Elisabeth Svantesson

Fru talman! Svaret är att det under denna tid med hög inflation egentligen inte har blivit bättre för någon. Låt oss börja där. Hög inflation har gröpt ur sparkapital och löneutveckling och gjort alla fattigare. Naturligtvis har särskilt de som redan innan hade små marginaler fått det ännu tuffare.

Därför är det ganska enkelt för mig att förklara vad regeringen gör. Vi ärvde en inflation på 9-10 procent och har gjort allt vi kan för att bekämpa den. Eftersom vi såg att hushållen drabbades väldigt hårt har vi stöttat dem under tiden. Vi fortsätter nu att stärka köpkraften för hushåll, egentligen oavsett hur hushållen ser ut.

I grund och botten har den som jobbar förlorat mest, vilket också Mikael Damberg var inne på. Vi har indexeringar för många av våra bidragssystem och ersättningar, från försörjningsstöd till garantipension och mycket annat, medan de som har låga inkomster inte har fått någon kompensation. Det är därför vi nu har sänkt skatten två år i rad, och jag hoppas att vi ska kunna göra det fler gånger. Det är också därför vi har sänkt drivmedelspriserna genom både reduktionsplikt och skatt. Detta är viktigt, liksom att vi förlängde tillägget i bostadsbidraget.

Mikael Dambergs fråga är dock väldigt relevant. Det finns många grupper som har kämpat och fortfarande kämpar. Jag vill särskilt lyfta en grupp som kanske är en av de allra mest utsatta. Den är inte störst, men den är väldigt utsatt. Det är de som haft det jag nämnde tidigare, nämligen sjukpenning i särskilda fall. Där har man inte haft någon höjning på väldigt många år. Nu har vi gjort en höjning med ungefär 40 procent, om jag inte minns fel. Detta är en grupp där inga ersättningar har indexerats men där man nu får en stor skillnad mot tidigare. Det tyckte jag var väldigt viktigt att göra, just därför att detta är en grupp, ofta med barn, som har det väldigt tufft.

Mitt mål är självklart att stärka alla hushåll, att göra Sverige och svenskarna rikare, att se till att vi får bättre tillväxt och att se till att vi fortsätter stötta hushållen och stärka deras köpkraft. Det arbetet har inte slutat; det har bara börjat.

Fru talman! Mikael Damberg har frågat mig om jag har genomfört en analys av vad som blivit bättre för de barnfamiljer som har det tufft och om jag kan redogöra för resultatet av analysen. Mikael Damberg frågar också på vilka grunder jag och regeringen har fattat beslutet att svensk ekonomi gynnas mer av sänkta skatter för höginkomsttagare än av att pengar riktas till vanliga hushåll, bland annat genom att säkerställa att det särskilda bostadstillägget för utsatta barnfamiljer permanentas.

Regeringens politik har främst gynnat dem med låga och medelhöga inkomster under mandatperioden; det visar analysen i höstens budgetproposition. Vi har som mål att bygga ett rikare och tryggare Sverige för alla i samhället. Därför behövs tillväxtreformer och reformer som stärker hushållens köpkraft, vilket också är regeringens prioriteringar i 2025 års budget. Det är endast en växande ekonomi som kan bära framtidens välfärd och högre löner.

Vi sänker skatterna på arbete och pension för främst låg- och medelinkomsttagare och tar bort de högsta marginalskatterna för att öka drivkrafterna till arbete, utbildning och ansträngning på jobbet. Bland andra Riksrevisionen bedömer att den sänkta marginalskatten ökar skatteintäkterna. Detta är reformer som gynnar den långsiktiga tillväxten, som leder till att fler kommer i arbete och som stärker människors möjligheter till egen försörjning.

Sänkta skatter på arbete och pension innebär samtidigt att vi stärker hushållens köpkraft - en viktig åtgärd för att kompensera löntagare som fått se sina reallöner minska till följd av den höga inflationen. En familj med en polis och en sjuksköterska får exempelvis 9 000 kronor mer i plånboken 2025 jämfört med 2024. Samtidigt har sjukersättning och många andra ersättningar räknats upp med inflationen, till skillnad från lönerna. Regeringen gör även ytterligare satsningar för att stärka de mest utsatta hushållen genom att förlänga det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag och höja sjuk- eller rehabiliteringspenningen i särskilda fall samt boendetillägget.

Samtidigt genomförs stora satsningar på infrastruktur. Vi har lagt fram den största forsknings- och innovationspropositionen någonsin, och vi genomför skatteförändringar som gör det enklare att driva företag. Politik handlar om prioriteringar, och regeringen prioriterar att bygga ett rikare och tryggare Sverige för alla grupper i samhället.

Fru talman! Tack än en gång, Mikael Damberg, för en viktig fråga! Jag måste bara konstatera att jag inte riktigt tar åt mig av detta med ett haveri kring energipolitiken eftersom vi ärvde ett läge med nedlagda kärnkraftsreaktorer som nu gör att Sverige har för lite el och för lite effekt vid vissa tidpunkter. Men jag släpper det nu.

Det är otroligt viktigt att förstå att världen är osäker. Det är viktigt att förstå att väldigt många människor har tappat köpkraft. Det är därför vi från första stund i den första budgeten gjort mycket för att stötta hushållen. Det gäller allt från elstöd till sänkt skatt flera gånger om på både drivmedel, arbete och pension. Jag är säker på att vi hade haft en betydligt svårare situation utan det här.

Vi tror att det kommer att vända. Jag är inte en allmän optimist, men allting pekar på att det är så. Om man får tro IMF, som också är hyfsat duktiga på att göra prognoser, kommer Sverige under detta år att ha en utveckling med en tillväxt i ungefär samma nivå som USA:s. Det är långt bättre än både Tysklands och Frankrikes. Det återstår att se, men vi gör vad vi kan för att hushåll ska känna sig trygga. Räntorna går nu ned, löneökningarna kommer och skatterna sänks - bland annat. Vi tror att detta kommer att ge resultat och framför allt sätta fokus på det långsiktiga.

Sverige ska vara, och är i många fall, väldigt produktivt. Vi ska vara ännu mer produktiva så att Sverige blir det absolut rikaste land man kan vara och allt detta välstånd kommer många fler till del.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag tackar för flera kloka insikter.

Vi kan börja med tillväxten, som jag vet att vi båda tycker är viktig på både kort och lång sikt. För oss handlar det såklart om att se till att ekonomin nu kommer igång så snabbt som möjligt. Precis som jag sa tidigare vet vi inte exakt hur konsumenter i Sverige eller andra länder reagerar. Uppenbarligen konsumerade man i början, och det tog ett tag innan man höll tillbaka. Nu är det lite tvärtom.

Eftersom vi inte har gjort det här, då det inte har varit så här på 30 år, vet vi inte exakt hur dagens konsumenter reagerar. Hittills har många prognoser legat nära utfallet, så jag känner mig trygg med det. Men återigen: Osäkerheten har aldrig varit så här stor, i alla fall inte på väldigt länge, och det är också en del av prognoserna.

På längre sikt handlar det om att få igång tillväxten, och det är kanske allra viktigast. Det som vi gör och har gjort i våra tre budgetar handlar om att få igång ekonomin, stötta hushållen och sänka skatten för alla, vilket vi gjort två år i rad, men också om att göra det som är långsiktigt viktigt för ökad tillväxt. Det handlar som vi vet om marginalskatter, infrastruktur, utbildning, energisystem och mycket annat. Man kan alltså göra två saker samtidigt.

Jag ska ärligt säga att vi i grund och botten har ganska lika budgetar men också lite olika inriktningar när det gäller stöd till hushållen. Tror jag att Socialdemokraternas budget hade gjort stor skillnad för utfallet i prognosen? Nej, det tror jag inte. Jag ser att de insatser vi nu har gjort är väl avvägda och viktiga på både kort och lång sikt. Där kommer dock de lärde - i det här fallet vi två - att tycka olika, men det är precis som det ska vara.

Jag ser att det vi gör nu har stor nytta för människor. Det stöttar dem. Det kommer att göra att ekonomin vänder i Sverige, och det kommer också att stärka den långsiktiga tillväxten, som jag har väldigt mycket för ögonen.

Jag ska säga något kort om industrin, där fokus verkligen har varit brutalt närvarande under de här åren. Vissa delar av svensk industri som exporterar har gått väldigt bra. Vissa sektorer eller delar av världen har inte varit så påverkade av det som har hänt de senaste åren, medan andra har det väldigt tufft.

Framför allt är det, som Mikael Damberg säger, många som nu är oroliga för vad som händer i Tyskland och andra delar av Europa. Vi har naturligtvis nära samtal, och vi vet att svenska företag på många sätt är väldigt konkurrenskraftiga. De efterlyser mer regelförenkling i EU, de efterlyser ett väl fungerande energisystem och de efterlyser kompetensförsörjning och att det fortsatt ska gå att ta hit exempelvis människor som är högkvalificerade. Här jobbar vi nära och gör allt vad vi kan för att bistå på olika sätt.

Vi har alla ett och samma mål. Jag är helt övertygad om att vi i den här riksdagen vill att det ska gå bra för svenska företag och att svenska jobb ska bli fler och inte färre. Det finns därför mycket att göra, och vi gör också mycket just för att förenkla och förbättra för de företag som det nu gäller.

När det till exempel gäller Donald Trump och handelshinder har jag påpekat många gånger de senaste månaderna att det självklart är dåligt för svenska företag och alla andra företag om tullarna höjs. Men det är också väldigt dåligt att många länder i Europa och EU har så låg produktivitet. Det förstärks dessutom såklart om vi också får högre tullar.

Vi måste ta tag i våra egna problem på bred front i Europa och jobba med de olika delarna. Det gäller till exempel en kapitalmarknadsunion, regelförenklingar och ett energisystem som fungerar. Det gynnar svenska företag och alla andra företag i EU. Där sätter vi in ett stort tryck.

Fru talman! Jag tackar för interpellationen. Det är trevligt att ses så här och tala om ett ämne som är svårt och mycket viktigt, nämligen bedömningar av ekonomin.

Jag vet att Mikael Damberg som tidigare finansminister vet att det här är något som man, så att säga, inte snyter ur näsan. Det finns en stor kompetens runt om på våra myndigheter och på Finansdepartementet, där man just nu jobbar febrilt med att hela tiden kalibrera och ta fram så bra prognoser som det bara är möjligt.

Låt mig stanna där. Det blir kanske lite tekniskt nu, men jag ska lägga en minut på detta. En prognos handlar om siffror, det vill säga att man gör en bedömning av arbetsmarknadsläget, tillväxten och mycket annat, men en prognos handlar också om osäkerheten och hur stor man bedömer att den är.

När det gäller den delen, som jag har nämnt på varje pressträff som jag har haft, kan man konstatera att osäkerheten bara blir större och större. Det är inte bara vi i Sverige som ser detta, utan det är verkligen så. Det var länge sedan det var så komplext att göra prognoser, av flera skäl som jag vill nämna.

Det första är höginflationsmiljön. Nu lämnar vi en miljö som vi inte har haft på 30 år, och hushållen reagerar inte exakt på samma sätt i dag som man gjorde då. Jag träffade IMF i dag på Finansdepartementet, och alla brottas nu med hur konsumtionen kommer att utvecklas i olika länder. Det var det första.

Det andra är att det är mångfasetterat. Vi har ett krig i vårt närområde, energisystem som inte fungerar som de ska och så vidare. Detta gör också att osäkerheterna är stora.

Det tredje som kan adderas är den politiska osäkerheten i många länder, som Mikael Damberg var inne på. Det handlar inte bara om strukturella problem, till exempel i Tyskland och deras ekonomi, utan också om regeringsutmaningar. Nu när vi behöver Frankrike och Tyskland som mest hoppas vi att de så snart som möjligt kan komma fram till en stabil politisk konsensus. Det vore bra för hela Europa.

Det är självfallet inte lätt att göra prognoser, men jag skulle säga att vi i Sverige har duktiga prognosmakare. Jag vet inte om det är någon som träffar exakt rätt någon gång, men min bedömning är att våra svenska prognoser ligger i linje med många andra.

Sedan får man hela tiden revidera prognoserna utifrån utfallet, för man vet inte exakt hur exempelvis svenska hushåll reagerar på räntesänkningar eller skattesänkningar. Det får vi se här nu under året. Dessutom handlar det såklart om vad som kommer att hända i den tyska ekonomin.

Det finns två ganska stora variabler. Vi har just nu en inhemsk lågkonjunktur som beror på hög skuldsättning och höga räntor. Vi ser ändå optimistiskt på det. Sedan har vi en osäkerhet i Europa - i Tyskland och på många andra ställen.

Jag vet inte om det är någon som har frågat om det, men den budget som vi har lagt fram är väl avvägd i det läge vi nu befinner oss i. Vi har ett starkt utrymme att göra mer om det behövs. Det kommer en vårproposition och en vårbudget lite längre fram, och vi följer självfallet utvecklingen noga.

Det är ändå glädjande att statsfinanserna är starka, en bild som jag vet att vi delar, och det finns möjlighet att göra mer om så krävs.

Fru talman! Mikael Damberg har frågat mig om regeringen varit för optimistisk i sina prognoser för svensk ekonomi i ljuset av utvecklingen i tysk industri. Han har även frågat mig hur jag och regeringen ska minska risken för att omvärldsläget får stora effekter för svenska företag och svenska jobb.

Sverige är i en lågkonjunktur. Hög inflation och höga räntor har satt sitt avtryck på både Sveriges och euroområdets ekonomier. Hushållskonsumtionen och investeringarna har utvecklats svagt, och svensk bnp har stagnerat sedan slutet av 2021. Samtidigt har arbetslösheten ökat. Inflationen har kommit ned under inflationsmålet, men det finns fortsatt utmaningar.

En sådan utmaning är läget i den tyska industrin, som är av stor betydelse för vår export. Tyskland brottas tyvärr inte bara med konjunkturella problem utan även med strukturella problem. På kort sikt syns ingen ljusning i industrikonjunkturen, vilket framgår i indikatorer som inköpschefsindex. Däremot väntas räntorna fortsätta sjunka, vilket bedöms stötta industrin framöver.

Den tyska industrin brottas dessutom med utmaningar av mer strukturell karaktär, som rekordhöga energipriser och hård konkurrens från Kina i bilindustrin. Utöver detta har den geoekonomiska osäkerheten ökat, med hot om handelskrig, samtidigt som det är regeringskris.

Tyskland är vår största handelspartner, och vår export dit har minskat. Läget i svensk ekonomi är fortsatt osäkert. I Finansdepartementets prognosuppdatering i december 2024 reviderades bnp-tillväxten ned något jämfört med prognosen i budgetpropositionen för 2025. Detta beror på lägre inhemsk efterfrågan och en mer osäker omvärld med ökad geoekonomisk osäkerhet.

En stor skillnad mellan Sverige och flera av de euroländer som nu är hårt pressade är dock att Sverige har starka statsfinanser. Det ger oss handlingsutrymme att agera om ekonomin kraftigt försämras. Den möjligheten är begränsad för alla de länder som redan har rekordstora underskott och skulder.

Regeringen har i budgetpropositionen för 2025 stöttat hushållen och samtidigt genomfört viktiga strukturella reformer för att Sverige ska stå väl rustat för att möta framtidens utmaningar. Det är så vi bygger Sverige både rikare och tryggare.

Fru talman! Jag vill tacka ledamöterna för debatten. Det är otroligt viktigt, även för dem som lyssnar, att lyfta fram den problematik som finns runt om i vårt land, där människor med olika motiv utnyttjar och bedrar våra gemensamma system. Det kan handla om skattepengar eller välfärdstjänster.

Detta är en fråga vi kommer att fortsätta arbeta med. Jag kommer att jobba varje dag och göra allt jag kan för att täppa till de hål som finns - genom Utbetalningsmyndigheten, genom mer resurser till de myndigheter som nu jobbar väldigt hårt mot de kriminella, genom att ta brottsvinster, genom en folkräkning och genom mycket annat. Vi ser nu också över frågan om att biometri ska kunna sparas. Dessa saker, fru talman, är några väldigt viktiga delar i detta.

Jag tackar för debatten. Vi kanske återkommer i frågan men hoppas att vi inte behöver göra det. Vi ska göra allt vi kan för att strypa detta, men det kan dröja ett tag. Vi kanske återkommer.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag tackar båda interpellanterna för inläggen.

Är det någonting som bekymrar mig är det att barn skjuter barn och att det sprängs runt om i Sverige. Helt oskyldiga människor drabbas hårt. Vi vet att en drivande faktor bakom detta är den kriminella ekonomin, och därför har jag från dag ett i det här jobbet arbetat väldigt hårt tillsammans med justitieministern för att ordentligt täppa till varje litet hål där det nu rinner ut pengar.

Man börjar ju alltid med det som är de största problemen, och man börjar alltid med det som i någon bemärkelse är enklast. Ibland finns det målkonflikter, som när det gäller revisionsplikten. Jag kommer tillbaka till den. Men steg för steg gör vi det som ingen annan regering har gjort.

Låt mig säga följande: På två år - jag nämnde siffran förut - har vi exempelvis åstadkommit informationsutbyte. Det lät på interpellanten som att det är en ganska liten sak, men det är en av de viktigaste åtgärderna som vi nu går vidare med. Alla myndighetschefer - hos polisen, Skatteverket och alla andra - har ropat efter det.

Fru talman! Jag ska berätta om ett möte som jag hade ganska tidigt när jag var minister. Jag kom då in i ett rum med många just myndighetschefer, som själva hade organiserat sig under ett par år för att verkligen arbeta tillsammans mot den kriminella ekonomin. Jag fick med mig en lista därifrån. Det var en lista som mycket kloka myndighetschefer lämnade till mig och justitieminister Gunnar Strömmer. Den listan, tillsammans med annat, jobbar vi väldigt hårt med just nu. Vi jobbar mellan departementen och kammar igenom allt som behöver göras för att strypa den kriminella ekonomin.

Då kommer vi till de två frågorna, och jag börjar med rut och rot.

Självklart är allt fusk med skattepengar lika dåligt. Det är väl alldeles självklart. Nu har vi tagit emot utredningen, och vi ska gå igenom förslagen. Vi har dock även gått vidare med förslaget om Fskattsedeln. Underskatta inte detta med Fskattsedeln i kombination med att man nu får utbyta information; det är otroligt viktigt för att komma åt fusket!

Det här handlar ofta om människor som utnyttjas, ibland i trafficking och ibland på sätt som inte är fullt så illa som trafficking även om människor utnyttjas på olika sätt. Vi måste komma åt det av så många skäl. Konkurrensen snedvrids, och därför går vi vidare - till exempel med Fskattsedeln, och vi jobbar nu också med den utredning vi har tagit emot.

När det gäller revisionsplikten delar jag helt interpellantens bild av att det är ett problem. Men ibland har vi också avvägningar att göra. Jag vet att Socialdemokraterna under åtta år inte gjorde någonting åt detta. Jag har respekt för det, eftersom det är en svår fråga. Men man gjorde ingenting på åtta år.

Å ena sidan vill vi att det ska vara lätt att driva företag, men å andra sidan vill vi inte att det ska vara lätt att vara kriminell. Därför har vi att göra den där avvägningen, och där har vårt förstaval inte varit att förändra revisionsplikten. Men som jag sa: Den hade inte sett ut så i dag om den inte hade ändrats 2010. Vi hade inte gått vidare på det sättet. Det är mycket som är annorlunda nu. Jag tycker att man kan erkänna det, och jag gör det.

Här har vi målkonflikter, och vi jobbar just nu även på annat sätt för att komma åt att de grovt kriminella sitter runt om i Sverige eller utomlands och driver företag som på papperet ser ut att vara helt hederliga men där man egentligen tömmer våra välfärdssystem på olika sätt och lurar äldre. Man lurar våra system. Det ska vi komma åt. Med de verktyg som nu har börjat ta form och som har börjat gälla har jag gott hopp om att vi kan skruva åt detta.

Vi kommer också att göra mer, för vi är inte nöjda och inte klara. Jag hoppas också att Socialdemokraterna ska börja rösta lite mer med oss och lite mindre mot oss när det gäller straffskärpningar på det här området och många andra områden.

Fru talman! Tack till båda interpellanterna för två väldigt viktiga frågor. Jag vill hedra Hanna Westerén, som bad om ursäkt för att hon citerade sig själv. Det gjorde hon helt rätt i - alltså i att citera sig själv!

Jag delar kanske inte den bild Peder Björk har av att det här är väsensskilda frågor. Det är precis vad de inte är, och ledamöterna vet väldigt väl att det här är två sidor av ett mynt som tyvärr har alldeles för många sidor och där vi ser att den organiserade brottsligheten växer på olika sätt.

Låt det inte finnas något som helst tvivel om att en av den här regeringens absolut viktigaste prioriteringar är att strypa kranarna till den kriminella ekonomin.

Jag fick en fråga om vad vi har gjort, och det sades att vi inte har tagit dessa frågor på allvar. Låt mig bara nämna några saker som har skett på två år. Vi har ökat anslagen och kraftsamlat resurser hos Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten. Vi har inrättat en utbetalningsmyndighet. Vi har stärkt Tullverkets befogenheter så att man har helt andra verktyg. Vi kommer nu med förslag om att kriminalisera utförsel av stöldgods.

Vi genomför en folkräkning, och vi har aldrig haft en så bra bild över befolkningen i Sverige som vi har just nu. Detta ledde också till att Skatteverket i alla dessa arbeten avskrev tiotusentals människor som var korrekt folkbokförda.

Vi utreder också biometri, alltså hur fingeravtryck ska kunna sparas och användas på fler sätt, till exempel i folkbokföringen. Bit för bit och steg för steg tar vi tag i de problem som finns, och som har funnits, för att verkligen strypa kranen. Det är en prioriterad uppgift.

Det finns alltid många olika politiska förslag man måste överväga. Vi har övervägt många. Jag nämnde några saker vi har gjort.

När det gäller revisionsplikten vill jag svara kort på det. Om vi hade kunnat backa tillbaka till 2010 tror jag inte att vi hade gjort samma sak i dag eller att den hade haft samma bestämmelser. Men som det ser ut nu ska man fråga sig vad som är kostnad och nytta. När det gäller det har vi också gjort en noggrann analys och haft samtal med både Skatteverket, företagare och andra.

Vi ser att det här inte är tillräckligt effektivt. Vi jobbar på andra sätt nu, till exempel inom Skatteverket, för att gå vidare med förslaget om Fskatt - det vill säga att det ska bli svårare att återkalla det. Detta är ett väldigt viktigt verktyg som på många sätt kommer att hjälpa Skatteverket.

Vilka effekter detta får för Skatteverket är kanske inte den fråga jag ställer mig varje dag. Jag ställer mig frågan hur vi kan strypa kranarna så att dessa gäng inte har pengar. Det är ju det som göder mördandet, dödandet, våldet och sprängningarna. Hur skruvar vi åt de kranarna?

Ett sätt är just genom att göra det svårare att använda företag som brottsverktyg. Där delar jag helt interpellanternas bild. Ett sätt att göra det är att använda Fskattsedel och se till att det blir lättare nu för Skatteverket.

Det är dock inte Skatteverket som står i fokus här, utan det är alla svenskar som nu drabbas av det brutala våldet. Vi vill inte lämna över detta till nästa generation.

Vi har en nära relation till Skatteverket. De ska få de resurser de behöver för att göra sitt jobb. Vi har också nära samtal om vilka verktyg som är effektiva.

Jag får återkomma till arbetslivskriminaliteten eftersom jag ser att min talartid springer iväg, men det är ju en otroligt viktig fråga. Jag vill säga att vi under den här regeringen har sett till att myndigheter får dela information med varandra. Det har de inte fått förut. Detta gör att vi kan komma åt kriminaliteten. Det är otroligt viktigt.

Den andra frågan som interpellanten var inne på gällde rut- och rotarbete. När det gäller den utredning vi tog emot, och som vi remitterat, kom remissinstanserna in med svar i december. Vi arbetar för fullt med detta just nu och kommer att återkomma när vi har bestämt exakt hur och vad vi ska gå vidare med i den utredningen.

Fru talman! Hanna Westerén har frågat mig vad jag och regeringen avser att göra för att rut- och rotavdragen inte ska göda arbetslivskriminalitet samt om vi kommer att vidta åtgärder för att stärka kontrollen och ställa ytterligare krav på de företag som använder dessa avdrag. Peder Björk har frågat mig vilka konsekvenser jag bedömer att det får för Skatteverket när mindre aktiebolag inte omfattas av revisionsplikten. Han har också frågat mig om jag avser att ge Skatteverket i uppdrag att utreda konsekvenserna av att regeringen valde att inte gå vidare med att återinföra revisionsplikt för mindre aktiebolag.

Regeringen genomför just nu en kraftsamling för att strypa den kriminella ekonomin. Anledningen är att det är pengar som göder gängen och den organiserade brottsligheten. Det handlar om flera insatser - vi genomför bland annat en folkräkning. Vi gör det enklare att ta gängens brottsvinster, stärker våra myndigheters befogenheter och motverkar att företag används som brottsverktyg.

En viktig del i kraftsamlingen mot den kriminella ekonomin är att bekämpa arbetslivskriminalitet, inte minst inom rot- och rutsystemet. Här har regeringen genomfört förslag som gör det lättare för myndigheter, akassor och kommuner att utbyta information och därmed genomföra fler gemensamma kontroller mot arbetslivskriminalitet. Regeringen har också remitterat betänkandet från 2022 års skatteförfarandeutredning, som innehåller flera förslag som effektiviserar Skatteverkets kontrollmöjligheter av företag som genomför rot- och rutarbete.

När det kommer till revisionsplikten skulle ett återinförande för små företag innebära tydligt negativa konsekvenser för Sveriges näringsliv samtidigt som det inte är säkert att det skulle vara en träffsäker åtgärd. I en internationell jämförelse är också de svenska kraven på revisionsplikt redan högt ställda. Regeringen har därför beslutat att revisionsplikten inte ska återinföras för små företag.

För att motverka att företag används som brottsverktyg genomför regeringen i stället andra åtgärder. I budgetpropositionen för 2025 lämnades exempelvis förslag om förändringar på Fskattens område. Bland annat införs ett nytt hinder för godkännande för Fskatt och en ny grund för återkallelse av Fskatt för den som inte har följt ett beslut om återbetalning av felaktigt utbetalat belopp i samband med rut- och rotarbeten. Det kommer att bli ett effektivt verktyg både i arbetet med att motverka att företag används som brottsverktyg och för att stoppa arbetslivskriminalitet vid rut- och rotarbeten.

Herr talman! Jag tackar för interpellationen.

Vi har tidigare under dagen pratat om att det är väldigt många som har det tufft på grund av konsekvenserna av den höga inflationen. Även om den nu har dämpats är priserna fortfarande höga. Därför har de tre budgetar som vi lagt på riksdagens bord och som det även fattats beslut om innehållit stöd och stöttning till hushållen. Det handlar bland annat om det förhöjda och förlängda bostadstillägg som regeringen jobbat med i flera budgetar för att nå och hjälpa dem som har det allra tuffast. Det handlar om barnfamiljer och ofta om ensamstående kvinnor. Regeringen ser också till att människor som har låga inkomster och inga andra ersättningar får skattesänkningar. De har inte fått någon kompensation tidigare men får nu stärkt köpkraft.

Jag har nämnt tidigare att den förändrade reduktionsplikten har gjort drivmedel som till exempel diesel betydligt billigare. Det gör också att många personer som har sjuk- eller aktivitetsersättning, alltså den grupp vi lyft fram, får en något lättad börda. Med det sagt: Jag vet att det är tufft. Det är oerhört tufft. Därför har vår politik från första dagen handlat om att pressa ned inflationen och stötta hushållen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag kan ge ett exempel på en alldeles särskild grupp som under väldigt många år inte har fått någon höjning. Det handlar om dem som har sjuk- eller rehabiliteringspenning i särskilda fall. Nu höjer vi deras ersättningar. Det innebär att en ensamstående person med två små barn och en boendekostnad på 10 000 kronor får ungefär 3 000 kronor mer i bidrag varje månad.

Herr talman! Det är viktigt att våra system hjälper dem som har det allra tuffast. För att ekonomin ska växa och vi ska få resurser till både försvar, polis, rättsväsen, välfärd med mera och dessa system måste vi se till att komma ur lågkonjunkturen och få ekonomin att växa. Vi har haft fokus på att stärka hushållens köpkraft.

Herr talman! Det är en tuff tid. Steg för steg fattar vi beslut för att stärka och underlätta för hushållen. Vi återkommer i fler budgetar längre fram, men den budget riksdagen den här veckan fattat beslut om och som stärker hushållen börjar gälla om bara några dagar.

Herr talman! Jessica Rodén har frågat mig hur regeringen avser att arbeta för att minska de ekonomiska ojämlikheterna i Sverige och skapa ett mer jämlikt samhälle. Hon har även frågat mig vilka konkreta åtgärder regeringen är beredd att vidta inom sitt ansvarsområde för att förbättra den ekonomiska situationen för personer med sjukersättning och alla som är beroende av våra sociala trygghetssystem som i dag inte kan leva ett värdigt liv på sina inkomster.

Regeringen har som fokus att bygga ett rikare och tryggare Sverige för alla i samhället. Endast en växande ekonomi kan bära framtidens välfärd. Vi blir gemensamt rikare och får mer skattepengar att spendera på skola, sjukvård och omsorg. Samtidigt behöver även hushållen kompenseras för inflationen.

Regeringens budget för 2025 prioriterar därför tillväxtreformer samtidigt som den stärker hushållens ekonomi. För att öka tillväxten gör regeringen historiska satsningar på forskning och infrastruktur och stärker antalet utbildningsplatser inom den yrkesinriktade utbildningen. Samtidigt sänker vi skatten för främst låg- och medelinkomsttagare genom ett förstärkt jobbskatteavdrag och tar bort de högsta marginalskatterna för att öka drivkrafterna till arbete, utbildning och ansträngning på jobbet.

Sänkta skatter på arbete och pension innebär samtidigt att vi stärker hushållens köpkraft, en viktig åtgärd för att kompensera löntagare som fått se sina reallöner minska till följd av den höga inflationen. En familj med en polis och en sjuksköterska får exempelvis 9 000 kronor mer i plånboken 2025 jämfört med 2024. När det kommer till sjukersättning och många andra ersättningar har de räknats upp med inflationen, till skillnad från lönerna. Regeringen gör dock ytterligare satsningar för att stärka de mest utsatta hushållen genom att förlänga tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag och höja beloppet för dem som får sjuk- eller rehabiliteringspenning i särskilda fall samt för boendetillägget. Det är viktiga steg för att bygga ett rikare och tryggare Sverige för alla grupper i samhället.

Herr talman! Väldigt kortfattat: Som jag sa styr regeringen självklart riket, och vi har myndigheter som gör det de fått i uppdrag att göra. I det här fallet har man en instruktion om att finnas runt om i landet där man ser att det behövs.

Just Skatteverket är en av de myndigheter som har ett väldigt högt förtroende, som jag sa. De har en hög grad av digitalisering, och ändå finns de på 47 platser. Man kan absolut ha synpunkten att de borde finnas på fler platser, men det handlar också om att använda varje skattekrona på bästa sätt och så effektivt som möjligt. När det gäller just Skatteverkets ledning vill jag säga att jag har väldigt stort förtroende för att de gör precis det som är bäst.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Generellt håller jag såklart med om att man ska kunna bo och verka i hela landet. Jag vill nämna att regeringen gör flera saker i budgeten när det gäller detta. Till exempel satsade vi i vår första budget över en halv miljard kronor för att stötta bredbandsutbyggnaden i hela landet så att man faktiskt kan driva företag, ha kontakt med myndigheter och mycket annat. Nästa år satsar vi dessutom pengar för att stärka det civila samhällets förutsättningar att arbeta för hållbar regional utveckling och landsbygdsutveckling. Allt det här är till för att öka möjligheterna att bo överallt.

Jag vet att vi i alla fall har en lundensare i salen, men jag ska inte ta en debatt eller ställa frågan till arbetsmarknadsministern om just detta. Han får svara på frågor om annat sedan, men jag har alltså förtroende för Skatteverkets ledning. Regeringen styr absolut myndigheterna, men i den här frågan kommer jag inte att fortsätta. Jag vill nu vara väldigt tydlig och säga att ledningen beslutar och att vi ser till att man ska kunna leva i hela landet.

På tal om Lycksele: Jag föddes för länge sedan på det lasarett som ju stängs titt som tätt på somrarna. Jag ska inte säga vilka partier som gör det, för jag ska inte göra just det här till en partipolitisk fråga, utan lämnar nu den här debatten och mina inlägg för den här gången.

Herr talman! Jag tackar ledamoten för interpellationen. Jag ska besvara några delar av det som sades.

Regeringen styr landets myndigheter, bland annat genom instruktioner. Till den som tittar på debatten och inte känner till detta kan jag säga att instruktionen är grundplattan för varje myndighet. Det finns en instruktion som säger vad som är viktigast för en myndighet att göra.

När det gäller Skatteverket är en av dessa delar, som jag sa, att man ska bedriva verksamhet på de platser där detta är motiverat utifrån myndighetens uppdrag. Det finns alltså i instruktionen. Det var det första.

Så till det andra. När det gäller legitimitet finns det nog knappt någon myndighet i Sverige som har så högt förtroende som Skatteverket. Jag tror att det beror på att de genom åren jobbat med service och digitalisering. De allra flesta av oss kontaktar Skatteverket via telefon eller digitalt, men självklart ska de också ha kontor. Det har de på 47 platser. Det tycker jag är ganska bra, med tanke på att myndigheten har digitaliserat så mycket av sin verksamhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är såklart alltid en avvägning när det gäller exakt var man ska finnas och inte finnas. Jag ska vara helt ärlig nu, och jag kanske retar upp lundensarna: 22 kilometer till Skatteverket är inte så jättelångt när man kommer från Lycksele, som jag gör. Jag har dock full förståelse för att lundensarna kan tycka att det är problematiskt, så jag ska inte ironisera över det. Min poäng är det som både Niklas Karlsson och interpellanten Adrian Magnusson var inne på: Man kan absolut styra genom regleringsbrev, och man kan ha en annan typ av styrning. Vi har ju också dialog hela tiden med myndigheterna. Just när det gäller det här tycker jag dock inte att det är min uppgift att styra. Det måste myndighetsledningen göra, och jag litar på den. Jag tror faktiskt att även Niklas Karlsson litar mycket på den, eftersom han träffar den ofta.

Med det sagt: De beslutar detta själva. Man kan alltid önska att alla myndigheter ska finnas på fler ställen, men interpellationen handlar om den här myndigheten, som jag ansvarar för. Jag tänker inte gå in i alla andra myndigheter som andra ministrar ansvarar för.

Herr talman! Adrian Magnusson har frågat mig hur jag ser på att Skatteverket spelar en roll i att bidra till att skapa statliga jobb i hela landet. Han har också frågat om jag och regeringen är beredda att vidta åtgärder i vår styrning av myndigheten för att se till att Skatteverket har kontor och arbetsplatser runt om i hela Sverige.

Jag har nyligen besvarat en skriftlig fråga från interpellanten i samma ämne.

Regeringens förvaltningspolitik bygger på att myndigheterna i stor utsträckning själva, utifrån de mål och uppgifter för verksamheten som riksdagen och regeringen fastställer, avgör hur verksamheten ska organiseras för att på bästa sätt tillgodose samhällets samlade behov. Detta innebär att det i stor utsträckning är myndigheterna själva som ansvarar för att besluta om sin organisation och den geografiska indelningen av sin verksamhet. Samtidigt är det viktigt att våra myndigheter finns på flera platser i Sverige, då statlig närvaro upprätthåller statsförvaltningens legitimitet och förtroende.

Skatteverket ska enligt sin instruktion bedriva verksamhet på de platser där detta är motiverat utifrån myndighetens uppdrag. Skatteverket finns i dag på 47 orter runt om i Sverige, och arbetet med lokalförsörjning är en viktig förutsättning för att kunna skapa en effektiv och ändamålsenlig verksamhet. Det är anledningen till att Skatteverket flyttar sin verksamhet från Lund till Malmö. Det är myndighetens ledning som är bäst skickad att avgöra hur organisationen ska utformas och var den geografiskt ska placeras för att skapa en effektiv och ändamålsenlig verksamhet.

Herr talman! Jag ska snart önska även Niklas Karlsson en god jul - helt personligen!

Först ska jag bara säga att jag ju är väldigt öppen. För några år sedan skrev vi artikeln om att vi ser behov av sänkta skatter på arbete, företagande och entreprenörskap, och nu gör vi steg för steg det vi sa. Jag hade gärna önskat mig en utsträckt hand från Niklas Karlsson och hans vänner som styrde då om de hade velat göra en stor skattereform. Men nu är vi där vi är, och vi jobbar på dag för dag för att göra Sverige rikare.

Då lämnar vi den biten, och jag säger i stället att jag verkligen önskar Niklas Karlsson en god jul. Jag vet att han och alla här inne kämpar för samma sak, nämligen att göra Sverige bättre. Vi vill göra det för människor, och vi gör det tillsammans med andra. Vi har lite olika ingångsvärden ibland, men i grund och botten är vi ändå samstämmiga kring många viktiga frågor. När jag är ute och reser i världen är jag stolt över det, och det säger jag från djupet av mitt hjärta. Det handlar om Ukraina, om försvaret och om att vi ska ha ett starkt välfärdssystem. Sedan kan vi tycka olika på marginalerna, men i grund och botten är vi samstämmiga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tackar för det här arbetsåret och önskar Niklas Karlsson en riktigt god och fridfull jul. Vi får se om det blir någon snö i vare sig Örebro eller Skåne - det visar sig!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Jag har definitivt inte ändrat politisk inriktning. Jag hade precis samma politiska inriktning när jag skrev den där artikeln med nuvarande statsministern som jag har i dag, nämligen att vi behöver förändringar i skattesystemet för att öka företagandet och göra det mer lönsamt att jobba och plugga.

Saken är den att det är precis det vi gör nu. Det var också det jag sa i början, på tal om transparens. Jag sa att jag har haft olika tankar om detta men att det är de behov av förändringar vi ser - som vi även såg då och som delvis finns kvar - som vi vill ta tag i. Vi ser nämligen att skatten på arbete i Sverige fortfarande är hög, bland de högsta i Europa, och vi ser att vi behöver göra mer för att fler ska vilja driva företag och för att företag ska stanna i Sverige så att jobben finns här.

Jag skäms alltså inte för att jag i dag säger att jag nu ser behovet av mindre skattereformer, eftersom vi gör mycket av det som vi skrev om precis just då.

Man undrar ändå lite grann. Jag är väldigt transparent när det gäller att berätta vad jag tycker att vi behöver göra i skattesystemet; jag är så att säga en öppen bok. Men vad vill Socialdemokraterna om det skulle bli en förhandling om en stor skattereform?

När man läser både Socialdemokraternas och samarbetspartiernas budgetmotioner ser man att väldigt mycket handlar om höjda skatter både på arbete och sparande. Vänsterpartiet vill till exempel höja skatten på alla inkomster över 45 000 kronor i månaden, vilket vi vet skulle göra att många lärare och sjuksköterskor fick mindre pengar i plånboken. När det gäller marginalskatterna, som jag har hört mycket om i debatterna här tidigare, verkar det inte finnas någon som helst öppenhet för en sänkning av marginalskatterna.

Man ska alltså inte sänka skatten på jobb, man ska inte sänka skatten på företagande och man ska inte sänka marginalskatterna. Jag har också läst mig till att man gärna vill införa en bolåneskatt.

Jag är öppen med vad jag ser att vi behöver göra för att få ett rikare Sverige. Min fråga är vad det är Socialdemokraterna skulle vilja göra i en stor skattereform som skulle ge fler jobb, öka drivkraften för studier och öka drivkraften för att jobba en timme extra?

Herr talman! Jag vill också tacka Niklas Karlsson för den här diskussionen. Det är uppfriskande att lyfta blicken och titta på de system som finns. Nu har både riksdagen och regeringen ansvar för att se över skattesystemen, och jag uppskattar därför verkligen diskussionen.

Frågan väcks titt som tätt, och jag har också tänkt på den vid många tillfällen. Precis som interpellanten sa finns många starka tankar och åsikter om att det behövs en ny stor skattereform.

Jag har ändå landat i att när den stora skattereformen genomfördes på 90-talet var läget annorlunda jämfört med hur läget är i dag. Dåvarande skattesystem var extremt komplicerat. Det fanns komplicerade undantag i systemet. Dessutom var nivåerna höga, och de hämmade investeringar, företagande och arbete. Där är vi inte riktigt i dag.

Jag kan hålla med Niklas Karlsson om att man ibland kan uppleva att efter skattereformen med de förändringar som gjordes har det uppstått något av en schweizerost, att vissa delar av skattesystemet inte riktigt håller ihop. Ärligt talat brukar jag tänka att Centerpartiet och Socialdemokraterna har hjälpts åt med detta, kanske mest det mindre partiet med många avdrag genom åren. Många av oss andra har väl varit med på den resan. Men visst finns det luckor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Varför ser jag inte behovet av en stor skattereform? Först och främst tror jag att vi har olika utgångspunkter. Det har vi också hört i en tidigare debatt i dag. Men jag anser att det behövs en serie av mindre skattereformer.

Vi behöver sänka skatten på arbete, så att den som jobbar får mer i plånboken och så att det lönar sig att plugga. Vi måste fortsätta att förenkla skattesystemet för företagare, och vi ska fortsätta att sänka de högsta marginalskatterna därför att vi ska uppmuntra det som jag var inne på tidigare, nämligen utbildning och entreprenörskap.

Här har vi redan levererat, som jag har nämnt tidigare. Vi har sänkt skatten på arbete i den här budgeten för i år och nästa år. En familj med en polis och en sjuksköterska får 23 000 mer 2025 jämfört med 2023. Vi sänker de allra högsta marginalskatterna. Vi sänker skatten på sparande, och vi har förenklat skattereglerna för företag. Samtidigt får fler experter sänkt skatt.

Alla dessa skatteförändringar leder till högre tillväxt på både kort och lång sikt - ofta på mellanlång och lång sikt. Till exempel ser vi nu också över 3:12-reglerna. Det är fråga om en serie av mindre skattereformer som jag tror är helt nödvändiga för att Sverige ska bli rikare framöver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Niklas Karlsson har frågat mig hur jag ser på behovet av en ny skattereform, hur jag ser på förutsättningarna för en sådan reform och om jag är beredd att ta initiativ för att inleda en översyn av hela skattesystemet.

Skattereformen som genomfördes i början av 90-talet var viktig för svensk ekonomi. Genom att skatten på arbete sänktes, kapitalbeskattningen förenklades och beskattningen blev mer likformig ökade Sveriges konkurrenskraft. Det bidrog till entreprenörskap, innovation och tillväxt, vilket har gjort Sverige rikare.

Sverige är i dag i ett annat läge. I grunden har vi ett väl fungerande skattesystem, och jag ser därför inte i nuläget ett behov av en stor skattereform. Däremot behövs en serie av skattereformer som, inom ramen för en ansvarsfull finanspolitik, ökar drivkrafterna för arbete, utbildning, företagande, investeringar och entreprenörskap. Sänkta skattekilar på arbete och investeringar bidrar till ökad långsiktig tillväxt som kommer alla till del. Regeringen har därför sänkt skatten på arbete genom flera förstärkta jobbskatteavdrag. Även framöver behöver skattebördan fortsätta att minska.

Regeringen har därtill formulerat ett antal riktlinjer för de kommande årens skattepolitik. Det handlar om ett legitimt och rättvist skattesystem, goda förutsättningar för hög sysselsättning och tillväxt, effektiva ekonomiska styrmedel samt en generell och rättvist fördelad välfärd. Skattepolitiken bör utformas enligt vägledande principer som handlar om hållbara offentliga finanser, generella, tydliga och enkla regler, ett regelverk som är förenligt med EU-rätten samt beskattning i nära anslutning till inkomsttillfället.

Herr talman! Tack, Jytte Guteland, för debatten!

Jag ser och hör att väldigt många kämpar, och jag pratar med många som har det tufft. Det är just därför som det har varit viktigt att komma ur den tuffa situationen med hög inflation. Men precis som jag sa, även om det låter på er som om jag inte har sagt det många gånger redan, finns konsekvenserna av inflationen fortfarande kvar och är tuffa för många människor.

Det är därför som vi nu fortsätter att stärka köpkraften med skattesänkningar i olika delar. Det är också därför som vi på andra områden ser till att få igång ekonomin. En expansiv budget handlar alltså inte i grund och botten om skattesänkningar. Det är inte det som är expansivitet. Expansivitet betyder att man har stora underskott i lågkonjunktur för att få igång ekonomin.

Sedan kan man välja att göra olika saker. Vi tror och vet att när det kommer pengar till hushållen både genom fortsatt stöd i form av bidrag och genom att vi sänker skatten för alla - även pensionärer, vilket vi gjorde det här året - kommer det att få hjulen att röra på sig och börja snurra.

Transparent är nästan mitt mellannamn. Jag försöker alltid att vara transparent - what you see is what you get. I mitt första inlägg sa jag att de här tre budgeterna procentuellt sett har gynnat dem mest som har lägre inkomster, vilket är helt riktigt särskilt nu när väldigt många kämpar, och jag är också väldigt öppen med vad vi gör. Vi skriver det tydligt i budgetpropositionen.

Jag mörkar inget. Jag har Sverige och svenskarna för ögonen och vill att både Sverige som land och varje svensk, varje person som bor här, ska ha en bättre och starkare ekonomi och kunna försörja sig själv och ha råd med både mat och julklappar till sina barn.

Jag passar på att säga tack och god jul!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.