Helena Gellerman

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Erik Slottner.

Sverige har som mål att bli bäst i världen när det gäller att använda digitaliseringens möjligheter. Det handlar bland annat om digitala data, bredband och lagringsmöjligheter. Här används amerikanska molntjänster av väldigt många kommuner.

EU lyckades under Bidenadministrationen få förståelse för EU:s lagstiftning för dataskydd, GDPR, och fick ett undantag från NSA:s möjlighet att ta del av data som lagras hos amerikanska företag.

Nu har den amerikanska presidenten uttalat att han funderar på att ta bort det här undantaget genom en ny presidentorder. Mot den bakgrunden är min fråga: Hur ser ministern på behovet av en svensk molntjänst för en säker hantering av data?

Herr talman! I dag debatterar vi trafikutskottets betänkande Vägtrafik och fordonsfrågor.

Betänkandet gäller utvecklingen av vägtrafik och vår fordonspark. Vägtransporterna står för majoriteten av Sveriges transporter, och om de inte fungerar påverkas vardagen för alla, både invånare och företag.

Stora delar av vårt vägnät byggdes för över 60 år sedan. Nu tar Liberalerna tillsammans med samarbetspartierna tag i underhållsskulden för våra vägar. I infrastrukturpropositionen står det att denna underhållsskuld ska vara åtgärdad till 2037. Transporterna måste fungera hela vägen från start till destination.

Det gäller inte minst möjligheten att tillåta längre och tyngre lastbilar på en större del av vårt vägnät. Längre lastbilar kan köras på 590 mil väg, och tyngre lastbilar på upp till 74 ton kan köras på ungefär hälften av våra statliga vägar. Vägarnas bärighet har också stor betydelse för de mobila lastkranarna, som har en viktig funktion inte minst inom byggnation. Där bör Trafikverket kunna erbjuda stöd till kommunerna i tillståndsprocesserna.

Det är av vikt att staten fortsätter att ge betydande stöd till ägare av enskilda vägar för att vägstandarden ska kunna upprätthållas. Om en allmän väg omvandlas till enskild väg får det inte innebära att statens kostnader läggs över på ägarna av vägarna.

Ett annat område är snöröjning, där Trafikverket bör utforma upphandlingarna gentemot entreprenörer så att det är möjligt att utföra snöröjning både åt staten och åt enskilda vägsamfälligheter. Vi har initierat en översyn av vinterväghållningen, för även om det har blivit bättre behöver samordningen av myndigheter och beredskapen vid oväder stärkas.

Herr talman! Det finns en fråga som dominerar området väg och fordon i dag, och det är omställningen av vår fordonsflotta och utökningen av antalet laddpunkter. Vägtransporterna står för över 90 procent av utsläppen inom transportområdet, så Liberalernas största fokus ligger där.

På kort tid ska hela fordonsflottan bytas ut. Utbytet av större delen av fordonsflottan bör vara klart om 10–15 år, max. Utmaningen för samhället består i att få till en laddinfrastruktur som ligger före ökningen av antalet laddbara bilar. För fordonstillverkarna är utmaningen att få fram bilar och lastbilar som kan säljas till rimliga priser så att fler personer och företag har råd med ett laddbart fordon.

Båda utmaningarna är komplexa och kräver samarbete. Vi är dock på god väg. Vi har knappt 5 miljoner personbilar i Sverige, och 2024 var 672 000 av dem laddbara, alltså över 13 ½ procent. Det gäller att laddinfrastrukturen hänger med i försäljningsutvecklingen, och där är den största utmaningen laddning vid flerbostadshus.

För bilarna är det prisskillnaden mellan fossildrivna fordon och elfordon som är utmaningen. Där kommer konkurrensen mellan biltillverkarna att pressa fordonspriserna steg för steg tillsammans med utvecklingen av bilbatterier.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vägtrafik- och fordonsfrågor

Ur en bilköpares synvinkel finns en punkt i klimathandlingsplanen om att lättförståelig information ska tas fram där kunden på ett enkelt sätt ska kunna jämföra olika bilar baserat på klimatutsläpp ur ett livscykelperspektiv samt vid drift. Då tar man också hänsyn till hur framför allt batteriet men också stålet till karossen har producerats. Detta är en fråga som jag personligen har drivit i flera år i riksdagen, och nu blir det äntligen verklighet. Förhoppningen är att bilkunder framöver ska välja bilar utan utsläpp med stöd av en tydlig klimatguide.

Herr talman! Andelen sålda laddbara fordon behöver stadigt öka, och nuvarande ekonomiska kris bryter den positiva trenden. Prognoserna säger dock att en elbil kommer att kosta lika mycket som en fossildriven bil runt 2026. I Norge kan man tydligt se att vid samma pris accelererar försäljningen, inte minst eftersom andrahandsvärdet för fossildrivna bilar samtidigt sjunker då en elbil är billigare att köra, vilket ytterligare förbättrar ekonomin vid inköp av en elbil. Det blir en positiv spiral för klimatet. Men vi är inte där ännu, så det gäller att följa marknaden noga. I regeringens budget för 2025 finns därför ett stöd till elbilsköp på landsbygden.

Herr talman! Vad gäller tunga fordon ökar antalet elfordon stadigt men för långsamt. Lastbilspremien kvarstår därför då andelen nya ellastbilar fortfarande är alldeles för låg. Regeringen har också infört en premie för lätta lastbilar. Vi behöver dock öka efterfrågan på ellastbilar, och en väg är genom miljökrav vid offentlig upphandling. Liberalerna har, bland annat i Europaparlamentet, drivit på för att göra det möjligt att ställa miljökrav vid upphandling.

Laddinfrastruktur för vägtransporter är den enskilt viktigaste åtgärden för att transportområdet ska kunna ställa om och få bort sina klimatutsläpp. I dag finns en rad stöd och subventioner för installation av laddbox vid villan och laddinfrastruktur längs våra vägar samt Klimatklivet med 50 procents stöd till laddplatser vid flerbostadshus.

Även denna fråga är komplex då den förutsätter att tillräckligt mycket el kan levereras på kort tid för laddning där vi bor, arbetar och reser men även till transportdepåer. Att bygga elkraftverk och elnät tar lång tid och är en flaskhals i omställningen. Här arbetar regeringen fokuserat för att komma i kapp efter den förra regeringens felbeslut avseende nedläggningen av kärnkraft i södra Sverige.

Herr talman! Liberalerna tror på idén att förorenaren ska betala. Då en personbils livslängd är i genomsnitt 19 år i Sverige behövs fossilfria bränslen under lång tid framöver för att minska utsläppen från dagens bensin- och dieseldrivna bilar.

Kriget i Ukraina har samtidigt aktualiserat frågan om beredskapslager så att behovet av transporter kan säkerställas vid ett större elavbrott.

Parallellt finns också frågan om vårt kulturhistoriska arv i form av äldre bilar och säkerställande av att det fortsatt finns bränslen för dessa fordon på marknaden. Det är viktigt att det kulturhistoriska bilarvet undantas från EU:s kommande lagstiftning, som gäller utskrotning av uttjänta bilar i Europa i stället för att exportera dem utanför Europa.

Herr talman! Alla ska kunna röra sig på allmänna platser, oavsett funktionsvariation. Åtgärder behöver vidtas för att säkra framkomligheten för personer med synnedsättning vid transporter, inte minst vid hållplatser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vägtrafik- och fordonsfrågor

Nu kommer snart dagen då vi har självkörande fordon på våra vägar. Tekniken har introducerats och byggs successivt ut. Därför brådskar det att se över och anpassa all relevant lagstiftning så att självkörande bilar kan introduceras på våra vägar på ett trafiksäkert sätt. Med utgångspunkt i 2015 års rapport om införandet av självkörande fordon i Sverige behövs det en strategi och en handlingsplan för hur självkörande bilar ska introduceras i samhället. Detta kan också vara en lösning på en fråga som vi haft uppe här tidigare om delning av fordon och bilpooler, inte minst på vår landsbygd.

Avslutningsvis vill jag säga att Liberalerna välkomnar de stora satsningarna i forskningspropositionen på fordonsstrategisk forskning och innovation. Samarbeten mellan universitet och näringsliv är viktiga pusselbitar för att svensk fordonsindustri ska kunna fortsätta ligga i framkant.

Inom fordonsindustrin finns de största företag vi har här i Sverige. De är förutom stora arbetsgivare en stark drivkraft för innovation och utveckling, och de skapar tillväxt runt om i Sverige. Deras nya teknik tas till vara även i andra företag i andra branscher.

Herr talman! Med de orden yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut och avslag på alla motioner.

Fru talman! Det är oerhört viktigt med utvecklingen vid gränsen för att man ska kunna ha ett sömlöst utbyte över gränserna. Det har inte minst poängterats nu i och med utvecklingen i vår omvärld.

Vi behöver kunna köra över gränsen och kunna ha gemensamma regler. Nu är de flesta med i EU, så detta kanske framför allt gäller Norge. Där kanske man har fler delar som är mer problematiska.

Samtidigt finns det väldigt mycket att göra. Det gäller inte minst skattelagstiftningen. Det finns väldigt många regler där varje land har sin lagstiftning. Det är svårt att hitta en gemensam bas för det.

Det är ett område som man lyfter fram i Nordiska rådet i gränshinderrådet som något man vill att man ska ta tag i. Men det gäller också mer tekniska frågor. Det gäller att titta på den verklighet som de små företagen lever i. Vad är det för saker som kan ställa till svårigheter?

Finns det EU-lagstiftning behöver man samtidigt utrusta sin lastbil med färdskrivaren. Därför är det kanske svårt att hitta specifika regler i just den frågan. Det finns många små företag runt om i vårt land som inte åker över gränsen som också behöver utrusta sin lastbil.

Jag tar med mig frågorna, och jag tar gärna emot fler inspel.

Fru talman! Tack för den viktiga frågan!

Jag har precis blivit ordinarie ledamot i Nordiska rådet, och därmed kan jag driva de här frågorna. Det finns olika utskott. Dessa frågor drivs i gränshinderrådet och i utskottet för tillväxt och utveckling, och där sitter inte jag. Däremot är det en väldigt viktig fråga. Det är själva kärnan i Nordiska rådet att vi måste ta bort gränshinder.

När det gäller transporter finns en rad olika frågor. Det handlar inte minst om att få transporter som löper i stråk över gränserna, som ledamoten tog upp. Vi har i Norden sammanbundna stråk som till exempel från Norge över Sverige till Finland.

Jag ställer mig väldigt positiv till att vi ska ha ett transportministerråd. Det har inte blivit verklighet än. Det finns en sådan stor mängd frågor som hänför sig till just transporter, så jag tror att det behövs ett transportministerråd.

För att komma till den specifika frågan kommer jag själv att ta upp det och tala med de ledamöter som sitter i gränshinderrådet. Det är ofta de som lyfter fram de här frågorna. Jag kommer även att ta upp det i andra sammanhang.

Det blev väldigt tydligt inte minst under pandemin att alla de företag som finns och verkar precis i gränstrakterna blir väldigt hindrade av en lång rad av lagstiftningar. Det gäller inte minst när man ska åka över gränserna. Jag återkommer till det.

Fru talman! Vi debatterar nu trafikutskottets betänkande Yrkestrafik och taxi.

Sverige är ett land med många internationella företag och stor export. Vi är därmed mycket beroende av en väl fungerande transportmarknad. Det gäller inte minst våra vägtransporter. Åkerinäringen har stor betydelse för svenska företags godshantering och konkurrenskraft, och den ser samtidigt till att butiker och mataffärer får dagliga leveranser. Yrkestrafiken ger därmed också många jobbtillfällen i Sverige. Liberalerna har höga ambitioner när det gäller att få till en överflyttning av gods till järnväg och sjöfart, men med nuvarande behov av godstransporter kommer åkerinäringen för lång tid framöver att stå för majoriteten av godstransporterna i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Yrkestrafik och taxi

Liberalerna vill se en sund åkeribransch i Sverige och värnar därför sjysta konkurrensvillkor och framför allt att regelverken efterlevs. Godstransporter är gränsöverskridande, och det råder hård konkurrens inom transportnäringen. Därför är EU:s direktiv och regleringar genom mobilitetspaketen viktiga för att vi ska kunna ha ett regelverk som även gäller utländska företag och stöder seriösa åkerier.

Det är till exempel krav på smarta färdskrivare version 2 i alla tunga lastbilar från den 21 augusti i år och i lätta lastbilar från den 1 juli nästa år. Det innebär bland annat att man ska kunna se när en lastbil passerat en landsgräns och därmed få bättre möjligheter att följa dess rutter. Vi måste verkligen stärka arbetet mot utländska och svenska åkerier som bedriver illegal verksamhet. Regelverk utan uppföljning gör att många bara struntar i reglerna.

När nu polisen har fått ökade befogenheter måste det paras med tillräckligt många trafikpoliser som kan utföra utökade kontroller av tung trafik. Annars riskerar fusket med cabotage, kör- och vilotider och rattfylleri att öka. Vi behöver också kontrollera fordonen, så att de är trafiksäkra och innehåller rätt utrustning. Utöver de rent trafikmässiga kraven används lastbilar i Sverige också för kriminell verksamhet, som frakt av narkotika och stöldgods in och ut ur landet. Därför är det glädjande att man nu ser över frågan om att kunna skanna lastbilar när de kör över landsgränsen för att direkt kunna se det här samtidigt som man ger tullpersonalen större befogenheter.

Utöver fler trafikpoliser, som kan utöka antalet kontroller, behöver landets kontrollstationer och behovet av teknisk utrustning ses över för att underlätta trafikpolisernas vardag. Betänkandet från Utredningen om effektivare kontroller av yrkestrafik på väg innehåller många bra förslag för att motverka brottslighet inom transportsektorn. Dessutom mottog regeringen den 14 februari i år en rapport som ger förslag på en tydligare arbetsfördelning mellan Trafikverket och Polismyndigheten för våra kontrollplatser för att effektivisera upplägget och kontrollerna av lastbilar ute på vägarna.

Säkra rastplatser är också en förutsättning för att öka trafiksäkerheten på våra vägar. En förare måste kunna lita på att man kan rasta enligt de kör- och vilotider som gäller utan att bli utsatt för stölder. Rastplatserna ska heller inte kunna användas som uppställningsplatser över många dygn och därmed blockera möjligheterna för övriga yrkesförare att få plats. Därför är det glädjande att EU i april 2022 beslutade om nya säkerhetskrav på rastplatser och att Trafikverket fått ett uppdrag att successivt se över alla våra rastplatser och göra dem säkrare.

Fru talman! Åkeribranschen behöver med andra aktörer medverka i omställningen till fossilfria transporter. Marginalerna är dock väldigt små för branschen, och prisdifferensen mellan en ellastbil och en fossildriven motsvarighet är fortfarande betydande.

Försäljningen av nya personbilar har ökat snabbt, och elbilar utgjorde ungefär en tredjedel av de sålda bilarna 2024. Antalet ellastbilar ökar däremot i långsammare takt, och här görs ett flertal aktiviteter från regeringen för att stimulera omställningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Yrkestrafik och taxi

Regeringen har fortsatt en premie för inköp av ellastbilar parat med ett stöd för laddinfrastruktur. Vi har också ett treårigt stöd för lätta lastbilar. Utöver depåladdning behöver laddinfrastrukturen längs våra vägar och på rastplatser samtidigt byggas ut kraftigt. Det sker en väldigt positiv utveckling nu, när många företag som förut haft fossilfria bränslen går över till att alltmer erbjuda laddplatser. Även biogas är intressant för de tunga lastbilarna, och nätverket av biogasstationer byggs successivt ut för att möta den ökande efterfrågan.

Vägnätet för längre och tyngre lastbilar ökar successivt. I dag är 590 mil öppna för längre lastbilar, vilket är väldigt positivt ur ett klimatperspektiv. 48 procent av de statliga vägarna klarar 74 ton tunga lastbilar. Det är som sagt viktigt ur klimatsynpunkt men kanske framför allt av konkurrensskäl; då kan man ta med mer last per lastbil.

Liberalerna driver tillsammans med samarbetspartierna på för ett ökat underhåll och för utökning av vägnätet för tung trafik. Vägunderhållet har under en lång rad år fått stå tillbaka, men nu återtar vi hela underhållsskulden på tolv år genom regeringens proposition om den nya infrastrukturplanen. Det är viktigt både för industrins transporter och för den militära mobiliteten.

Förarbristen är dock ett stort problem för branschen. Det gäller såväl lastbilstransporter som bussar och taxi. En grundförutsättning är att fler tar vanligt B-körkort för personbil, då det är en inkörsport till lastbilskörkort. Tyvärr ser vi problem med att allt färre är redo och klarar förarprovet vid första uppkörningen. Det glädjande är att vi har en uppåtgående trend på antalet körkort bland de unga.

De lätta lastbilarna och färdtjänstbussarna blir tyngre när de utrustas för batteridrift. Det har ytterligare spätt på problemet med förarbristen, då man med ett vanligt B-körkort maximalt får köra en lastbil som väger 3 500 kilo. Regeringen har drivit på i EU för att man med vanligt B-körkort ska kunna köra en eldriven lätt lastbil som kan väga upp till 4 250 kilo. Förra veckan lade kommissionen fram ett slutförslag på det nya körkortsdirektivet som tillåter den nya maxvikten, vilket är väldigt glädjande.

I samma direktiv sänker man också åldern för att få köra buss till 21 år. Det välkomnas av bussbranschen, som därmed får ytterligare möjligheter att få tillgång till fler bussförare.

Taxibranschen har diskuterats i ett flertal inlägg före mitt, och den tyngs mycket hårt under konkurrensen från den illegala marknaden. Regelefterlevnaden måste öka, och Transportstyrelsen har därför fått mer resurser för tillsyn. Man har också utvecklat en starkare samverkan med en lång rad myndigheter för att kunna identifiera de företag som inte följer reglerna. Detta är nödvändigt för att vi framöver åter ska kunna få en sund taxibransch med en bra arbetsmiljö.

Med de orden yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut och avslag på alla motioner.

Herr talman! I dag debatterar vi trafikutskottets betänkande Cykelfrågor.

Det finns många fördelar med att människor cyklar, inte minst hälsoaspekten och minskad trängsel i kollektivtrafiken. Det gör att Liberalerna vill underlätta för cyklisterna. En mycket viktig förutsättning för att det ska vara smidigt att cykla är att det finns sammanhängande säkra stråk och att dessa underhålls kontinuerligt.

Det finns alltför många ogenomtänkta trafikmiljöer som försvårar för cyklisten. Här tänker jag främst på den komplexa infrastrukturen i våra städer och förorter. Vi måste arbeta för att cykelbanenätet hänger ihop och, kanske ännu viktigare, att underhåll av cykelbanorna genomförs. Ett hål i vägen märks knappt för en bilist, men för en cyklist kan det sluta i en olycka där man skadar sig allvarligt. Jag har själv flera vänner som har slutat cykla på grund av olyckor relaterade till undermåligt underhåll. Här behövs krafttag, men detta är främst kommunernas ansvar.

För att underlätta pendling med cykel vill vi se en sammanhållen planering av cykelvägarna på regionnivå där kommunerna samverkar över kommungränserna. För cyklisten ska inte standarden på en cykelväg behöva försämras vid en kommungräns. Det är inte rimligt. Vi vill se fler satsningar på sammanhängande regionala cykelstråk för att göra det lättare att cykla längre sträckor.

Jag vill också ta upp behovet av en enhetlig nationell skyltning för cykling. Cyklar man över kommun- och regiongränser behövs en tydlig skyltning som underlättar orienteringen. Staten behöver samverka med kommunerna så att skyltningen framför allt genomförs men också ser likadan ut överallt.

Väglagens texter om byggnation av cykelvägar har diskuterats under en rad år. Cykelvägar som inte har en direkt koppling till bilvägar betecknas inte som vägar enligt väglagens definition, vilket innebär att det inte finns möjlighet att ta mark i anspråk för en separat cykelväg på samma sätt som det gör för allmänna vägar.

För Liberalerna är det av stor betydelse att man tar stor hänsyn till äganderätten då man bedömer eventuella ändringar i väglagen för att underlätta byggnation av cykelvägar.

Herr talman! Liberalerna vill också öka möjligheten att ta med cykeln på pendeltåget. Genom att kombinera kollektivtrafik och cykel kan fler låta bilen stå och därmed göra en insats för miljön och minska trängseln på vägarna. Elsparkcykeln är mycket intressant för transporter till och från kollektivtrafiken. Den tar liten plats på tåget och gör att man sedan smidigt kan ta sig en kort sträcka dit man ska.

Herr talman! Liberalerna är positiva till elsparkcyklar. De fyller tydligt en nisch när det gäller att transportera sig kortare sträckor. De har nu funnits i några år, och både de positiva och tyvärr de negativa effekterna av deras intåg har visat sig. Vi börjar komma till rätta med parkeringsproblemen samtidigt som arbete kvarstår med att sätta in åtgärder mot de ökande personskadorna, tyvärr med flera dödsfall.

Framkomligheten för alla gångtrafikanter, inte minst äldre och personer med funktionsnedsättningar, är avgörande för oss. Det behövs förtydliganden av regelverket för elsparkcyklar så att vi minimerar de negativa effekterna.

Herr talman! Cyklister är oskyddade i trafikmiljön. Separata cykelvägar finns på många ställen, men samtidigt delar cyklisten ofta vägbanan med bilister. Trafiksäkerheten behöver förbättras på många ställen, inte minst när cyklister blir omkörda.

Sverige har en lång tradition som främsta land när det gäller trafiksäkerhet. Vi bör därför gå före även när det gäller cykling.

Liberalerna ser positivt på att adressera cyklisternas upplevda osäkerhet på vägarna genom ett hastighetsberoende avstånd på minst en och en halv meter vid omkörning. En sådan regel skulle signalera till bilförare att fler faktorer än bara avståndet påverkar trafiksäkerheten och att det krävs riskkompensation vid omkörningar. Samtidigt vill jag betona att det måste vara enkelt för bilförare att komma ihåg regeln för att den ska få effekt.

Trafiksäkerhet på väg för cyklister är inte minst viktig för cyklister som deltar i cykellopp. Cykellopp är en viktig morot för att öka cyklandet och därmed stärka hälsan. Regeringen har därför i budgeten för 2025 tillfört medel så att den tidigare avgiften för att bland annat sätta upp tillfälliga skyltar på vägarna för cykellopp nu har tagits bort. Det är positivt och en ekonomisk lättnad för alla som arrangerar cykellopp framöver.

Herr talman! Tekniken utvecklas snabbt, och vi ser en ständig utveckling av cykelkonceptet – inte minst som elcyklar och elsparkcyklar. Liberalerna ser positivt på utvecklingen. Samtidigt måste trafiksäkerheten värnas, då vi ser en ökande trend i antalet cykelolyckor de senaste åren. Det har gått upp ungefär 25 procent.

Det är därför viktigt att forskning på olika aspekter av cykling får fortsatt stöd så att vi kan förstå hur cykling kan underlättas och hur vi kan minimera antalet cykelolyckor framöver. Forskningens kunskapshöjande arbete är viktigt för att vi framöver ska kunna vidta rätt åtgärder och göra det mer attraktivt att cykla.

Avslutningsvis vill jag yrka bifall till utskottets förslag till beslut och avslag på alla motioner.

Fru talman! Jag tycker att den här diskussionen är jätteintressant. Vad får vi egentligen för pengarna?

När det gäller underhållsskulden, alltså om man ser till hur den har ökat, är ju anledningen att vi inte får ut tillräckligt mycket. Varje mandatperiod lägger vi in mer pengar i att utveckla ny infrastruktur och i underhåll, men samtidigt får vi inte ut tillräckligt mycket. Vi ser att det här har ökat med 21 procent bara mellan 2020 och 2023, på grund av inflationen och så vidare. Det tar också lång tid att genomföra projekten.

Här har de dock tittat på hur Infranord och Svevia, det vill säga två bolag, har utvecklats. Det säger ju inget om hur själva avregleringen har fungerat. År 2016, alltså efter den här avregleringen, gjordes en utvärdering, och då tittade man på hur det var före avregleringen. Vad fick vi ut för infrastruktur för pengarna då? Sedan har man jämfört med hur mycket vi får ut efter avregleringen, och där ingår ju Infranord och Svevia. Vi ser att vi efter avregleringen får ut mer underhåll för samma pengar. Det visar den studie som gjordes 2016.

Att man får mer när det är konkurrens och att företagen stärks – att det sätter press om de ska få ett nytt kontrakt – skapar en förändringsprocess i företagen. Det finns det otaliga studier som visar. Men just när det gäller det här med den ekonomiska fördelen kan man titta på Alexanderssonutredningen.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Jag tycker att det är oerhört viktigt att vi har ett effektivt genomförande av underhållet. Nu pratar vi om hur effektiva Infranord och Svevia är. Det finns även andra aktörer på marknaden. I Alexanderssonutredningen jämförde man kostnaderna när man hade verksamhet i statlig regi med det som hänt efter att man skapat Svevia och Infranord och upphandlade i konkurrens. Då såg man att man fick mer underhåll för pengarna till en lägre kostnad. Det var det jag refererade till utifrån att man inte vill dra in underhållet.

Jag har följt utvecklingen och tittat på detta, och jag tycker att Riksrevisionens genomgångar är så bra. Till exempel kom ju rapporten om att kontrakten hade fördyrats med 74 procent förra mandatperioden. Där kunde man dock konstatera att den absolut överskuggande delen när det gäller varför det hade blivit 74 procent dyrare var att man hade fått ytterligare beställningar av Trafikverket.

I sättet att upphandla fanns det alltså utrymme att ligga på för att göra det ena eller det andra inom samma kontrakt. Därmed fanns det naturligtvis en ny beställning inom kontraktet från Trafikverket, vilket gjorde att vi fick de här fördyringarna på 74 procent. Det är därför vi i samarbetspartierna nu trycker stenhårt på att Trafikverket måste bli mycket bättre på att veta vad kostnaden blir när man beställer underhållet och inte ha något flytande som ökar kontraktens kostnad.

Fru talman! I dag debatterar vi TU7 Riksrevisionens rapport om bildandet av Svevia och Infranord. Jag vill inleda med att understryka vikten av att Riksrevisionen gör sina utvärderingar av de beslut som vi fattar här i riksdagen. Det ger oss ledamöter stöd i frågan om man behöver justera tidigare beslut för att få ett effektivare genomförande. Riksrevisionen har gjort en lång rad utredningar inom transportsektorn, och Liberalerna välkomnar verkligen dessa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om bildandet av Svevia och Infranord

Jag konstaterar att samtliga partier i riksdagen enigt tog beslutet att bilda Svevia och Infranord. Riksrevisionen har nu granskat om bildandet av Svevia och Infranord har nått de intentioner vi hade när vi tog detta beslut 2010.

Jag tror att man behöver se Svevia och Infranord i ett större perspektiv. Det handlar om hela systemet och om vilka krav som ställs på de statliga bolagen, både i ägardialoger och – kanske framför allt – när det gäller upphandlingar.

Fru talman! Liberalerna anser att järnvägsunderhållet ska fortsätta att upphandlas i konkurrens. Då tar vi till vara den samlade kompetensen inom de internationella bolagen när det gäller hur man på ett effektivt sätt underhåller järnväg, och vi kan utnyttja kreativiteten och flexibiliteten hos mindre bolag.

Studier som exempelvis Alexanderssonutredningen 2016 pekar på att vi får både mer och bättre underhåll till en lägre kostnad genom att upphandla underhållet i stället för att låta staten sköta allt och ha det direkt i egen regi.

Jag skulle gärna vilja veta vilka studier tidigare ledamöter har att luta sig mot när de säger att underhållet har blivit dyrare. Jag skulle välkomna om någon tar replik på mig och berättar om dessa studier. Jag känner inte till någon studie som visar att ett upphandlat underhåll har blivit dyrare än att göra allting i egen regi.

Upphandling i konkurrens gör i stället att de statliga bolagen behöver hålla en hög kvalitet så att de fortsatt kan få kontrakt. Utan det yttre trycket säger erfarenheten att organisationer inte utvecklas lika effektivt. Det är till stor del Trafikverkets beställarkompetens och upphandling som driver utvecklingen av Svevia och Infranord framför sig.

Jag vill dock samtidigt poängtera att vi har ett statligt bolag som regeringen styr, som gör en stor del av underhållet och som har stor kompetens. Det är viktigt att vi ser att vi har den kompetensen och att den kan styras av regeringen. Det är viktigt ur ett beredskapsperspektiv. Detta har vi debatterat i andra sammanhang här i riksdagen, inte minst i samband med erfarenheter från Ukraina.

Det är samtidigt viktigt för Liberalerna att vi får mer underhåll och ny järnväg för skattepengarna. Trafikverket behöver skaffa sig bättre kunskap om statusen på våra vägar och järnvägar och dessutom bättre förmåga att effektivt upphandla underhållet och förbättra Trafikverkets beställarkompetens.

Man behöver bli bättre på att ta till vara den information som Trafikverket begär av de upphandlade underleverantörerna och att de i slutet av varje projekt ska beskriva vilken status vägen eller järnvägen har efter avslutat underhållsarbete.

Vi behöver också en ökad digitalisering, både för att effektivt samla in och lagra information om järnvägen och vägen och för att med hjälp av Al prioritera underhållet utifrån insamlad data. Genom en bättre upphandling kan även leverantörerna utvecklas betydligt mer gynnsamt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om bildandet av Svevia och Infranord

Riksrevisionen tar också upp ekonomin. Båda bolagen har avkastningsmål och krav på hög produktivitet och produktivitetsutveckling för att kunna nå dessa mål. Dessa följs upp i ägardialoger. Vi liberaler anser att det är viktigt att man ser att de statliga bolag som är på en öppen marknad styrs i ägardialogen, men det som kanske verkligen ger förändringskraften är att de måste hålla samma takt som resten av marknaden för att kunna få kontrakten. Annars får de inte kontrakt på underhåll och så vidare.

Vi liberaler anser alltså att de allra flesta verksamheter blir mer effektiva om man arbetar i konkurrens med andra.

Med de orden yrkar jag bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga motioner.

Herr talman! Visst kan man säga att man skulle kunna bygga järnvägen och nya stambanor snabbt med en ny organisation. Men problemet är, som sades även i det tidigare replikskiftet, att det inte fanns finansiering. Och finns det inte pengar kan man inte bygga alls. Då handlar det inte om att bygga fortare, utan man kan inte bygga alls. I och med att de nya stambanorna inte var finansierade när beslutet togs hade man ju inte kunnat bygga snabbare.

Jag skulle även vilja ta upp en annan sak. Ledamoten sa i sitt anförande att den nuvarande regeringens satsningar på järnvägen är mer eller mindre katastrof. Men den förra regeringen med Socialdemokraterna och Miljöpartiet lade 165 miljarder på järnväg. Om man räknar upp det till dagens priser blir det 200 miljarder, och den nuvarande regeringen lägger 210 miljarder.

Den nuvarande regeringen lägger alltså mer i underhåll på järnvägen under de närmaste 12 åren än vad den dåvarande regeringen gjorde. Jag skulle gärna vilja höra vilka tankar som ligger bakom ledamotens påstående att den här regeringen satsar mindre på järnvägen.

Herr talman! Jag lyssnade noga när ledamoten Linus Lakso höll sitt anförande, och jag tror att vi båda är väldigt positiva till vad järnvägen kan göra för svensk konkurrenskraft, för våra företags och andra organisationers möjlighet att få kompetens och för att folk ska kunna resa till sina nära och kära.

För oss är det viktigt att satsa både på järnväg och på vägar, för Sverige ser väldigt olika ut i olika delar.

Jag reagerade på några saker i anförandet. Ledamoten tog upp att Liberalerna förra gången höll emot i budgeten i januariavtalet. Man säger att Alliansen stod bakom nya stambanor men att vi nu har backat. Men när Alliansen 2014 sa ja till nya stambanor – eller höghastighetsbanor, ska vi väl säga – var kostnaden 120 miljarder. När Liberalerna backade från det var kostnaden 360 miljarder. Kostnaden hade alltså blivit tre gånger så stor. Vi visste att om vi skulle lägga mycket pengar i den budgeten skulle det gå till detta oerhört olönsamma projekt, och därför sa vi nej.

En annan viktig sak är att ledamoten säger att stambanorna skulle möjliggöra ett snabbare underhåll genom att man då har alternativa omledningsvägar. Nu ska vi vara på det klara med att stambanorna var tänkta att bli klara någon gång 2050. Menar ledamoten att vi inte skulle göra något underhåll förrän då?

Herr talman! Jag tänker fokusera på den andra frågan.

När det gäller att vi slutade med nya stambanor är ett av problemen det som jag också tog upp i mitt anförande. Den förra socialdemokratiska regeringen lade inte in Göteborg–Alingsås. Man hade åtta år på sig. Det rör sig om den värsta kapacitetsbristen i hela Sverige.

Hur kom det sig att man inte lade in den sträckan i den nationella planen? Jo, det var för att om den hade funnits i planen, om man hade effektiviserat Västra stambanan med Göteborg–Alingsås, hade kalkylen för de nya stambanorna försämrats dramatiskt – även från det dåliga läge som man redan var i, där man sa att av en satsad krona på nya stambanor fick man bara tillbaka 50 öre. Skulle man ha förbättrat kapaciteten mellan Göteborg och Alingsås hade den kalkylen blivit ännu sämre.

Om vi tittar på rapporten som ledamoten hänvisar till ser vi att det är så. Vi bad Trafikverket att ta fram en rapport om hur det ser ut i södra Sverige som en konsekvens av att vi stoppade nya stambanor. Trafikverket har tittat på att man vill bygga mellan Göteborg och Skövde, alternativt från Borås via Falköping till Skövde. I förslaget Göteborg–Skövde har man tagit med fyra mil som man själv i underlagen säger är okej. Den sträckan behövs alltså inte som fyrspår. Ändå har man tagit med den för att få en jämförbar sträcka mellan Borås, Falköping och Skövde.

Om man fokuserade på Göteborg–Alingsås skulle man snabbt kunna bygga ut kapaciteten på Västra stambanan, och det är det som Liberalerna vill.

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågorna! Ja, färdtjänsten ligger oss varmt om hjärtat. Det är något som jag har motionerat om sedan 2018 tillsammans med Barbro Westerholm, Malin Danielsson med flera.

Den lag som finns i dag är en ramlag. Det finns ingenting som hindrar myndigheterna i de olika kommunerna och regionerna att sätta regler för att få en mer tillåtande inställning till färdtjänst för exempelvis synnedsatta.

Det är också en fråga om självbestämmanderätt i kommuner och regioner och hur mycket staten ska gå in och styra. Därför tittar vi på hur ramlagen hanteras, hur mycket man drar ned och om det finns kommuner som utökar möjligheten för synnedsatta och andra att få färdtjänst. Vi följer frågan, och vi är flera i Liberalerna som har den på kornet. Den bereds i Regeringskansliet, och just nu har vi inga förändringar.

Jag vill också komma in på frågan om Göteborg–Alingsås. När vi tog bort nya stambanor stod det helt klart att vi behöver andra sträckor. Som ledamoten tar upp har Trafikverket nu kommit med en ny rapport, där man tar upp Göteborg–Skövde. Jag får återkomma till det i mitt nästa inlägg.

Herr talman! Nu debatterar vi betänkande TU6 Järnvägs- och kollektivtrafikfrågor.

Sverige är ett avlångt land med den längsta kuststräckan och flest öar i Europa. Skulle vi vända på Sverige i Ystad skulle vi med Norrlands yttersta marker nå Rom. Det är en talande bild för hur långt vårt land är. Transportsystemet blir då speciellt viktigt för att Sverige ska kunna hålla ihop och fungera. Alla transportslag behövs, då de möter olika behov i samhället, och vi är beroende av att alla trafikslag är robusta och fungerar som de ska.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Järnvägs- och kollektivtrafikfrågor

Järnvägen spelar en viktig roll i transportsystemet, framför allt för sin förmåga att transportera antingen många människor samtidigt eller mycket och tungt gods på ett effektivt sätt både över långa avstånd och i regionerna runt våra städer.

Herr talman! Den 12 december 2024 beslutade riksdagen om riktlinjerna för den nya nationella infrastrukturplanen 2026–2037. Totalt ska 1 171 miljarder läggas på infrastruktur på tolv år. Det är en svindlande summa, nästan 100 miljarder per år. Men stora behov, eftersatt underhåll, omvärldsläget med Rysslands krig mot Ukraina och inträdet i Nato kräver stora förbättringar av infrastrukturen.

Riktlinjerna i regeringens proposition, som nu är beslutad, fokuserar på att underlätta för arbetspendling och godstrafik och på ett trafikslagsövergripande perspektiv med alla fyra trafikslag. Underhåll och kostnadseffektiva åtgärder för att öka kapaciteten ska stå i centrum.

Vi måste underhålla vår nuvarande infrastruktur. Denna åtgärd påverkar människors dagliga transporter mest och snabbast. Det handlar till exempel om att ge tågen förutsättningar att komma i tid. Underhåll ger samtidigt den högsta samhällsekonomiska nyttan och den högsta klimatnyttan. Men vi måste också investera i ny kapacitet där det behövs och bygga bort flaskhalsar.

Samhällsnyttan ska hela tiden stå i fokus. Den enskilt viktigaste åtgärden för en ökad kapacitet på järnvägen är att vi underhåller befintlig järnväg. Vi behöver också se en förbättrad robusthet i tågtrafiken vid ökad nederbörd i form av regn och snö och vid kall väderlek. Det gäller både räls och järnvägsfordon.

Riksrevisionen lade i december 2023 fram en rapport där de analyserat den nuvarande nationella planen. Kritiken var kraftig, framför allt mot att man inte kunde se en koppling mellan innehåll och samhällsnytta. Den i särklass största orsaken till att den totala planen visade på en negativ samhällsnytta var den dåvarande regeringens satsning på projektet med nya stambanor. Riksrevisionen pekade på att nuvarande plan kunde haft sex gånger så hög samhällsnytta med andra projekt i planen. Den nuvarande regeringens prioritering av underhåll kommer att vända trenden, och samhällsnyttan kommer åter att vara i fokus.

Man kan öka kapaciteten på spåret på en rad olika sätt. Jag har redan tagit upp underhåll, men det kan också göras med det nya signalsystemet ERTMS, som nu ska införas i Sverige med slutdatum 2042. Därmed har vi liberaler och samarbetspartier sagt att vi vill se ett betydligt snabbare införande än tidigare regering. Syftet är att det nya signalsystemet ska kunna packa fler tåg på befintlig järnväg eftersom man inte behöver ha så stora säkerhetsavstånd. Regeringen har också infört ett stöd som Trafikverket ska administrera så att tågoperatörerna kan förbereda för införandet av ERTMS.

Utökad kapacitet kan som sagt nås på flera sätt, bland annat genom underhåll och ERTMS. Men det som de flesta fokuserar på är ny järnväg, och det diskuteras nu runt om i vårt land. Många projekt står dock på kö. Det beror till stor del på bristande kostnadskontroll hos Trafikverket, vilket Riksrevisionen har påpekat i nio rapporter sedan 2017. Trots det tog den dåvarande regeringen inga krafttag mot dessa kostnadsöverskridanden. Men det har Liberalerna och samarbetspartierna ändrat på. Projekt som kraftigt dragit över sin kostnadskalkyl behöver motivera överdragen och föreslå justeringar. I många fall finns förklaringar, men det finns alltid saker som kan justeras för att minimera kostnadsöverskridanden. Annars riskerar nya lönsamma projekts möjlighet till finansiering att drabbas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Järnvägs- och kollektivtrafikfrågor

Genom samarbetspartiernas beslut att stoppa projektet med nya stambanor kan fler kapacitetsbrister på den svenska järnvägen åtgärdas på sikt, inte minst den största kapacitetsbristen i hela järnvägsnätet, nämligen sträckan Göteborg–Alingsås. För mig är det obegripligt att denna sträcka inte redan ligger i den nationella planen. Göteborgs Hamn, Green Cargo, SJ och även regionerna i norr pekar alla ut den som den absolut högst prioriterade sträckan i hela Sverige. Hur kommer det sig då att den inte lades in i den nationella planen under den socialdemokratiska regeringen? Sträckan har stor påverkan på hela Sverige, både för resenärer och för företagsgods. Det gäller inte minst på den viktiga sträckan mellan Sveriges två största städer och på godsstråken från Norrlandskusten ned till Göteborgs Hamn.

Liberalerna vill att sträckan Göteborg–Alingsås byggs ut till 2035. Då har Göteborgs Hamn ökat sin kapacitet med 80 procent, och denna ökning kan bara järnvägen klara. Det går inte på väg med lastbil.

Herr talman! Liberalerna anser att järnvägsunderhållet ska fortsätta att upphandlas i konkurrens. Då kan vi ta vara på den samlade kompetensen i internationella bolag när det gäller effektivt underhåll av järnväg och utnyttja kreativiteten och flexibiliteten hos mindre bolag.

Studier visar att vi har fått bättre underhåll till en lägre kostnad genom att upphandla underhållet i stället för att staten ska sköta allt. Samtidigt har vi ett statligt ägt bolag, Infranord, som gör en stor del av underhållet och som har stor kompetens som är viktig ur ett beredskapsperspektiv.

Samtidigt behöver Trafikverket få bättre kunskap om statusen på våra järnvägar och förmågan att effektivt upphandla underhållet. Vi kommer att prata mer om detta i nästa debatt. Här behövs ökad digitalisering, dels för att effektivt samla in och lagra data om järnvägen, dels för att med hjälp av AI prioritera underhållet utifrån insamlade data.

Ett sätt att snabbt öka kapaciteten är att möjliggöra för längre och tyngre tåg så att färre godståg kan transportera samma mängd gods och varje persontåg ta betydligt fler passagerare. Det innebär att ledig kapacitet kan utnyttjas mer optimalt och att utsläppen av koldioxid minskar. Liberalerna vill därför satsa på sådana mindre investeringar i järnväg och perronger som krävs för att möjliggöra just längre och tyngre tåg.

Som jag nämnde tidigare är järnvägssystemet i stort behov av underhåll. Vissa delar är över 100 år gamla. Samtidigt sätter underhållsarbetet den nuvarande trafiken under press. Vi liberaler är mycket bekymrade över de kontaktledningsbyten som nu genomförs på sträckan Göteborg–Alingsås, just av anledningen att det är Sveriges mest utnyttjade järnvägssträcka. Arbetet startade den 1 januari. Nu i början har det fungerat väl, men vi vet att den stora problematiken kommer till hösten. Därför gäller det att vi verkligen håller ögonen på utvecklingen och på vad som kommer att hända.

Generellt behöver Trafikverket börja jobba med nya moderna metoder och maskiner för att effektivisera sina processer, minimera underhållstiden och därigenom sätta kunderna i centrum. Det är ett arbete som den nuvarande regeringen har stort fokus på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Järnvägs- och kollektivtrafikfrågor

Jag vill också lyfta fram vår gränsöverskridande järnvägstrafik, som behöver rustas upp och byggas ut. Samordningen mellan de nordiska länderna är helt avgörande, inte minst på grund av inträdet i Nato. Det ställer stora krav på våra järnvägar i väst–östlig riktning men också i nord–sydlig riktning, vilket vi kanske inte pratar så mycket om. Här är till exempel Inlandsbanan en underutnyttjad resurs som vi behöver ta till vara.

Liberalerna anser att vi bör utreda hur vi organisatoriskt kan underlätta för framtida gemensamma nordiska infrastruktursatsningar. Vi vill också se ett transportministerråd, för om det är någon fråga som berör Norden är det just hur vi ska kunna transportera oss runt i Norden på ett enkelt sätt.

Jag vill också komma in på kollektivtrafiken och järnvägsfrågor. Här är gränsen flytande, och i många fall går trafiken på samma spår. Ur resenärens perspektiv ser man enbart på tillgängligheten och tänker inte på att det första är finansierat till 50 procent medan det andra, järnvägen, körs på kommersiella grunder.

Liberalerna ser positivt på både järnväg och kollektivtrafik. De fyller olika behov. Samtidigt tror vi att det är orealistiskt att uppnå att fyra av tio resor ska ske med kollektivtrafik. Man skulle kunna uppnå fyra av tio resor om man såg på frågan ur ett klimatperspektiv och även kunde räkna in alla resor och den ökande mängden resor som sker med elbil.

Klimatperspektivet är ofta det motiv som framförs för att man ska gå över till kollektivtrafik, men elbilen ger inte några utsläpp. Detta ser Liberalerna som det enda realistiska sättet att uppnå fyra av tio resor till 2030. I annat fall behöver möjligheten att använda bil kraftigt minskas. Detta kan man realistiskt uppnå i storstäderna endast om tillgängligheten i kollektivtrafiken förbättras väsentligt. Annars går vardagspusslet inte ihop.

Herr talman! Slutligen vill jag prata lite om färdtjänsten. Liberalerna värnar rätten och möjligheten till färdtjänst. Antalet beviljade ansökningar om färdtjänst har dock minskat. Vi behöver bevaka utvecklingen av rättspraxisen för alla färdtjänsttillstånd, i synnerhet för dem som är synnedsatta.

Allt fler kommuner och regioner nekar tillstånd med motiv som att personer som har en grav synnedsättning eller är blinda kan lära sig sträckor utantill. Eftersom de kan gå anses de inte behöva färdtjänst, trots att de inte kan se. Detta är för Liberalerna ett felaktigt synsätt. Därför följer vi utvecklingen noga.

Med de orden, herr talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut och avslag på alla motioner.

Fru talman! Vi debatterar nu TU8 Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om användning av förnybara och koldioxidsnåla bränslen för sjötransport.

Transporterna står för en stor andel av de globala klimatutsläppen. Det gäller även i Europa och i Sverige. I Sverige står transporternas andel för cirka en tredjedel av våra utsläpp, medan andelen generellt är lägre i resten av Europa där många länder ännu inte har ställt om sin fossila bostadsuppvärmning. I Sverige har vi successivt fasat ut fossilbaserad bostadsuppvärmning sedan 70-talets oljekriser. Därför står transporterna för en större andel av våra utsläpp.

I Sverige står vägtransporterna för över 90 procent av utsläppen, men andelen minskar successivt genom övergången till eldrivna fordon. Samtidigt måste alla transportslag ställa om, och det är främst sjöfarten och flyget som står inför stora utmaningar för att lyckas, då det krävs mycket stora mängder fossilfritt bränsle för att ersätta dagens bränsle.

År 2023 tog EU ett stort steg framåt vad gäller sjöfarten då vi beslutade om EU-förordningen FuelEU Maritime som en del av Fit for 55-paketet. Det innebär att andelen fossilfria bränslen i de drivmedel som fartyg använder gradvis ska öka från 2 procents inblandning 2025 till 80 procents inblandning 2050. Fartygen blir också skyldiga att använda landströmsförsörjning eller någon annan utsläppsfri teknik i hamn. De nya reglerna ska gälla fartyg över 5 000 ton.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om användning av förnybara och kol-dioxidsnåla bränslen för sjötransport

EU-förordningen ställer jättetuffa krav på sjöfarten. I dag ligger sjöfarten på under 1 procents inblandning av fossilfria bränslen. Omställningen är dock nödvändig då den globala sjöfarten står för en ansenlig del av dagens klimatutsläpp.

Många saker måste dock till för att det här ska fungera. Vi måste också se till att producera tillräckligt med fossilfria bränslen för att lyckas. Det är många saker som måste till för att uppnå EU:s klimatmål.

Dagens debatt gäller Sveriges kompletterande lag till EU-förordningen. Den berör straffavgifter, sanktionsavgifter och tillsyn. Lagförslaget bestämmer i vilka fall en svensk myndighet ska kunna ge rederierna straffavgifter enligt EU-förordningen. Lagen innebär också att regeringen får meddela föreskrifter om sanktionsavgifter för överträdelser av EU-förordningen i de fall där man inte kan påföra straffavgift. I lagen anges även vilka befogenheter tillsynsmyndigheten har vid tillsyn.

Om ett fartyg inte använder tillräckligt med fossilfria bränslen eller inte följer reglerna för hamnanlöp enligt förordningen ska företaget betala en straffavgift, vars storlek bestäms schablonmässigt enligt EU-förordningen. Det är alltså ingenting som Sverige beslutar om. Man beslutar bara om ett rederi ska påföras en straffavgift.

Regeringen föreslår att en svensk myndighet ska fatta beslut om straffavgiften om företaget är registrerat i Sverige. Samma sak gäller om företaget är registrerat i ett tredjeland, det vill säga ett land utanför EU, men ansvarar för fartyg som anlöper fler svenska hamnar än hamnar i någon annan medlemsstat.

Lagen innehåller också förslag på sanktionsavgifter som ska gälla vid överträdelser som inte kan ge straffavgift. I lagförslaget pratar man till exempel om överträdelser av administrativ art. Nivåerna på sanktionsavgifterna föreslås ligga mellan 1 000 och 100 000 kronor.

Det som är viktigt i det här sammanhanget, även kopplat till den motion som Vänsterpartiet och Miljöpartiet står bakom, är att nivåerna på mellan 1 000 och 100 000 gäller om man gör fel av administrativ art. Det som verkligen är avskräckande är ju att man kommer att få betala mycket höga belopp om man inte har tillräcklig inblandning i sina bränslen. Beloppen beror på arten av avvikelsen, men det ska kunna handla om miljontals euro. De lägre summor som jag nämnde gäller om man inte sköter sina administrativa åtaganden.

Lagförslaget innehåller också en möjlighet att meddela föreskrifter om skyldighet att betala avgift för myndighetens kostnader för tillsyn. Det är en sak som gäller generellt. Den som är föremål för myndighetens tillsyn ska betala kostnaden för tillsynen. Det här är också kopplat till motionen, där man säger att det är oklart om myndigheten kan täcka sina kostnader. Men i det här lagförslaget står det tydligt att den som tillsynen avser ska stå för kostnaderna. Myndigheten får alltså täckning för sina kostnader med det här förslaget.

Liberalerna anser att den nya EU-förordningen om koldioxidsnåla bränslen för sjöfarten är viktig för att nå EU:s klimatmål. Dagens kompletterande förslag med regler för tillsyn, straffavgifter och sanktionsavgifter ökar möjligheten till efterlevnad av EU-förordningen. För Liberalernas räkning yrkar jag därmed bifall till förslaget i betänkandet och avslag på motionen.

Herr talman! Min fråga går till infrastrukturminister Andreas Carlson.

De nordiska länderna utgör tillsammans den elfte största ekonomin globalt. Genom utökat samarbete kan vi stärka både Sverige och Norden. Att bygga ut vår transportinfrastruktur över våra gränser är en viktig pusselbit i att stärka Sveriges och Nordens konkurrenskraft. Tyvärr finns det hinder, som att våra länders infrastrukturplaneringar inte är synkade och att utredningar om gränsöverskridande transporter under tidigare mandatperioder har lagts åt sidan eftersom båda länderna inte har varit involverade.

Med tanke på att Sverige nu går in i åtgärdsplaneringen för infrastrukturen 2026-2037 undrar jag vad ministern gör för att samordna den nordiska infrastrukturplaneringen. Jag undrar också vilka framsteg som har skett i det nordiska samarbetet hittills under mandatperioden.

Fru talman! Jag tackar för ytterligare frågor från ledamoten.

En av anledningarna till att vi valde att sätta oss i den regering som vi sitter i var att vi såg att den andra vägen inte var framkomlig. Liberalerna var det parti som inte gick med i energiöverenskommelsen, för vi såg redan när den startade att ett energisystem inte fungerar om man inte har planerbar energi. Vi vill inte bygga ut vattenkraften, och då är det kärnkraften som är kvar. Därför gick vi inte med i energiöverenskommelsen.

Vi tyckte att det var positivt när Moderaterna och Kristdemokraterna drog samma slutsats. Vi såg då att om detta ska fungera, och om man ska göra en seriös klimatomställning, är det viktigt att man har en planerbar energi med en vettig prisnivå. Man kan inte bara prata om billig energi, för vattenkraften och kärnkraften tillför också en stabilitet i systemet. Och det är det som företagen eftersträvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Jag ser till exempel att vi på grund av nedläggningen av kärnkraften kommer att behöva använda gasturbiner för att vi ska få arbetstillfällen och för att inte företagen ska försvinna utanför Sveriges gränser.

Den här regeringen har sagt ja till vindkraftsparker och till fler havsbaserade vindkraftverk än den förra regeringen gjorde. Men det har ändå bara ersatt ett enda av de kärnkraftverk som den förra regeringen med Vänsterpartiets stöd stod bakom nedläggningen av.

Fru talman! Tack för frågan!

Klimatet ligger mig väldigt varmt om hjärtat. Det var därför jag började mitt anförande med att det är viktigt att vi ser klimatomställningen som ett system. Klimatomställningen är en energiomställning.

Under förra mandatperioden röstade ledamotens parti för att lägga ned fyra kärnkraftverk. Man stoppade också nyutvecklingen av två kärnkraftverk. Nu ska vi inte bara diskutera kärnkraft här. Men faktum kvarstår att det är den nedläggningen som har gjort att vi har väldigt höga priser.

Vi får inte den fossilfria industrin att etablera sig. Det gäller inte minst i min region i Västra Götaland. Vi får inte ned den billiga elen från Norrland. Det finns externa personer som vidimerar att det är på grund av att kärnkraften lades ned.

På det sättet har elpriset gått upp med minst 40 procent. Det skulle ha varit lägre om vi inte lagt ned kärnkraftverken. Man måste se det som en helhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Genom att vi gör det kommer vi att kunna ha ett energisystem som tillåter en kontinuerlig ändring till 2045. Med det energisystem som ledamoten står bakom tittar man bara till 2030, för man kan inte titta längre. Man har ingen politik för hur vi ska nå målen till 2045.

Jag är för att vi ska ha mer vindkraft. Det är det snabbaste vi kan ha på kort sikt. Men vi måste också lösa det på lång sikt så att det inte blir en ättestupa efter 2030.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Fru talman! Vi debatterar 2025 års budget för utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur.

Vi har under året sett många bilder på det förändrade klimatets påverkan. Därför är det tur att denna regering kom till makten i tid, då klimatomställningen i grunden är en energiomställning för att vi ska kunna minska våra utsläpp.

Den svenska klimatpolitiken är inriktad på att nettoutsläppen av klimatgaser från svenskt territorium ska passera noll 2045. Efter 2045 ska vi ha ökande negativa utsläpp.

Klimatomställningen är som sagt i grunden en energiomställning. Fossila bränslen och råvaror ska fasas ut och fossilfri energiproduktion komma på plats. Under denna mandatperiod har en rad beslut tagits i riksdagen för att möjliggöra att vi får en hållbar mix av elproduktion i form av sol, vind, vatten- och kärnkraft. Tillsammans skapar de ett hållbart energisystem som kan fördubblas till 2040.

Alternativet, ett volatilt energisystem, har vi upplevt i veckan på grund av den förra regeringens nedläggning av fyra kärnkraftverk. Bristen på planerbar elproduktion gav extrema elpriser på 8 kronor per kilowattimme när den väderberoende vindkraften inte levererade. Så kan vi inte fortsätta. Vi behöver ett leveranssäkert system om vi ska lyckas med klimatomställningen.

Fru talman! Flera av de lagstiftningar som varit hindrande för den nya kärnkraften har tagits bort, och incitamenten till landbaserad vindkraft för kommuner och närboende ska öka vindkraftsutbyggnaden. Utredningen om finansiering av kärnkraft, som nyligen presenterades, bereds nu i regeringen. Samtidigt satsar regeringen 100 miljoner på att stödja pilot- och demonstrationsprojekt inom kärnkraftsområdet för att man ska kunna testa de nya teknikerna.

I januari levereras utredningen för tillståndsprocesserna. Det är den kanske viktigaste utredningen, då den påverkar byggnationen av både ny elproduktion och nya fossilfria industrier. Vi tar steg för steg för att återställa och utveckla det stabila elsystem som den förra regeringen monterade ned.

Fru talman! Samtidigt startar nu insamlingen av koldioxid. Tekniken finns. Den första auktionen för insamling av biogen koldioxid, bio-CCS, genomfördes under hösten, och nu utvärderar vi ansökningarna. I budgeten för 2026 har vi lagt in 1,7 miljarder som stöd till bio-CCS. Det är ett viktigt steg i vår långsiktiga klimatomställning.

Fru talman! Under det svenska ordförandeskapet i EU lyckades vi få Fit for 55 i hamn. Under nästa år, 2025, som den här budgeten rör, får vi ett flertal nya EU-krav på utsläppsnivåer och regelverk, till exempel ett nytt utsläppshandelssystem för sjöfart och bostäder. ReFuelEU Aviation och FuelEU Maritime börjar påverka dessa branscher att steg för steg minska sina utsläpp till 2050. För att klara kraven på flyget och sjöfarten behöver vi öka takten i vägtransporternas elektrifiering.

Transportsektorn står för en tredjedel av Sveriges utsläpp. Trafikverket pekar på att varje transportslag måste finna egna lösningar för att reducera sina utsläpp, eftersom överflyttning mellan olika trafikslag bara bidrar med någon procent till målet. Eftersom vägtransporterna står för över 90 procent av de inrikes utsläppen inom transport är elektrifieringen av våra vägtransporter en prioritet för Liberalerna, framför allt för att snabbt sänka utsläppen men också för att vi behöver de fossilfria bränslena till flyg och sjöfart i stället. Vi behöver därför snabbt bygga ut laddinfrastrukturen och fortsätta att stödja inköp av eldrivna fordon.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

I förra årets budget lade vi ett helt batteri av satsningar över en treårsperiod, 2024-2026. Vi lade 4 ½ miljard som stöd till inköp av ellastbilar och elarbetsmaskiner. Ett nytt stöd på 1,6 miljarder infördes för inköp av lätta lastbilar.

Vi gav också ett extra stöd på 5,3 miljarder fram till 2026 som lades i Klimatklivet som skulle fokusera på laddinfrastruktur, elektrobränslen, biogasproduktion samt avfallshantering.

De 5,3 miljarderna lade vi i Klimatklivet. Sammanlagt satsade vi 12 miljarder extra under en treårsperiod för att kunna klara vägtransporternas omställning. Till det lägger regeringen 500 miljoner extra för 2025 för laddinfrastruktur. Det är en rejäl satsning som vi hoppas ska ge utdelning i att fler ska se möjligheten att köpa eldrivna fordon.

Liberalerna och samarbetspartierna avser också att införa en ny elbilspremie riktad till grupper i behov av stöd, till exempel i glesbygd. Den är till 75 procent finansierad av EU:s sociala klimatfond. Planerad start för stödet är den 1 januari 2026.

För att klara omställningen av vägtransporter måste också produktionen av biobränslen öka kraftigt. Här är det glädjande att Liberalerna och samarbetspartierna driver på och har fått beslut i EU om att skatteundantagen för biogas gäller för tiden fram till 2030. De som under 2023 och 2024 tvingades att betala skatt kan söka återbäring hos Skatteverket.

Flyget har en viktig funktion för våra internationella kontakter och för att hålla ihop Sverige. Samtidigt pågår flygets klimatomställning med full kraft. Med de allt högre, konkurrensneutrala kraven på flyget i EU har riksdagen beslutat att avskaffa flygskatten. Dubbla pålagor hotar att sänka flyget.

Nu bör fokus i stället ligga på att utnyttja möjligheten att flyga fossilfritt, öka produktionen av fossilfritt flygbränsle och att planera för hur elflyg kan introduceras i Norden med dess stora möjligheter att skapa nya flygrutter.

Fru talman! Klimat och miljö är starkt sammankopplade, inte minst vad gäller våtmarker. En satsning på våtmarker har flera positiva effekter. Det bidrar till minskade utsläpp, bättre vattenkvalitet, ger många positiva effekter på biologisk mångfald, minskar risken för översvämningar och fungerar som vattenreservoar för landskapens skydd mot torka och brand.

För att uppnå dessa dubbeleffekter pågår en satsning på våtmarker med totalt 765 miljoner under 2024-2026. Stödet kommer därefter att trappas upp till närmare 600 miljoner per år 2026-2030.

Regeringen inför nu också ett helt nytt stöd, Kväveklivet. Det syftar till att hjälpa jordbrukarna att eliminera sina utsläpp av kväveföreningar, som ammoniak och lustgas. Stödet kan gå till åtgärder som till exempel lock över gödselanläggningar eller traktorer som med hjälp av sensorer känner av hur mycket kväve de behöver trycka ned i marken. Det kommer att minska jordbrukets klimatpåverkan och den övergödning som skadar svenska sjöar, vattendrag och inte minst Östersjön.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Bekämpningen av invasiva arter i vattenmiljön får också ökat stöd. De invasiva arterna hotar den biologiska mångfalden och tränger ut andra växter och djur. Skötsel av värdefull natur ökas samtidigt från 130 till 150 miljoner kronor per år under 2025-2027, för att stärka skötseln av naturreservat och restaurering av ängs- och betesmarker.

Slutligen måste klimatomställningen upplevas som rättvis. Det är företagen och konsumenterna som genomför klimatomställningen med sina val. Ska man orka hänga i över flera decennier måste den upplevas som rättvis.

Ett av Sveriges stora bidrag till den globala klimatomställningen är vår teknikutveckling och företagens export av just processer och produkter till resten av världen.

Fru talman! Med de orden yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut och avslag på alla motioner.

(Applåder)