Mattias Ottosson (S) om Sjöfartsfrågor

Fru talman! I dag debatterar vi i trafikutskottet sjöfartsfrågor. Sverige har fantastiska naturtillgångar och världsledande företag som exporterar större delen av sin produktion till alla världsdelar.

Jag kommer från Göteborg. Jag ser varje dag från mitt hus godstågen som går förbi till Göteborgs hamn. Det är trävaror och oändliga mängder containervagnar. Jag ser därför väldigt tydligt kopplingen mellan järnvägen och sjöfarten.

Sjöfarten står för 90 procent av vår export till utlandet. Därför är den otroligt viktig för Sveriges företag, jobb och välfärd. Samtidigt har kriget i Ukraina visat att vi måste stärka den svenska sjöfarten när det gäller både svenskregistrerade fartyg och svenska sjömän för att stärka beredskapen. Det är ett av de främsta motiven till att regeringen lagt stort fokus på att underlätta för landets sjöfart.

Fru talman! Sjöfartens betydelse för våra svenska företag och för vår beredskap gör att vi liberaler vill ta bort hinder för inregistreringen av fartyg till Sverige. Det gäller inte minst stämpelskatten för nya fartyg.

Stämpelskatten hade dessutom en negativ påverkan på utvecklingen mot en klimatvänlig sjöfart. Därför har vi i Liberalerna och våra samarbetspartier sett till att stämpelskatten togs bort den 1 juli förra året. Sedan dess har inflaggningen ökat, vilket är mycket positivt. Äntligen har vi lyckats vända den trend som det pratats om sedan långt innan jag kom in i riksdagen 2018.

Regeringen förändrar också tonnageskatten för att ytterligare underlätta för sjöfarten. Sverige kan inte ha radikalt annorlunda regler jämfört med vad som finns i våra grannländer, till exempel Danmark. Den nya tonnageskatten införs den 20 juli, men den gäller från och med beskattningsåret 2027. Den omfattar nu även specialsjöfart.

Vi tar dessutom bort kravet på internationell fart. Det ersätts med ett krav på att fartygen används i trafik som är utsatt för internationell konkurrens på sjöfartsmarknaden. Det tycker jag är en jättebra förändring, och det här är efterfrågade ändringar som kommer att göra det mer attraktivt att registrera fartyg i Sverige.

Ytterligare en sak vi har gjort är att från den 1 februari införa bareboatcharter. Vi har ändrat regelverket om inhyrning av utländska fartyg och uthyrning av svenska fartyg. Bland annat kan man tillfälligt registrera de fartyg som ligger i bareboatregistret under svensk flagg. Syftet är naturligtvis att förbättra möjligheterna för svenska rederier att organisera sin verksamhet på ett rationellt sätt och finansiera nya fartyg. Som vi har hört tidigare här i debatten handlar det också om att få mer klimatvänliga fartyg.

I veckan tog regeringen beslut om att öppna sju nya gränsövergångar för att underlätta internationella transporter. Det har funnits en problematik i och med att sjömän inte har kunnat gå i land på grund av att det har saknats gränsövergångar i ett antal hamnar.

Liberalerna och våra samarbetspartier tar sjöfartens konkurrenskraft och betydelse för Sveriges välstånd och beredskap på allvar. Det har varit eftersatt i åtta år med en socialdemokratisk regering. I tidigare debatter har det sagts att det är dåligt att det ena efter det andra inte har gjorts. Men problemet är ju att alla de saker vi gjort den här mandatperioden inte blev gjorda under förra mandatperioden.

Fru talman! Sjöfartsverket har en central roll i hur sjöfarten utvecklas. Myndigheten finansieras i huvudsak av farleds- och lotsavgifter från handelssjöfarten. Det tycker Liberalerna är bra. Samtidigt är det viktigt att avgifterna tar hänsyn till påverkan på den svenska sjöfartens konkurrenskraft och att de inte skiljer sig markant från våra grannländers – återigen för att vi ska få många fartyg som kommer till Sverige.

Lotsavgifternas påverkan på olika hamnars konkurrenskraft behöver ses över. En utvecklad digital lotstjänst är väldigt central, inte minst i Västsverige upp till Vänern.

Sjöfartsverket har en ansträngd ekonomi, vilket påverkar avgifterna. Vi tittar över om vissa delar kan bli anslagsfinansierade, men i stort tycker Liberalerna att Sjöfartsverket ska vara kvar som ett affärsbolag och att det är handelsbolagen som ska betala.

Fru talman! De svenska isbrytarna är i akut behov av att bytas ut. Isbrytarna har en väldigt viktig funktion, nämligen att hålla svenska hamnar isfria. De har också en viktig funktion när det gäller beredskapen. Företag ska riskfritt kunna planera för att året om kunna föra ut sina produkter via våra hamnar; annars flyttar de här företagen. I förslaget till nationell infrastrukturplan ligger nu finansiering av två isbrytare, och Trafikverket samarbetar med det finska Trafikledsverket för att titta på hur man kan göra en gemensam upphandling.

Här i kammaren pratas det ofta om överflyttning av gods från väg och järnväg till sjöfart. Vi har infört ett investeringsstöd på 200 miljoner för att underlätta överflyttning av godstransporter från järnväg till sjöfart. Samtidigt krävs specifikt ökat fokus på den infrastruktur som går ut till hamnarna. Vägar, järnvägar och torrhamnar är en förutsättning för att sjöfarten ska fungera, och vi vet att det kan gå. Ett lyckat exempel är Göteborgs hamn och kopplingen till Västra stambanan, där över 60 procent av hamnens gods transporteras.

Göteborgs Hamn, som driver Sveriges, Finlands och Norges viktigaste hamn, förutspår en ökning av godset med 80 procent till 2035 – alltså om mindre än tio år. Hur ska det godset kunna gå på järnvägen när den är utnyttjad till 100 procent redan i dag? För att förebygga en infarkt när det gäller godstransporterna till hela Skandinavien vill Liberalerna att hela sträckan Göteborg–Alingsås byggs ut till fyrspår nu för persontrafikens, företagens och beredskapens skull.

Fru talman! Väl fungerande färjetrafik till och från Gotland är livsviktigt för invånarnas och näringslivets transportbehov samt för vår beredskap. Där är prisbilden viktig. Det nya avtalet, som gäller från 2027 till 2035, speglar detta. Destination Gotland kommer att fortsätta att genomföra transporterna. Vi har också gett Trafikverket i uppgift att undersöka om staten ska äga färjorna efter 2035.

Tillgången på svenskt sjöfolk har minskat. Det är bekymmersamt när vi ser fler inregistreringar och fler som vill segla under svensk flagg. Alla de positiva åtgärder regeringen har vidtagit för sjöfarten har fått uppmärksamhet. Det är glädjande att fler nu söker till sjöfartsutbildningarna, inte minst sjöbefälsutbildningarna, på Chalmers och Linnéuniversitetet. Regeringen har också justerat behörighetskraven för att fler ska kunna få behörighet att köra mellanstora fartyg i Sverige.

Fru talman! Sjöfarten står för 3 procent av klimatutsläppen globalt, med en ökande trend. EU har gått före och beslutade i början av den här mandatperioden om klimatpaketet Fit for 55 med fyra styrmedel som har stor påverkan på sjöfarten: utsläppshandelssystemet ETS, som ska vara helt genomfört i år, ett förändrat energiskattedirektiv där skattefriheten för sjöfartsbränslen togs bort 2023, en ökande reduktionsplikt genom FuelEU Maritime och krav på infrastruktur för alternativa bränslen och el.

Vi liberaler välkomnar att det nu blir konkurrensneutrala regler i hela EU. Även detta stärker konkurrenskraften hos den svenska sjöfartsbranschen, som ligger långt fram i klimatomställningen. Regeringen har också åtgärdat miljöfrågan att tvättade avgaser förs ned i havet och förorenar de marina ekosystemen. Från och med den 1 juli 2025 är öppna fartygsskrubbrar förbjudna, och från den 1 januari 2029 förbjuds alla skrubbrar som släpper ut vatten på svenskt sjöterritorium.

Alla de frågor jag tagit upp låg på bordet för den socialdemokratiska regeringen förra mandatperioden, utan resultat. Det är denna regering med samarbetsparti som har vidtagit en lång rad åtgärder för att underlätta för den svenska sjöfarten – för företagens, klimatets och landets beredskaps och välstånds skull.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut och avslag på alla motioner.

(Applåder)

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Jag tycker att det är jätteviktigt att vi jobbar tillsammans med Finland i dessa frågor eftersom vi har samma problem, även om de svåra problemen egentligen ligger på den finska sidan på grund av drivis och sådant. Men vi har stora problem i Sverige när det gäller framför allt Norrlandskommunerna.

Vi har ett jättestort behov; vi behöver egentligen byta ut alla fyra isbrytarna. Det kostar väldigt mycket pengar, och därför ska vi enligt infrastrukturplanen från Trafikverket gå in och finansiera två stycken. Det finns behov av fyra stycken, och därför är det viktigt att vi fortsätter att ha en dialog med Finland för att se hur vi kan upphandla.

Det finns olika sätt att göra detta. Man kanske upphandlar en men har option på flera. Det är oerhört viktigt att man då kan utnyttja optionen och att det finns pengar för fler fartyg. Nu har vi pengar till två, och därför är det viktigt att fortsätta diskussionerna med Finland för att se om vi kan gå vidare och finna gemensamma områden.

Det handlar också om den tekniska specifikationen för isbrytarna. Där kan man hitta gemensamma delar och utbyta erfarenhet. Finland har jättelång erfarenhet också av att bygga dessa båtar, och det är därför viktigt att fortsätta dialogen.

Fru talman! Som jag nämnde i min förra replik har vi ett utbyte av de tekniska specifikationerna för hur dessa isbrytare ska fungera. Många krav är gemensamma. Då måste man ta till vara den kompetens som finns i Finland, och i Sverige, och de erfarenheter som vi har av att bryta is.

Framåt ser vi att vi behöver upphandla två isbrytare till. Därför måste den här dialogen fortsätta. Täcker man alla behov med alla de fartyg som finns i Östersjön? Kan vi göra vissa upphandlingar och Finland vissa andra? I och med att vi har ett så bra utbyte med Finland vill man se att alla de här båtarna tillsammans täcker alla de behov som finns i Östersjön.