Ukraina via Världsbanken på 2,5 miljarder kronor och om ett nytt militärt stödpaket på 12,9 miljarder. Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 har Sverige bidragit med cirka 153 miljarder kronor i militärt och civilt stöd till Ukraina.

EU har också fattat beslut om 20 sanktionspaket mot Ryssland, som vi vet biter. Vi ska inte tro på den ryska propagandan; den ryska ekonomin är inte stark. Sanktionerna fungerar, och regeringen arbetar därför intensivt för att få på plats ett 21:a sanktionspaket.

Herr talman! Beträffande stödet till Ukraina vill jag från denna talarstol lyfta fram den breda enighet som råder i Sveriges riksdag och vilken styrka det är att vi som land står enat i vårt stöd. I den här frågan lägger vi partipolitiken åt sidan och sätter Sveriges, Europas och Ukrainas bästa i främsta rummet.

Herr talman! EU:s ställning som aktör i världen avgörs i hög grad av vår ekonomiska styrka. Därför är det viktigt att vi driver en politik som gynnar våra företag och industrier så att jobben blir fler och tillväxten högre. Regeringen trycker på för att arbetet med att stärka EU:s konkurrenskraft ska fortsätta i oförminskad takt.

Det är dock avgörande att alla medlemsstater också gör rätt på hemmaplan. Den här regeringen har genomfört kraftiga reformer för att hårt arbetande svenskar ska känna att ansträngning lönar sig. Det är en politik som har tagit Sverige från botten till toppen i EU:s tillväxtliga. Den har sänkt skatten för att de som sätter klockan och går till jobbet ska få behålla mer av lönen. Vi har bekämpat inflationen, och vi stöttar hushållen och företagen när kriser i omvärlden driver upp bränslepriser.

På EU-agendan finns mycket att göra. Vi behöver fortsätta regelförenkla. Regeringen har gått i bräschen för att göra det enklare att vara företagare i Europa. Vi har bedrivit ett proaktivt arbete både med att ta fram förslag till förenklingar och genom hårt arbete på plats i Bryssel. Många av de förslag som regeringen har spelat in i diskussionen har omhändertagits, bland annat regelförenklingar på AI-området. På andra områden fortsätter arbetet.

Det har också varit ett starkt år för EU:s frihandelsagenda. Förhandlingarna med Australien och Indien är avslutade. Frihandelsavtalen med Mercosur och Mexiko är undertecknade. Nu får vi inte tappa tempot. De återstående förhandlingarna med Filippinerna, Thailand, Malaysia och Förenade Arabemiraten måste slutföras. Det skulle öppna upp för nya marknader och skapa jobb i Sverige.

Vi behöver också få fart på investeringarna i Europa. Företag och startups ska inte behöva korsa Atlanten för att hitta kapital. Vi ska tvärtom se till att Europa blir en självklar plats för bolag som vill starta, skala upp och stanna här.

Den svenska kapitalmarknaden ses som ett föredöme i hela Europa. EU-kommissionen uppmanar nu alla medlemsstater att göra som Sverige och till exempel införa modellen med investeringssparkonto. Vi vet att det fungerar, och regeringen fortsätter att vara ett föredöme genom fortsatta reformer på hemmaplan. Vi dubblerar det skattefria ISK-sparandet till 300 000. Det är helt avgörande för den som vill spara till sin första bostad eller sätta undan pengar för att starta eget.

Herr talman! Den gröna omställningen är helt nödvändig, också som en del av att stärka Europas konkurrenskraft. Medan vissa menar att de två inte går att förena är det regeringens bestämda uppfattning att de går hand i hand. Sverige är ett föredöme i EU. Vi har bland de lägsta utsläppen per capita i hela unionen, ett näringsliv i världsklass och en bred uppslutning bakom den klimatpolitiska riktningen inom både politiken och näringslivet.

Ibland låter det lite annorlunda i den nationella debatten, men när jag träffar mina kollegor i Bryssel är det tydligt att det är Sverige och likasinnade som driver de andra länderna framför sig.

Regeringen har varit pådrivande för att samla hela EU kring ett ambitiöst mål om 90 procents utsläppsminskning till 2040. Nu behöver vi få ett konkurrenskraftigt klimatramverk på plats som tar oss dit.

För den här regeringen är det svenska skogsbruket ett starkt intresse i detta. Det är våra hårt arbetande svenska skogsägare som vet bäst hur svensk skog ska brukas. EU ska inte stå i vägen för detta, utan tvärtom bygga en konkurrenskraftig bioekonomi och säkerställa riktigt goda villkor och förutsättningar för att fler hus ska byggas i trä, för att förnybar bioenergi ska tränga ut det fossila och för att fler material ska produceras från hållbar skogsråvara.

Regeringen arbetar också intensivt med att utsläppshandeln även i fortsättningen ska vara ryggraden i EU:s klimatpolitik. Jag och regeringen tar varje tillfälle i akt att framföra det här till våra kollegor i rådet och till kommissionen, som väntas presentera ett förslag på reviderad EU ETS i juli.

Inför översynen har ett antal länder framfört att lättnader av systemet är nödvändiga för att bevara europeisk industris konkurrenskraft, inte minst mot bakgrund av höga energipriser. Den här regeringen håller inte med och kommer att arbeta för att utsläppshandeln ska fortsätta vara den omställningsmotor som den är i dag.

Herr talman! Genom att välkomna fler medlemmar i EU gör vi hela Europa starkare, säkrare, rikare och friare. Varje svensk regering, så även denna, har konsekvent stått upp för en meritbaserad utvidgning som innebär att varje europeiskt land som lever upp till kraven och som vill bli en del av vår union också ska kunna bli det.

För Ukraina betyder ett EU-medlemskap mycket. Det ukrainska folket strider här och nu för sin egen självständighet och frihet och för det ukrainska folkets okränkbara rätt att välja sin egen väg. Europas demokratiska gemenskap är deras vägval och den starkaste kontrasten till den ofrihet, det förtryck och den korruption som Kreml står för. Regeringen är hoppfull om att så snart som bara möjligt kunna öppna de formella förhandlingarna med Ukraina och Moldavien.

På västra Balkan ser vi hur några länder gör stora framsteg, medan utvecklingen i andra länder går i helt fel riktning. Det är kandidatländernas reformtakt som avgör hastigheten i processen. Samma tuffa krav på demokrati och rättsstat som gäller för medlemmar ställer vi också på dem som gör anspråk på att bli en del av vår union.

Regeringen är pådrivande för att rättsstat och demokrativillkor har en central plats inom utvidgningspolitiken, liksom gentemot dagens medlemmar, inte minst när det kommer till att villkora EU-medel i budgeten.

I det här sammanhanget är det mycket välkommet att den ungerska regeringen signalerar en helt ny riktning i det nationella rättsstatsarbetet, i relationen med EU och i relationen till Ukraina.

Herr talman! Avslutningsvis vill jag nämna något om förhandlingarna om EU:s nästa långtidsbudget. Sveriges position är väl och brett förankrad i riksdagen. Vi vill se en bättre, inte större, budget. Den svenska avgiften ska hållas nere, och ett större fokus ska läggas på konkurrenskraft, säkerhet och rättsstatskonditionalitet.

Det är en styrka att Sverige kan tala med en stark gemensam röst i den här stora och komplexa förhandlingen. Jag träffar återkommande både kollegor och ansvarig kommissionär för att framföra budskapet att den svenska linjen ligger fast och har ett kompakt stöd i Sveriges riksdag. Regeringen tar ansvar för svensk ekonomi och för att svenskarnas skattepengar ska användas klokt och på ett sätt som gynnar Sverige.

Herr talman! Jag avslutar där jag började. EU-samarbetet har aldrig varit viktigare. Sverige behöver ett starkt Europa, och Europa behöver ett starkt Sverige.

(Applåder)

I detta anförande instämde Fredrik Ahlstedt, Marie-Louise Hänel Sandström, Joanna Lewerentz och Erik Ottoson (alla M).

Fru talman! Tack, Leonid Yurkovskiy, för en viktig fråga!

Det sker mycket arbete nu på EU-nivå för att hantera desinformation – såklart ofta med sikte på just främmande makt. Jag skulle säga att inte minst ryska påverkansförsök när det gäller olika europeiska val är ett växande problem. Det moldaviska exemplet brukar lyftas fram, men det finns ju fler fall där Ryssland och andra främmande stater agerat för att påverka.

Ett viktigt fokus från svensk sida är att säkerställa att det framför allt är det yttre hotet vi bemöter genom våra åtgärder. Uppbyggnaden av EU:s demokratisköld är en sådan del. I de olika delarna måste vi självklart alltid försöka balansera yttrandefrihet med att säkerställa att det som exempelvis är olagligt offline också är olagligt online. Vi har flera olika verktyg, men det är en balansakt. Ytterst måste vi säkerställa att främmande makt inte ägnar sig åt desinformation och valpåverkan eller andra typer av kampanjer i våra länder.

Fru talman! Tack till Jacob Risberg för en viktig fråga, och tack till alla som har varit involverade i att skriva frågan!

Som jag sa tidigare följer vi utvecklingen noga. Just nu ser vi inte några stora migrationsströmmar från regionen, men det beror naturligtvis på händelseutvecklingen och därför måste vi ha beredskap.

Tack vare den omläggning av migrationspolitiken som vi redan har genomfört skulle jag säga att vi har en mycket bättre beredskap i Sverige och på europeisk nivå. Vi har också en bredd av verktyg som vi kan använda oss av, exempelvis samarbete med tredje land.

Vi får följa utvecklingen mycket noga. Det är viktigt med en ordnad migrationspolitik för att klara integrationen. Men självklart har vi beredskap för vad som potentiellt kan hända i regionen framöver.

Fru talman! Tack, Anna Lasses, för en mycket viktig fråga!

Det är klart att EU genom vår ganska stora budget har möjlighet att verkligen spela en riktig roll i världen. Där är såklart biståndsarbetet en viktig del, och självklart är också jämställdhetsarbetet centralt, både för Sveriges bistånd och naturligtvis även för Europas bistånd.

Ledamoten följer ju de här frågorna mycket noga och vet därför att vi är i början av en ganska lång förhandling vad gäller EU:s fleråriga budgetram – the mother of all negotiations brukar det ju kallas. Det finns många detaljer som vi kommer att behöva återkomma till längs vägen, men för Sverige är det fortsatt prioriterat att säkerställa att vi använder EU:s budget för att bygga militär förmåga och ekonomisk styrka men naturligtvis också för att se till att Europa kan spela en central roll i många av de stora frågor som vi har framför oss.

Fru talman! Tack, ledamoten, för en viktig fråga!

Den här regeringen vill att Europa ska vara världens bästa plats för företag att starta, skala upp och stanna. Sverige ska vara den bästa platsen i EU för att göra just detta. Därför arbetar vi på två fronter. I EU arbetar vi för att verkligen skapa en riktig inre marknad för att se till att företag kan agera sömlöst över våra 27 länder och ha en hemmamarknad med 450 miljoner konsumenter och för att riva den omfattande regelbörda som har byggts upp över tid.

Här hemma har vi också ett intensivt arbete för att minska regelkrånglet. Genom förenklingsråd och implementeringsråd har vi ett tydligt fokus på att se till att vi inte inför krångligare regler än vad EU-lagstiftningen kräver; det riskerar ju att lägga krokben för oss själva.

Regeringen sätter verkligen fokus på att både på EU-nivå och här hemma se till att samlat vara världens bästa plats för företag att starta, skala upp och stanna. Så kan vi också skapa konkurrenskraft, tillväxt och välstånd.

Fru talman! Tack till Erik Hellsborn för en mycket viktig och aktuell fråga!

Regeringen och Migrationsverket följer såklart utvecklingen noga. I dagsläget ser vi inga tendenser till stora flyktingströmmar till EU från regionen. Men det är klart att det finns en uppenbar risk, beroende på händelseutvecklingen framåt, som ledamoten påpekar. Därför måste vi fortsätta följa utvecklingen mycket noga.

Det vi kan konstatera är: Tack vare den omläggning av migrationspolitiken som regeringen här i Sverige har gjort och som EU samlat har gjort står vi nu betydligt bättre rustade än vad vi gjorde 2015.

En slutsats från förra veckans toppmöte är att vi inte får upprepa 2015. Vi måste se till att vi använder alla finansiella, politiska och diplomatiska verktyg som står till buds för att se till att vi inte får en okontrollerad migrationsvåg, lik den vi såg 2015. Det är noterbart att det finns en samlad syn i EU när det gäller detta.

Fru talman! Tack till Ilona Szatmári Waldau för en mycket viktig fråga!

De uppgifter som har framkommit är såklart mycket allvarliga. Det finns mycket i Ungerns agerande de senaste åren som med rätta har fått mycket kritik också från svensk sida. Det gäller utvecklingen i Ungern, situationen med att Ungern blockerar viktiga stöd till Ukraina och nu de senaste uppgifterna om kontakterna med Moskva.

Om detta stämmer är det såklart allvarligt. Precis som utrikesministern kommenterade är det samtidigt så att vi för svenskt vidkommande är väldigt tydliga med våra positioner vad gäller Ryssland och inte har någonting att dölja. Men samtalen i Europeiska rådet och i ministerråden måste kunna ske i en förtroendefull anda. Därför är det djupt problematiskt om det finns täta kontakter mellan Ungern och Ryssland också i denna del.

Vi kommer att fortsätta att verka för att framför allt få fram stöd till Ukraina och sätta ökad press på Ryssland.

Herr talman! Eftersom Socialdemokraterna sitter i knät på Vänsterpartiet och Miljöpartiet blir jag som svensk väljare ganska bekymrad. När vår tids stora utmaningar handlar om att stärka svensk och europeisk ekonomi, bygga militär förmåga och bygga upp vår säkerhet är Vänsterpartiet och Miljöpartiet inte några bra partier att hålla i handen, så som Socialdemokraterna gör. Därtill har vi hela den stora utmaningen att lägga om EU:s migrationspolitik. Inte heller där är Vänsterpartiet och Miljöpartiet några goda krafter att hålla i handen om man vill ha ordning och reda.

När det gäller själva budgetförslaget, som är det vi egentligen ska prata om – även om jag förstår att det är valår och Matilda Ernkrans gärna vill blanda in mycket annat – har vi fått ett förslag från kommissionen som innebär en kraftig ökning av den svenska avgiften. Ledamoten beskriver att Sverige efter det har bedrivit ett dåligt förhandlingsarbete, men vi har alltså inte fått några nya budgetsiffror. Det vi däremot har lyckats få till är en väldigt tydlig skrivning om att vi ska ha med frågan om rabatter i de fortsatta förhandlingarna. Detta ser jag som en framgång från svensk sida.

Det kommer att vara en lång förhandling framöver där det är viktigt att vi fortsätter att hålla fast vid våra svenska, tydliga positioner, vilket vi naturligtvis gör. Det är ju the mother of all negotiations, som ledamoten har sagt flera gånger nu.

Vi står mot 26 andra länder som ibland har liknande intressen, ibland helt andra intressen, så det kommer att bli en jättetuff förhandling. I detta värnar jag att vi har en stark och bred samsyn i Sveriges riksdag, och jag påpekar också ofta för andra länder att vi är åtta partier som har samma ståndpunkt.

Jag kan gärna ta en debatt i sak, om det är något som ledamoten vill att vi ska göra annorlunda, men att hitta på konflikter bara för att det är valår tror jag kanske är lite dumt och också lite destruktivt nu när vi går in i den stora förhandlingen.

Jag tror inte att det finns ett enda land som har missat den svenska, väldigt tydliga, positionen att vi ska ha en bättre, inte större, budget där fokus ligger på säkerhet och konkurrenskraft. Detta kommer att vara min prioritet i de fortsatta förhandlingarna också framåt.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Jag förvånas lite över den bild som målas upp av att det finns en massa olika åsikter här inne. Det är som sagt åtta partier som tydligt står bakom regeringens position i detta.

Jag förvånas också över Socialdemokraternas tonläge här hemma eftersom de ju står bakom de investeringar som nu görs. Vi har gjort upp om försvarets finansiering, men nu verkar Socialdemokraterna snarast vara i chock. Antingen vill Socialdemokraterna bryta uppgörelsen om att finansiera försvaret och fortsätta att låna eller så hade de planerat att dölja sina skattehöjningar för svenska folket. Vad är det ni inte vill göra? Vill ni inte rusta upp försvaret, vill ni inte satsa på rättsväsendet eller vill ni inte se till att vanliga, hårt arbetande svenskar får mer pengar i plånboken? Vad exakt är ni emot?

Socialdemokraterna står snarast för en bakvänd konjunkturpolitik. När inflationen var hög ville oppositionen spendera mer, vilket hade förvärrat inflationen. Nu när vi har vunnit över inflationen säger Socialdemokraterna att vi borde hålla igen, trots att det är lågkonjunktur och regeringen som allra mest behöver göra sitt för att ge Sveriges ekonomi en skjuts framåt. När vi förväntar oss att ekonomin ska gå bättre tycker Socialdemokraterna att det är läge att spendera lite mer.

Socialdemokraterna saknar dessutom ytterligare 50 miljarder i finansiering till allt ni lovar till 2028, vilket motsvarar skattehöjningar på 2 200 kronor per månad för en vanlig familj. Socialdemokraternas tänkta samarbetspartier, Vänsterpartiet och Miljöpartiet, har hela tiden ropat efter mer lån, till och med när inflationen var som högst.

Nej, jag blir ganska bekymrad när jag hör Socialdemokraternas tonläge om den ekonomiska situationen här hemma.

När det gäller budgetförhandlingarna i EU var det som sagt bra att Sverige fick en stor rabatt. Men i den senaste förhandlingen fick EU också en coronafond på 750 miljarder euro, varav 390 miljarder euro i rena bidragspengar. Detta lyckades den socialdemokratiska regeringen också förhandla fram.

Som jag sa jobbar regeringen och jag nu intensivt för att få genomslag för de svenska positionerna. Vi ingår tillsammans med Danmark, Finland, Tyskland, Österrike, Nederländerna, Irland, Belgien och Frankrike i en likasinnad grupp där vi regelbundet möts och diskuterar förhandlingen, både på tjänstemannanivå och på politisk nivå. Inför att den första förhandlingsboxen skulle presenteras av det danska ordförandeskapet träffades exempelvis gruppen på politisk nivå på initiativ av mig själv och min österrikiska kollega. Och jag hade nog inte ett enda bilateralt möte med någon av mina kollegor under hela förra året utan att ta upp EU-budgeten. Jag själv, finansministern och inte minst statsministern är mycket tydliga i våra respektive sammanhang.

Jag skulle vilja påstå att den svenska budgetrestriktiva positionen är så pass känd att mina ministerkollegor kan upprepa den i sömnen. Den älskas inte av alla, långt ifrån, men vi håller i den hårt för att det är av svenskt intresse.

Tidigare nämnda länder är inte överens om allt, men vi är överens om att hålla nere volymen och att värna den moderna strukturen i kommissionens förslag, med ökat fokus på konkurrenskraft, säkerhet och försvar. Vi står särskilt nära Österrike, för att nämna ett land som också driver att budgetvolymen inte ska uppgå till mer än 1 procent av EU:s samlade bni. Även Nederländerna står oss mycket nära. Vi jobbar också tajt i den krets som i dag har rabatter eller så kallade korrigeringsmekanismer för sin avgift.

Att stå tillsammans, inte bara över en frukost utan på många möten, har betydelse. Varje dag arbetar och krokar vi arm med andra länder som delar våra positioner. Att vi fick in en skrivning om rabatterna redan i förhandlingsboxen från det danska ordförandeskapet var som sagt mycket viktigt. Jag kan säga att det var ganska upprörd stämning på mötet eftersom många länder direkt motsätter sig att det finns rabattarrangemang, men Sverige kommer att fortsätta att kämpa för det.

Jag värnar som sagt att vi har en bred och stark samsyn i Sveriges riksdag. Det tror jag är en styrka för Sverige.

Herr talman! Jag tackar ledamoten Ernkrans för frågan.

En lyssnare kan möjligen tro att det finns stora skillnader i den här kammaren när det gäller synen på EU:s budget. Jag är väldigt glad för att samtliga åtta partier i Sveriges riksdag tvärtom har en bred samsyn. Jag tror att det är en väldig styrka för Sverige i den här förhandlingen; precis som ledamoten var inne på är det en mycket tuff förhandling. Jag värnar denna enighet och tycker att den är viktig.

Om det nu är konflikt som ledamoten söker i den här debatten kan jag påminna henne om en sak: Senaste gången som Socialdemokraterna ansvarade för att förhandla en EU-budget blev resultatet en coronafond på totalt 750 miljarder euro, varav 390 miljarder euro var rena bidragspengar till länder i Europa med dåligt skött ekonomi. Kostnaderna för detta står vi med nu, och det kommer vi att göra under lång tid framöver. På vilket sätt var det att värna svenska skattebetalare?

Jag kan garantera ledamoten att vi i dessa förhandlingar arbetar för att se till att vi tydligt får genomslag för svenska intressen och prioriteringar. Det är viktigt att göra detta tillsammans med andra länder som delar vår syn att EU-budgeten inte kan tillåtas att expandera hur som helst. Där är exempelvis vårt samarbete med åtta andra medlemsstater mycket viktigt.

Men vi gör också vårt jobb här hemma för att värna skattebetalarna och medborgarna. Vi gör det som krävs, nämligen stora investeringar i svenska folkets trygghet och säkerhet. Vi slösar inte pengar, som ledamoten antyder, utan vi gör det nödvändiga med satsningar på rättsväsen, försvar, vägar och järnvägar.

Jag vågar knappt tänka på vad som hade hänt om Sverige hade haft en vänsterregering med partier som hela tiden velat se mer invandring, högre bränslepriser och större lån som drivit upp inflationen och som varken haft kraften eller åtgärderna mot de kriminella gängen.

Vi har städat upp efter den situation Socialdemokraterna lämnade efter sig, med 10-procentig inflation, tillväxt på 22:a plats i EU, hög arbetslöshet på grund av stor migration och dålig integration, utbredd grov kriminalitet och en stor underhållsskuld i infrastruktur och försvar.

Jag förvånas över Socialdemokraternas tonläge eftersom de ju säger att de står bakom många av investeringarna. Vad är det man vill avvika från? Vill de inte göra satsningar på försvaret? Vill de belåna medborgarna och skattebetalarna? Vill de höja skatten för hårt arbetande människor?

Vi tar ansvar här hemma, och vi tar ansvar för EU:s budget. Jag tror att de flesta vid det här laget är väl medvetna om svensk position, för jag tar upp den på vartenda möte jag har med kommissionärer och andra medlemsstater. Vi vill se prioriteringar när det gäller EU:s stora utmaningar: kriget i Ukraina, kriminaliteten, klimatet och konkurrenskraften. Vi är tydliga med att det behövs omprioriteringar, det vill säga att EU behöver lägga lite mindre pengar på sådant som traditionellt har varit en stor del i EU:s budget, till exempel sammanhållningspolitik, och lägga mer fokus på nutidens riktigt stora frågor.

Jag uppskattar att vi har en samsyn, och jag tror inte att vi behöver skapa påhittade konflikter. Men om det är något specifikt där ledamoten menar att Sverige borde driva en annan linje får hon givetvis gärna framföra det. Vi kommer dock med emfas att fortsätta att driva på för våra ingångar i detta. Det faktum att vi fick in ett omnämnande av rabatten i den i den förhandlingsbox som vi fick av det danska ordförandeskapet var en stor framgång och något som gjorde ganska många länder ganska irriterade. Vi och de övriga länderna som har rabattarrangemang i dag står ganska ensamma där, men vi kommer att driva på för att vi ska ha en rättvis bördefördelning och därmed också en rabatt för Sverige och svenska skattebetalare.

Herr talman! Matilda Ernkrans har frågat mig hur jag avser att verka för att Sveriges EU-avgift inte ska öka i den omfattning som nu föreslås, vilka konkreta åtgärder jag och regeringen vidtar i förhandlingarna för att säkerställa att den svenska rabatten bibehålls eller förstärks, om jag och regeringen är beredda att motsätta oss en flerårig budgetram som innebär en så kraftig kostnadsökning för Sverige samt hur jag avser att agera för att minska budgetens totala omfattning och därmed begränsa medlemsstaternas avgifter.

Låt mig börja med att konstatera att regeringens budgetrestriktiva linje i förhandlingarna är väl förankrad i riksdagen och välkänd bland övriga medlemsstater. Kommissionens förslag är alldeles för expansivt. Det uppgår till cirka 2 000 miljarder euro för perioden 2028–2034, vilket är en kraftig ökning jämfört med dagens nivåer. Enligt regeringens beräkningar kan Sveriges EU-avgift komma att öka markant till följd av förslaget. Det är naturligtvis inte acceptabelt, och vår ingång i förhandlingarna är att den totala volymen måste minska.

Den svenska EU-avgiften måste hållas nere. Detta uppnås genom att utgiftsvolymen begränsas och genom att våra rabattarrangemang förnyas. Neddragningar och omprioriteringar är nödvändiga för att säkerställa detta.

Det budskap som regeringen konsekvent har fört fram i förhandlingarna om EU:s fleråriga budgetram är att budgeten fortsatt ska uppgå till omkring 1 procent av EU:s bruttonationalinkomst. Det är viktigt att EU:s framtida budget är förenlig med sunda offentliga finanser i medlemsstaterna och bevarandet av nationellt finanspolitiskt manöverutrymme. Hållbara statsfinanser i medlemsstaterna är en förutsättning för att kunna möta dagens och morgondagens utmaningar.

Regeringen verkar aktivt och tillsammans med en grupp likasinnade medlemsstater för att hålla nere budgetvolymen och förnya rabattarrangemangen. En indikation på att Sveriges budskap om rabatter når fram är att det nu finns en skrivning som öppnar för fortsatta rabatter i den senaste förhandlingsboxen.

Regeringen framför fortsatt budskapet att EU-budgeten bör fokusera på områden där EU har ett tydligt mervärde, särskilt där åtgärderna har en tydlig gränsöverskridande EU-nytta och där stordriftsfördelar kan uppnås. I enlighet med detta vill regeringen se en politik och en budget som bättre avspeglar EU:s aktuella utmaningar och regeringens fyra prioriteringar: kriget, konkurrenskraften, klimatet och kriminaliteten.

Själv har jag haft möten med kommissionärer och kollegor från många andra medlemsstater. I samband med allmänna rådet den 17 mars har jag bjudit in till en arbetsfrukost för att diskutera denna fråga med kollegor från åtta andra länder.

Den fleråriga budgetramen står på dagordningen för stats- och regeringschefernas möte i Europeiska rådet den 19–20 mars och den 18–19 juni. Den uttalade ambitionen är att nå en förhandlingsuppgörelse i slutet av detta år. Om det är möjligt återstår att se.

Fru talman! Jag tackar Stefan Olsson för en viktig fråga.

Jag skulle säga att utvidgningen är en av EU:s viktigaste geostrategiska verktyg för att säkra fred och frihet på vår kontinent. Om inte EU är i de här länderna är någon annan där.

Därför bejakar vi utvecklingen som på många sätt går i rätt riktning i flera länder på västra Balkan. Men vi beklagar den tillbakagång vi ser i Serbien, där journalister, civilsamhälle och akademier är under hård press från regering och myndigheter. Vi ser omfattande demonstrationer, som har mötts av våld och polisbrutalitet, vilket är fullständigt oacceptabelt i ett land som vill gå med i vår europeiska union. Det är alltså inte bara en geografisk union, utan den bygger på värderingar.

Mitt klara besked till alla serbiska företrädare som jag har mött är att det inte kan ske någon framgång i förhandlingarna om ett EU-medlemskap när demokrati och rättsväsen är på tillbakagång.

Fru talman! Stort tack, Joanna Lewerentz, för en mycket viktig fråga!

Om det är någonting som Sverige kan är det skog och skogsbruk. Vi vet att skogen fyller en viktig funktion för att lagra koldioxid och också, som ledamoten säger, för att tränga ut fossila alternativ. Vi vill alla bygga hus i trä, göra kläder av träfibrer och göra allt vad vi kan göra för att tränga ut det fossila. Sverige är bäst i klassen, men vi har också väldigt högt ställda krav på oss.

När det handlar om skogen skulle vi för att nå de skogsmål som är satta för Sverige och som den förra, rödgröna regeringen förhandlade fram – på ett ganska dåligt sätt – i princip behöva stoppa all avverkning i ett helt år. Det är inte bra vare sig för Sverige, för jobben, för tillväxten eller för klimatet.

Därför jobbar vi nu starkt tillsammans med Finland för att få en större förståelse i kommissionen för att detta snarare missgynnar omställningen och lägger en våt filt över det svenska skogsbruket. Jag har goda förhoppningar om att vi kan nå framgång – betydligt bättre framgång än den förra, rödgröna regeringen, som i stort sett ignorerade det svenska skogsbrukets behov.

Det är såklart viktigt att jobba för att nå målen, men på ett rimligt sätt. Det ska vara mål som är rimliga för Sverige och som innebär att skogen fyller den viktiga roll för omställningen som den har.

Fru talman! Stort tack till Daniel Riazat för hans fråga!

Vi ser med största allvar på det som pågår i Mellanöstern just nu. Som jag var inne på i ett tidigare inlägg kan vi båda konstatera att Hamas startade detta den 7 oktober 2023, att Hamas har en skyldighet att släppa gisslan och att Hamas behöver avväpnas. Samtidigt måste Israel hålla sig inom den humanitära rätten. Vi ser att situationen i Gaza just nu är förskräcklig på alla vis. Där driver regeringen på för ytterligare åtgärder för att sätta press på just Israel.

När det gäller flotillan som är på väg till Gaza kan vi konstatera att Utrikesdepartementet och Regeringskansliet ser med stor oro på utvecklingen. Vi noterar att Israel offentligt har kommunicerat sina avsikter att upprätthålla blockaden utanför Gazas kust.

Vi vill påminna om att det sedan tio år tillbaka finns en avrådan från alla resor till Gaza. Det betyder i klartext: Åk inte dit! Det är en signal om att säkerhetsläget är mycket allvarligt och att enskilda noggrant bör tänka över sitt beslut att resa. Vi påminner om att Sverige inte har möjligheter att bistå konsulärt till havs.