Per Bolund

Herr talman! Det är bra att vi åtminstone kan enas om att klimatet är vår tids stora ödesfråga. Men säger man det tycker vi att man också måste följa upp det med konkret handling. Där väntar vi fortfarande. Jag tror att det här året och nästa år med all önskvärd tydlighet kommer att visa det som Helena Storckenfeldt åtminstone uttrycker i ord här: att det är en ödesfråga. Vi kommer att få uppleva klimat- och väderextremer som vi aldrig tidigare varit med om som mänsklighet. Det kommer att visa sig tydligt hur skadligt det är.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt med anledning av IPCC:s rapport

Jag är beredd att ta på mig fullt ansvar för det som regeringen själv skriver i sin budget: Med den klimatpolitik som redan var på plats var vi på väg att nå klimatmålen, men med den politik som tyvärr nu har införts kommer man inte att göra det. Jag är också beredd att ta ansvar för till exempel det som svenska storföretag skriver på dagens debattsida i Dagens industri: att klimatfrågan är det som avgör deras konkurrenskraft för framtiden och att den politik vi fört har stärkt deras konkurrenskraft.

Herr talman! Jag tror att det är otroligt viktigt att vi fortsätter att debattera klimatfrågan, inte minst för att kontrastera de ord som det finns gott om i klimatdebatten mot den handling som vi alla vet krävs för att någonting ska hända. Precis som IPCC kräver ska utsläppen faktiskt ned här och nu. Det ska inte göras någon gång i framtiden, någon annanstans eller av någon annan utan av oss här och nu.

Jag blir också stärkt när jag ser att politik faktiskt kan göra skillnad. Till skillnad från de belackare som ibland säger att politiken är handlingsförlamad har våra partier tillsammans visat att det går att fatta de beslut som krävs för att få ned utsläppen så snabbt att man till och med kan nå klimatmål som hör till världens mest ambitiösa.

Vi har även kunnat visa att detta inte är någonting som skadar ett land som Sverige. Tvärtom stärker det vår konkurrenskraft. Jag blir stärkt när jag ser både de största industriföretagen och de största fackförbunden säga att klimatomställningen är vägen till modernisering och vägen till de nya jobben.

Herr talman! Om ord kunnat sänka utsläppen hade klimatkrisen varit löst sedan mycket lång tid tillbaka. Det råder ingen brist på politiker som pratar sig varma om hur viktig klimatfrågan är, inte heller i den här debatten. Men ord utan handling är som bekant bara varm luft. Den fråga som faktiskt betyder något är inte vad vi säger här i kammaren, utan vad vi alla gör när vi går tillbaka till våra kontor och sätter oss vid våra skrivbord för att utforma svenska lagar, besluta om svenska skatter och ekonomiska regler och bestämma vad vi ska lägga vår statsbudget på.

Vi i Miljöpartiet har visat att vi inte bara pratar. Vi levererar, många gånger mot alla odds. Även när det finns en majoritet i Sveriges riksdag som kämpar emot varje del och varje förslag lyckas vi driva igenom politiken. Jag vill här tydligt deklarera att vi är långt ifrån klara. Vi har bara börjat. Med Miljöpartiet vet man, till skillnad från med den här regeringen, vad man får: minskade utsläpp och ökade förutsättningar både för industrin och för vanliga människor att vara en del av lösningen och att kunna ställa om och gynnas av det.

Med vår Sverigebiljett blir kollektivtrafiken billigare, bättre och tillgänglig för fler. Vi gör det lättare att resa hållbart. Med vår industripolitik blir omställningen ännu mer lönsam för de företag som vill ställa om och ser det som en konkurrensfördel. Med vår jordbrukspolitik kommer lant- och skogsbrukare att få ersättning inte bara för sina produkter utan också för de miljönyttor som de skapar, inte minst genom att lagra in kol i sina marker. Det gör också att de klarar av att försörja både sig själva och svenska folket, även i de stunder när Vladimir Putin och andra oljedespoter ökar priset på fossila bränslen. Det ökar Sveriges självförsörjning och minskar vår osäkerhet.

Det är viktigt att konstatera att det är skillnad på ord och handling. Jag tycker att den här debatten har visat det väldigt tydligt.

Herr talman! Jag blir lite orolig när jag hör argument som jag brukar höra från Sverigedemokraterna och klimatförnekarna komma från kristdemokrater, det vill säga att vi är så små så att det inte spelar någon roll vad vi gör.

Jag ska berätta en sanning för Kjell-Arne Ottosson som mina barn upptäckte när de var tre år gamla, nämligen att fem myror är fler än fyra elefanter. Alla de länder som har utsläpp som ungefär motsvarar Sveriges har större utsläpp än vad till exempel de stora utsläppsländerna Kina och Indien har. Därför kan man inte frånsäga sig ansvaret.

Det som händer i Sverige påverkar också resten av världen, och därför måste vi göra det som krävs.

Det är lätt att kritisera klimatpolitiken, men Kjell-Arne Ottosson skrev själv i den budget som regeringen lade fram att vi var på väg att nå klimatmålen med den politik som Miljöpartiet och Socialdemokraterna hade fört fram men att vi med den politik som den nya regeringen driver inte var på väg att göra det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt med anledning av IPCC:s rapport

Det är viktigt att inte bara säga att man står bakom klimatramverket utan också visa det i praktisk handling.

Herr talman! Ända sedan Kristdemokraterna gick in i regeringen och skrev under Tidöavtalet och Ebba Busch klev in på Klimat- och näringsdepartementet som departementschef har det blivit smärtsamt tydligt hur stor skillnad det kan vara mellan ord och handling och hur skadlig politik kan vara för klimatarbetet, men inte bara för det utan också för svensk konkurrenskraft.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt med anledning av IPCC:s rapport

Det är väldigt tydligt att allt fler svenska företag både vill och agerar för att leda den gröna omställningen i Sverige. Det blir självklart särskilt viktigt när politiken sviker. Men i de 22 färdplaner som svenska företag har tagit fram pekar de ut kursen hela vägen till att bli helt fossilfria. Där är de också tydliga med att det krävs politik som backar upp och stöttar dem i deras arbete.

Det är en bärande princip i Parisavtalet att klimatmål ska skärpas med tiden och aldrig försvagas. Det skriver tio svenska storföretag i dag på Dagens industris debattsida.

Därför vill jag ställa frågan även till Kjell-Arne Ottosson och Kristdemokraterna: Är ni beredda att stå upp för det svenska klimatramverket och klimatmålen, även när Sverigedemokraterna trycker på?

Herr talman! Tack, Stina Larsson, för den deklarationen! Vi hoppas ju att Centerpartiet står fast även om regeringen lägger fram ett förslag på att förändra klimatramverket. Jag hoppas att det inte sker, men om det sker hoppas jag att vi står fast.

Det finns också väldigt mycket i klimatforskningen från inte minst IPCC:s senaste rapport som visar på att kampen för ett hållbart klimat och kampen för biologisk mångfald hänger extremt tätt samman. Det är egentligen samma kamp.

Även där kan vi känna en viss oro över en del ställningstaganden från Centerpartiet när det gäller just det som krävs för att vi ska bevara den biologiska mångfalden i Sverige. Vi förhandlade väldigt intensivt om skogspolitiken och kom fram med en skogsproposition, men när pengarna som fanns avsatta i budgeten sedan skulle fram, ja, då röstade Centerpartiet på sin egen budget. Det gjorde att Kristdemokraternas och Moderaternas budget gick igenom, vilket innebar en kraftig sänkning av just skydd för den skog som lagrar kol.

Även strandskyddet är en viktig fråga för den biologiska mångfalden. Är ni beredda att göra det som krävs även för biologisk mångfald och därmed för klimatet?

Herr talman! Jag vill tacka för fina ord från Centerpartiet även i den här klimatdebatten. Jag är glad att Miljöpartiet och centerrörelsen i många frågor har varit allierade i arbetet för att göra det som krävs för att nå en hållbar värld på många olika sätt.

Sedan finns det områden där man blir lite mer tveksam kring om Centerpartiet verkligen är beredda att göra det som krävs för att komma hela vägen fram. Jag kan ta ett exempel. Ni säger att ni stöder vindkraftens utbyggnad, men när min regering lade ett förslag på riksdagens bord om att ta bort det kommunala vetot, som ju är en särbehandling av vindkraften, röstade Centerpartiet emot.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt med anledning av IPCC:s rapport

Centerpartiet säger att man vill att förorenaren ska betala, men när vi lade fram flygskatten motarbetade man den med alla medel och hotade att avsätta ministrar i regeringen, bland annat mig.

Man säger att man vill binda mer koldioxid men driver en skogspolitik för kalhyggen som enligt många forskare tvärtom släpper lös väldigt mycket koldioxid.

Är ni beredda att stå bakom klimatramverket och göra det som krävs för att också nå målen?

Herr talman! Om man följer klimatforskningen och IPCC:s rapporter till exempel är det väldigt tydligt att det inte finns någon tid att vänta. Fönstret håller på att stängas. Det måste till minskade utsläpp nu. Detta är inte någonting där man kan peka på någon annan, någon annanstans, någon annan gång, utan det är alla, här och nu, som måste göra jobbet. Då är det såklart inte stabilt nog om man svänger som en vindflöjel beroende på hur vindarna blåser för tillfället.

Det var en tuff period under valrörelsen där Vladimir Putins energikrig gjorde att priserna på el och bränslen steg i hela Europa, men det är ju vid de tillfällena som man måste stå fast vid de långsiktiga målen, alltså hålla fast vid klimatpolitiken. Ännu mer orolig blev jag när jag såg hur Vänsterpartiet i sin valanalys pekade ut den klimatpolitiska talespersonen Jens Holm som en orsak till att det inte gick så bra som man hoppades på. Jag vill snarare hävda att Jens Holm är den som mest har företrätt klimatvetenskapen i Vänsterpartiet. Jag vill därför fråga Kajsa Fredholm: Kommer ni nu att komma tillbaka till klimatkampen och stå fast vid det som vetenskapen säger?

Herr talman! Vi i Miljöpartiet - och jag tror att jag även talar för miljörörelsen i stort - trodde länge att vi kunde räkna med Vänsterpartiet när det gäller att föra en ambitiös klimatpolitik. Nu känner jag mig mer tveksam, och det kanske jag inte är ensam om. I valrörelsen tillhörde Vänsterpartiet de partier som allra tydligast efterfrågade kraftigt ökade fossila subventioner, precis som Martin Kinnunen faktiskt upplyste om här. Det pristak som Vänsterpartiet föreslog skulle innebära ungefär 30 miljarder extra i årliga fossila subventioner, och det mitt under en brinnande klimatkris.

Man tog också avstånd från reduktionsplikten, som enligt expertmyndigheter är den mest effektiva åtgärden för att minska utsläppen. Man pratade mycket om att inte ändra beteenden, att man inte skulle behöva göra något annorlunda. Detta stämmer inte överens med vetenskapen och inte heller, skulle jag vilja säga, med det klimatpolitiska ramverket. Därför vill jag till Kajsa Fredholm även ställa frågan: Står ni bakom ramverket, och kommer ni att kämpa för att det inte försvagas under den här mandatperioden?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt med anledning av IPCC:s rapport

Herr talman! Om man vill att näringslivet ska kunna sätta Sverige i framkant och göra global nytta är det bra att lyssna till vad näringslivet säger. Ett förslag är att läsa Dagens industris debattsida i dag, där de största svenska företagen säger att en nedmontering av klimatpolitiken, vilket regeringen faktiskt gör, är att göra svenska företag en otjänst och minska konkurrenskraften.

Den regering Helena Storckenfeldt företräder har också inlett ett samarbete med det parti som inte står bakom det svenska klimatramverket och klimatlagen, nämligen Sverigedemokraterna. De har gång på gång getts veto i regeringens arbete. Moderaterna gick till val på att elbilsbonusen skulle vara kvar. Men Sverigedemokraterna ville ta bort den, och nu är den borta. Moderaterna och de andra regeringspartierna gick till val på att reseavdraget skulle göras om så att det skulle bli avståndsbaserad i stället för att vara en fossilsubvention. Men Sverigedemokraterna var emot, och de fick igenom sin vilja.

Hur ska vi kunna lita på att Moderaterna inte viker ned sig även när det gäller klimatlagstiftningen?

Herr talman! Jag tackar Helena Storckenfeldt för att hon i ord säger att Moderaterna står bakom klimatramverket. Samtidigt är det viktigt när det handlar om lagstiftning att man inte bara säger det utan också gör det lagen kräver. På Moderaternas hemsida kan man i dag läsa att upprätthållandet av lag och ordning är en av statens kärnuppgifter. Det låter bra, men det verkar inte gälla klimatpolitiken.

I klimatlagens 2 § 4 kap., som en bred majoritet i riksdagen har ställt sig bakom, kan man läsa att regeringen ska bedriva ett klimatpolitiskt arbete som vilar på vetenskaplig grund och baseras på relevanta tekniska, sociala, ekonomiska och miljömässiga överväganden. Jag vet inte vilken vetenskap som pekar på att man i ett klimatnödläge kan öka utsläppen kraftigt, vilket regeringens politik leder till.

Låt mig därför upprepa min fråga. När Sverigedemokraterna tydligt även i denna debatt säger att de vill riva upp målen och när Christofer Fjellner, som moderaterna har utsett till att se över miljöpolitiken, säger att man öppnar för att slopa klimatmålen, kommer Moderaterna att stå bakom klimatramverket och inte försvaga det eller riva upp det under mandatperioden?

Fru talman! Martin Kinnunen missar inte en chans att fortsätta förvilla i och förvanska miljödebatten. Till exempel hänvisar Martin Kinnunen nu till EU, men när Sverigedemokraterna röstar i EU röstar man emot klimatmålen. Man röstar emot alla de åtgärder som skulle minska utsläppen på EU-nivå. Här i Sverige säger man alltså att man ska jobba internationellt, och internationellt säger man att man inte ska jobba alls.

I debatten ägnar man sig hela tiden åt att säga att det inte spelar någon roll vad vi gör i Sverige - att vi är så små att det inte gör någon skillnad om Sverige agerar eller inte. Detta ligger helt enkelt inte i linje med vad vetenskapen säger. Varje kilo utsläpp spelar roll. Alla insatser behövs. Vi är i ett akut nödläge, och alla behöver göra mer. Det säger även IPCC, FN:s klimatpanel, som Martin Kinnunen brukar säga att han står bakom. Men han står inte bakom det som är den svenska uttolkningen av IPCC:s besked, det vill säga det klimatramverk som sju av åtta partier har ställt sig bakom.

Jag kommer envist att lämna över mitt kontrakt, och jag hoppas att Martin Kinnunen faktiskt gör jobbet och vill ompröva sin inställning när han ser att läget är så allvarligt som det är.

Fru talman! Ja, där kom det - precis det som är anledningen till att jag överlämnar ett kontrakt till alla partier i riksdagen. Det handlar om att säkerställa att man inte river upp grunden för svensk klimatpolitik.

Martin Kinnunen säger helt öppet att han vill riva upp den grunden. Han vill förändra ramverket. Han vill - såklart, eftersom han representerar Sverigedemokraterna - försvaga ramverket. Det är nämligen det Sverigedemokraterna har ägnat sig åt ända sedan de bildades och inte minst sedan de kom in i riksdagen. Varje gång de har haft möjlighet har de föreslagit försvagningar och borttagande av klimatpolitik, men de har inte lagt till någonting.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt med anledning av IPCC:s rapport

Det är dock aldrig för sent. Man kan inte ge upp hoppet utan måste ändå hoppas på att människor, även partiföreträdare för andra partier, kan ta till sig av ny kunskap när Sveriges största företag nu skriver på Dagens industris debattsida att radikala utsläppsminskningar i nutid - man betonar i nutid - är den enda möjligheten att klara Parisavtalets mål. Man skriver: "Om klimatomställningen skulle bromsa in drabbas vi och många andra svenska företag hårt."

Är Martin Kinnunen beredd att skriva under kontraktet och faktiskt ställa sig bakom de svenska klimatmål som företagen vill se uppnådda?

Fru talman! Det bådar gott, för med en ny regering som har mer kraft finns det förutsättningar att inte bara komma överens om målen utan att göra allt som krävs för att vi ska uppnå dem, att minska utsläppen så snabbt som krävs och göra det som vi var överens om i regeringsställning, att göra Sverige till världens första fossilfria välfärdsland.

De olyckskorpar som kraxade väldigt högt när vi tog fram ramverket, där vi satte bland världens högsta klimatmål, sa att det skulle gå ut över konkurrenskraften och kosta jobb, att investeringar skulle gå till andra länder. Nu är det väldigt lätt att se att det blivit precis tvärtom. Det är ju till Sverige som investerarna söker sig, i alla fall fram till nu när osäkerheten sprider sig om vart Sverige ska med den nya regeringen. Det är detta som den stora konkurrensen internationellt kommer att handla om i framtiden. Joe Biden har nu många miljarder i subventioner till just de gröna industrierna.

Jag kommer att lämna över kontraktet och hoppas att Socialdemokraterna står fast vid att klimatsamverkan är grunden för svensk konkurrenskraft och en stark arbetsmarknad.

Fru talman! Jag vill tacka Anna-Caren Sätherberg för att hon som enda företrädare tydligt sa i sitt anförande att Socialdemokraterna kommer att stå bakom det klimatpolitiska ramverket och klimatmålen.

Jag är väldigt glad och stolt när jag tänker tillbaka på allt som Socialdemokraterna och Miljöpartiet tillsammans åstadkom i regering. Det var inte de bästa förutsättningarna när vi hade en majoritet i riksdagen som gärna försökte spoliera alla möjligheter, som när de fick chansen alltid drog ned på miljöbudgeten i stället för att satsa framåt.

Klimatpolitiska rådet konstaterar att redan 2022, efter det att Miljöpartiet hade lämnat regeringen, tappade klimatpolitiken styrfart. Socialdemokraterna gick fram med pausad reduktionsplikt, ökade fossilsubventioner och en budget som innebar stora nedskärningar på miljöområdet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt med anledning av IPCC:s rapport

Jag vill ändå lämna över ett kontrakt och hoppas på att Socialdemokraterna om eller kanske när regeringen kommer med ett förslag om att försämra klimatmålen står fast och inte kommer att rösta för försämrade klimatmål.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt med anledning av IPCC:s rapport

Fru talman! Energifrågan debatterades i går kväll. Jag debatterar den gärna när som helst. Nu pratar vi om det stora klimatramverket, om klimatarbetet.

Det finns tyvärr starka skäl att ifrågasätta om regeringen ens kommer att klara av att stå upp för grunden i svensk klimatpolitik. Att man inte kommer att leverera de lösningar som krävs och sänka utsläppen när man gör allt man kan för att höja utsläppen är ganska självklart. Miljöministern pratar själv om samarbete i sitt anförande. Och man har valt att samarbeta med Sverigedemokraterna, som är det parti som inte står bakom klimatramverket.

Vi hör nu röster från Moderaterna som ifrågasätter om man ska stå kvar vid klimatmålen över huvud taget. Självklart börjar vi, och många med oss, ifrågasätta om det verkligen bara är ord eller om de kommer att stå upp för detta. Därför kommer jag att lämna över detta klimatkontrakt. Jag hoppas att klimatministern tar det på allvar och verkligen kan deklarera, för alla som nu vill veta det, vad som kommer att gälla framåt. Jag tänker på alla de företag som ska göra investeringar och på alla de privatpersoner som funderar över: Vad kan jag göra för att bidra till ett hållbart samhälle? Det handlar om att ge dem en garanti: Klimatmålen kommer att stå fast. Om någonting kommer de att förstärkas, inte försvagas, som många krafter till höger nu pratar om.

(Applåder)

Fru talman! Jag önskar ju att jag kunde lita på klimatministerns ord om ambitioner och så vidare. Men efter åtta månader med den regering som statsrådet företräder är det lätt att konstatera att ni om något har upphöjt den politiska lögnen till statskonst. Man säger en sak och gör en annan.

Att säga att klimatpolitiken är ambitiös och sedan höja utsläppen är helt enkelt vilseledande. Att prata om att man vill se mer grön el men samtidigt göra allt man kan för att stoppa ny elproduktion, inte minst vindkraft, är att vilseleda. Att prata om elektrifiering som en lösning och samtidigt göra insatser som tar död på elbilsförsäljningen är att vilseleda.

Därför är det också svårt att tro på det mest grundläggande i svensk politik. Står man ens bakom det klimatramverk och de klimatmål som vi, sju av åtta partier här i riksdagen, en gång skrev under?

Jag kommer att lämna över ett kontrakt till Romina Pourmokhtari och ge klimat- och miljöministern en chans att nu förtydliga att man inte under den här mandatperioden kommer att riva upp eller försvaga Sveriges klimatmål. Är du beredd att skriva under på detta, Romina Pourmokhtari?

Fru talman! Det är ju inte okänt att forskarna har höjt varningsnivån för klimatet gång på gång på gång under årtionden. De senaste åren har klimatforskarna, de som vet mest om problemet, närmast skrikit sig hesa: Gör mer nu! Vänta inte!

IPCC:s rapporter konstaterar att tiden håller på att rinna ut. Då hade man kunnat förvänta sig i den här debatten en vilja till omprövning och att man säger: Vi gjorde fel som motarbetade klimatpolitiken i stället för klimatkrisen. Vi borde ha gjort mer.

Jag hör inget sådant över huvud taget. Då får väl jag vara den säger det. Trots att alla vet att Miljöpartiet är det parti som drivit igenom allra mest klimatpolitik, fått mest att hända och sett till att vi är på väg att nå klimatmålen kan jag säga: Vi borde ha gjort ännu mer. Vi borde ha drivit på ännu hårdare. Den kunskapen gör också att vi har både drivkraften, motivationen och viljan att faktiskt göra det som krävs.

Klimatläget har ju varit allvarligt länge. Men allt pekar nu på att det här året, 2023, och 2024 kommer att bli de mest extrema väderåren som mänskligheten någonsin har sett. Det kommer att vara värmerekord som slås med bred marginal, extrem torka och skogsbränder, på andra håll störtregn och enormt svåra översvämningar. Det kommer att plåga världen som aldrig förr. Människor kommer att dö för att världens länder, inklusive Sverige, inte har gjort tillräckligt för att minska utsläppen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt med anledning av IPCC:s rapport

Utmaningen för världen och Sverige är enorm - att på bara några årtionden bryta med århundraden av fossilberoende, byta energi- och transportsystem och bygga en förnybar framtid.

Man kan förstå att många människor har tvekat. Går det över huvud taget att i en demokrati fatta så omfattande politiska beslut att en snabb omställning faktiskt är möjlig?

Jag är väldigt glad, och också stolt, över att vi nu har svaret på den frågan. Till och med den nya regeringen skriver själv i sin budget att vi, med de beslut som redan var fattade när man klev in i Regeringskansliet, var på väg att nå målen - det vill säga med den klimatpolitik som Miljöpartiet fått igenom och som Socialdemokraterna här i talarstolen också tar åt sig äran för. Det får ni gärna göra! Nästa gång kan vi förhandla så att ni också stöder förslagen från början.

Man kan också fråga sig vilken effekt det har fått när vi nu har genomfört den politik som gör att vi är på väg att nå målen. Vi har ett näringsliv som storsatsar på framtiden. Man vill satsa 100 miljarder kronor på gröna processer de närmaste årtiondena. Vi har fått tiotusentals gröna jobb, batterifabriker och historiskt stora elöverskott. Det är de största företagen som i dag skriver på debattsidor att de vill se en mer, inte mindre, ambitiös klimatpolitik.

När regeringen alltså ärvde ett sådant guldläge, vad har man gjort med det? Slaktad reduktionsplikt, ett reseavdrag som gynnar bilism i stället för kollektivtrafik, minskade satsningar på tåg, försämrade förutsättningar för vindkraften, kraftig minskning av pengarna till värdefull natur när vi vet att träd som får stå är det bästa sättet att sänka utsläppen snabbt - på punkt efter punkt visar man att man inte gör tillräckligt. Dyrare reparationer, dyrare elbilar - listan är lång över det som kan betraktas som ett fossilt återfall.

Det hjälper inte att sockra lögner. De blir inte sanningar för att de sockras med laddstolpar och drömmar om kärnkraft någon gång långt in i framtiden. Det krävs handling nu.

(Applåder)

Fru talman! Miljöpartiet har kallat till denna debatt för att IPCC och klimatforskningen är tydliga: Vi befinner oss i ett planetärt klimatnödläge. Och som över 500 forskare skrev i en debattartikel i april: Ingen här inne kan säga att man inte visste vad som var på väg att hända.

Särskild debatt med anledning av IPCC:s rapport

Samtidigt har vi en regering som för första gången på årtionden aktivt ökar utsläppen. Det är såklart ett svek och en skandal, och det går rakt emot den klimatlag som sju av åtta partier har skrivit under.

Nu höjs i stället röster från höger för att i stället för att nå Sveriges klimatmål skrota dem. När regeringen nu har gett vetorätt över klimatpolitiken åt Sverigedemokraterna, som mest av allt vill se allt klimatarbete jämnat med marken, riskerar dessa krafter att få sin vilja igenom.

Därför har jag i dag med ett kontrakt till varje parti här i riksdagen, och jag kommer med åhörarna som vittne att avkräva alla partier ett löfte om att fortsatt stå bakom Sveriges klimatmål och att inte ägna sin kraft åt att riva upp dem utan i stället nå dem.

Fru talman! Det är intressant och viktigt att statsministern minns president Zelenskyjs ord. Ett citat utelämnade dock statsministern, och det var när president Zelenskyj här, i denna kammare, sa att varje tunna olja och varje gastanker som lossar förlänger kriget och lidandet för det ukrainska folket.

Detta är ord som vi nu, ett år efter att kriget inleddes, har ansvar att hålla i minnet. Vi måste göra allt vi kan, som vi ofta säger att vi ska göra, för att stoppa kriget, och vi vet att den ryska krigsinsatsen, bomberna som faller över det ukrainska folket, finansieras med export av fossila bränslen - tyvärr bland annat fortfarande till Sverige. Den tanker som lossade här i Sverige för drygt en vecka sedan beräknas ha gett intäkter på hundratals miljoner kronor till Ryssland, som går rakt in i den ryska krigskassan.

Man måste ändå kunna ha två tankar i huvudet samtidigt. Man kan arbeta för att få EU att göra mer och öka sanktionerna, men man kan också göra som till exempel Norge och de baltiska staterna och stoppa importen nationellt. Varför är statsministern inte beredd att göra det som riksdagen har ställt sig bakom och krävt att regeringen ska göra?