Helena Gellerman (L) om (forts. från § 5) Vägtrafik- och fordonsfrågor (forts. TU9)

Fru talman! I dag debatterar vi trafikutskottets betänkande om vägtrafik- och fordonsfrågor.

Jag tänkte börja med allvaret bakom att våra vägar fungerar.

Delar av trafikutskottet var i förmiddags på ett högnivåmöte inom EU med alla transportministrarna här i Stockholm. Ämnet var hur vi kan assistera Ukraina med att upprätthålla transporterna i landet under pågående krig.

Därför hade den svenska regeringen med Andreas Carlson i spetsen tillsammans med Litauen, Kanada och Ukraina signerat ett avtal och startat Ukraine Transport Support Fund. Ytterligare fem länder anslöt sig direkt. Syftet är att finansiera och på annat sätt stödja små och medelstora reparationsprojekt för att Ukrainas transportsystem ska fortsätta att fungera.

En ledamot från varje riksdagsparti var närvarande på högnivåmötet. Denna uppvisning av svensk parlamentarisk enighet i stödet till Ukraina togs upp av flera utrikesministrar i EU och även av Ukrainas representant, som tackade för stödet – ett stöd som i flera länder i Europa inte är självklart. Låt oss inte glömma att alla partier här i riksdagen stod bakom stödet till Ukraina. Det ska vi vara riktigt stolta över. Jag ville börja med det.

Mot den bakgrunden får den här debatten en ökad betydelse. Hur robust är egentligen det svenska transportsystemet? Hur stor är vår reparationsförmåga? Hur lätt kan vi finna alternativa vägar om en väg blir blockerad? Här har vi mycket att lära av Ukrainas erfarenheter. Samtidigt är en av våra viktigaste transportåtgärder att hjälpa Ukraina i detta utsatta läge. Ukraina strider för sitt land men också för Sverige och resten av Europa.

Vägtransporterna står för majoriteten av Sveriges transporter. Om de inte fungerar påverkas vardagen för oss alla, både invånare och företag. Samtidigt riskerar vi vår krisberedskap. Utan vägtransporter ökar riskerna dramatiskt.

Stora delar av vårt vägnät byggdes för över 60 år sedan. Nu har Liberalerna tillsammans med samarbetspartierna tagit tag i underhållsskulden. I förslaget till nationell infrastrukturplan framgår det att underhållsskulden för våra vägar ska vara åtgärdad till 2037, vilket mot bakgrund av kriget i Ukraina kan tyckas vara väldigt lång tid. Att reparera våra vägar är det snabbaste sättet att få ökad kapacitet på vägarna. Transporterna måste fungera hela vägen från start till destination.

Det gäller inte minst möjligheten att köra längre och tyngre lastbilar på en större del av vårt vägnät. Längre lastbilar kan köras på ungefär 600 mil väg i Sverige och tyngre lastbilar över 74 ton kan köras på drygt hälften av våra statliga vägar. Att kunna köra med längre lastbilar ger också en stor klimateffekt. Vägarnas bärighet har också stor betydelse för de mobila lastkranarna, en viktig funktion inte minst inom byggnation. Där bör Trafikverket kunna erbjuda stöd till kommunerna med tillståndsprocesserna. Bärigheten på våra vägar är också en otroligt viktig faktor för totalförsvaret, även det med referens till Ukraina.

I infrastrukturförslaget framgår också att staten fortsätter att ge betydande stöd till ägare till de enskilda vägarna för att vägstandarden ska kunna upprätthållas. Det är också viktigt för skogsindustrin och även ur totalförsvarssynpunkt.

Ett annat område är snöröjning, där Trafikverket ser över sina upphandlingar med entreprenörer så att det är möjligt att utföra snöröjning både åt staten och åt enskilda vägsamfälligheter. Vinterväghållningen har förbättrats väsentligt denna mandatperiod, inte minst när det gäller samordningen vid större snöoväder. Samtidigt krävs det ytterligare åtgärder för att våra åkerier ska kunna känna sig trygga i att kunna leverera sitt gods oavsett väder.

Fru talman! Det finns en fråga som dominerar området väg och fordon i dag: omställningen av vår fordonsflotta och möjligheten att ladda sitt fordon hemma, i depå och på väg. Vägtransporterna står för över 90 procent av utsläppen inom transportområdet, så där ligger Liberalernas största fokus. I går var flera av oss ledamöter i Skövde och mötte fordonsindustrin. Där fick vi höra hur Kina nu översvämmar Europa med billiga elbilar, och troligen kommer samma sak att gälla för ellastbilar. Ställer vi inte om europeisk fordonsindustri riskerar den att slås ut. Det här handlar om de två största företagen i Sverige och dessutom Volvobolagen och Scania, för att inte tala om alla underleverantörer. Det är alltså oerhört viktigt att vi jobbar på att ställa om fordonsindustrin och driver dessa frågor i EU.

På kort tid måste fordonsflottan bytas ut mot eldrivna fordon. Utmaningen för samhället består i att få till en laddinfrastruktur som ligger före ökningen av antalet laddbara bilar. För fordonstillverkarna är utmaningen att få fram bilar och lastbilar som drivs av el och som kan säljas till rimliga priser så att fler personer och företag har råd med ett laddbart fordon. Båda dessa utmaningar är komplexa och kräver samarbete, vilket vi också hörde i Skövde i går. Vi är dock på god väg; försäljningen av laddbara bilar ligger på en fortsatt hög andel trots en långvarig lågkonjunktur. Det gäller att laddinfrastrukturen hänger med i försäljningsutvecklingen. Här är den största utmaningen när det gäller personbilar hur laddningen ska gå till vid flerbostadshus. Regeringen tittar nu på möjligheten för dem som bor i flerbostadshus att kräva rätt att ladda.

Vad gäller tunga fordon ökar antalet elfordon stadigt men för långsamt. Lastbilspremien kvarstår därför, eftersom andelen nya ellastbilar fortfarande är låg. Regeringen har infört och förlängt premien för lätta lastbilar samt i väntan på EU-direktivet infört ett undantag för lätta lastbilar upp till 4 250 kilo så att de fortsatt kan köras på B-körkort.

Vi behöver dock öka efterfrågan på ellastbilar, och en väg är genom krav vid offentlig upphandling. Liberalerna har bland annat drivit på i Europaparlamentet för att göra det möjligt att ställa miljökrav vid upphandling. Jag tycker att det är särskilt intressant att konstatera att EU bara har sanktioner mot lastbilstillverkarna och inga gemensamma krav för minskade klimatutsläpp för transportsystemet som helhet med dess många aktörer. Man går bara på fordonstillverkarna. Det vore intressant om man kunde utveckla trycket att göra omställningen så att det inte bara handlar om fordonstillverkarna.

Regeringen tar nu fram ett system för lättförståelig information där kunden på ett lätt sätt ska kunna jämföra olika bilar baserat på klimatutsläpp både ur ett livscykelperspektiv och vid drift. Då tar man också hänsyn till hur framför allt batteriet men också till exempel stålet till bilens kaross har producerats – har framtagandet av komponenterna orsakat mycket klimatutsläpp? Det är en fråga som jag drivit i flera år i riksdagen, och nu finns den i regeringens klimathandlingsplan. Förhoppningen är att bilköparen framöver väljer bilar utan utsläpp med stöd av en tydlig klimatguide.

Liberalerna tror på idén om att förorenaren ska betala. Eftersom en personbils livslängd är över 19 år i snitt behövs fossilfria bränslen under lång tid framöver för att minska utsläppen från dagens bensin- och dieseldrivna bilar.

Kriget i Ukraina har samtidigt aktualiserat frågan om beredskapslager så att transportbehovet kan säkerställas vid ett större elavbrott. Parallellt ligger också frågan om vårt kulturhistoriska arv av äldre bilar och att säkerställa att det även i fortsättningen finns bränslen för dessa fordon på marknaden.

Fru talman! Alla ska kunna röra sig på allmänna platser, oavsett funktionsvariation. Åtgärder behöver vidtas för att säkra framkomligheten för personer med synnedsättning vid transporter, inte minst vid hållplatser.

Fru talman! Nu kommer snart dagen när vi har självkörande fordon på våra gator. Tekniken har introducerats, och Waymo kör 225 000 resor varje vecka med robottaxi i San Francisco och Arizona. Därför brådskar det att se över och anpassa all relevant lagstiftning så att självkörande bilar kan introduceras på våra vägar på ett trafiksäkert sätt. Transportstyrelsen utvecklar nu ett förslag till regelverk som ska vara klart 2027. Jag tycker att det är roligt att just Waymo kommer till trafikutskottets del av forskningsdagen här och berättar om sin resa och var de står i dag.

Avslutningsvis är samarbetet mellan universitet och näringsliv viktiga pusselbitar för att de svenska fordonsindustrierna fortsatt ska kunna ligga i framkant. Svensk fordonsindustri är de största företag vi har i Sverige, och förutom att vara stora arbetsgivare är de en stark drivkraft för innovation och utveckling. De skapar samtidigt tillväxt runt om i Sverige där deras nya teknik även tas till vara av andra företag i andra syften.

Fru talman! Med de orden yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut och avslag på alla motioner.