Fru talman! När det gäller de stora, tunga systemen handlade debatten mer om när man exempelvis, som regeringen gör när det gäller landsbygden och som den förra regeringen gjorde tidigare, går in med rena bonusar och stöd på elbilssidan därför att man vill gynna ett enskilt trafikslag eller en enskild teknik. Det tenderar att vara kostnadsdrivande.

Jag har uppfattat att Centern också ligger lite i det häradet. Jag blev förvånad med tanke på att jag i många andra debatter upplevt Centern som betydligt mer marknadsliberalt. Det var egentligen det perspektivet jag hade.

När det gäller de stora systemen, såsom energisystem, vägar och järnvägar, skulle vi troligtvis behöva ha någon form av samlat bolag eller samlad myndighet för svartfiber, med tanke på situationen i Ukraina. Det är sådant som staten av tradition har varit med och finansierat. När vi byggde upp Sverige byggde vi järnväg och energi. Det var det som gjorde att företag sedan kunde utvecklas och ha det bra. Det handlar egentligen om två olika frågor.

När det gäller den småskaliga vattenkraften är det absolut ingen hemlighet att Kristdemokraterna på alla möjliga sätt har försökt ligga på för att den ska komma fram tidigare, med mer material, och att mer ska göras för att underlätta för den.

I södra Sverige, där vi har de absolut högsta kostnaderna, skulle den småskaliga vattenkraften kunna bidra till ökad produktion. Här är det egentligen mer regelverk. Anläggningarna finns redan. Om vi ska bygga ett nytt kärnkraftverk kommer det att ta tid, och om vi ska bygga havsbaserad vindkraft kommer det att ta tid. Men med den småskaliga vattenkraften är det mer en fråga om att ändra regelverk, vilket är enklare.

Fru talman! Nu var det flera frågor på en gång. Det var bilpooler och elbilar, och sedan missade jag faktiskt en fråga därför att jag inte noterade den. Det ber jag om ursäkt för. Jag kommer att svara på de två senare.

När det gäller elbilar har jag redan gett ett svar, nämligen att det är så regeringen gör. Man går fram med flera subventioner även för att man ska kunna elektrifiera och underlätta för dem som vill. Min fråga till Centern kom sig av att jag blev så förvånad över att man kräver mer subventioner utöver det som redan görs, med tanke på hur jag uppfattar Centerns traditionella ideologiska hållning, nämligen att man är rätt marknadsliberal. Det var mer en förvåning då jag upplever att det inte hänger ihop helt.

När det gäller bilpooler har det testats. Volvo var jättetidigt ute med ett system i Göteborg, men det hade ingen jättestor attraktionskraft. Ett av problemen var troligtvis de enkla grejerna, såsom att vi människor tenderar att bo in oss, oavsett om det är i ett hem eller i en egen bil. Det verkar inte vara så enkelt att få människor att känna att de vill använda en bilpool.

Vi i Kristdemokraterna är inte främmande för bilpooler. Man kan bygga upp det ideellt och engagerat och ha sin egen del, men vi ser inte riktigt att det är statens uppgift att driva fram den typen av bilpooler. Det är snarare en fråga för civilsamhället eller något företag som har en marknadsmässig idé där de har en bilpool. Framtida självkörande fordon kommer troligtvis att fungera som en bilpool, men att börja blockera en del trafikanter genom att markera vissa parkeringsplatser åt vissa trafiksystem är jag helt enkelt negativ till.

Återigen, som jag sa i mitt tal: 80–85 procent av alla som åker in i en mellanstor stad för att handla eller göra något kommer med bil. Det är faktiskt mer rationellt, särskilt om man bor utanför staden, att äga bilen själv. Då blir det mindre miljöpåverkan än om man skulle bli hämtad av ett självkörande fordon.

Fru talman! I dag debatterar vi trafikutskottets betänkande om vägtrafik- och fordonsfrågor.

Jag tänkte börja med allvaret bakom att våra vägar fungerar.

Delar av trafikutskottet var i förmiddags på ett högnivåmöte inom EU med alla transportministrarna här i Stockholm. Ämnet var hur vi kan assistera Ukraina med att upprätthålla transporterna i landet under pågående krig.

Därför hade den svenska regeringen med Andreas Carlson i spetsen tillsammans med Litauen, Kanada och Ukraina signerat ett avtal och startat Ukraine Transport Support Fund. Ytterligare fem länder anslöt sig direkt. Syftet är att finansiera och på annat sätt stödja små och medelstora reparationsprojekt för att Ukrainas transportsystem ska fortsätta att fungera.

En ledamot från varje riksdagsparti var närvarande på högnivåmötet. Denna uppvisning av svensk parlamentarisk enighet i stödet till Ukraina togs upp av flera utrikesministrar i EU och även av Ukrainas representant, som tackade för stödet – ett stöd som i flera länder i Europa inte är självklart. Låt oss inte glömma att alla partier här i riksdagen stod bakom stödet till Ukraina. Det ska vi vara riktigt stolta över. Jag ville börja med det.

Mot den bakgrunden får den här debatten en ökad betydelse. Hur robust är egentligen det svenska transportsystemet? Hur stor är vår reparationsförmåga? Hur lätt kan vi finna alternativa vägar om en väg blir blockerad? Här har vi mycket att lära av Ukrainas erfarenheter. Samtidigt är en av våra viktigaste transportåtgärder att hjälpa Ukraina i detta utsatta läge. Ukraina strider för sitt land men också för Sverige och resten av Europa.

Vägtransporterna står för majoriteten av Sveriges transporter. Om de inte fungerar påverkas vardagen för oss alla, både invånare och företag. Samtidigt riskerar vi vår krisberedskap. Utan vägtransporter ökar riskerna dramatiskt.

Stora delar av vårt vägnät byggdes för över 60 år sedan. Nu har Liberalerna tillsammans med samarbetspartierna tagit tag i underhållsskulden. I förslaget till nationell infrastrukturplan framgår det att underhållsskulden för våra vägar ska vara åtgärdad till 2037, vilket mot bakgrund av kriget i Ukraina kan tyckas vara väldigt lång tid. Att reparera våra vägar är det snabbaste sättet att få ökad kapacitet på vägarna. Transporterna måste fungera hela vägen från start till destination.

Det gäller inte minst möjligheten att köra längre och tyngre lastbilar på en större del av vårt vägnät. Längre lastbilar kan köras på ungefär 600 mil väg i Sverige och tyngre lastbilar över 74 ton kan köras på drygt hälften av våra statliga vägar. Att kunna köra med längre lastbilar ger också en stor klimateffekt. Vägarnas bärighet har också stor betydelse för de mobila lastkranarna, en viktig funktion inte minst inom byggnation. Där bör Trafikverket kunna erbjuda stöd till kommunerna med tillståndsprocesserna. Bärigheten på våra vägar är också en otroligt viktig faktor för totalförsvaret, även det med referens till Ukraina.

I infrastrukturförslaget framgår också att staten fortsätter att ge betydande stöd till ägare till de enskilda vägarna för att vägstandarden ska kunna upprätthållas. Det är också viktigt för skogsindustrin och även ur totalförsvarssynpunkt.

Ett annat område är snöröjning, där Trafikverket ser över sina upphandlingar med entreprenörer så att det är möjligt att utföra snöröjning både åt staten och åt enskilda vägsamfälligheter. Vinterväghållningen har förbättrats väsentligt denna mandatperiod, inte minst när det gäller samordningen vid större snöoväder. Samtidigt krävs det ytterligare åtgärder för att våra åkerier ska kunna känna sig trygga i att kunna leverera sitt gods oavsett väder.

Fru talman! Det finns en fråga som dominerar området väg och fordon i dag: omställningen av vår fordonsflotta och möjligheten att ladda sitt fordon hemma, i depå och på väg. Vägtransporterna står för över 90 procent av utsläppen inom transportområdet, så där ligger Liberalernas största fokus. I går var flera av oss ledamöter i Skövde och mötte fordonsindustrin. Där fick vi höra hur Kina nu översvämmar Europa med billiga elbilar, och troligen kommer samma sak att gälla för ellastbilar. Ställer vi inte om europeisk fordonsindustri riskerar den att slås ut. Det här handlar om de två största företagen i Sverige och dessutom Volvobolagen och Scania, för att inte tala om alla underleverantörer. Det är alltså oerhört viktigt att vi jobbar på att ställa om fordonsindustrin och driver dessa frågor i EU.

På kort tid måste fordonsflottan bytas ut mot eldrivna fordon. Utmaningen för samhället består i att få till en laddinfrastruktur som ligger före ökningen av antalet laddbara bilar. För fordonstillverkarna är utmaningen att få fram bilar och lastbilar som drivs av el och som kan säljas till rimliga priser så att fler personer och företag har råd med ett laddbart fordon. Båda dessa utmaningar är komplexa och kräver samarbete, vilket vi också hörde i Skövde i går. Vi är dock på god väg; försäljningen av laddbara bilar ligger på en fortsatt hög andel trots en långvarig lågkonjunktur. Det gäller att laddinfrastrukturen hänger med i försäljningsutvecklingen. Här är den största utmaningen när det gäller personbilar hur laddningen ska gå till vid flerbostadshus. Regeringen tittar nu på möjligheten för dem som bor i flerbostadshus att kräva rätt att ladda.

Vad gäller tunga fordon ökar antalet elfordon stadigt men för långsamt. Lastbilspremien kvarstår därför, eftersom andelen nya ellastbilar fortfarande är låg. Regeringen har infört och förlängt premien för lätta lastbilar samt i väntan på EU-direktivet infört ett undantag för lätta lastbilar upp till 4 250 kilo så att de fortsatt kan köras på B-körkort.

Vi behöver dock öka efterfrågan på ellastbilar, och en väg är genom krav vid offentlig upphandling. Liberalerna har bland annat drivit på i Europaparlamentet för att göra det möjligt att ställa miljökrav vid upphandling. Jag tycker att det är särskilt intressant att konstatera att EU bara har sanktioner mot lastbilstillverkarna och inga gemensamma krav för minskade klimatutsläpp för transportsystemet som helhet med dess många aktörer. Man går bara på fordonstillverkarna. Det vore intressant om man kunde utveckla trycket att göra omställningen så att det inte bara handlar om fordonstillverkarna.

Regeringen tar nu fram ett system för lättförståelig information där kunden på ett lätt sätt ska kunna jämföra olika bilar baserat på klimatutsläpp både ur ett livscykelperspektiv och vid drift. Då tar man också hänsyn till hur framför allt batteriet men också till exempel stålet till bilens kaross har producerats – har framtagandet av komponenterna orsakat mycket klimatutsläpp? Det är en fråga som jag drivit i flera år i riksdagen, och nu finns den i regeringens klimathandlingsplan. Förhoppningen är att bilköparen framöver väljer bilar utan utsläpp med stöd av en tydlig klimatguide.

Liberalerna tror på idén om att förorenaren ska betala. Eftersom en personbils livslängd är över 19 år i snitt behövs fossilfria bränslen under lång tid framöver för att minska utsläppen från dagens bensin- och dieseldrivna bilar.

Kriget i Ukraina har samtidigt aktualiserat frågan om beredskapslager så att transportbehovet kan säkerställas vid ett större elavbrott. Parallellt ligger också frågan om vårt kulturhistoriska arv av äldre bilar och att säkerställa att det även i fortsättningen finns bränslen för dessa fordon på marknaden.

Fru talman! Alla ska kunna röra sig på allmänna platser, oavsett funktionsvariation. Åtgärder behöver vidtas för att säkra framkomligheten för personer med synnedsättning vid transporter, inte minst vid hållplatser.

Fru talman! Nu kommer snart dagen när vi har självkörande fordon på våra gator. Tekniken har introducerats, och Waymo kör 225 000 resor varje vecka med robottaxi i San Francisco och Arizona. Därför brådskar det att se över och anpassa all relevant lagstiftning så att självkörande bilar kan introduceras på våra vägar på ett trafiksäkert sätt. Transportstyrelsen utvecklar nu ett förslag till regelverk som ska vara klart 2027. Jag tycker att det är roligt att just Waymo kommer till trafikutskottets del av forskningsdagen här och berättar om sin resa och var de står i dag.

Avslutningsvis är samarbetet mellan universitet och näringsliv viktiga pusselbitar för att de svenska fordonsindustrierna fortsatt ska kunna ligga i framkant. Svensk fordonsindustri är de största företag vi har i Sverige, och förutom att vara stora arbetsgivare är de en stark drivkraft för innovation och utveckling. De skapar samtidigt tillväxt runt om i Sverige där deras nya teknik även tas till vara av andra företag i andra syften.

Fru talman! Med de orden yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut och avslag på alla motioner.

Fru talman! Tack, Ulrika Heie, för frågan! Jag tycker att det är viktigt att man skapar långsiktiga förutsättningar. Jag var däremot också tveksam till att man skulle fortsätta med elbilsbonusen. Vi betalade 7 miljarder sista året – jag tror det var 2024 – för elbilsbonusen. Kostnaden för en elbil är i dag betydligt lägre än när man kunde få 70 000 i stöd för en elbil. Ändå säljs de på samma nivå, också i en lågkonjunktur.

Jag håller med om att vi behöver göra fler saker. Det är till exempel därför, som jag tog upp i mitt anförande, vi gör det tydligare för elbilsköpare vad som är klimatmässigt bäst ur ett livscykelperspektiv. Vi har precis fått okej på att använda den sociala fonden för att ge stöd till bilköpare på landsbygden, där det inte finns mycket kollektivtrafik och där man har en viss lön. Vi stöttar lätta lastbilar, där vi ser att det inte har tagit sig. Vi vill fortsätta det stödet.

Vi har även fortsatt stödet till ellastbilar, för där ser vi att det ligger väldigt lågt. Men när mer än 50 procent av fordonen som säljs är laddbara tycker inte jag att man ska fortsätta med den typen av subvention. Då går vi över till att satsa pengarna på laddinfrastruktur, för om den enskilde inte kan ladda hemma kommer man inte att fortsätta att köpa elbilar.

Fru talman! Ja, naturligtvis står vi bakom klimatmålen. Vi sa ju redan 2024 att utsläppen antagligen kommer att öka men att de sedan faller igen.

Vi är självklart inte nöjda utan har lagt fram ett antal delar nu, till exempel om rätt att ladda för dem som bor i flerbostadshus. De ska kunna kräva att få en laddplats. De får bekosta den själva, men de får möjlighet att ladda bilen hemma. Det kommer att öka intresset för att köpa en begagnad elbil.

När det gäller personbilar kommer vi att få se en fortsatt övergång. Men ett av de stora bekymren handlar om lastbilar. Jag tror att vi på ett helt annat sätt måste hjälpa till i omställningen genom premiestöd för lastbilar och naturligtvis även laddinfrastruktur.

Jag vill bara kommentera Norge, för det är intressant. Jag jobbade i den här branschen från 1984 tills jag kom in i riksdagen. I Norge kostade en personbil dubbelt så mycket som i Sverige, för man dubblerade kostnaden med hjälp av skatt. Vad man gjorde sedan var att ta bort skatten på de bilarna. Då kostade de lika mycket som i Sverige. Då var det billigare. Då kostade en elbil ungefär som en fossilbil. Det var därför Norge fick det här stora skiftet. De har ingen egen industri. Man ska vara noga med varför det har blivit som det har blivit i Norge. Men det är jättepositivt.

Generellt sett behöver vi självklart göra mer. Men vi har ju fyra år till. Skulle man under de här fyra åren förändra utsläppen vi har nu, utifrån Naturvårdsverket, når vi målen 2030.

Fru talman! Detta är det anförande som Linus Lakso hade tänkt hålla på åtta eller möjligen tio minuter, så det kommer att ske vissa förkortningar eftersom jag bara har fyra minuter på mig. Jag hoppas att ni kommer att få med er en del av det som jag vet att Linus ville ha sagt. Han blev tvungen att lämna riksdagen ganska snabbt i dag på eftermiddagen.

Fru talman! Vi befinner oss i ett allvarligt läge när det gäller den pågående klimatkrisen. Vi ser redan i dag hur människor både i Sverige och runt om i världen drabbas av tilltagande extremväder med översvämmade källare, bortspolade vägar och järnvägar, nedblåst skog, orkaner och döende korallrev.

Utsläppen från trafiken utgör ungefär en tredjedel av Sveriges totala utsläpp. Det är också det område där vi snabbt kan sänka utsläppen. Det finns hållbara tekniker att byta till redan i dag, till exempel elektrifiering och hållbara bränslen. Regeringens svar på klimatfrågorna har också varit just elektrifiering, men i verkligheten har man kanske inte lyckats riktigt så bra.

En stor majoritet av svenska folket oroar sig över klimatförändringarna, vet vi. Det finns ett brett engagemang för en ambitiös klimatpolitik. Det är 70 procent av svenskarna som vill att vi når våra klimatmål.

Regeringen har bland annat kraftigt ökat inblandningen av fossilt i drivmedel, gjort gigantiska skattesänkningar på fossila bränslen, ryckt bort den bonus som stimulerade elbilsförsäljningen och stoppat ett nytt och klimatsmart reseavdrag. År 2024 sjönk elbilsförsäljningen i Sverige för första gången, när den i stället skulle behöva öka. Vi är i det absurda läget att regeringen gynnar fossilindustrin i stället för att hjälpa svenska företag och hushåll som vill ställa om.

Kritiken är massiv från både näringsliv, miljöorganisationer, experter och forskare. Bland andra OECD och Klimatpolitiska rådet har sågat regeringens politik. Den energikälla som har ökat mest är alltså fossila bränslen. Den årliga användningen ökade med motsvarande 15 terawattimmar bara mellan 2022 och 2024.

Miljöpartiets mål, fru talman, är i stället billiga och hållbara transporter i hela landet, med rätt lösning på rätt plats. Därför vill vi få till stånd en nationell elbilsoffensiv med ett antal olika stöd, bland annat en rättvis elbilsbonus. Vi har satt ett tak så att de dyraste bilarna inte får någon bonus medan de billigaste bilarna får den största. Utöver detta tänker vi oss en extra bonus på 10 000 kronor för boende på landsbygd och i glesbygd. Vi vill ha ett inkomstprövat stöd för elbilsleasing på 1 500 kronor riktat till personer på landsbygden. Ett sådant stöd skulle ge den som inte kan eller vill köpa en elbil möjlighet att gå över till elbil redan i morgon. Ett sådant stöd skulle körmässigt kunna motsvara ett bensinpris på ungefär 5 kronor litern.

Vi vill se ett stöd för konvertering av fossilbilar till bland annat biogas och eldrift, vilket har varit framgångsrikt i Frankrike.

Konvertering till biogas är relativt enkelt om man utgår från en bensinbil. Det behöver också vara lika enkelt att besiktiga ett gasfordon som en bensinbil, till samma kostnad.

Vi behöver en väl utbyggd laddinfrastruktur i hela landet. Här behöver det göras mer, inte minst för tunga fordon och för boende i flerbostadshus. Det finns en åtgärdslista för en snabb och samhällsekonomiskt effektiv utbyggnad av laddinfrastruktur i hela landet som Energimyndigheten och Trafikverket har tagit fram. Dessutom vill vi gärna se ett Sverigekort för all kollektivtrafik i Sverige för, som vi har föreslagit, 499 kronor per månad.

Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till reservation 6.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 25 februari.)