Helena Gellerman

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Jag tycker att det är jätteviktigt att vi jobbar tillsammans med Finland i dessa frågor eftersom vi har samma problem, även om de svåra problemen egentligen ligger på den finska sidan på grund av drivis och sådant. Men vi har stora problem i Sverige när det gäller framför allt Norrlandskommunerna.

Vi har ett jättestort behov; vi behöver egentligen byta ut alla fyra isbrytarna. Det kostar väldigt mycket pengar, och därför ska vi enligt infrastrukturplanen från Trafikverket gå in och finansiera två stycken. Det finns behov av fyra stycken, och därför är det viktigt att vi fortsätter att ha en dialog med Finland för att se hur vi kan upphandla.

Det finns olika sätt att göra detta. Man kanske upphandlar en men har option på flera. Det är oerhört viktigt att man då kan utnyttja optionen och att det finns pengar för fler fartyg. Nu har vi pengar till två, och därför är det viktigt att fortsätta diskussionerna med Finland för att se om vi kan gå vidare och finna gemensamma områden.

Det handlar också om den tekniska specifikationen för isbrytarna. Där kan man hitta gemensamma delar och utbyta erfarenhet. Finland har jättelång erfarenhet också av att bygga dessa båtar, och det är därför viktigt att fortsätta dialogen.

Fru talman! I dag debatterar vi i trafikutskottet sjöfartsfrågor. Sverige har fantastiska naturtillgångar och världsledande företag som exporterar större delen av sin produktion till alla världsdelar.

Jag kommer från Göteborg. Jag ser varje dag från mitt hus godstågen som går förbi till Göteborgs hamn. Det är trävaror och oändliga mängder containervagnar. Jag ser därför väldigt tydligt kopplingen mellan järnvägen och sjöfarten.

Sjöfarten står för 90 procent av vår export till utlandet. Därför är den otroligt viktig för Sveriges företag, jobb och välfärd. Samtidigt har kriget i Ukraina visat att vi måste stärka den svenska sjöfarten när det gäller både svenskregistrerade fartyg och svenska sjömän för att stärka beredskapen. Det är ett av de främsta motiven till att regeringen lagt stort fokus på att underlätta för landets sjöfart.

Fru talman! Sjöfartens betydelse för våra svenska företag och för vår beredskap gör att vi liberaler vill ta bort hinder för inregistreringen av fartyg till Sverige. Det gäller inte minst stämpelskatten för nya fartyg.

Stämpelskatten hade dessutom en negativ påverkan på utvecklingen mot en klimatvänlig sjöfart. Därför har vi i Liberalerna och våra samarbetspartier sett till att stämpelskatten togs bort den 1 juli förra året. Sedan dess har inflaggningen ökat, vilket är mycket positivt. Äntligen har vi lyckats vända den trend som det pratats om sedan långt innan jag kom in i riksdagen 2018.

Regeringen förändrar också tonnageskatten för att ytterligare underlätta för sjöfarten. Sverige kan inte ha radikalt annorlunda regler jämfört med vad som finns i våra grannländer, till exempel Danmark. Den nya tonnageskatten införs den 20 juli, men den gäller från och med beskattningsåret 2027. Den omfattar nu även specialsjöfart.

Vi tar dessutom bort kravet på internationell fart. Det ersätts med ett krav på att fartygen används i trafik som är utsatt för internationell konkurrens på sjöfartsmarknaden. Det tycker jag är en jättebra förändring, och det här är efterfrågade ändringar som kommer att göra det mer attraktivt att registrera fartyg i Sverige.

Ytterligare en sak vi har gjort är att från den 1 februari införa bareboatcharter. Vi har ändrat regelverket om inhyrning av utländska fartyg och uthyrning av svenska fartyg. Bland annat kan man tillfälligt registrera de fartyg som ligger i bareboatregistret under svensk flagg. Syftet är naturligtvis att förbättra möjligheterna för svenska rederier att organisera sin verksamhet på ett rationellt sätt och finansiera nya fartyg. Som vi har hört tidigare här i debatten handlar det också om att få mer klimatvänliga fartyg.

I veckan tog regeringen beslut om att öppna sju nya gränsövergångar för att underlätta internationella transporter. Det har funnits en problematik i och med att sjömän inte har kunnat gå i land på grund av att det har saknats gränsövergångar i ett antal hamnar.

Liberalerna och våra samarbetspartier tar sjöfartens konkurrenskraft och betydelse för Sveriges välstånd och beredskap på allvar. Det har varit eftersatt i åtta år med en socialdemokratisk regering. I tidigare debatter har det sagts att det är dåligt att det ena efter det andra inte har gjorts. Men problemet är ju att alla de saker vi gjort den här mandatperioden inte blev gjorda under förra mandatperioden.

Fru talman! Sjöfartsverket har en central roll i hur sjöfarten utvecklas. Myndigheten finansieras i huvudsak av farleds- och lotsavgifter från handelssjöfarten. Det tycker Liberalerna är bra. Samtidigt är det viktigt att avgifterna tar hänsyn till påverkan på den svenska sjöfartens konkurrenskraft och att de inte skiljer sig markant från våra grannländers – återigen för att vi ska få många fartyg som kommer till Sverige.

Lotsavgifternas påverkan på olika hamnars konkurrenskraft behöver ses över. En utvecklad digital lotstjänst är väldigt central, inte minst i Västsverige upp till Vänern.

Sjöfartsverket har en ansträngd ekonomi, vilket påverkar avgifterna. Vi tittar över om vissa delar kan bli anslagsfinansierade, men i stort tycker Liberalerna att Sjöfartsverket ska vara kvar som ett affärsbolag och att det är handelsbolagen som ska betala.

Fru talman! De svenska isbrytarna är i akut behov av att bytas ut. Isbrytarna har en väldigt viktig funktion, nämligen att hålla svenska hamnar isfria. De har också en viktig funktion när det gäller beredskapen. Företag ska riskfritt kunna planera för att året om kunna föra ut sina produkter via våra hamnar; annars flyttar de här företagen. I förslaget till nationell infrastrukturplan ligger nu finansiering av två isbrytare, och Trafikverket samarbetar med det finska Trafikledsverket för att titta på hur man kan göra en gemensam upphandling.

Här i kammaren pratas det ofta om överflyttning av gods från väg och järnväg till sjöfart. Vi har infört ett investeringsstöd på 200 miljoner för att underlätta överflyttning av godstransporter från järnväg till sjöfart. Samtidigt krävs specifikt ökat fokus på den infrastruktur som går ut till hamnarna. Vägar, järnvägar och torrhamnar är en förutsättning för att sjöfarten ska fungera, och vi vet att det kan gå. Ett lyckat exempel är Göteborgs hamn och kopplingen till Västra stambanan, där över 60 procent av hamnens gods transporteras.

Göteborgs Hamn, som driver Sveriges, Finlands och Norges viktigaste hamn, förutspår en ökning av godset med 80 procent till 2035 – alltså om mindre än tio år. Hur ska det godset kunna gå på järnvägen när den är utnyttjad till 100 procent redan i dag? För att förebygga en infarkt när det gäller godstransporterna till hela Skandinavien vill Liberalerna att hela sträckan Göteborg–Alingsås byggs ut till fyrspår nu för persontrafikens, företagens och beredskapens skull.

Fru talman! Väl fungerande färjetrafik till och från Gotland är livsviktigt för invånarnas och näringslivets transportbehov samt för vår beredskap. Där är prisbilden viktig. Det nya avtalet, som gäller från 2027 till 2035, speglar detta. Destination Gotland kommer att fortsätta att genomföra transporterna. Vi har också gett Trafikverket i uppgift att undersöka om staten ska äga färjorna efter 2035.

Tillgången på svenskt sjöfolk har minskat. Det är bekymmersamt när vi ser fler inregistreringar och fler som vill segla under svensk flagg. Alla de positiva åtgärder regeringen har vidtagit för sjöfarten har fått uppmärksamhet. Det är glädjande att fler nu söker till sjöfartsutbildningarna, inte minst sjöbefälsutbildningarna, på Chalmers och Linnéuniversitetet. Regeringen har också justerat behörighetskraven för att fler ska kunna få behörighet att köra mellanstora fartyg i Sverige.

Fru talman! Sjöfarten står för 3 procent av klimatutsläppen globalt, med en ökande trend. EU har gått före och beslutade i början av den här mandatperioden om klimatpaketet Fit for 55 med fyra styrmedel som har stor påverkan på sjöfarten: utsläppshandelssystemet ETS, som ska vara helt genomfört i år, ett förändrat energiskattedirektiv där skattefriheten för sjöfartsbränslen togs bort 2023, en ökande reduktionsplikt genom FuelEU Maritime och krav på infrastruktur för alternativa bränslen och el.

Vi liberaler välkomnar att det nu blir konkurrensneutrala regler i hela EU. Även detta stärker konkurrenskraften hos den svenska sjöfartsbranschen, som ligger långt fram i klimatomställningen. Regeringen har också åtgärdat miljöfrågan att tvättade avgaser förs ned i havet och förorenar de marina ekosystemen. Från och med den 1 juli 2025 är öppna fartygsskrubbrar förbjudna, och från den 1 januari 2029 förbjuds alla skrubbrar som släpper ut vatten på svenskt sjöterritorium.

Alla de frågor jag tagit upp låg på bordet för den socialdemokratiska regeringen förra mandatperioden, utan resultat. Det är denna regering med samarbetsparti som har vidtagit en lång rad åtgärder för att underlätta för den svenska sjöfarten – för företagens, klimatets och landets beredskaps och välstånds skull.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut och avslag på alla motioner.

(Applåder)

Herr talman! I dag debatterar vi trafikutskottets betänkande Digitaliserings- och postfrågor.

Liberalerna är teknikoptimister. Utvecklingen av Al kommer att få en lika stor påverkan på vårt samhälle i Sverige, i EU och globalt som den pågående klimatutvecklingen. Vi måste därför öka takten i vår användning av Al så att vi i Sverige, baserat på våra värderingar om individens frihet och vår unika position som världens mest innovativa land, kan vara med och styra hur Al – ett Al baserat på etiska riktlinjer – kommer att tillämpas här hemma och i vår omvärld.

Här är det speciellt viktigt att värna och utveckla de strukturer vi har i Sverige som underlättar och driver på det innovativa systemet, till exempel Vinnova och universitetens arbete med nyttiggörande av forskningsresultat och samarbete med näringslivet.

Sverige har goda förutsättningar att vara bland de ledande inom att använda AI, kanske inte genom att utveckla själva algoritmerna men genom att applicera AI i samhället. Det är där Sveriges styrka ligger.

Samtidigt ska vi motverka de negativa sidoeffekterna. Vi är duktiga på att samarbeta och hitta lösningar där många aktörer gör sin del i utvecklingen. Låt oss utnyttja den förmågan!

Vi har dock under lång tid haft självbilden att vi är duktiga på digitalisering. Det är vi på en rad områden, men självbilden har tyvärr lett till att vi inte har sett helheten och att Sverige inte längre räknas till de främsta. Det kan vi dock ändra på med gemensamma krafter.

Socialdemokraternas företrädare i debatten säger att regeringen inte gör något. Inget kunde vara mer fel.

Regeringen tillsatte en AI-kommission, som i början av 2025 redovisade sitt uppdrag och lade fram 75 olika förslag på en rad olika områden.

Regeringen har redan infört en rad åtgärder. Som exempel kan jag nämna att Sverige efter en snabb ansökan från regeringen har valts ut som värd för en av EU:s sju AI-fabriker. Den håller nu på att inrättas i Linköping.

Regeringen ser över registerlagarnas påverkan på datadelning för att underlätta tillgången på data, som är en förutsättning för AI-utveckling, och ger ökade resurser till beräkningskraft för AI-användning.

Dessutom har ett stort antal myndigheter i sina regleringsbrev fått i uppdrag att redovisa hur de utvecklar sin användning av AI för att man ska kunna följa utvecklingen av AI i Sverige.

Skatteverket och Försäkringskassan, som är föregångare i det offentliga Sverige med att använda AI, har i budgeten för 2026 fått 100 miljoner under tre år för att bygga upp möjligheten att testa nya AI-lösningar för offentlig verksamhet.

Den här regeringen skapar förutsättningar för innovation och förenklingar baserade på AI. Politiken kan ge förutsättningar vid snabba teknikskiften, men det är genom företagens innovationer och utveckling inom alla samhällssektorer som vi får ut den stora potentialen av AI.

Den riktigt stora utmaningen är att människor ska kunna förstå och utnyttja potentialen av AI i sitt arbete. Därför har Liberalerna motionerat om en ny hemchattreform i likhet med den hem-pc-reform som lyfte den digitala förmågan på 90-talet. Genom att få tillgång till bra verktyg hemma kan vuxna och barn sitta i hemmiljö och testa och undersöka vad AI kan tillföra. Med en sådan grundkompetens kan man lättare förstå och utveckla sina arbetsuppgifter med hjälp av AI.

Samtidigt kan AI, som alla tekniker, användas för negativa syften: kontrollera befolkningen, sprida desinformation, låta kända personer göra uttalanden som går stick i stäv med deras värderingar – ja, listan kan göras lång. Risken för spridning av desinformation på ett trovärdigt sätt är kanske den största faran för vårt demokratiska system. Vem kan man lita på?

Tiktok har lagrat data om svenskar på kinesiska servrar trots att man idogt förnekat detta.

En studie visar att vi skandinaver är bland världens mest bevakade på nätet, då tredjepartsinsamlingar genomförs digitalt trots att vi klickar i att vi inte vill bli registrerade.

Den svenska användningen av amerikanska molntjänster baseras på en presidentorder, signerad av Biden, att NSA i USA inte ska få tillgång till lagrade personliga data. Trump skulle med en ny presidentorder kunna ta bort den och göra all lagring i dessa molntjänster olaglig.

Den digitala hopkopplingen utgör en möjlighet, men den utgör också en fara. Jag tar upp detta då det är viktigt att kunna ha två tankar i huvudet samtidigt. Vi ska bejaka AI:s och digitaliseringens enorma potential samtidigt som vi måste motverka de negativa effekterna. Nu i vår kommer därför regeringens AI-strategi för att optimera AI:s fördelar och samtidigt parera de negativa riskerna.

AI-utvecklingen sätter också fingret på att den grundläggande digitaliseringen av vår offentliga sektor måste öka markant. Dagens datasystem måste samverka, och vi måste utveckla effektiva sätt att dela data. AI-utvecklingen bygger på att vi kan utnyttja olika sätt att dela data effektivt och samtidigt trygga den personliga integriteten.

I grundstrukturen är också utbyggnaden av vårt 5G-nät och bredbandsnät fundamental. För att öka människors och företags tillgång till bredband behöver vi öppna för olika tekniska lösningar för att få till bredband också i glesbygd och på landsbygd. Regeringen satsar miljardbelopp på den fortsatta utbyggnaden av bredband i hela landet.

Samtidigt är det nödvändigt att lägga en försvarsaspekt på vad vi gör och analysera sårbarheten nu när vi samlar mycket data med lätt dataåtkomst, när 5G-nätet gör att samhället kopplas ihop och när alternativen till det digitala är nedmonterade.

Liberalerna välkomnar det ökade intresset för vårt lands beredskap i dessa frågor. Totalförsvarets krav på en plan B, ett system som fungerar om elen är bortkopplad, är jätteviktigt. Det kan i viss mån också kopplas till att alla människor måste kunna utföra nödvändiga tjänster utan att vara uppkopplade. Vi ska ha en inkluderande digitalisering, inte en som ställer människor i utanförskap.

Herr talman! Posten i Sverige är viktig, inte minst ur ett beredskapsperspektiv. Digitaliseringen har drastiskt minskat antalet skickade brev, vilket kan vara en naturlig utveckling. Det är dock viktigt att postgången fungerar i hela landet. Post, paket och bredband är viktiga delar av samhällets infrastruktur för att hela Sverige ska fungera och för att människor ska känna sig inkluderade.

Jag vill också ta upp detta med elektronisk id-handling, som har varit uppe i debatten. Nu finns det ju beslut på EU-nivå om att vi ska ta fram en elektronisk id-handling. Regeringen håller på och utvecklar hur den ska se ut här i Sverige. Men det finns alltså redan beslut om att man ska kunna ha en elektronisk id-handling som man kan ta med sig överallt i hela EU, vilket är väldigt positivt. Den ska också ha hög säkerhet. Vi pratade tidigare om bank-id, men bank-id har inte den högsta säkerheten. Den elektroniska id-handlingen ska ha en sådan säkerhet, och man diskuterar vem det är som ska utfärda den.

Slutligen, herr talman: Vi liberaler är som sagt teknikoptimister. Vi tror verkligen på Sveriges förmåga att ta ett ledarskap i Europa inom AI, på vår förmåga till datadriven innovation och på digitaliseringens potential för gamla och nya företag och för att minska kostnaderna inom en fortsatt bra välfärd med goda personliga kontakter. Vi tror också att Sverige kan visa vägen för en utveckling där riskerna minimeras.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut och avslag på alla motioner.

Fru talman! Ja, naturligtvis står vi bakom klimatmålen. Vi sa ju redan 2024 att utsläppen antagligen kommer att öka men att de sedan faller igen.

Vi är självklart inte nöjda utan har lagt fram ett antal delar nu, till exempel om rätt att ladda för dem som bor i flerbostadshus. De ska kunna kräva att få en laddplats. De får bekosta den själva, men de får möjlighet att ladda bilen hemma. Det kommer att öka intresset för att köpa en begagnad elbil.

När det gäller personbilar kommer vi att få se en fortsatt övergång. Men ett av de stora bekymren handlar om lastbilar. Jag tror att vi på ett helt annat sätt måste hjälpa till i omställningen genom premiestöd för lastbilar och naturligtvis även laddinfrastruktur.

Jag vill bara kommentera Norge, för det är intressant. Jag jobbade i den här branschen från 1984 tills jag kom in i riksdagen. I Norge kostade en personbil dubbelt så mycket som i Sverige, för man dubblerade kostnaden med hjälp av skatt. Vad man gjorde sedan var att ta bort skatten på de bilarna. Då kostade de lika mycket som i Sverige. Då var det billigare. Då kostade en elbil ungefär som en fossilbil. Det var därför Norge fick det här stora skiftet. De har ingen egen industri. Man ska vara noga med varför det har blivit som det har blivit i Norge. Men det är jättepositivt.

Generellt sett behöver vi självklart göra mer. Men vi har ju fyra år till. Skulle man under de här fyra åren förändra utsläppen vi har nu, utifrån Naturvårdsverket, når vi målen 2030.

Fru talman! Tack, Ulrika Heie, för frågan! Jag tycker att det är viktigt att man skapar långsiktiga förutsättningar. Jag var däremot också tveksam till att man skulle fortsätta med elbilsbonusen. Vi betalade 7 miljarder sista året – jag tror det var 2024 – för elbilsbonusen. Kostnaden för en elbil är i dag betydligt lägre än när man kunde få 70 000 i stöd för en elbil. Ändå säljs de på samma nivå, också i en lågkonjunktur.

Jag håller med om att vi behöver göra fler saker. Det är till exempel därför, som jag tog upp i mitt anförande, vi gör det tydligare för elbilsköpare vad som är klimatmässigt bäst ur ett livscykelperspektiv. Vi har precis fått okej på att använda den sociala fonden för att ge stöd till bilköpare på landsbygden, där det inte finns mycket kollektivtrafik och där man har en viss lön. Vi stöttar lätta lastbilar, där vi ser att det inte har tagit sig. Vi vill fortsätta det stödet.

Vi har även fortsatt stödet till ellastbilar, för där ser vi att det ligger väldigt lågt. Men när mer än 50 procent av fordonen som säljs är laddbara tycker inte jag att man ska fortsätta med den typen av subvention. Då går vi över till att satsa pengarna på laddinfrastruktur, för om den enskilde inte kan ladda hemma kommer man inte att fortsätta att köpa elbilar.

Fru talman! I dag debatterar vi trafikutskottets betänkande om vägtrafik- och fordonsfrågor.

Jag tänkte börja med allvaret bakom att våra vägar fungerar.

Delar av trafikutskottet var i förmiddags på ett högnivåmöte inom EU med alla transportministrarna här i Stockholm. Ämnet var hur vi kan assistera Ukraina med att upprätthålla transporterna i landet under pågående krig.

Därför hade den svenska regeringen med Andreas Carlson i spetsen tillsammans med Litauen, Kanada och Ukraina signerat ett avtal och startat Ukraine Transport Support Fund. Ytterligare fem länder anslöt sig direkt. Syftet är att finansiera och på annat sätt stödja små och medelstora reparationsprojekt för att Ukrainas transportsystem ska fortsätta att fungera.

En ledamot från varje riksdagsparti var närvarande på högnivåmötet. Denna uppvisning av svensk parlamentarisk enighet i stödet till Ukraina togs upp av flera utrikesministrar i EU och även av Ukrainas representant, som tackade för stödet – ett stöd som i flera länder i Europa inte är självklart. Låt oss inte glömma att alla partier här i riksdagen stod bakom stödet till Ukraina. Det ska vi vara riktigt stolta över. Jag ville börja med det.

Mot den bakgrunden får den här debatten en ökad betydelse. Hur robust är egentligen det svenska transportsystemet? Hur stor är vår reparationsförmåga? Hur lätt kan vi finna alternativa vägar om en väg blir blockerad? Här har vi mycket att lära av Ukrainas erfarenheter. Samtidigt är en av våra viktigaste transportåtgärder att hjälpa Ukraina i detta utsatta läge. Ukraina strider för sitt land men också för Sverige och resten av Europa.

Vägtransporterna står för majoriteten av Sveriges transporter. Om de inte fungerar påverkas vardagen för oss alla, både invånare och företag. Samtidigt riskerar vi vår krisberedskap. Utan vägtransporter ökar riskerna dramatiskt.

Stora delar av vårt vägnät byggdes för över 60 år sedan. Nu har Liberalerna tillsammans med samarbetspartierna tagit tag i underhållsskulden. I förslaget till nationell infrastrukturplan framgår det att underhållsskulden för våra vägar ska vara åtgärdad till 2037, vilket mot bakgrund av kriget i Ukraina kan tyckas vara väldigt lång tid. Att reparera våra vägar är det snabbaste sättet att få ökad kapacitet på vägarna. Transporterna måste fungera hela vägen från start till destination.

Det gäller inte minst möjligheten att köra längre och tyngre lastbilar på en större del av vårt vägnät. Längre lastbilar kan köras på ungefär 600 mil väg i Sverige och tyngre lastbilar över 74 ton kan köras på drygt hälften av våra statliga vägar. Att kunna köra med längre lastbilar ger också en stor klimateffekt. Vägarnas bärighet har också stor betydelse för de mobila lastkranarna, en viktig funktion inte minst inom byggnation. Där bör Trafikverket kunna erbjuda stöd till kommunerna med tillståndsprocesserna. Bärigheten på våra vägar är också en otroligt viktig faktor för totalförsvaret, även det med referens till Ukraina.

I infrastrukturförslaget framgår också att staten fortsätter att ge betydande stöd till ägare till de enskilda vägarna för att vägstandarden ska kunna upprätthållas. Det är också viktigt för skogsindustrin och även ur totalförsvarssynpunkt.

Ett annat område är snöröjning, där Trafikverket ser över sina upphandlingar med entreprenörer så att det är möjligt att utföra snöröjning både åt staten och åt enskilda vägsamfälligheter. Vinterväghållningen har förbättrats väsentligt denna mandatperiod, inte minst när det gäller samordningen vid större snöoväder. Samtidigt krävs det ytterligare åtgärder för att våra åkerier ska kunna känna sig trygga i att kunna leverera sitt gods oavsett väder.

Fru talman! Det finns en fråga som dominerar området väg och fordon i dag: omställningen av vår fordonsflotta och möjligheten att ladda sitt fordon hemma, i depå och på väg. Vägtransporterna står för över 90 procent av utsläppen inom transportområdet, så där ligger Liberalernas största fokus. I går var flera av oss ledamöter i Skövde och mötte fordonsindustrin. Där fick vi höra hur Kina nu översvämmar Europa med billiga elbilar, och troligen kommer samma sak att gälla för ellastbilar. Ställer vi inte om europeisk fordonsindustri riskerar den att slås ut. Det här handlar om de två största företagen i Sverige och dessutom Volvobolagen och Scania, för att inte tala om alla underleverantörer. Det är alltså oerhört viktigt att vi jobbar på att ställa om fordonsindustrin och driver dessa frågor i EU.

På kort tid måste fordonsflottan bytas ut mot eldrivna fordon. Utmaningen för samhället består i att få till en laddinfrastruktur som ligger före ökningen av antalet laddbara bilar. För fordonstillverkarna är utmaningen att få fram bilar och lastbilar som drivs av el och som kan säljas till rimliga priser så att fler personer och företag har råd med ett laddbart fordon. Båda dessa utmaningar är komplexa och kräver samarbete, vilket vi också hörde i Skövde i går. Vi är dock på god väg; försäljningen av laddbara bilar ligger på en fortsatt hög andel trots en långvarig lågkonjunktur. Det gäller att laddinfrastrukturen hänger med i försäljningsutvecklingen. Här är den största utmaningen när det gäller personbilar hur laddningen ska gå till vid flerbostadshus. Regeringen tittar nu på möjligheten för dem som bor i flerbostadshus att kräva rätt att ladda.

Vad gäller tunga fordon ökar antalet elfordon stadigt men för långsamt. Lastbilspremien kvarstår därför, eftersom andelen nya ellastbilar fortfarande är låg. Regeringen har infört och förlängt premien för lätta lastbilar samt i väntan på EU-direktivet infört ett undantag för lätta lastbilar upp till 4 250 kilo så att de fortsatt kan köras på B-körkort.

Vi behöver dock öka efterfrågan på ellastbilar, och en väg är genom krav vid offentlig upphandling. Liberalerna har bland annat drivit på i Europaparlamentet för att göra det möjligt att ställa miljökrav vid upphandling. Jag tycker att det är särskilt intressant att konstatera att EU bara har sanktioner mot lastbilstillverkarna och inga gemensamma krav för minskade klimatutsläpp för transportsystemet som helhet med dess många aktörer. Man går bara på fordonstillverkarna. Det vore intressant om man kunde utveckla trycket att göra omställningen så att det inte bara handlar om fordonstillverkarna.

Regeringen tar nu fram ett system för lättförståelig information där kunden på ett lätt sätt ska kunna jämföra olika bilar baserat på klimatutsläpp både ur ett livscykelperspektiv och vid drift. Då tar man också hänsyn till hur framför allt batteriet men också till exempel stålet till bilens kaross har producerats – har framtagandet av komponenterna orsakat mycket klimatutsläpp? Det är en fråga som jag drivit i flera år i riksdagen, och nu finns den i regeringens klimathandlingsplan. Förhoppningen är att bilköparen framöver väljer bilar utan utsläpp med stöd av en tydlig klimatguide.

Liberalerna tror på idén om att förorenaren ska betala. Eftersom en personbils livslängd är över 19 år i snitt behövs fossilfria bränslen under lång tid framöver för att minska utsläppen från dagens bensin- och dieseldrivna bilar.

Kriget i Ukraina har samtidigt aktualiserat frågan om beredskapslager så att transportbehovet kan säkerställas vid ett större elavbrott. Parallellt ligger också frågan om vårt kulturhistoriska arv av äldre bilar och att säkerställa att det även i fortsättningen finns bränslen för dessa fordon på marknaden.

Fru talman! Alla ska kunna röra sig på allmänna platser, oavsett funktionsvariation. Åtgärder behöver vidtas för att säkra framkomligheten för personer med synnedsättning vid transporter, inte minst vid hållplatser.

Fru talman! Nu kommer snart dagen när vi har självkörande fordon på våra gator. Tekniken har introducerats, och Waymo kör 225 000 resor varje vecka med robottaxi i San Francisco och Arizona. Därför brådskar det att se över och anpassa all relevant lagstiftning så att självkörande bilar kan introduceras på våra vägar på ett trafiksäkert sätt. Transportstyrelsen utvecklar nu ett förslag till regelverk som ska vara klart 2027. Jag tycker att det är roligt att just Waymo kommer till trafikutskottets del av forskningsdagen här och berättar om sin resa och var de står i dag.

Avslutningsvis är samarbetet mellan universitet och näringsliv viktiga pusselbitar för att de svenska fordonsindustrierna fortsatt ska kunna ligga i framkant. Svensk fordonsindustri är de största företag vi har i Sverige, och förutom att vara stora arbetsgivare är de en stark drivkraft för innovation och utveckling. De skapar samtidigt tillväxt runt om i Sverige där deras nya teknik även tas till vara av andra företag i andra syften.

Fru talman! Med de orden yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut och avslag på alla motioner.

Fru talman! I dag debatterar vi betänkandet om trafiksäkerhet.

Vi tar väl alla för givet att när vi reser så kommer vi fram oskadda. Möjligen tänker man till när väglaget är lite sämre, där det är snö och is eller kanske risk för vattenplaning. Vi pratar ofta i termer av dödsfall och allvarligt skadade. Men även en mindre olycka, som inte ens tar sig in på första skadenivån för hur allvarlig en olycka är, ger stora svallvågor och skapar trauman också hos dom som inte var med.

Jag upplevde själv just en sådan olycka i februari 2008. Det är nästan 20 år sedan, men den lever fortfarande kvar på näthinnan. Vi var på väg hem från en fjällsemester och åkte på en tvåfilig väg i Norge med tät trafik i båda riktningarna. Det var en bergvägg på ena sidan och ett lodrätt hundrametersstup på andra sidan. Där fick vi sladd. Efter att ha valsat fram och tillbaka mellan filerna slutade det i en frontalkollision med en Mercedesskåpbil. Familjen skadades på olika sätt, och min son och jag tillbringade natten på sjukhus. Föraren i den andra bilen stukade foten. Han kunde sedan åka vidare upp till sin fjällsemester. Bilen blev till skrot.

Denna olycka nådde inte ens lägsta nivån, som en lindrig skada, och är därmed inte med i statistiken. Men den skapade trauma för oss fem i familjen och sjukskrivning i två månader. Släkten påverkades, och grannar ställde in sin fjällsemester. Vi räddades av den svenska bilens inbyggda säkerhet.

Jag återkommer ofta till den olyckan när jag läser om till exempel ungdomar som skadats eller dött i en olycka med till exempel en A-traktor. En olycka påverkar så många fler människor än dem som är direkt inblandade. Det är familj, kompisar, släkt, vänner, skola och arbetsplats.

Många i Sverige har på något sätt berörts av en trafikolycka. Förra året skadades enligt statistiken över 50 000 personer. Då räknas en olycka som den jag var med om, där bilen blev skrot, inte med i statistiken. Den typen av olycka räknas inte ens med. Ni kan tänka er hur många som känner någon som varit med om en sådan olycka.

Därför är trafiksäkerheten så enormt viktig. Fordonen måste vara säkra, vägarna måste ha en bra standard, järnvägsövergångarna måste fungera och platser där man byter färdsätt måste vara säkra.

Sverige har under lång tid drivit ett framgångsrikt trafiksäkerhetsarbete och har bland de lägsta antalen döda per invånare i trafiken i hela världen. Sverige skapade nollvisionen. Det är en vision som andra länder tagit efter. Vi forskar och utvecklar nya system i fordon och på vägen för att ingen ska dö eller skadas allvarligt i trafiken.

Det ger resultat. Det är verkligen positivt att vi 2025 hade det lägsta antalet dödsolyckor i vägtrafiken historiskt, 208 stycken, om man undantar 2020, då antalet resor på väg var dramatiskt mindre än under 2025. Det var lägre än 2024, trots att vägtrafiken ökade med 3 procent under 2025.

Allt detta är statistik. Men det är viktigt att se att en enda olycka drabbar så många, inte bara den skadade. Därför behöver vi systematiskt fortsätta att öka trafiksäkerheten i bilarna och på vägen. Vi behöver samtidigt betydligt fler kontroller av fordon och av att förarna följer reglerna för hastighet, användning av alkohol och andra droger samt kör- och vilotider. De regler som inte kontrolleras efterlevs inte i samma utsträckning som de som kontrolleras.

Liberalerna vill därför se fler trafikpoliser med fokus på det viktiga arbetet med trafikkontroller på väg. Här är arbetet med alkobommar i våra hamnar en viktig pusselbit. Vi har dessutom många fordon, inte minst utländska, på våra svenska vägar som inte skulle gå igenom en kontrollbesiktning och som kan utgöra en trafikfara. Trafiksäkerheten på våra vägar skulle förbättras avsevärt med fler kontroller på väg.

Tyvärr minskar inte antalet döda bland unga trafikanter och bland oskyddade trafikanter. Här måste vi göra mer. Vi behöver satsa mer på forskning om oskyddade trafikanter och om nya fordonskategorier, som elsparkcyklar, mopedbilar och A-traktorer, då de ökar i antal på våra vägar. Vi behöver förstå riskerna och orsakerna till olyckorna.

Mopedbilar och A-traktorer ökar ungdomars rörelsefrihet; det är väldigt positivt. Vi i Liberalerna är positiva till ny teknik och till att öka mobiliteten, men det får inte leda till ökade personskador. År 2023 infördes krav för A-traktorer på bälte, en person per plats och vinterdäck. I det nya körkortsdirektivet krävs utbildning och uppkörning för A-traktorkörkort. Det välkomnar vi liberaler – allt för att skapa kunskap och undvika olyckor. Vi liberaler vill samtidigt att de nya reglerna följs upp under åren efter införandet 2028 för att se om olycksstatistiken för dessa fordon förändras.

Vi liberaler vill också att det vid offentlig upphandling av transporttjänster ska ställas krav på hållbara hastigheter, det vill säga att leverantörens fordon ska hålla hastigheten. Det skulle ha en dämpande effekt på medelhastigheten på våra vägar och dessutom radikalt minska utsläppen.

Hastigheten är också kopplad till vägens utformning och tillstånd. På grund av för lite pengar till underhåll har Trafikverket sänkt hastigheten på vägar runt om i landet. Så kan vi inte ha det. Vi måste ha en vägstandard som gör att människor kan ta sig till arbetet säkert och på en rimlig tid. Trafiksäkerheten ska inte bero på var du bor. Liberalerna satsar nu tillsammans med sina samarbetspartier mer pengar än någonsin på underhåll av vägar, inte minst på landsbygden där de flesta hastighetsnedsättningar har skett.

Liberalerna tror som sagt på teknikens möjlighet när det gäller ökad trafiksäkerhet. Allt fler bilar är uppkopplade och kan dela sina trafiksäkerhetsdata för att till exempel identifiera isfläckar eller andra bilar vid skymd sikt. Jag var själv involverad i ett sådant forskningsprojekt 2009. Nu har Trafikverket äntligen på allvar börjat använda dessa data för att öka trafiksäkerheten på väg.

En viktig del i trafiksäkerhetsarbetet är tillgången till en gedigen körutbildning. Här behöver vi komma åt de illegala körskolorna och öka andelen som klarar teori- och körprov. Annars riskerar vi att om fem tio år få ett ökat antal olyckor på väg på grund av att vi faktiskt får sämre bilförare där ute.

Här vill jag också nämna det viktiga arbete som organisationer som NTF och MHF gör för att öka kunskapen om regler och öka trafiksäkerheten runt om i landet. De behöver ha stabila förutsättningar för sitt viktiga arbete.

Fru talman! Vi kan alla drabbas av sjukdomar som kan påverka vår körförmåga och ge upphov till indraget körkort. Därför är det viktigt att det finns ett enhetligt sätt att testa om en sjukdom eller nedsatt syn verkligen påverkar själva körförmågan. Liberalerna vill därför att man ser över om trafikmedicinska bedömningar görs på samma sätt i hela landet. Det är också viktigt att bedömningarna görs på ett rättssäkert sätt, med tillförlitliga metoder. Det är ett ämne som vi har hört om tidigare i debatten och som under året har varit aktuellt när det gäller pethtester i fråga om långvarig hög alkoholanvändning.

Fru talman! Jag vill också ta upp det tillkännagivande som Liberalerna tog initiativ till för fem år sedan. Det gäller de personer som testar synen och som visar sig ha syndefekter. Deras körkort återkallas direkt. De får inte en ärlig chans att visa om deras syndefekt faktiskt påverkar deras möjlighet att framföra bilen. Det är orimligt. Det berör cirka 1 000 personer varje år. Forskning visar att ungefär hälften av dem skulle kunna ha kvar sitt körkort. Därför är det positivt att Transportstyrelsens översyn gjort att nya regler med mildare krav när det gäller synfältsundersökning infördes i februari 2025.

Transportstyrelsen har också på regeringens uppdrag utrett förutsättningarna för körprov i trafik – det var just det som man pekade på i utskottsinitiativet – för att testa om man kan få fortsätta att köra bil även om man drabbats av synfältsbortfall, om det inte påverkar körförmågan.

Regeringskansliet går just nu igenom remissvaren, och nu driver Liberalerna på för att det ska ske ett snabbt genomförande.

Fru talman! Den mest spännande utvecklingen just nu inom trafiksäkerheten är vad som sker när det gäller självkörande fordon, då 90 procent av alla olyckor beror på människan. Vi liberaler är teknikoptimister, och nu äntligen verkar självkörande bilar kunna bli verklighet. Transportstyrelsen håller på att ta fram ett regelverk som ska vara klart 2027. De globala tekniska reglerna är på plats. Typgodkända bilar på EU-nivå kan komma redan 2027, alltså nästa år. Föregångaren Waymo kör 225 000 betalda resor i veckan i USA med självkörande fordon.

Tekniken är redo. Nu är det regelverk, ansvar och samhällsintegration som avgör takten. Här måste även vi politiker vara på tårna för att Sverige inte ska bli omsprunget. Vi har riktigt bra fordonstillverkare, och vi måste se till att de har en hemmamarknad och kan prova den nya tekniken.

Självkörande fordon är inte längre en framtidsvision. De närmaste åren kommer de successivt att införas. Jag tycker att det är riktigt spännande, då det var det jag jobbade med precis innan jag började här i riksdagen 2018. Detta är den teknik som kan göra att vi verkligen når nollvisionen.

Avslutningsvis: Trafiksäkerhet är ett område som Sverige har all anledning att vara stolt över samtidigt som mycket arbete kvarstår för att nå målet om max 133 döda i trafiken 2030, på vägen mot nollvisionen.

Jag yrkar bifall till utskottet förslag till beslut och avslag på alla motioner.

(Applåder)

Fru talman! Men Socialdemokraterna lade ju fram en egen budget. Man lade fram vad man ville göra inom området Kommunikationer, utgiftsområde 22. Där återställde man aldrig de här pengarna. Det handlar ju inte om att man i sin budget ska granska regeringens budget. Detta är faktiskt Socialdemokraternas budget som ni har lagt fram, och där har ni inte vare sig återställt pengarna eller lagt mer. Det har inte heller Centerpartiet gjort. Jag har inte sett att något av oppositionspartierna har gjort det. Därför faller lite grann den här kritiken platt, även om jag själv också gärna hade sett detta.

När det gäller budgetdiskussioner är det ge och ta. Som den moderata ledamoten tidigare tog upp gör vi väldigt mycket för trafiksäkerheten, men de här pengarna behövs för att dessa organisationer ska ha en grundstruktur, kunna söka projektpengar och så vidare. Jag har själv jobbat i de här strukturerna tidigare. Man kan inte framföra den här kritiken, tycker jag, om man inte själv har drivit frågan. Här tycker jag inte att jag har fått ett tillräckligt bra svar från socialdemokraten.

Jag vill också kort ta upp frågan om Strada. När vi gjorde förändringen var jag också rädd för att olika organisationer inte skulle få tillgång till tillräckligt mycket data. Problemet är inte att de inte kan få tillgång till anonymiserade data, utan problemet är att datan är för odetaljerad. Vi jobbar med frågan för att se vad vi kan förändra.

Framför allt vill jag veta varför ni inte lade in pengarna i er egen budget.

Fru talman! Vi har nu hört flera, bland andra Centerpartiet och Socialdemokraterna, ta upp frivilligorganisationerna. Jag välkomnar det stora intresse som finns för det frivilligorganisationerna gör. Vi har haft både MHF och NTF på besök i trafikutskottet där de berättat om sitt viktiga arbete. Vi har till exempel fått höra om NTF:s arbete i skolorna. Vi tittar ju mycket på olyckorna, men de jobbar förebyggande – för att det inte ska bli några olyckor.

Jag delar helt synen att frivilligorganisationernas arbete med att öka kunskapen är otroligt viktigt för att få ned antalet olyckor. Jag anser inte heller att det var rätt att dra ned dessa pengar. Jag blev uppmärksammad lite sent på att man hade halverat budgeten.

I ett tidigare replikskifte sa socialdemokraten att detta är en väldigt central del i hela Sveriges arbete för trafiksäkerhet. Jag gjorde en liten snabb koll, och jag kunde inte se att något av oppositionspartierna hade återställt dessa 8 miljoner kronor. Jag kunde inte se att man i sitt eget budgetförslag hade sagt: De här 8 miljonerna till frivilligorganisationerna – eller eventuellt ännu mer pengar eftersom Socialdemokraterna säger att detta är en så central del – återställer vi.

Det blir min fråga: Varför har man inte gjort det?

Fru talman! Jag tycker att det är intressant när ledamoten Linus Lakso säger att det går för långsamt. Miljöpartiet hade åtta år på sig att genomföra alla de fantastiska idéer som de tydligen hade men inte fick gehör för på Trafikverket. När vi tog över Trafikverket fungerade det inte eftersom man inte hade en effektiv process för att köpa och göra underhåll.

Vi har hört många som pratat om alla riksrevisionsrapporter som säger att det varit mycket dålig kostnadskontroll och dåliga processer. Men Miljöpartiet har alltså haft åtta år på sig att genomföra alla de här idéerna. Som ledamoten säger hör man nu efter bara två år Trafikverket säga att de kan göra detta på ett helt annat sätt. Vad beror det på? Jo, vi har fått en ny regering som har satt jättehård press på Trafikverket. Det är en stor förändringsprocess. Vi har krävt att de ger oss mer underhåll och utveckling för pengarna. På två år har de förändrat sig. I går köpte de in nya underhållståg. Det hade Socialdemokraterna och Miljöpartiet åtta år på sig att ordna, men det hände ingenting.

Om den här regeringen får sitta i fyra år till efter valet kommer man möjligen att kunna utnyttja de 8 miljarder som riksdagsledamoten har i sin budget. Men med den fart som Socialdemokraterna och Miljöpartiet hade under sina åtta år kommer det inte att fungera.

Fru talman! Jag tänkte att jag skulle ta upp den enorma satsning som Miljöpartiet vill göra på järnvägsunderhållet under ett enda år. De vill lägga 6 miljarder extra ett enskilt år på underhåll av järnväg.

I budgeten för år 2023 tog regeringen på Trafikverkets förslag 750 miljoner som skulle ha gått till underhåll av järnväg och lade dem på vägunderhåll i stället. Det berodde på att det trafikverk som Socialdemokraterna och Miljöpartiet lämnade efter sig inte hade möjlighet att använda pengarna till järnvägsunderhåll.

Nu vill alltså Miljöpartiet anslå 6 miljarder till Trafikverket för underhåll. Men om man inte har rätat upp Trafikverket, så att myndigheten har de processer, de resurser och den personal som behövs för att kunna utföra ett effektivare underhåll, spelar detta ingen roll. Man kan lägga hur mycket pengar som helst; de pengarna kommer ju bara att förfalla vid årets slut, som min kollega Magnus Jacobsson sa.

Vi har nu sett hur Trafikverket har förändrats. Man har tecknat avtal för nya underhållståg. Man byter ut 1 700 växlar i stället för 10, som under den förra regeringens tid. Vi i den nya regeringen har tillsammans med Sverigedemokraterna gjort otroligt mycket. Vi har tryckt Trafikverket framför oss och krävt att få ut mer för pengarna. Men hur har Miljöpartiet tänkt att få ut de här 6 miljarderna i underhåll?

Fru talman! Vi ska i dag debattera 2026 års budget för kommunikationer. Det gäller våra transporter men även AI, digitalisering och post – som vi inte har hört så mycket om i debatten.

Den totala budgeten för området är 107 miljarder för 2026 med en ökning till 121 miljarder 2028, vilket gör att detta är en av de största poster vi har i budgeten. Storleken beror naturligtvis på kostnaderna för underhåll och utbyggnad av Sveriges vägar och järnvägar, som styrs av den nationella infrastrukturplanen.

Nu taktar regeringen upp underhållet och nybyggnationen, då 2026 är första året på den kommande ambitiösa nationella infrastrukturplanen 2026–2037 som regeringen tar beslut om i vår.

Transportsystemet är en grundbult för landets utveckling, och det ökade fokuset på beredskap och på vårt medlemskap i Nato har ytterligare satt fokus på tillståndet för infrastrukturen. Pålitliga och miljövänliga transporter och modern infrastruktur är viktigt för jobben, för konkurrenskraften och för en hållbar tillväxt i hela landet. För oss liberaler är samverkan mellan alla trafikslag grunden i ett effektivt transportsystem, där restiden räknas från dörr till dörr och inte för en enskild delsträcka.

Fru talman! Det effektivaste sättet att öka kapaciteten och snabbt minska klimatutsläppen är att satsa på underhåll. Regeringen driver på för att få mer underhåll för pengarna, och därför är det glädjande att Trafikverket i går, den 15 december, signerade kontrakt för att köpa tre nya underhållståg som ska möjliggöra effektivare spårunderhåll. Den totala kontraktssumman uppgår till nästan 1 miljard kronor, och det första underhållståget levereras 2030. Detta är effekten av att vi nu har en borgerlig majoritet som driver Trafikverket framför sig. Nu händer det saker!

Eftersom vägtransporterna står för över 90 procent av de inrikes utsläppen inom transport är elektrifieringen av våra vägtransporter prioriterad för Liberalerna, både för att sänka utsläppen och för att frigöra fossilfria bränslen för flyg och sjöfart.

Vi behöver snabbt bygga ut laddinfrastrukturen. Liberalerna ser bristen på laddinfrastruktur som den viktigaste faktorn bakom risken att företag och privatpersoner inte ska välja en elbil vid nästa bilköp och att klimatomställningen stannar upp.

Vi behöver också stödja inköp av eldrivna fordon. Därför är det glädjande att Liberalernas förslag till stöd för inköp av elbil med inriktning på landsbygden nu har blivit godkänt. Det är det första stödet som godkänts av EU för utbetalning ur den sociala fonden.

Sedan 2024 pågår en treårig satsning på stöd för inköp av ellastbilar, elarbetsmaskiner och lätta lastbilar till en summa av 6 miljarder. Under samma treårsperiod satsas samtidigt 5 miljarder på Klimatklivet, med stort fokus på laddinfrastruktur. Totalt blir det 11 miljarder. Liberalerna fokuserar på elektrifieringen för vägtransporternas omställning eftersom biodrivmedel och ebränslen har ett större värde för sjöfart och flyg.

Regeringen vill samtidigt öka överflyttningen till järnväg och tillför därför 335 miljoner extra till miljökompensation för godstransporter på järnväg utöver den tidigare beslutade förlängningen under perioden 2026–2030.

Fru talman! Flyget befinner sig i en kärv situation. Inrikesflyget har återhämtat sig i de flesta länder, också här i Norden, men inte i Sverige. Flyget har en viktig funktion för företagen, för våra internationella kontakter och för att hålla ihop Sverige. Samtidigt blir behovet av samhällsviktigt flyg, krisberedskap och resiliens i en orolig omvärld allt större.

Liberalerna höjer tillsammans med våra samarbetspartier därför ersättningen till de 27 beredskapsflygplatserna med 33 miljoner för att bidra till full kostnadstäckning för flygplatsernas jourberedskap.

Vi behöver samtidigt minska risken för nedläggning av den viktiga flygplatsinfrastrukturen runt om i landet. Därför höjer vi driftsstödet till de icke-statliga flygplatserna med 318 miljoner till totalt 528 miljoner – över en halv miljard – för att täcka 75 procent av flygplatsernas driftsunderskott. Detta behövs för att hela landet ska leva, och det är jag tacksam för att även Socialdemokraterna ser.

Samtidigt måste vi lämna flygskammen bakom oss. Våra resepolicyer behöver ändras. Det måste bli tillåtet att flyga fossilfritt om resans totala kostnad är lägre för flyget än för andra trafikslag om man räknar in hotellnätter, reseersättningar och biobränsle – för varför är det okej att kräva offentlig upphandling av fossilfria vägtransporter, samtidigt som en fossilfri flygresa inte är tillåten? Det är för mig helt obegripligt.

Redan i dag kan man flyga fossilfritt, och utvecklingen inom elflyg och alternativa bränslen tar stora steg framåt. Vi liberaler ser positivt på den fortsatta satsningen på forskning och utveckling av fossilfritt flyg – inte minst elflyg.

Fru talman! Av den internationella godsfrakten från Sverige går 90 procent via sjöfart. Svensk konkurrenskraft är helt beroende av svensk sjöfart. Regeringen har sett över en rad olika regelverk för sjöfarten för att öka inflaggningen till Sverige. Det är bra ur beredskapssynpunkt. Vi har tagit beslut om slopad stämpelskatt och ett nytt bareboatsystem där man kan hyra in och ut obemannade fartyg. Regeringen bereder nu också ett förslag på ett nytt tonnageskattesystem.

Gotlandstrafiken är upphandlad för åren 2027–2035 med begränsningar när det gäller prispåverkan och med klimatkrav. Nu går vi vidare och höjer Sjöfartsverkets anslag för sjöräddning och fritidsbåtsåtgärder med 160 miljoner för att underlätta Sjöfartsverkets ekonomi.

Regeringen har satt sjöfarten i fokus för Sveriges konkurrenskrafts skull. Därför är det också glädjande att Trafikanalys pekar på att vi nu kanske har lämnat den långsiktiga trenden med minskat intresse för sjöfartsutbildningar bakom oss, då vi nu ser en ökning av ansökningarna till landets sjökaptensprogram för tredje året i rad.

Budgeten för kommunikationer består också av kostnader för den digitala utvecklingen. För närvarande finns en satsning på bredbandsutbyggnaden på 3,8 miljarder för åren 2024–2027. I årets budget satsar vi också 25 miljoner på att ytterligare stärka stödet för att minska det digitala utanförskapet. Vi tillför också 65 miljoner för att under året slutföra utvecklingen av en statlig elegitimation.

Regeringen satsar också på AI. Det kommer en AI-strategi 2026, och användningen av AI inom den offentliga förvaltningen kan frigöra stora resurser. Därför satsar vi nu 100 miljoner per år 2026–2028 på Skatteverket och Försäkringskassan – totalt 600 miljoner – för att de ska etablera en AI-verkstad för att effektivisera den offentliga sektorn.

Fru talman! När jag nu har redogjort för den sammanhållna politik som Liberalerna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna lägger fram tillsammans ställer jag mig frågande till hur oppositionen ska få ihop ett alternativ. Deras förslag spretar från 1 till 39 miljarder utöver vårt förslag. Vänstern och Miljöpartiet vill ta bort större delen av stödet på 528 miljoner till flygplatserna, medan Socialdemokraterna och Centern vill ha det intakt. Miljöpartiet vill lägga 11 miljarder på Sverigekort för kollektivtrafiken, och Centern stöder regeringens nivå på kollektivtrafiken. Vänstern vill ta bort regeringens besparingskrav på Trafikverket på 300 miljoner, medan Centern i stället vill lägga ett extra besparingskrav på cirka 300 miljoner.

Kort sagt: Hur ska oppositionen få ihop en budget när förslagen spretar i helt olika riktningar? Jag förstår inte det. Som svar på frågan från Socialdemokraterna om vi tror att Socialdemokraterna sitter i regeringsställning när vi begär många repliker vill jag bara säga att vi vet att S är i opposition. Vi är glada för det. Det är först med denna regering som vi ser en stor uppryckning av svensk infrastruktur och av Trafikverket.

Fru talman! Den stora infrastrukturhändelsen under 2026 kommer att vara regeringens beslut om den nationella infrastrukturplanen för 2026–2037. Den kommer att påverka framtida budgetar där en lång rad förstärkningar i infrastrukturen behövs, inte minst i norr och även i form av två nya spår på sträckan Göteborg–Alingsås.

Fru talman! Med dessa ord yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut.

(Applåder)

Fru talman! Skälet till att fyra ledamöter går upp är kanske att ledamoten säger att inget händer. Men på område efter område kan vi visa att det händer saker. Socialdemokraterna hade åtta år på sig att beställa nya underhållståg, men det hände inget. Vi pratade mycket när jag satt i underlaget, men det hände inget. Socialdemokraterna styrde inte upp Trafikverket.

Men nu händer det. Vi har en otrolig kostnadskontroll. Vi godkänner inga byggstarter som har gått över 10 procent, utan då skickar vi tillbaka det till Trafikverket och säger: Gör om, gör rätt och tala om för oss vad det är som har blivit dyrare! Regeringen prioriterar, och nu styr politiken Trafikverket. Det hände aldrig under Socialdemokraternas åtta år.

När det gäller flyget vill jag säga tack till Mattias Ottosson för att Socialdemokraterna tycker att regeringens satsning på 318 miljoner till våra regionala flygplatser är bra. Dessa flygplatser har det nämligen väldigt tufft.

Däremot ställer jag mig frågan: Hur tänker Socialdemokraterna, med det regeringsunderlag de har, att de ska kunna vidmakthålla en sådan satsning när Vänsterpartiet vill ta bort 60 procent av satsningen och Miljöpartiet vill ta bort 80 procent? Det blir cirka 90 miljoner av de 528. Hur tänker Socialdemokraterna klara flygplatserna med sitt regeringsunderlag?

Fru talman! Jag hade inte tänkt gå upp, men det sades så mycket från talarstolen och i replikskiftena att jag kände att jag behövde göra det.

När det gäller underhållet är det positivt att Socialdemokraternas Mattias Ottosson vill lägga ytterligare 500 miljoner på järnvägen. Men redan 2023 var vi tvungna att flytta över 750 miljoner till underhåll på väg för att använda pengarna eftersom Trafikverket inte kunde göra av med dessa pengar. Det trafikverk Socialdemokraterna lämnade efter sig kunde alltså inte använda pengarna. Man kan inte bara ge pengar, utan man måste också se till att myndigheten har möjlighet och metoder att använda pengarna. Det var detta som saknades, för det hände ingenting under åtta år.

Vi har sett till att Trafikverket kan använda pengarna. Det har länge pratats om underhållståg, alltså en ny maskinpark. I går tecknade Trafikverket kontrakt på tre nya sådana tåg, som ska börja levereras 2030. Under Socialdemokraterna byttes 10 växlar per år; nu byts 1 700 per år.

Vi har verkligen satt press på Trafikverket. Vad gjorde ni under era åtta år för att styra upp Trafikverket? Det finns mycket man med enkla medel kan förändra, och det gör vi nu.

Herr talman! I dag ska vi debattera förenklad in- och uthyrning av skepp. Sjöfartens betydelse för svenska företag och svensk livsmedelsförsörjning och beredskap gör att vi liberaler vill stärka förutsättningarna för att Sverige åter ska ha en stor inregistrerad fartygsflotta.

Sverige har stora råvarutillgångar och världsledande företag som exporterar större delen av sin produktion till alla världsdelar samtidigt som varor vi svenskar använder varje dag importeras. Sjöfarten står för 90 procent av vår export till utlandet. Därmed är den väldigt viktig för Sveriges företag, välfärd och jobb. Kriget i Ukraina har samtidigt visat att vi måste stärka den svenska sjöfarten både med svenskregistrerade fartyg och med svenska sjömän för att stärka beredskapen.

Herr talman! Liberalerna med samarbetspartier har lyssnat på vad branschen under många år har fört fram, nämligen att det inte fungerar att ha en radikalt annorlunda lagstiftning och andra regler i Sverige än i våra grannländer. Det har den tidigare socialdemokratiska regeringen också hört men inte agerat på. Med den nuvarande regeringen har det äntligen blivit skillnad. Antalet inregistrerade fartyg ökar.

Vi har tagit bort stämpelskatten för nya fartyg, och det gäller från den 1 juli i år. Utöver den rena kostnaden hade stämpelskatten dessutom en negativ påverkan på utvecklingen av en klimatvänlig sjöfart. I samband med beslutet i riksdagen fick vi direkt respons genom Stenas inflaggning av flera fartyg.

Regeringen arbetar på ett nytt tonnageskattesystem som ska minska kostnadsgapet till våra grannländer och tillåta fler typer av fartyg i systemet. I budgeten för 2026 finns mer pengar till Sjöfartsverket för ett arbete om hur man kan undvika att uppgifter som inte är kopplade till handelsfartygen belastar farledsavgifterna. I förslaget till infrastrukturplan finns dessutom pengar till ytterligare en isbrytare.

Alla dessa positiva signaler bidrar också till en stark ökning av antalet studenter som söker sig till sjöfartsutbildningarna, inte minst på Chalmers.

Herr talman! Efter dessa många positiva signaler kommer vi nu med ytterligare en åtgärd för att stimulera inflaggningen av fler svenska fartyg.

Rederiernas behov av fartyg som kan frakta gods över havet varierar över tid. Lagförslaget går ut på att förenkla rederiernas möjligheter för in- och uthyrning av skepp. Syftet är att underlätta för svenska rederier att anpassa verksamheten till rådande marknadsförutsättningar. De ska kunna organisera sin verksamhet på ett rationellt sätt och delta i samriskprojekt med utländska rederier. Därtill är syftet att underlätta finansiering av nya skepp.

Vid inhyrning av ett utländskt skepp som i huvudsak upplåtits obemannat och tillfälligt ska det anses vara svenskt och vara berättigat att föra svensk flagg. För att det ska vara möjligt är det nödvändigt att vi lägger till en del i fartygsregistret som kallas skeppslegodel. Vid skeppslega kan skeppet vara registrerat i två länder samtidigt: i ägarens hemland och tillfälligt i landet det hyrs in till. Då skiftar man också flagg.

Ägarrelaterade frågor, som inskrivning av ägande, inteckningar och pantsättning, styrs fortfarande av det ursprungliga ägarlandet, medan frågor om skeppets drift, bemanning, arbetsmiljö, sjösäkerhet och så vidare styrs av landet som det hyrs in till. På samma sätt ska svenska obemannade fartyg kunna hyras ut utomlands och därmed skifta från svensk flagg. Transportstyrelsens tillsynsansvar övergår då till det nya landet.

Herr talman! Med detta mycket positiva förslag tar vi ytterligare ett steg för att Sverige ska bli ännu mer attraktivt för inflaggning av fartyg. Samtidigt underlättar vi för rederier att bedriva en rationell ekonomisk verksamhet.

(Applåder)

Herr talman! I dag debatterar vi sjöfartsfrågor. Det området har regeringen haft stort fokus på under den här mandatperioden.

Herr talman! Sverige har stora råvarutillgångar och världsledande företag som exporterar större delen av sin produktion till alla världsdelar. Sjöfarten står för 90 procent av vår export till utlandet. Det är därmed mycket viktigt för Sveriges företag och för vår välfärd att den fungerar. Kriget i Ukraina har samtidigt visat att vi måste stärka den svenska sjöfarten, både med svenskregistrerade fartyg och med svenska sjömän, för beredskapens skull.

Herr talman! Sjöfartens betydelse för våra svenska företag och för vår beredskap gör att vi liberaler vill ta bort hinder för inregistrering av fartyg till Sverige. Det gäller inte minst stämpelskatten för nya fartyg. Stämpelskatten har dessutom en negativ påverkan på utvecklingen för den klimatvänliga sjöfarten. Därför har vi i Liberalerna med samarbetspartier sett till att stämpelskatten tas bort den 1 juli i år.

I samband med beslutet i riksdagen fick vi direkt respons genom att Stena sa att de skulle flagga in minst fyra företag. Det är väldigt positivt. Det regeringen gör gör verkligen skillnad.

För att ytterligare underlätta för sjöfarten har regeringen utrett tonnageskatten. Det ska bli mer attraktivt att registrera fartyg i Sverige. Sverige kan inte ha radikalt annorlunda regler än våra närmaste grannländer. Danmark har till exempel regler som är mer attraktiva än dagens svenska regler. Utredningen är remitterad och behandlas just nu i Regeringskansliet, där förslag tas fram.

Det ligger samtidigt en proposition på riksdagens bord om så kallad bareboat charter. Den handlar om att bygga ut och ändra ett regelverk för inhyrning av utländska fartyg och uthyrning av svenska skepp. Syftet är att förbättra möjligheterna för svenska rederier att organisera sin verksamhet på ett rationellt sätt och finansiera nya skepp. Förslaget är att detta ska börja gälla den 1 februari 2026. Som ni ser tar regeringen med sitt samarbetsparti sjöfartens konkurrenskraft och betydelse för Sveriges välstånd och beredskap på allvar efter att den varit eftersatt i åtta långa år med en socialdemokratisk regering.

Sjöfartsverket har en central roll när det gäller att se till att sjöfarten utvecklas. Myndigheten finansieras i huvudsak av farleds- och lotsavgifter. Samtidigt är det viktigt att avgifterna man tar ut tar hänsyn till påverkan på svensk sjöfarts konkurrenskraft och inte skiljer sig markant från våra grannländers. Lotsavgifternas påverkan på olika hamnars konkurrenskraft behöver ses över. En utvecklad digital lotstjänst är central. Sjöfartsverket har dock en väldigt ansträngd ekonomi, vilket påverkar avgifterna. Regeringen tittar nu på verkets förutsättningar.

Herr talman! Det finns ett akut behov av att byta ut de svenska isbrytarna. De har en viktig funktion att hålla svenska hamnar isfria så att företag riskfritt kan planera för att året om föra ut sina produkter via svenska hamnar. Under ett besök i Karlskrona med Nordiska rådet i veckan fick jag även förståelse för isbrytarnas viktiga funktion när det gäller vårt försvar och i kristider.

Isbrytarna finansieras genom nationell plan. Liberalerna vill att fler isbrytare byggs för att säkra tillgången till våra hamnar och även stärka den svenska beredskapen. Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att inrätta en arbetsgrupp om isbrytning tillsammans med finska Trafikledningsverket för att undersöka förutsättningarna för att göra en gemensam upphandling.

Våra inre vattenvägar, som har varit uppe flera gånger i debatten, är en tillgång som inte utnyttjas tillräckligt. Bara 3 procent av våra inrikes transporter går på inre vattenvägar, trots goda förutsättningar. Därför ordnade trafikutskottet ett kunskapsseminarium för bara någon vecka sedan om möjligheterna för trafik på våra inre vattenvägar. Vi fick väldigt många bra inspel som regeringen nu ska titta närmare på för att se hur man kan effektivisera och öka utnyttjandet av de inre vattenvägarna.

Det talas också om överflyttning av gods från väg till sjöfart. Men för att det ska lyckas krävs ett ökat fokus på infrastrukturen till hamnarna. Vägar, järnvägar och torrhamnar är en förutsättning för att sjöfarten ska fungera. Vi vet att det går. Det finns ett lyckat exempel, nämligen Göteborgs hamn och kopplingen till Västra stambanan. Över 60 procent av det som kommer in till Göteborgs hamn transporteras vidare på Västra stambanan.

Göteborgs hamn är Sveriges, Finlands och Norges viktigaste hamn, ett faktum som många inte känner till. Där ser man en ökning av godset med 80 procent till 2035 – redan om tio år. Sträckan Göteborg–Alingsås är redan i dag Sveriges mest trafikerade järnvägssträcka med 100 procents beläggning. Jag ställer mig frågan: Hur ska det fungera om vi inte bygger ut sträckan?

För att förebygga en infarkt när det gäller godstransporterna till hela Skandinavien vill Liberalerna att sträckan Göteborg–Alingsås byggs ut till fyrspår nu för persontrafikens, för företagens och för beredskapens skull.

Herr talman! En väl fungerande färjetrafik till och från Gotland är livsviktig både för invånarnas och för näringslivets transportbehov samt för vår beredskap. Det nya avtalet, som gäller 2027–2035, speglar detta. Destination Gotland kommer att fortsätta att genomföra transporterna. Men det är också viktigt att vi från regeringens sida fortsätter att följa prisutvecklingen för transporterna så att de fungerar för dem som lever och verkar på Gotland.

Tillgången på svensk sjöpersonal har minskat. Med alla de positiva åtgärderna från regeringen för sjöfarten är det därför glädjande att se att fler nu söker sig till sjöfartsutbildningarna, inte minst till högskoleutbildningarna för sjöbefäl på Chalmers och Linnéuniversitetet. Chalmers ser i år en ökning av ansökningar med 38 procent. Det är fantastiskt positivt.

Regeringen har också justerat behörighetskraven när det gäller däcktjänstgöring för att fler ska kunna få behörighet att köra mellanstort tonnage. Det sker väldigt mycket på området också när det gäller utbildningsmöjligheter.

Herr talman! Sjöfarten står globalt för 3 procent av klimatutsläppen, och tyvärr är trenden ökande. EU går nu före och har beslutat om klimatpaketet Fit for 55 med fyra styrmedel som ger stor påverkan på utsläppen från sjöfarten. Ett utsläppshandelssystem för sjöfarten ska vara infört helt och hållet till 2026. Vi har ett förändrat energiskattedirektiv, i vilket skattefriheten för sjöbränsle togs bort 2023. Man har infört en ökande reduktionsplikt genom RefuelEU Maritime och krav på infrastruktur för alternativa bränslen och el.

Liberalerna välkomnar att vi nu får konkurrensneutrala regler i hela EU. Även detta stärker konkurrenskraften hos den svenska sjöfartsbranschen, som ligger väldigt långt framme i klimatomställningen.

Regeringen har också åtgärdat miljöfrågor inom sjöfarten, inte minst i fråga om tvättade avgaser som förs ned i havet och förorenar de marina ekosystemen. Från och med den 1 juli i år förbjuds öppna fartygsskrubbrar, och från den 1 januari 2027 förbjuds alla skrubbrar som har utsläpp till vatten i det svenska sjöterritoriet.

Alla dessa frågor jag har tagit upp låg på den socialdemokratiska regeringens bord under förra mandatperioden utan att det blev några resultat. Det är denna regering med samarbetspartiet Sverigedemokraterna som har vidtagit en lång rad åtgärder för att underlätta för den svenska sjöfarten, för företagens, klimatets och landets beredskaps och välstånds skull.

Slutligen yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut och avslag på alla motioner.

Jag vill tacka för ett gott samarbete med alla partier i trafikutskottet under riksdagsåret. Jag vill tacka trafikutskottets kansli och även de fyra talmännen, som har lett våra olika debatter under året.

(Applåder)

Fru talman! I dag debatterar vi trafiksäkerhet. Trafiksäkerhet ligger mig väldigt varmt om hjärtat i och med att det var det jag jobbade med innan jag började i riksdagen.

Trafiksäkerhet är viktigt. Alla vill kunna resa säkert från hemmet till arbetet och till skolan eller när de ska träffa släkt och vänner eller är på semester. Fordonen måste vara säkra. Vägarna måste ha en bra standard. Järnvägsövergångarna måste fungera, och platser där man byter färdsätt ska vara genomtänkta för resenärerna.

Sverige har under en lång tid drivit ett framgångsrikt trafiksäkerhetsarbete och hör till de länder i världen som har lägst antal döda per invånare i trafiken. Sverige skapade nollvisionen, en vision som andra länder har tagit efter. Vi har forskat och utvecklat system för bilar när det gäller det som krävs för att ingen ska dö eller skadas allvarligt i trafiken. Det ger resultat.

Det är verkligen glädjande att vi 2024 hade det historiskt lägsta antalet dödsolyckor i vägtrafiken – 210 stycken – om man undantar 2020, då vägtrafiken minskade betydligt på grund av pandemin.

En olycka drabbar många, inte bara den skadade. Det blir särskilt tydligt när man tittar på ungdomar. Tyvärr minskar inte antalet döda bland unga och bland oskyddade trafikanter. Här måste vi göra mer. Vi behöver satsa på mer forskning om oskyddade trafikanter och om nya fordonskategorier, som elsparkcyklar, mopedbilar och också Atraktorer, eftersom de ökar i antal.

Vi behöver förstå riskerna och orsakerna till olyckorna. Ny forskning visar att olycksrisken ökar sex gånger om man kör elsparkcykel med en hand. Kör man i grupp eller använder mobilen ökar olycksrisken tre gånger. En annan intressant detalj är att en studie visar att elsparkcyklar sticker ut jämfört med alla andra fordon i ett avseende. I 20 procent av de säkerhetskritiska händelserna i studien skapade föraren medvetet en risksituation eller en krock under färden. Forskning ger viktig information när det gäller att göra rätt åtgärder.

Mopedbilar och Atraktorer har ökat ungdomars rörelsefrihet. Ungdomar sitter mer skyddade i en mopedbil eller i en Atraktor än vad de gör på en moped. Vi liberaler är positiva till ny teknik och ökad mobilitet, men det får inte leda till ökade personskador.

Den 15 juli 2020 ändrades reglerna så att hastigheten i Atraktorer kan regleras digitalt. Antalet tyngre fordon som registreras som Atraktorer har sedan dess ökat. Dessvärre har också trafikolyckorna ökat.

I dagsläget krävs tolv timmars utbildning, och körträningen kan göras på en tvåhjulig moped, fast man ska köra på fyra hjul efteråt.

Vissa regeländringar infördes den 31 augusti 2023, till exempel krav på bälte, en person per plats och vinterdäck. Men enligt VTI:s rapport i november 2023 räcker inte detta.

EU har arbetat med ett nytt körkortsdirektiv, som från början såg ut att utesluta A-traktorn som ett giltigt fordon. Här hade den gamla, S-ledda regeringen kunnat göra mer. Den här regeringen har behövt arbeta väldigt hårt sedan valet 2022 för att A-traktorer fortfarande ska kunna användas. Det arbetet har gett resultat.

Det färdigförhandlade förslaget innebär att ett nytt körkort, B1, ska gälla för A-traktor med en högsta hastighet på 45 kilometer i timmen och med en vikt på högst 2 500 kilo. Det kommer att krävas utbildning med körprov, och åldersgränsen på 15 år kvarstår. Att det finns i dag ska vi alltså tacka den här regeringen för.

Med dessa nya regler kan ungdomar få ökad frihet med förhoppningsvis höjd trafiksäkerhet. Samtidigt vill vi liberaler att de nya reglerna följs upp efter att de införts 2028, för att se om trafiksäkerheten för dessa fordon förändrats.

Fru talman! Studier visar att de viktigaste orsakerna till trafikolyckor är för hög hastighet, alkohol och andra droger samt trötthet och annan ouppmärksamhet. Den mänskliga faktorn ligger bakom 90 procent av trafikolyckorna. Vad kan vi göra åt det?

I fråga om trötthet och ouppmärksamhet är det främst teknikutveckling av våra fordon och information till förarna som kan ge resultat.

Vad gäller hastigheten kan vi politiker göra mer. Vi vet alla att konsekvenserna av en olycka förvärras i takt med högre hastighet. Även växthusgasutsläpp och buller har koppling till hastigheten. Utöver personligt lidande försämras miljön, och samhällets kostnader ökar.

Fru talman! Uppföljning och kontroll på väg spelar en viktig roll för regelefterlevnaden. Liberalerna vill se fler trafikpoliser dedikerade till det viktiga trafikkontrollarbetet på väg. Det behövs betydligt fler kontroller av fordon och av att reglerna för hastighet, användning av alkohol och kör och vilotider respekteras. Här är arbetet med alkobommar i våra hamnar en viktig pusselbit.

På svenska vägar finns dessutom många fordon, inte minst utländska, som inte skulle gå igenom en kontrollbesiktning och som utgör en trafikfara. Trafiksäkerheten på våra vägar skulle förbättras avsevärt med fler kontroller på väg.

För att få säkrare vägar vill vi liberaler att man i offentlig upphandling av transporttjänster ska ställa krav på att leverantörernas fordon ska hålla hastigheten. Det kan få en dämpande effekt på medelhastigheten på våra vägar och leda till radikalt minskade utsläpp.

Hastigheten är också kopplad till vägens utformning och tillstånd. På grund av för lite pengar till underhåll har Trafikverket sänkt hastigheten på vissa vägavsnitt runt om i landet eftersom de inte har en godtagbar standard. Så kan vi inte fortsätta. Vi måste ha en sådan vägstandard att människor kan ta sig till jobbet säkert och på en rimlig tid. Trafiksäkerheten ska inte bero på var man bor.

Liberalerna satsar nu tillsammans med våra samarbetspartier mer pengar än någonsin på underhåll av vägarna, inte minst på landsbygden där de flesta hastighetssänkningarna gjorts. I och med beslutet i riksdagen om infrastrukturpropositionen kommer vi att kunna åtgärda 100 procent av det eftersatta underhållet på våra vägar.

Om vi verkligen ska komma åt den mänskliga faktorn, som ligger bakom 90 procent av olyckorna, behöver vi byta ut den mänskliga föraren mot självkörande fordon. Syftet med dessa fordon var från början att lösa trafiksäkerheten. Det är först därefter man har sett att man kan få andra samhällsnyttor med dessa fordon.

Vi liberaler är teknikoptimister. Utvecklingen går framåt. Steg för steg införs aktiva säkerhetssystem i våra fordon. Helt självkörande bilar ligger dock fortfarande en bit framåt i tiden. Därför måste vi fortsätta ta bort hinder för att testa tekniken i verklig miljö.

Liberalerna tror som sagt på teknikens möjligheter när det gäller ökad trafiksäkerhet. Att fler bilar är uppkopplade och kan dela sin trafiksäkerhetsdata för att till exempel identifiera isfläckar eller andra bilar vid skymd sikt är en fördel. Det finns länder i Europa som tar sin väderdata helt från uppkopplade bilar i stället för väderstationer. Potentialen i informationen som finns i dagens bilar skulle kunna utnyttjas betydligt bättre. Regler som hindrar utvecklingen behöver ses över.

En viktig del i trafiksäkerhetsarbetet är tillgången till gedigen körutbildning. Vi behöver komma åt de illegala körskolorna och förbättra andelen som klarar teori- och körprov första gången. Annars riskerar vi att om fem–tio år få ökat antal olyckor på vägarna på grund av sämre utbildade förare.

Fru talman! Vi kan alla drabbas av sjukdomar som kan påverka vår körförmåga och ge upphov till indraget körkort. Därför är det viktigt att det finns ett enhetligt sätt att testa om en sjukdom eller nedsatt syn verkligen påverkar själva körförmågan. Liberalerna vill att man ser över att trafikmedicinska bedömningar görs på samma sätt i hela landet. Det är också viktigt att bedömningarna görs på ett rättssäkert sätt med tillförlitliga metoder. Det är ett ämne som varit aktuellt under våren vad gäller tester av långvarig hög alkoholförtäring.

Fru talman! Slutligen vill jag ta upp det tillkännagivande som Liberalerna tog initiativ till för fyra år sedan. Det gäller personer som testar synen och som visar sig har defekter på synen. Deras körkort återkallas direkt, utan test. De får inte en ärlig chans att visa om körförmågan påverkas av synfelet. Det är inte rimligt. Det berör 1 000 personer per år. Forskning visar att hälften hade kunnat ha kvar körkortet. Det är därför med glädje jag kan konstatera att Transportstyrelsens översyn lett till att nya regler om lättare krav vid synfältsundersökningar infördes den 1 februari 2025.

Transportstyrelsen har också fått ett regeringsuppdrag för att utreda förutsättningarna för körprov i trafik och bedömning av om undantag kan ges för konstaterat synfältsbortfall om det inte påverkar körförmågan. Uppdraget ska redovisas den 15 juni 2025. Det var synd att det inte kom före den här debatten.

Fru talman! Avslutningsvis: Trafiksäkerhet är ett område där Sverige har all anledning att vara stolta. Samtidigt återstår mycket arbete för att vi ska nå nollvisionen.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut och avslag på alla motioner.

Fru talman! I dag debatterar vi flygfrågor.

Sverige är beroende av flyget. Vi är ett avlångt land, och utan flyget skulle Sverige inte kunna fortsätta att ha en hög innovationstakt och öka sin konkurrenskraft. Det skulle bli svårare att jobba och bo i hela landet och att hälsa på släktingar och vänner runt om i landet. Vi behöver att alla de fyra trafikslagen – flyg, sjöfart, väg och järnväg – fungerar och att de fungerar tillsammans.

Det är viktigt att binda ihop trafikslagen för att kunna nå flygplatserna med spårbunden trafik. Det är därför positivt att man nu i Västsverige har funnit en lösning för en ny järnväg Göteborg–Borås, med fyra spår under Landvetter. Det kommer att öka Landvetters upptagningsområde och förmåga att attrahera nya direktlinjer.

Regeringen har också tillsatt en Arlandasamordnare, med syfte att stärka Arlandas konkurrenskraft genom att förbättra tillgängligheten för kollektivtrafik och även väg- och järnvägstrafik. Rapporten kommer att redovisas senast den 31 maj. Jag ser verkligen fram emot den.

Samtidigt är flyget under press, inte minst inrikesflyget. Om vi vill att hela landet ska leva måste vi underlätta för flygets återhämtning efter pandemin och med färre överflygningar på grund av Ukrainakriget samt den pågående lågkonjunkturen.

Liberalerna och dess samarbetspartier ser flygets fördelar och det svåra dagsläget och har vidtagit en rad åtgärder. Vi har tagit beslut om 1 miljard för att kompensera för en stor eftersläpande kostnad från pandemin, då flygplatserna var tvungna att ha säkerhetskontrollerna öppna fast resenärerna i princip uteblev. Alternativet var att kostnaden skulle tynga biljettpriserna och försvåra återhämtningen. Vi har också dubblerat driftsstödet till de icke-statliga flygplatserna till 210 miljoner.

Vi har även tagit bort flygskatten. Fokus i klimatomställningen ska vara flygets utsläpp, inte flygresan som sådan. En borttagen flygskatt kommer att stärka tillgängligheten inrikes men även utrikes, framför allt från Arlanda och Landvetter. Utan flygskatt blir det mer attraktivt för flygbolag att välja Sverige. Flygskatten avskaffas den 1 juli 2025.

Samtidigt ska flyget naturligtvis göra sin del i klimatomställningen och eliminera sina utsläpp. Swedavia med sina tio större flygplatser och de regionala flygplatserna är snart klimatneutrala och undersöker hur laddinfrastruktur och alternativa bränslen kan tillhandahållas av flygplatserna. I flygbranschens färdplan för ett fossilfritt Sverige är målet ett fossilfritt inrikesflyg redan 2030 och ett fossilfritt utrikesflyg 2045.

Det är samtidigt viktigt att flyget i Sverige har konkurrensneutrala förutsättningar för sin klimatomställning. Under det svenska ordförandeskapet fattades beslut om EU:s gröna omställningspaket Fit for 55 och ett paket specifikt riktat mot flyget – ReFuelEU Aviation. Utdelningen av fria utsläppsrätter kommer att upphöra 2026, och vi får en gemensam lagstiftning om reduktionsplikt för fossilfria bränslen i dagens flygbränsle. Det kommer att driva omställningen av flyget i hela Europa. I och med dagens betänkande beslutar vi om kompletterande bestämmelser när det gäller ReFuelEU Aviation. Flygets utsläpp löser vi bäst på internationell nivå för att få effekt, och här måste vi använda EU för global påverkan.

På ämnet konkurrensneutrala förutsättningar för flyget är det också dags att se över de resepolicyer som finns i Sverige. Sverige är EU:s till ytan tredje största land och det land som har längst avstånd mellan landsändarna. För att bibehålla och fortsätta att utveckla ett konkurrenskraftigt Sverige krävs en fungerande flyginfrastruktur. Det är därför viktigt att resepolicyer inte hindrar eller försvårar effektiva resor inom Sverige och till utlandet.

Möjligheten att köpa till fossilfritt bränsle vid flygning tillvaratas inte i dag i tillräckligt hög omfattning. Sverige lider fortfarande av efterdyningarna från en tid när man inte trodde på flygets klimatomställning. Resepolicyer inom både offentlig förvaltning och privata företag förordar att andra färdsätt ska väljas framför flyget, inte minst inrikes, även om det ger betydligt längre restid för den anställda och potentiellt högre kostnader. Detta riskerar också att hindra flygets omställning. I stället för hotellövernattningar och ökad betald restid kan kostnaderna omprioriteras till inköp av fossilfritt bränsle.

Teknikneutrala resepolicyer som ser till hela kostnaden för en resa gynnar svenska intressen och landets tillväxt, samtidigt som klimatet kan värnas och resenärerna kan minska sin tid från hemmet. För att föregå med gott exempel har Regeringskansliet infört en färdmedelsneutral resepolicy som började gälla redan 2024. Nu behöver fler ta efter.

För att nå flygbranschens mål att ha ett fossilfritt flyg 2045 krävs utveckling av en rad tekniker. Biobränslen, elflyg och elektrobränslen ligger närmare i tid, medan flygplan som går på vätgas och minskade höghöjdseffekter ligger lite längre bort. Regeringen har gett Energimyndigheten i uppdrag att påskynda sjöfartens och luftfartens omställning till fossilfrihet, och uppdraget ska redovisas den 1 januari 2026.

Redan i dag kan man flyga fossilfritt på biobränslen producerade i Västsverige av Stl och snart även Preem. Flera företag i Sverige satsar på produktion av både biobränslen av inhemsk råvara och elektrobränslen.

Sverige är ett av de länder i världen som tillsammans med Norge och resten av Norden är bäst lämpat för en tidig introduktion av elflyg. Elflyg har potentialen att binda samman mindre, regionala flygplatser runt om i landet, även inom Norden. Liberalerna har länge velat se ett utvecklat samarbete i Norden för att skapa en nordisk flygmarknad för elflyg, där regelverken samordnas. Det är därför glädjande att Nordens ministrar i augusti 2024 skrev på en deklaration om nordiskt samarbete kring elflyg. Detta skedde i Göteborg.

Liksom vi i Sverige har stora producenter av biobränsle är vi långt framme inom elflyg. Heart Aerospace i Göteborg utvecklar ett elflygplan för 30 personer och 400 kilometer som har rönt internationellt intresse med order på flera hundra plan, främst från USA. Företaget är ett viktigt exempel på Sveriges innovationskraft.

Sverige står också rustat för utvecklingen av vätgasflyg – inte minst baserat på den kompetens i fråga om vätgas som finns på företaget GKN i Trollhättan, som nu expanderar kraftigt.

Fru talman! Bromma flygplats ska bevaras. Det är en viktig transportrelaterad del av Tidöavtalet. Samtidigt har konsekvenserna av minskat inrikesflyg gjort att flygrörelserna på Bromma har minskat dramatiskt. Vi bör dock se på inrikesflyget över en längre tidsperiod och inte göra förhastade förändringar. Baserat på vår nya omvärld, behovet av klimatomställning och kommande ny flygteknik behöver konsekvenserna och behovet av en central flygplats i Stockholmsområdet utredas före framtida beslut om Brommas framtid.

Det är dock intressant att konstatera att det nu startas nya flyglinjer till Bromma när regioner och företag går samman, ändrar sina resepolicyer och belägger nya flyglinjer. Det är exempel vars drivkrafter man kan bygga vidare på.

Liberalerna har länge krävt här i riksdagen att regioner och kommuner ska få upphandla och finansiera flygtrafik på samma sätt som i övriga EU. Regeringen gav Trafikverket i uppdrag att utreda och förbereda för att ge kommunala och regionala myndigheter möjlighet att öppna nya flyglinjer med allmän trafikplikt utöver det statliga utbudet. Trafikverkets förslag är just nu ute på remiss.

Fru talman! Det är inte genom pålagor som vi når ett fossilfritt flyg utan genom teknikutveckling och innovationer. Det är därför som jag och Liberalerna, som teknikoptimister, tror på flyget och tror att vi kan komma till rätta med flygets klimatpåverkan i Sverige men även globalt. Nu har Sverige äntligen fått en liberal borgerlig regering som tror på flyget och redan har vidtagit en lång rad åtgärder för att stärka flygets framtid och omställning.

Jag yrkar därför bifall till utskottets förslag till beslut och avslag på alla motioner.

Fru talman! I dag debatterar vi i trafikutskottet digitaliserings- och postfrågor.

Sverige har jättegoda förutsättningar att vara bland de ledande i att använda AI och digitalisering i samhället och samtidigt motverka de negativa sidoeffekterna. Vi är duktiga på att samarbeta och hitta lösningar där många aktörer gör sin del av utvecklingen.

Vi har dock under väldigt lång tid haft en självbild att vi också är duktiga på digitalisering. Det stämmer på en rad områden, men självbilden har lett till att vi inte sett helheten och att Sverige inte längre räknas till de främsta. Det kan vi dock ändra på med gemensamma krafter.

AI ger redan stora fördelar inom sjukvård, utbildning och forskning och för underhåll av Sveriges infrastrukturer för väg och järnväg, för att ge några exempel. Rapporter visar en potential på 140 miljarder i besparingar inom de offentliga myndigheterna.

Fru talman! Liberalerna är teknikoptimister. Utvecklingen av AI kommer att få en lika stor påverkan på vårt samhälle i Sverige, i EU och globalt som den pågående klimatutvecklingen. Vi måste därför öka takten i vår användning av AI, så att vi i Sverige, baserat på våra värderingar om individens frihet och vår unika position som världens mest innovativa land, kan vara med och styra hur AI kommer att tillämpas här hemma och i vår omvärld – en AI som baseras på etiska riktlinjer.

Här är det speciellt viktigt att värna och utveckla de strukturer vi har i Sverige som underlättar och driver på det innovativa systemet, till exempel Vinnova och universitetens arbete med nyttiggörande av forskningsresultat och samarbete med näringslivet.

Regeringen har tillsatt en AI-kommission som i november 2024 kom med en delrapport och i februari 2025 med en färdplan för Sverige i form av en statlig utredning. Det är spännande läsning. Där finns 75 förslag på en rad olika områden. Regeringen arbetar nu med rapporten och har redan infört en rad åtgärder. Som exempel kan jag nämna att 25 myndigheter i sina regleringsbrev har fått i uppdrag att redovisa hur de utvecklar sin användning av AI. Sverige har också ansökt och valts ut som värd för en av de europeiska AI-fabrikerna. Vi ska utreda registerlagarnas påverkan på datadelning för att underlätta tillgången på data, en förutsättning för AI-utveckling. Vi har gett ökade resurser till beräkningskraft för AI-användning och ska skapa regulatoriska sandlådor. En lång rad åtgärder är alltså redan på gång.

Politiken kan ge förutsättningar, men det är genom företagens innovationer och utveckling inom alla samhällssektorer som vi får ut den stora potentialen av AI. Den riktigt stora utmaningen är att människor i sitt dagliga arbete ska kunna förstå och utnyttja potentialen hos AI i sina arbetsuppgifter.

Därför har Liberalerna motionerat om en ny hemchattreform, i likhet med den hem-pc-reform som lyfte den digitala förmågan på 90-talet. Genom att få tillgång till bra verktyg hemma kan vuxna och inte minst barn i hemmiljö testa och undersöka vad AI kan tillföra. Med en sådan grundkompetens kan man lättare förstå och utveckla sina arbetsuppgifter med hjälp av AI.

Samtidigt kan AI som alla tekniker användas för negativa syften: kontrollera befolkningen, sprida desinformation, låta kända personer göra uttalanden som går stick i stäv med personens värderingar – ja, listan kan göras lång. Risken för spridning av desinformation på ett trovärdigt sätt är kanske den största faran för vårt demokratiska system. Vem kan man lita på?

Jag ska ta ett exempel. En vän till mig blev utsatt för ett experiment av sin dotter. De hade en lång konversation digitalt med video, och det var inte förrän de kom fram till specifika detaljer i hennes barndom som han började undra. Något stämde inte. Det visade sig att han ovetande hade chattat i 20 minuter med en avatar med tillgång till information om hans dotter som fanns på nätet. Han kunde alltså inte se skillnad på sin egen dotter och en avatar. Så bra är tekniken i dag. Hur skyddar vi oss mot felaktigt användande?

I veckan fick vi höra att Tiktok lagrat data om svenskar på kinesiska servrar trots ett tidigare idogt förnekande. Det kom också en studie om att skandinaver är ett av världens mest bevakade folk på nätet, där tredjepartsinsamlingar genomförs digitalt innan vi klickar i att vi inte vill bli registrerade.

Den svenska användningen av amerikanska molntjänster – detta är något som används i många kommuner och regioner, och vi tittar ju på det även här i riksdagen – baseras på en presidentorder signerad av Biden om att NSA i USA inte ska få tillgång till lagrade europeiska personliga data. Trump kan med en ny presidentorder – och det sägs att han funderar på det – ta bort detta och göra all lagring i dessa molntjänster olaglig.

Jag tar inte upp detta för att skrämmas, men det är viktigt att kunna ha två tankar i huvudet samtidigt. Vi ska bejaka AI:s och digitaliseringens enorma potential, samtidigt som vi måste motverka de negativa effekterna.

Vi har en plattform att stå på. Sverige har till exempel kommit längst i Europa i utvecklingen av en teknik lik den som används i Chat GPT men som vilar på öppen programvara, vilket ger insyn i hur systemet fungerar. Vi har också stor kompetens på området. Till exempel har det svenska AI-klustret utvecklat ett förslag till AI-strategi för Sverige.

AI-utvecklingen sätter också fingret på att den grundläggande digitaliseringen av vår offentliga sektor måste öka markant. Dagens datasystem måste samverka, och vi måste utveckla effektiva sätt att dela data. Utvecklingen bygger på att vi kan utnyttja olika dataset effektivt och samtidigt trygga den personliga integriteten.

Här vill jag också ta upp det uppdrag som regeringen har gett till Myndigheten för digital förvaltning att utveckla en digital id-legitimation och en digital plånbok. Det är ett beslut som kommer från EU, så detta kommer att gälla i hela EU. Man kommer att kunna använda digitalt id, till exempel kunna gå in och beställa medicin på apotek, i hela EU.

I grundstrukturen är också utbyggnaden av vårt 5G-nät och bredbandsnät fundamental. För att öka människors och företags tillgång till bredband behöver vi öppna för olika tekniska lösningar för att få till bredband också i gles- och landsbygd. Regeringen satsar 3,8 miljarder på bredband i hela landet.

Samtidigt med denna utveckling avvecklar vi 2G och 3G. När man tar bort någonting gäller det verkligen att vara uppmärksam på vad det får för effekter och om det är saker som blir för svåra för vissa grupper i samhället och som vi från politiskt håll behöver agera på.

Det är också nödvändigt att lägga en försvarsaspekt på vad vi gör och analysera sårbarheter när vi samlar mycket data med lätt dataåtkomst och när 5G-nät gör att samhället kopplas ihop och alternativen till det digitala är nedmonterade. Liberalerna välkomnar det ökade intresset för vårt lands beredskap i dessa frågor. Totalförsvarets krav på en plan B, ett system som fungerar om elen är bortkopplad, är jätteviktigt. Detta kan i viss mån också kopplas till att alla människor måste kunna utföra nödvändiga tjänster utan att vara uppkopplade. Vi ska ha en inkluderande digitalisering, inte en som ställer människor i utanförskap.

Fru talman! Postgången i Sverige är viktig, inte minst ur ett beredskapsperspektiv, och digitaliseringen har drastiskt minskat antalet skickade brev. Det är viktigt att postgången fungerar i hela landet. Post, paket och bredband är viktiga delar av samhällets infrastruktur för att hela Sverige ska fungera. Det här är också en känsla hos människor, det vill säga man anser att om postgången nedmonteras i Sverige drar sig samhället tillbaka. Låt oss vara uppmärksamma i denna fråga när vi fattar beslut om postgången i Sverige.

Slutligen, fru talman, är vi liberaler teknikoptimister. Vi tror verkligen att Sverige har förmåga att inta en ledarposition i Europa inom AI. Det handlar om vår förmåga till datadriven innovation, att se digitaliseringens potential för gamla och nya företag och att minska kostnaderna för en bra välfärd. Vi tror också att Sverige kan visa vägen för en utveckling där riskerna kan minimeras.

Därmed yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut och avslag på alla motioner.

(Applåder)