Helena Gellerman (L) svarade Mattias Ottosson i en replik om Kommunikationer i debatten ”Protokoll 2025/26:53 Tisdagen den 16 december” den 16 dec 2025.
Mattias OttossonS· i en replikLiberalerna är det fjärde regeringspartiet som går upp och ställer många frågor till oppositionen. Det brukar skojas om att Socialdemokraterna är det statsbärande partiet i Sverige, och det tycks uppenbarligen vara så.…Fru talman! Sverige är ett avlångt land. Vår välfärd, vårt näringsliv och vår vardag bygger på att människor och gods kan ta sig fram tryggt, punktligt och hållbart. Därför är utgiftsområde 22 Kommunikationer en grundbult i samhällsbygget.
Fru talman! Under den här mandatperioden har vi tyvärr sett en utveckling som går i fel riktning. Det är en transportpolitik som tappar fart och en regering som inte förmår att ta ansvar för infrastrukturen och som samtidigt backar från klimatambitionerna.
Låt mig börja med helheten. Socialdemokraternas budgetalternativ är ett sammanhållet förslag som syftar till att stärka Sveriges konkurrenskraft, klimatomställning och sammanhållning. Vi vill rusta upp det som redan finns, utveckla det som behövs framåt och skapa framtidstro i hela landet.
Regeringens politik gör motsatsen. Underhållsskulden växer. Förseningarna ökar, och det blir allt svårare för människor att lita på tåget, bussen eller färjan. När regeringen borde investera i ett fungerande transportsystem skär man i stället ned.
Fru talman! Socialdemokraterna prioriterar ett underhållslyft. Vi föreslår en ökning med 500 miljoner av anslaget Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur. Det handlar om att tåg ska gå i tid och att potthål på våra vägar ska lagas innan olyckorna sker. Underhållet är grunden för ett fungerande transportsystem, men regeringen fortsätter att skjuta problemen framför sig. Resultatet ser vi redan nu: fler inställda avgångar, eftersatta banor och vägar som sliter sönder både fordon och tålamod.
Fru talman! Vi ser också en försämrad tillgång till nattåg, flygförbindelser och färjor. Linjer mellan norra och södra Sverige har dragits in, och biljettpriserna har skenat. Det försvagar sammanhållningen i landet och försämrar beredskapen. Därför föreslår vi 300 miljoner kronor mer till Trafikavtal så att staten kan säkra grundläggande kommunikationer där marknaden inte räcker till.
Det här är en fråga om hela Sveriges tillgänglighet. När staten drar sig tillbaka blir avstånden längre mellan människor och mellan orter.
Fru talman! Socialdemokraterna vill också stärka ungas möjligheter att resa. Vi föreslår 750 miljoner kronor för att återinföra avgiftsfri kollektivtrafik för unga mellan 12 och 19 år på kvällar, helger och lov samt för heltidsstudenter upp till 24 år under terminerna. Det här är en investering i både jämlikhet och klimat. Vi vill att kollektivtrafiken ska vara en naturlig del av ungas liv, inte en lyx för dem som har råd.
Dessutom vill vi återinföra CSN-lånet för att ta körkort, något den här regeringen avskaffade. I många delar av landet är körkort en förutsättning för att få jobb. Därför föreslår vi 75 miljoner kronor till körkortslån. Det är en konkret åtgärd för att fler ska kunna arbeta och försörja sig själva.
Den socialdemokratiska politiken på transportområdet har alltid haft ett mål – att binda samman landet, stärka industrin och minska klimatpåverkan. Men vi kan inte göra detta om investeringarna urholkas.
Regeringen pratar gärna om infrastruktur, men i verkligheten drar projekten ut på tiden. Den nationella planen har blivit en lång lista av försenade satsningar. Samtidigt har regeringen gjort det dyrare att resa klimatsmart och lättare att köra fossilt.
Det är orimligt. Vi behöver en transportpolitik som bidrar till klimatomställningen, inte motverkar den. Vi behöver krafttag för att elektrifiera transportsektorn, stöd till klimatsmarta miljötransporter och investeringar i järnväg och kollektivtrafik. När andra europeiska länder går före med nattåg, snabbspår och kustsjöfart står Sverige stilla.
Fru talman! Sjöfarten är ett annat område där regeringens passivitet är påtaglig. Vi socialdemokrater ser sjöfarten som en avgörande del av både transportförsörjningen och beredskapen. Svenska hamnar och rederier måste ha långsiktiga och konkurrenskraftiga villkor, men regeringen har inte visat någon riktning när det gäller vare sig farledsavgifter, isbrytning eller övergången till fossilfria bränslen.
I stället för en hamnstrategi får vi stillestånd. Det är olyckligt, för en stark svensk sjöfart är också en del av vårt totalförsvar. Den insikten verkar ha gått regeringen förbi.
Fru talman! Även digitaliseringen halkar efter. Utbyggnaden av robusta elektroniska kommunikationer går för långsamt, och anslagen till bredbandsutbyggnaden har inte förstärkts. I en tid när allt fler samhällsfunktioner är digitala måste staten ta ett större ansvar för att hela Sverige ska vara uppkopplat, inte bara storstäderna. En strategi saknas för verkliga åtgärder inom området, och nu halkar Sverige efter.
När regeringen pratar om effektivisering handlar det ofta om att lägga ansvaret på andra – på regioner, på kommuner och på marknaden. Men vi vet att ett fungerande transportsystem kräver statligt ansvarstagande och långsiktighet.
Vi socialdemokrater vill att tågen ska gå i tid, att vägarna ska hålla och att unga ska kunna resa. Vi vill att Sverige ska fortsätta vara ett land som hänger ihop – från Ystad till Haparanda och från Göteborg till Gotland. Vi vill se en transportpolitik som stärker jobb, jämlikhet och klimatomställning, inte en som monterar ned förtroendet för staten.
Avslutningsvis, fru talman: Socialdemokraternas politik på utgiftsområde 22 är tydlig. Vi rustar upp järnvägar och vägar. Vi säkrar grundläggande kommunikationer i hela landet. Vi investerar i unga och framtida transporter. Vi stärker sjöfarten och totalförsvarets förmåga, och vi sätter klimatet i centrum.
I regeringens förslag finns inget av detta. Det är ett stillastående Sverige i en tid som kräver rörelse. Därför har vi vårt särskilda yttrande och vår egen politik för att Sverige ska hålla ihop. Vi vill ha ett Sverige som rör sig framåt och som investerar i framtiden.
(Applåder)
Fru talman! Jag har en fråga av teknisk karaktär.
Revisionsrapporter under föregående mandatperiod pekade ju på hur dåvarande regering fullständigt misslyckades med underhåll av infrastruktur, framför allt på vägsidan. När vi här i kammaren debatterade den framtida budget om 1 171 miljarder som ska finansiera infrastrukturen under tolv år hade socialdemokratin en motion där man lade 45 miljarder mindre på väg. Man flyttade över de pengarna till järnvägen. Samtidigt vill man, ser jag i det särskilda yttrandet, lägga 500 miljoner mer på vidmakthållande. Det enda som är riktigt tydligt i brödtexten är dock att det är 100 miljoner man flyttar till järnväg.
Min fråga är egentligen: Vad är Socialdemokraternas politik? Är det den politik partiet förde fram i den tolvåriga, långsiktiga planeringen, det vill säga en minskning på väg och därmed en ökning på järnväg – mer än vad Trafikverket klarar av att använda? Det är i och för sig glädjande med nyheten att det köps in nya tåg så att tempot kan öka i underhållet av järnväg; det är positivt. Men enligt de uppgifter vi alla har fått klarar Trafikverket med nuvarande organisation bara att använda ungefär det regeringen har lagt. Kommer i så fall potthålen att bli kvar? Eller är det den nya politiken, som vi hör i dag, som gäller?
Är det den långsiktiga eller den tillfälliga politiken som gäller? Det är min fråga, fru talman.
Fru talman! Det var många frågor där! Det känns nästan som att regeringen är i opposition och oppositionspartiet Socialdemokraterna är i regeringsställning, och så kan jag upplysa ledamoten om att det inte är.
Vi gör satsningar på järnvägen, och det här handlar om den långsiktiga plan som gäller nu. Det är ju så med de långsiktiga planerna att man finansierar dem varje år; de är inte finansierade från början. Det handlar alltså inte om den plan som kommer att gälla från och med nästa år, utan det handlar om innevarande plan. Där ser vi att vi behöver göra en större satsning på järnvägen, och den behöver inte ställas mot vägen eller någonting annat.
Vi tror att man kan satsa på järnvägen. Vi är inte så förtjusta i det upplägg regeringen nu har, det vill säga att den inte kan satsa mer på järnvägen därför att Trafikverket har bestämt det. Ibland undrar man ju om det är regeringen som styr Trafikverket eller om det är Trafikverket som styr regeringen. Det kanske Magnus Jacobsson kan svara på.
Fru talman! Jo, jag är hyfsat medveten om att vi har en borgerlig regering. Jag hoppas att vi har det även efter valet.
Ska jag alltså uppfatta dessa två olika siffror som att man just i år ämnar öka anslaget till vägar men att man i den långsiktiga plan som man själv har budgeterat för ska dra ned på det anslaget i tolv år? Det var så här det såg ut på vägsidan, fru talman, och det är det Riksrevisionen har kritiserat: När det röda laget – eller det rödgröna laget, delar av det eller vad det nu är – styrde blev det inga satsningar på vägarna. Tvärtom byggdes underhållsskulden upp.
När det gäller järnvägssidan, fru talman, avsätter regeringen – jag kommer snart att hålla mitt anförande och peka på det – exakt de resurser som Trafikverket har sagt sig kunna hantera. Om man lägger mer resurser än en myndighet klarar av att hantera fryser de pengar som inte används inne, fru talman. Det gäller alla myndigheter – detta vet vi här i rummet, men det är inte givet att alla åhörare vet det – och varenda finansminister oavsett färg tenderar att vara väldigt glad för det, för det innebär att budgeten ser bättre ut. För övrigt fungerar det nästan likadant i kommunerna, det vill säga att den som har en större investeringsbudget än den gör slut på klarar ekonomin.
Målet med en budget måste dock ändå vara att de pengar som avsätts också används. Därför är det förvånande att Socialdemokraterna, som ändå är eller historiskt har varit ett statsbärande parti, lägger mer pengar på järnvägen än man vet kommer att användas – samtidigt som det i den långsiktiga planeringen de facto kommer att fortsätta finnas en underhållsskuld för vägar.
Jag tackar ledamoten för informationen, fru talman, men jag är bekymrad.
Fru talman! Det är säkerligen så som ledamoten beskriver det, det vill säga att det finns historiska misstag. Jag ska vara ödmjuk och erkänna att socialdemokratiska regeringar säkert har prioriterat fel eller gjort fel. Så är det alltid; vi är människor allihop.
Jag är dock mer bekymrad över framtiden än över historien. När jag står på perronger i Sverige träffar jag på människor som är frustrerade och som sliter sitt hår därför att tåget inte kommer eller kommer för sent. Man vet inte när man kommer fram: ”Hur ska jag göra – kommer jag att komma till jobbet i dag? Kommer jag att komma hem och kunna hämta mina barn på förskolan?” Det är den frustrationen människor känner. Nu har regeringen styrt i tre år, och vi ser ingen skillnad. Det blir fortfarande bökigare och bökigare på järnvägsstationerna, för tågen går inte.
För några veckor sedan kom den första snön. Då stannade lastbilarna återigen på E22 i Skåne, för det fungerar inte. Snöröjningen i Sverige fungerar inte. Vi har en regering som älskar att avreglera och privatisera, men det fungerar inte. Jag tror att det vore bra om Vägverket hade några egna plogbilar och kunde ge sig ut och sanda, salta och ploga när snön kommer, så att bilarna kan komma fram. Då kan den person som har väntat på tåget och varit orolig för att hinna till förskolan och hämta sina barn också köpa mjölk, eftersom mjölkbilen kom fram till affären.
Det är det här som är problemet i Sverige i dag, och det är därför vi lägger lite mer pengar på underhållet. Det handlar om att få fart på det här redan nu och inte om två, tre, fyra eller sex år. Det är nu vi behöver göra det. Sedan kan man titta tillbaka och tycka att det inte var bra förr, men det är de här problemen människor upplever i dag. Det är de problemen vi måste lösa nu och framåt.
(Applåder)
Fru talman! Mycket har sagts från talarstolen och även i replikskiftena. Sammanfattningen är lite grann: Sent ska syndaren vakna. Ledamoten säger att det har gjorts en del misstag, men jag skulle säga att det har gjorts en hel del historiska misstag. Jag är lite nyfiken på inställningen att totalt ta avstånd från historien och säga att den inte är intressant, för historien är ju anledningen till att vi är där vi är nu.
Tågen har blivit punktligare; tittar man på statistiken genom åren ser man att tågen, tack vare de underhållsinsatser som nu görs, oftare går i tid nu. Sedan är det självklart ett elände för varje enskild person som står på en perrong och fryser, men fler tåg går i tid och kommer fram i tid än tidigare.
Jag är också, apropå den utredning som Gunnar Alexandersson gjorde för tio år sedan, lite nyfiken på varför det var så viktigt för Socialdemokraterna att i första hand förstatliga järnvägsunderhållet i stället för att ta tag i alla de olika förslag som Gunnar Alexandersson hade, som skulle ha effektiviserat hur Trafikverket jobbar med underhåll. Varför lade man bara den utredningen i byrålådan?
Det finns en sak som jag aldrig har fått svar på, trots att jag frågat olika socialdemokrater om den vid ett flertal tillfällen. Den förra regeringen slog ihop sak- och förvaltningsanslag för Trafikverket. Det här är väldigt tekniskt, men det innebar att Trafikverket ökade antalet anställda med 4 000 i stället för att satsa på räls och asfalt. Det var de facto detta som hände. Man gav Trafikverket fritt spelrum.
Den här regeringen försöker ta tag i Trafikverket, styra det och få det att bli ett mer effektivt verk. Det är ingen hemlighet att vi moderater inte tror att det kommer att räcka, men detta arbete är ändå påbörjat. Det händer väldigt mycket på Trafikverket, vilket det inte gjorde tidigare. Då gav man Trafikverket fritt fram att öka antalet anställda med 4 000 i stället för att se till att det kom ny asfalt på vägen och att det lades ny räls.
Fru talman! Det är väl bra om oppositionen har vaknat? Det är väl bra att vi inte sover och att vi ser att det finns problem?
Jag håller inte med ledamoten om att allting blir bättre. Som jag beskrev i det förra replikskiftet är det inte den bilden jag får från resenärer när jag reser runt i landet. När jag besöker olika företag ute i landet som vill frakta sitt gods på järnväg är det inte den bilden de ger. De säger att det är svårare, att de inte litar på systemet och att det inte fungerar. Jag har träffat oerhört många hamnchefer som sliter sitt hår. De säger att det här inte fungerar och att de skulle vilja skicka mer gods med järnväg men att den möjligheten inte finns. Det är för trångt. Det finns inte plats. Man kan inte lita på att det kommer fram i tid.
Detta är den bild jag har, och jag tror också att det är den bild som svenska företag och svenska medborgare har.
Jag funderar fortfarande på om det är regeringen som styr Trafikverket eller Trafikverket som styr regeringen. Jag kanske kan få ett svar på detta från ledamoten från Moderaterna, som ju är ledande i regeringen.
Jag tror att det skulle vara bra att förstatliga lite mer av underhållet. I dag har vi ett trafikverk som består av människor som beställer konsulter. Dessa konsulter ska sedan upphandla de projekt och det underhåll som ska genomföras. Jag tycker inte att det fungerar. Jag tror att Trafikverket skulle må bra av att ha lite mer verksamhet i egen regi. Jag menar inte att vi ska förstatliga allting, men jag tror att man skulle bli effektivare och kunna bedriva underhåll och göra investeringar i nya projekt på ett mycket bättre sätt om man hade den kompetensen inom verket.
Jag tror ändå att ledamoten och jag är överens om att Trafikverket inte fungerar bra i dag.
Fru talman! Jag förstår frustrationen hos alla dem som tycker att vårt järnvägssystem är opålitligt. Samtidigt måste man titta på vad som de facto händer där ute. Man måste titta på statistiken. Det har blivit bättre, även om vi självklart är långtifrån nöjda. Att vända den här atlantångaren – åratal, eller rättare sagt decennier, av eftersatt underhåll – för att få ordning på svensk järnväg låter sig inte göras på tre år.
Om det är någonting som den här regeringen gör är det att försöka styra upp Trafikverket. Generaldirektören skulle nog säga att det här är en ganska besvärlig regering. Han skulle nog dessutom säga att vi i trafikutskottet är ett ganska besvärligt gäng som också kräver att få träffa honom för att få höra hur man jobbar med utveckling och med alla de uppdrag som man har fått av regeringen för att effektivisera sin verksamhet.
Det sker oerhört mycket på detta område. Det är ett arbete som är långsiktigt, och det kanske kommer att behövas större åtgärder. Den utredning som kom i går, som pekar på ett statligt bolag i stil med Nye Veier i Norge, är ju jätteintressant. Detta är någonting som regeringen kommer att ta tag i för att försöka skapa en situation där vi kan få fram mer järnvägsunderhåll, vägunderhåll och nybyggnation snabbare än vad vi får i dag.
Det är intressant, fru talman, att Mattias Ottosson säger att han tror att Trafikverket skulle må bra av att ha mer underhåll i egen regi. Som politiker kan vi absolut tycka saker, men vi måste också titta på vad utredningar och experter säger.
Anledningen till att Socialdemokraterna lade Gunnar Alexanderssons utredning i papperskorgen var ju att han så tydligt pekade på att man inte behöver ha underhållet i egen regi för att ha tillgång till kunskap. Det här handlar om brister i Trafikverket. Gunnar Alexandersson är tydlig med att Trafikverket kan skaffa sig den kunskapen. Han är också tydlig med att vi får ut mer underhåll för samma pengar om vi har den modell som vi har i dag.
Vad man mår bra av är väldigt subjektivt. Jag tycker att det var ett märkligt uttalande från den här talarstolen.
Fru talman! Ledamoten Stockhaus förstår problematiken och har som jag förstår det också träffat många resenärer, företag och så vidare. Då återstår fortfarande frågan: Vad har regeringen gjort? Tre fjärdedelar av mandatperioden har gått. Har regeringen inte gjort någonting? Har man suttit och väntat? Hur har arbetet bedrivits? Jag antar att Maria Stockhaus har en god relation med regeringen och vet hur regeringens arbete framskrider. Jag har inte sett att man egentligen har agerat över huvud taget.
Då blir det konstigt att prata om att styra upp Trafikverket. Hur har ni jobbat med det? Har ni gått dit och lyssnat lite på vad man gör?
Det var ju någon känd politiker som för många år sedan sa att politik är att vilja. Vad vill ni från Moderaternas sida med infrastrukturpolitiken? Ni ska väl styra Trafikverket, inte få återrapporter? Ni ska väl styra verket så att man bedriver den infrastrukturpolitik som vi behöver ha?
Jag tror att Trafikverket skulle må bra av att ha kompetens inom verket för att bygga såväl järnväg som väg.
(Applåder)
Fru talman! Jag är tvungen att blanda mig i debatten igen. Jag lutar mig faktiskt mot Riksrevisionens rapport. Den riktar svidande kritik mot hur den förra regeringen bedrev sin verksamhet. Man hade ingen koll på den. Man hade definitivt inte koll på pengarna. Det här är ju synnerligen allvarligt.
I samband med valet 2022 tillträdde den nuvarande regeringen med stöd av Sverigedemokraterna. Jag kan försäkra att vi har legat på ordentligt. Vi måste få en annan tingens ordning på Trafikverket så att vi får ut det som man kan förvänta sig av alla pengar som sätts in.
I rapporten från Riksrevisionen riktas det synnerligen allvarlig kritik mot hur den förra regeringen hanterade detta. Låt mig läsa ett stycke som visar hur allvarligt det var: Hade regeringen valt mer samhällsekonomiskt lönsamma åtgärder hade nationell plan kunnat bidra betydligt mer till de transportpolitiska målen med en oförändrad budget. Lite längre fram står följande: Analysen visar att tillgängligheten hade kunnat öka med 30 procent. Ungefär dubbelt så många dödsfall och allvarliga skador hade kunnat förebyggas.
Vi pratar alltså om att människor kan ha dött eller blivit svårt skadade på grund av att man inte hade någon ordning på verksamheten. I detta betänkande vill Socialdemokraterna göra precis likadant en gång till. Magnus Jacobsson tog i sitt anförande upp den här ekonomiska delen, som visar förvirringen i den socialdemokratiska politiken.
Vi måste hålla oss borta från detta. Jag utgår från att vi får förnyat förtroende i valet kommande höst.
Fru talman! Då har Thomas Morell från Sverigedemokraterna berättat för mig hur det ligger till. Jag tackar för lektionen. Jag håller kanske inte med honom, och jag håller kanske inte heller med om det som står i Riksrevisionens rapport.
Låt mig vända på det och ställa en fråga till ledamoten Morell, som ju tillhör det största partiet på regeringssidan, eller det parti som stöttar regeringen så att den har majoritet här i riksdagen.
Inför mandatperioden, och även i början av den, var ni ju väldigt tydliga med att ni inte tycker att Trafikverket fungerar som organisation. Ni drev ju linjen att Trafikverket skulle delas upp i ett vägverk och ett banverk. Jag är inte helt främmande för den idén.
Ni var inte heller främmande för att man skulle ha en del av verksamheten i egen regi. Nu verkar ni dock ha vänt helt och hållet under mandatperioden.
Hur ser ni på Trafikverket i dag? Behöver man göra något? Jag tror att Sverigedemokraterna kanske har en annan syn än regeringen och att de tycker att politiken ska styra Trafikverket och inte tvärtom. Jag är nyfiken på hur ledamoten ser på dessa frågor.
Fru talman! Rapporten talar sitt tydliga språk och visar att det inte funkade under den förra regeringen. Trafikverket fungerar inte heller, och det har vi varit kristallklara med. Vi anser att det inte funkar och att det måste ske en förändring. Det har lett till att vi samtalar direkt med generaldirektören i olika frågor.
Ledamoten tog själv upp underhållet på vintervägarna och hur halkigt och eländigt det är på dem. I ett samtal jag hade med generaldirektören bad han mig att jag skulle ställa frågor till dem som är entreprenörer och gör jobbet där ute. Jag ställde dem till mina vänner och fick ett 38 sidor långt svar som jag lämnade över. Svaret visar med all önskvärd tydlighet hur illa skött det var under den tidigare regeringen, som gjorde ett upphandlingssystem som är en perfekt modell för att skapa hala vägar.
Numera är man alltid tvåa på bollen och väntar tills halkan slår till. Först då skickar man möjligen ut en bil med salt och 80 procent vatten i stället för torrsalt. Det säger sig ju självt att sprider man vatten på vägarna blir det ännu halare. Jag kan visa bilden jag fick från Arvidsjaur i går. Där är det skridskor som gäller om man ska ut och åka på vägarna.
Detta system skapade den förra regeringen, och systemet måste förändras. Bollen ligger nu hos Trafikverket efter det svar jag lämnade över, och jag utgår från att det blir en förändring. Det är kanske svårt att göra den under innevarande vinter, men nästa vinter måste det definitivt bli bättre.
Fru talman! Ledamoten Morell beskriver att det har förekommit samtal med Trafikverkets generaldirektör. Det är säkert jättebra och konstruktivt på många sätt.
Jag fick inte riktigt svar på hur Sverigedemokraterna ser på Trafikverket. Ska det delas? Ska det ha verksamheten i egen regi?
Ledamoten och jag verkar dock dela bilden av att snöröjningen inte fungerar. Sverigedemokraterna har ju backat upp regeringen under tre år, så jag förutsätter att det när vi är klara med debatterna och regleringsbreven går ut till de statliga myndigheterna finns en tydlig inriktning för att förändra Trafikverkets verksamhet. Det sker inte genom samtal med generaldirektören, utan uppdraget ges i regleringsbrevet.
Jag förväntar mig att Sverigedemokraterna efter tre år har drivit igenom stora förändringar och att vi får se ett trafikverk som kommer att arbeta på ett annat sätt så att resenärer på svensk väg och svensk järnväg kan ta sig fram på ett bra sätt. Det ser jag fram emot, så jag hoppas att det stämmer.
(Applåder)
Fru talman! Jag hade inte tänkt gå upp, men det sades så mycket från talarstolen och i replikskiftena att jag kände att jag behövde göra det.
När det gäller underhållet är det positivt att Socialdemokraternas Mattias Ottosson vill lägga ytterligare 500 miljoner på järnvägen. Men redan 2023 var vi tvungna att flytta över 750 miljoner till underhåll på väg för att använda pengarna eftersom Trafikverket inte kunde göra av med dessa pengar. Det trafikverk Socialdemokraterna lämnade efter sig kunde alltså inte använda pengarna. Man kan inte bara ge pengar, utan man måste också se till att myndigheten har möjlighet och metoder att använda pengarna. Det var detta som saknades, för det hände ingenting under åtta år.
Vi har sett till att Trafikverket kan använda pengarna. Det har länge pratats om underhållståg, alltså en ny maskinpark. I går tecknade Trafikverket kontrakt på tre nya sådana tåg, som ska börja levereras 2030. Under Socialdemokraterna byttes 10 växlar per år; nu byts 1 700 per år.
Vi har verkligen satt press på Trafikverket. Vad gjorde ni under era åtta år för att styra upp Trafikverket? Det finns mycket man med enkla medel kan förändra, och det gör vi nu.
Fru talman! Liberalerna är det fjärde regeringspartiet som går upp och ställer många frågor till oppositionen. Det brukar skojas om att Socialdemokraterna är det statsbärande partiet i Sverige, och det tycks uppenbarligen vara så. Trots att vi snart är inne på vårt fjärde år i opposition verkar alla ha uppfattningen att det är vi som styr. Men så är inte fallet.
Låt mig återkomma till frågan jag har ställt i de tre andra replikskiftena: Vem är det som styr Trafikverket? Den nuvarande formen infördes av ministären Reinfeldt, och om jag inte minns fel ingick Liberalerna i den regeringen. För transparensens skull ska jag säga att Socialdemokraterna stöttade förslaget att slå ihop olika verksamheter och skapa en ny myndighet. Ett antal år senare ser vi att denna myndighet inte fungerar, och jag tror att man måste se över och utvärdera det hela.
Jag är inte heller helt nöjd med historien kring detta och hur underhållet har skötts, men jag vill ta tag i det och se till att Sverige får ett trafikverk som fungerar och som styrs av regering och riksdag, som det ska, så att folk kan resa på det sätt de ska.
Det gläder mig att höra att Trafikverket har upphandlat underhållståg. Det fanns dock med i våra budgetförslag långt innan ni kom med ert förslag. Det ligger alltså pengar i våra budgetförslag till ett första underhållståg. Men regeringen får med beröm godkänt för att man har vaknat och tagit tag i detta. Det är jättebra. Processen är dock lång innan dessa tåg är på plats, så upphandlingen skulle kanske ha gjorts tidigare.
Fru talman! Skälet till att fyra ledamöter går upp är kanske att ledamoten säger att inget händer. Men på område efter område kan vi visa att det händer saker. Socialdemokraterna hade åtta år på sig att beställa nya underhållståg, men det hände inget. Vi pratade mycket när jag satt i underlaget, men det hände inget. Socialdemokraterna styrde inte upp Trafikverket.
Men nu händer det. Vi har en otrolig kostnadskontroll. Vi godkänner inga byggstarter som har gått över 10 procent, utan då skickar vi tillbaka det till Trafikverket och säger: Gör om, gör rätt och tala om för oss vad det är som har blivit dyrare! Regeringen prioriterar, och nu styr politiken Trafikverket. Det hände aldrig under Socialdemokraternas åtta år.
När det gäller flyget vill jag säga tack till Mattias Ottosson för att Socialdemokraterna tycker att regeringens satsning på 318 miljoner till våra regionala flygplatser är bra. Dessa flygplatser har det nämligen väldigt tufft.
Däremot ställer jag mig frågan: Hur tänker Socialdemokraterna, med det regeringsunderlag de har, att de ska kunna vidmakthålla en sådan satsning när Vänsterpartiet vill ta bort 60 procent av satsningen och Miljöpartiet vill ta bort 80 procent? Det blir cirka 90 miljoner av de 528. Hur tänker Socialdemokraterna klara flygplatserna med sitt regeringsunderlag?
Fru talman! Jag förstår att undertecknad trampade på en öm tå när jag hävdade att det är regeringen som inte har agerat. Men det är inte oppositionen som styr landet, utan det gör regeringen.
Jag delar den frustration som resenärerna på perrongerna och lastbilschaufförerna som sitter fast på vägarna känner över att svensk infrastruktur inte fungerar. Det är därför vi socialdemokrater söker ett mandat för att styra landet och försöka räta upp det som inte fungerar.
När det gäller flyget är det oerhört viktigt att vi har flyg i Sverige, både utrikesflyg och inrikesflyg. Utrikesflyget handlar många gånger om att svenska företag ska kunna resa och göra affärer och på så sätt öka vår tillväxt. Det handlar också om att vi ska kunna åka på semester – ett vårdbiträde som har sparat i flera år ska kunna ta med sig sina barn och åka till Kanarieöarna. Det handlar även om att vi ska ha ett inrikesflyg som fungerar så att man kan leva och vara verksam i norra Sverige. Jag tycker därför att det är helt okej att vi ska satsa på detta.
Jag är lite bekymrad över att regeringen har svårt att komma framåt när det gäller flygplatsutredningar och hur vi ska stötta. Jag tycker att man ska ta ett helhetsgrepp där man stöttar alla regionala flygplatser och säger att allihop ska vara beredskapsflygplatser, till exempel. Det är möjligt att vi kan ta i hand på att ta ett samlat grepp om Sveriges flygplatser.
Sedan var det återigen ett resonemang om hur de framtida regeringsalternativen ser ut. Vi har varit väldigt tydliga med att vi söker ett mandat för socialdemokratisk politik, och däri ligger en offensiv flygpolitik. Sedan är vi öppna för att samarbeta med alla partier i Sveriges riksdag utom ett. Det finns olika varianter för hur vi kan mötas där för att se till att svenskt flyg utvecklas på ett bra sätt.
(Applåder)
