Elisabeth Svantesson

Herr talman! På tal om vägval är det självklart just ett vägval. När jag fick det här jobbet satte jag ett tryck på att vi, såklart tillsammans med Riksbanken och andra ansvarsfulla parter, skulle pressa ned inflationen. Det var nämligen det värsta giftet för barnfamiljerna som ni lämnade efter er, Mattias Vepsä.

Vi pressade också ned drivmedelskostnaderna ordentligt. Det var nämligen ett annat tydligt gift för mångas ekonomi. Den som är beroende av bilen måste kunna tanka den då och då, även om man har låg inkomst, och då måste man ha råd att göra det. Det var därför vi sänkte drivmedelspriserna.

När det gäller barnfamiljerna håller jag helt med, och det är därför vi vill att de ska få behålla mer pengar i plånboken. Skillnaden mellan våra två partier är just att vi har förmåga att prioritera. Jag tycker att en av de meningar som interpellanten sa är väldigt tydlig. Å ena sidan ställer ledamöter frågor om skatteslöseri, och å andra sidan nämnde Mattias Vepsä alldeles nyss att Region Stockholm fick höja skatten för att värna välfärden.

Region Stockholm är en väldigt stor region som omsätter många miljarder. Har man någonsin tänkt tanken att det finns saker man kan göra på ett annat sätt? Måste man höja skatten så fort man har en utmaning? Det kanske är så; jag bara ställer frågan. Ibland går det nämligen att faktiskt omprioritera och se till – vilket ni själva har varit inne på, Mattias Vepsä – att skatteslöseri ska bekämpas.

Den som röstar på oss den 13 september kan vara hundraprocentigt säker på att vi arbetar för rättvisa skatter där ansträngning lönar sig, att vi inte tar ut mer skatt än vad som krävs och att vi jagar slöseri. Det kommer att vara fallet. Jag har lite svårt att se att just det skulle vara fallet med exempelvis Nooshi Dadgostar som finansminister.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Jag tackar interpellanten för frågan. Min och Moderaternas plan är att fortsätta se till att stärka barnfamiljers ekonomi både genom att de ska få behålla mer av sin lön och genom ett föräldraavdrag som gör att just föräldrar som jobbar får behålla mer av sin lön.

Det handlar också om det vi precis har gjort. Vi har bland annat sänkt förskoleavgiften; det är det alltså jag som moderat finansminister som har gjort. För att bryta lågkonjunkturen och verkligen påskynda återhämtningen har vi också till exempel halverat matmomsen, vilket är väldigt bra för många barnfamiljer. Vi har även gjort det billigare att åka kollektivt.

Detta är mitt fokus, det vill säga att en barnfamilj under nästa mandatperiod ska ha 5 000 kronor mer över i månaden. Jag har visat att jag kan prioritera i statens finanser, och jag kommer att fortsätta att göra det. Min plan är att det här ska komma fler till del, och jag vill två saker med det.

Det ena är att en barnfamilj som har det tufft – alla har det inte tufft, men det finns många som kämpar – ska kunna säga ja lite oftare än de säger nej när deras barn ber om eller vill göra något.

Det andra handlar om det lite längre perspektivet, det vill säga att en ung barnfamilj faktiskt ska känna hopp om att kunna köpa ett eget småhus. Jag vill alltså hålla husdrömmen levande, och det gör vi både genom skatter och, såklart, genom förändrade bolåneregler och annat.

Det är alltså min vision för Sverige: Vi stärker ekonomin, särskilt för hårt arbetande människor. Det är inte konstigare än så, och det är väldigt viktigt.

Jag delar definitivt Mattias Vepsäs grundinställning, det vill säga att det grundläggande skydd vi har i samhället – ett starkt socialt skydd – är väldigt viktigt. Det ska finnas där för dem som behöver det allra mest.

Under många år har det dock varit så att till exempel socialbidrag, alltså försörjningsstöd, vilket är tänkt att vara en tillfällig lättnad och hjälp för människor som handlar i olika sorters trångmål, har blivit en livsinkomst för väldigt många. De har varit fast i det år ut och år in. Därför har regeringen nu infört ett aktivitetskrav: Sedan den 1 juli ska den person som får försörjningsstöd och har arbetsförmåga vara aktiv på heltid. Det är ju viktigt på riktigt att man faktiskt kommer närmare arbetsmarknaden.

När det gäller det där kvisset förstår jag självklart om man inte är upplagd för ett kviss i riksdagen så här en tisdagsmorgon, men jag säger så här: Jag håller helt med om att skattesystemet ska vara rättvist. Där kan man konstatera att den som tjänar ungefär 25 000 betalar 4 500 kronor i skatt medan den som tjänar fem gånger så mycket, det vill säga 125 000, betalar 50 000 i skatt. Den personen betalar alltså elva gånger så mycket i skatt som den som tjänar 25 000.

Det innebär att den som jobbar och sliter, som utbildar sig och jobbar extra – som tillför många värden både i offentlig sektor och i våra företag – i dag betalar betydligt mer i skatt både i kronor och ören och procentuellt sett. Det är ändå en viktig grundbild, tycker jag.

Sedan kan man tycka att det är för lite. Jag har stor respekt för att Nooshi Dadgostar vill höja skatten ännu mer, för jag har en stor respekt för partier som berättar vad de vill göra. Jag har svårare att förstå varför Socialdemokraterna inte berättar om de skattehöjningar de kommer att behöva göra för att finansiera allt de vill göra. Tillsammans med de andra partiernas politik kommer det att bli högre skatter i Sverige; det är inte tu tal om det. Det är ju bara att gå tillbaka och se vilket track record olika partier har.

För mig är det viktigt att hålla i de starka finanserna och se till att vi har en politik och ett skattesystem som gör att ansträngning lönar sig. Alla ska också ställa sig frågan om de har råd med en rödgrön regering efter valet.

Herr talman! Låt mig börja med att tacka Mattias Vepsä för den här frågan.

När jag blev finansminister för snart fyra år sedan hade Sverige en inflation på 10 procent. Den slog extremt hårt mot vanliga löntagare. Vi låg på 22:a plats i EU:s tillväxtliga. Vi hade hög arbetslöshet till följd av både hög migration och misslyckad integration, och arbetslösheten var hög även i högkonjunktur. Det fanns också enorma investeringsbehov i försvaret, i infrastruktur och i rättsväsendet.

Att kunna vända detta var en prioritering för regeringen och självklart för alla fyra Tidöpartier. Uppgiften var att vända brottsutvecklingen, stärka svensk ekonomi och se till att svenskarnas ekonomi blev mer stabil.

Det har varit fyra tuffa år med en turbulent omvärld och ett oförutsägbart ledarskap i till exempel USA. Mitt i allt detta har vi gjort ett städjobb som jag i grunden är stolt över men som jag vill fortsätta eftersom det inte är klart.

Enligt prognoserna kommer Sverige i år att ha den lägsta inflationen i hela EU, och i dag är 100 000 fler är sysselsatta än under 2022. Ja, vi befinner oss i en lågkonjunktur, men den vänder nu. Det är också så att Sverige i denna lågkonjunktur har urstarka statsfinanser och en av de lägsta statsskulderna i hela EU.

Att ta tag i utmaningarna, arbeta med dem och städa bland dem var viktigt. Till exempel hade vi de två första åren två återhållsamma budgetar på grund av att vi inte ville driva upp inflationen.

Den andra delen, som jag är glad och stolt över, är att vi har tagit tag i arbetslinjen. Vi sjösätter nu den största bidragsreformen någonsin, eller i alla fall i modern tid. Den innebär att man måste kvalificera sig till välfärd när man kommer till Sverige, och det jag kanske tycker är bäst är aktivitetskravet – att alla människor som har försörjningsstöd ska vara aktiva. Vi har också ett bidragstak som gör att det alltid, för alla familjer, ska löna sig att arbeta. Det här är viktiga delar för oss och för mig.

Självklart är också skattesystemet helt centralt, och därför uppskattar jag den här frågan. Något jag kanske var inne på förut är att jag tycker att Socialdemokraterna och andra partier har en talepunkt som man alltid använder, nämligen att vi gynnar höginkomsttagare.

Det är 20 år sedan jag kom in i riksdagen, och jag har haft glädjen att sänka skatten tio gånger. Det har alltid varit så att det är mest till dem som tjänar minst. Om man till exempel har 25 000 i lön betalar man ungefär 4 500 kronor i månaden i skatt.

När det gäller den fråga som ledamoten ställer skulle jag vilja veta hur mycket en person som tjänar fem gånger så mycket – 125 000 – betalar. Vilken skattesats har hon jämfört med den som tjänar 25 000 kronor? Jag tycker att man bör kunna svara på den frågan om man i varje andetag i varje mening pratar om att höginkomsttagarna i princip inte beskattas. Så låter det ju från Socialdemokraternas håll.

Det är viktigt att alla är med och bidrar och betalar skatt, och det är viktigt att alla gör det de kan. Det är dock inte så att en person som tjänar 125 000 inte betalar någon skatt, så jag skulle jättegärna vilja få svar på detta i ett litet kviss denna tisdagsmorgon.

Herr talman! Trevligt att ha så många socialdemokrater i publiken när jag talar!

Mot bakgrund av regeringens skattepolitik under den gångna mandatperioden har Mattias Vepsä frågat mig om jag avser att ta initiativ till ytterligare skattesänkningar och hur jag i så fall avser att finansiera sådana skattesänkningar.

Hur skattepolitiken kommer att se ut under nästa mandatperiod avgörs av den regering som väljarna ger sitt förtroende i höstens val.

Regeringen och Sverigedemokraterna är överens om att fortsätta stärka ekonomin för hårt arbetande människor, och vi är överens om att vi inte kommer att höja några skatter på arbete eller sparande under nästa mandatperiod om vi får väljarnas förtroende.

Under den här mandatperioden har regeringens fokus varit att stärka hårt arbetande människors ekonomi, få fart på svensk tillväxt och ta Sverige ur lågkonjunkturen. Vi har sänkt skatten på arbete och pension, på drivmedel och el, på mat och på sparande. Vi har sänkt arbetsgivaravgifter för unga så att kostnaden för att anställa unga blivit lägre, och vi har sänkt förskoleavgiften. Tack vare regeringens politik har en vanlig barnfamilj cirka 5 000 kronor mer i plånboken i månaden i år jämfört med 2022 och ett vanligt pensionärspar cirka 2 200 kronor mer i plånboken. Det gör skillnad på riktigt. Det har varit möjligt eftersom vi har prioriterat om närmare 50 miljarder kronor i statens budget under mandatperioden. Vi har därmed finansierat stora delar av inkomstskattesänkningarna.

Samtidigt har Sverige, trots ett osäkert omvärldsläge, goda förutsättningar för återhämtning och väntas växa snabbare än EU-genomsnittet, enligt EU-kommissionens prognoser. Samtidigt har vi kunnat göra historiska satsningar på försvaret och stödet till Ukraina – satsningar som Socialdemokraterna också har ställt sig bakom.

Regeringens reformer har inte i första hand gynnat dem med högst inkomster. Tvärtom visar fördelningsanalyser av regeringens politik att de största förbättringarna har gått till personer med låga och medelhöga inkomster. Inkomstskillnaderna i Sverige bedöms dessutom ha minskat sedan 2022 efter att ha nått rekordhöga nivåer under den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen.

Samtidigt är statsskulden lägre i dag än den var 2021. Regeringens politik har alltså både stärkt hushållens ekonomi och värnat sunda offentliga finanser.

Herr talman! Tack, återigen, till Eva Lindh för en viktig diskussion om skatter!

Jag kan konstatera att det är den här regeringen som har sett till att vi nu har fått en utbetalningsmyndighet på plats för att komma åt fusk.

Jag kan konstatera att den här regeringen har stiftat många nya lagar och gett verktyg till myndigheterna att samarbeta för att kraftfullt komma åt det som Eva Lindh är inne på, det vill säga att pengarna används i den kriminella ekonomin. De växer där; det är helt riktigt. Det har vi visat ett otroligt högt tempo i att göra.

Jag kan också konstatera att det är under den här regeringen som vi snart kommer att tillsätta en slöserikommission, som kommer att jobba med hur statliga utgifter ska kunna bli mindre. Man ska göra en ordentlig översyn av detta.

Det är den här regeringen som kommer att fortsätta detta arbete under nästa mandatperiod, om vi får den möjligheten, och verkligen se till att vi inte tar ut högre skatter än vad som behövs men också kommer åt alla typer av skattefusk och skatteslöseri.

Man ska veta att det vi gör med Sverige nu är att vi bygger Sverige starkare. Vi har kunnat fördubbla pengarna till försvaret, vi har kunnat stärka rättsväsendet och vi har stärkt svenskarnas ekonomi i en väldigt tuff tid.

På andra sidan står andra partier som har lite andra synsätt på både hur höga skatterna ska vara och hur de ska användas, och alla på andra sidan kanske inte är riktigt lika engagerade i att hitta skatteslöseri.

Det arbete vi påbörjar nu vill jag gärna fortsätta. Det kommer att göra att vi kommer åt mer pengar som faktiskt inte gör nytta där ute. Jag har funnit, fyra år in på det här jobbet, att det är en hel del saker som har gjorts som inte alls behöver göras. Jag kan se väljarna i ögonen och säga: Vi har tagit tag i skatteslöseri, men det finns mycket kvar att göra.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Jag uppskattar i grund och botten att Eva Lindh lyfter frågan om slöseri med skattemedel. För mig är detta inte bara – ”bara” inom citattecken – en ekonomisk fråga, utan det handlar också om moral. Det handlar också om respekt för alla de människor som arbetar, betalar skatt, driver företag eller är anställda. De förväntar sig självklart att staten, liksom kommuner och regioner, ska använda de inbetalade skattemedlen på ett ansvarsfullt sätt. Jag tänker just så.

Kanske finns det en skillnad när det gäller hur man ser på detta att det är någon som har tjänat in pengarna. Det är inte staten som äger skatterna, utan det är människor och företag som skapar värden. Den som går till jobbet på morgonen – antingen man är anställd eller driver företag – ska veta att vi inte tar ut mer skatt än vad som krävs och att vi också använder varje krona rätt.

Därför blir det lite motsägelsefullt när Socialdemokraterna å ena sidan talar om att stoppa skatteslöseri och å andra sidan samtidigt gärna och ofta höjer skatter för helt vanliga människor, till exempel som man har gjort här i Stockholm under de gångna åren.

När det väl gäller – när det är svåra beslut som ska fattas och viktiga investeringar som ska göras – ser Socialdemokraterna ofta skattehöjningar som lösningen.

Man kan fråga mig: Är du inte orättvis nu? Nej, det är jag inte, fast jag svarar på min egen fråga.

Under förra mandatperioden var det faktiskt just så: Skatter höjdes och det tillkom nya. Sammantaget gjordes 46 förändringar som ledde till att skatterna blev högre. Socialdemokraterna säger en sak men gör någonting helt annat.

Något annat som är magstarkt är det som jag egentligen tycker är det största skatteslöseri som har skett i modern tid. Jag talar om nedläggningen av två fungerande kärnkraftsreaktorer. Det är kapitalförstöring av värsta slag. När vi nu bygger ny kärnkraft är behoven inte desamma som om dessa reaktorer hade fått vara kvar. Det är inte att ta ansvar för skattepengarna, lika lite som det är det när man alltid höjer en skatt så fort man ska finansiera något.

Då är vi än en gång vid dörren som det står ”14 september” på. Om man öppnar den och den rödgröna sidan har vunnit, vad är det då som står på spel när det gäller skatter och skatteslöseri? Miljöpartiet och Vänstern är åtminstone ärliga med sin politik. De vill höja skatter. De vill höja drivmedelspriserna. Och Daniel Helldén, Miljöpartiet, var väldigt tydlig med att han vill öka invandringen. Allt detta leder till ökade kostnader som ska betalas av någon.

Det finns också tydliga luckor i finansieringen hos många av de fyra partierna. Man presenterar en allmän finansiering lite löst utan att ha detaljer i stället för att göra som Moderaterna. Vi har presenterat en genomgripande plan som gör att vi kan fortsätta den väg som vi har påbörjat.

Slutligen: Är pengarna slut? Nej, verkligen inte! Varje år uppstår ett reformutrymme. Det här reformutrymmet uppstår därför att den ekonomiska tillväxten gör att skatteintäkterna oftast – nästan jämt – ökar snabbare än utgifterna. Då uppstår ett utrymme som man förhandlar om. Men alla vi i denna kammare är ju överens om att de stora investeringarna framöver i infrastruktur, försvar och många andra viktiga saker ska fortsätta. Det är därför jag säger att allt utöver det måste finansieras, och det är också det som vi har presenterat förslag på.

Herr talman! Tack, Eva Lindh, för den här interpellationen! Man får visserligen gratulera Socialdemokraterna till ett nyvunnet intresse för skatteslöseri. Men utmaningen är väl att det kanske klingar lite falskt i förhållande till den politik de själva har genomfört och nu också vill genomföra.

Jag vill, herr talman, börja med att konstatera att Sverige har befunnit sig i en lågkonjunktur. Visserligen är återhämtningen här, ordentligt. En orsak till det är att regeringen i samband med energikrisen i Mellanöstern varit väldigt aktiv och snabb med att skydda svenska hushåll och svensk ekonomi.

Men jag hör gång på gång att man talar om det underskott som vi just nu har och som alla partier här i riksdagen faktiskt har. Det är en sak jag tycker är väldigt märklig: att man inte kan säga som det är. Jag gillar när man säger som det är och när man är ärlig och säger vad man vill göra.

Jag är ärlig. Vi har ett säkerhetspolitiskt läge som är värre än på väldigt lång tid. Vi har en situation, både i Sverige och med kriget i Ukraina, som gör att vi måste bygga Sverige starkt. Jag vill därför ställa frågan tillbaka till Eva Lindh: Är det Ukrainastödet som Eva Lindh tycker är skatteslöseri? Är det försvarspengarna, när vi bygger ett starkt försvar, som är skatteslöseri? Är det pengar till infrastruktur som Eva Lindh tycker är skatteslöseri? Eller är det stödet till hushållen?

Allt detta tillsammans är det som den här regeringen gör, och det handlar också om storstädningen, som jag nämnde: att rensa upp och ta tag i de stora problemen och se till att frigöra skattepengar. Jag skulle vilja påstå att inte en enda socialdemokratisk finansminister på åtminstone 30 år har kunnat prioritera på det sätt som jag har gjort – 50 miljarder på en mandatperiod.

Sverige har stora utmaningar, och ska vi både skydda och stärka svenska folket och vårt lands gränser och också se till att ekonomin växer måste vi se till att skattesystemet fungerar så att det uppmuntrar till arbete och företagande men också, såklart, att varje skattekrona används på bästa sätt. Därför har jag omprioriterat.

Detta är ju inte Socialdemokraternas starkaste gren. Vi ser bara här i Stockholm – det är bra att påminna sig om så här knappt fem veckor före valet – att Socialdemokraterna har höjt skatten, till och med två gånger, för att man inte orkar prioritera. Så det får nog ändå sägas att man kanske får rensa lite framför sin egen dörr.

Det positiva med allt detta är att vi ändå har starka statsfinanser. Statsskulden är lägre nu än när Magdalena Andersson lämnade det jobb som jag har. Vi kan stötta Ukraina. Vi kan bygga ett starkt försvar utan att belåna oss upp till taknocken. Detta beror på att vi har ordning och reda. Det beror på att fyra partier har bestämt sig för vad som är viktigast, nämligen att göra Sverige tryggare och starkare och också såklart att se till att ekonomisk trygghet råder för människor.

Det här med framtidstro är en bra fråga att lyfta. För mig är framtidstro att vi visar att Sverige har fantastiska möjligheter – att man som ung, till exempel genom ett förbättrat sparande och investeringar i ISK, ska kunna tänka sig och drömma om att kunna bo i det lilla huset, småhuset. Framtidstro är att veta att Sverige har så många möjligheter. Vi kommer att göra allt vi kan för att företag ska stanna och verka här och inte skrämmas ut ur landet.

Varenda person som bor i Sverige måste fråga sig: Har jag råd med en rödgrön regering?

Herr talman! Eva Lindh har frågat mig om jag har för avsikt att sätta stopp för alla former av slöseri med skattepengar. Svaret är ja – och det arbetet pågår redan.

Regeringens utgångspunkt är tydlig: Varje skattekrona ska användas ansvarsfullt och med respekt. Det är därför centralt att den skattefinansierade verksamheten bedrivs ändamålsenligt, är effektiv och fokuserar på kärnverksamhet.

Regeringen har under mandatperioden vidtagit flera åtgärder för att minska slöseriet med skattepengar. Vi har sett över organiseringen av statsförvaltningen för att minska antalet myndigheter. I början av 2026 var de nio färre än året innan. Samtidigt vidtar regeringen åtgärder för att göra en genomlysning av statsförvaltningen. Bland annat har Statskontoret fått i uppdrag att kartlägga administrativa kostnader i staten, föreslå analyser som kan leda till ytterligare omprövning och effektivisering samt föreslå regelförenklingar för ökad effektivitet i kommunal verksamhet.

Dessutom tas krafttag mot felaktiga utbetalningar och bidragsbrott. Med inrättandet av Utbetalningsmyndigheten och stärkta verktyg för kommunerna minskar utrymmet för att utnyttja välfärdssystemen. Varje felaktigt utbetald krona är ett svek mot skattebetalarna och mot välfärdens kärna.

Herr talman! Jag tackar för den här diskussionen. Jag har varit tydlig med att regeringen jobbar aktivt med att förhindra skatteflykt och stora bedrägerier och upplägg som inte hör hemma här.

Den 14 september, herr talman, hoppas jag att det arbete vi har påbörjat med att bygga Sverige tryggare, rikare och starkare ska fortsätta. Det gör det genom att vi fortsätter att underlätta för entreprenörer och investeringar och för dem som vill komma till Sverige och växa. Vi gör det också genom att se till att ansträngning alltid ska löna sig. Människor som kämpar ska känna att det är mödan värt. Vårt samhälle bygger på att alla är med och tar ansvar och att fusk, bedrägerier och allt i närheten av det motarbetas.

Herr talman! Alternativet den 14 september är fyra partier där jag faktiskt tror att partiledarna inte ens har druckit kaffe ihop. De vill helst inte synas på bild tillsammans. De vill helst bara prata om sin egen politik i alla delar. Här har vi ett miljöparti som berättade i förra veckan att de vill höja drivmedelspriserna, ha en högre invandring och lägga ned kärnkraft och se till att någon ny aldrig byggs. Här har vi en vänsterpartistisk ledare som jag mött flera gånger i debatter och som är väldigt ärlig och öppen med sin politik, vilket jag uppskattar, och som berättar om alla de skatter som kommer att belasta både hårt arbetande människor och företag i Sverige. De vänder liksom helt på bilden.

Det som bygger Sverige rikt och starkt är inte ett system med högre skatter, arbetstidsförkortning och slopat karensavdrag. Vi ska inte jobba mindre, utan i svåra tider får vi alla hjälpas åt.

Herr talman! Efter valet gäller förhoppningsvis vårt alternativ.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Under den här mandatperioden finns det nog ingen fråga som jag har diskuterat och debatterat lika mycket i den här kammaren som tioårsregeln. Det hedrar Mathias Tegnér att han fortsätter att lyfta den.

Mitt svar är samma som tidigare i bemärkelsen att regeringen har gjort mycket vad gäller till exempel skatteundandragande. Som jag nämnde jobbar vi hårt med detta i både EU och OECD, vilket ledamoten också vet.

Herr talman! Under ordförandeskapet ledde vi arbetet med en uppdatering av EU:s förteckning över de icke samarbetsvilliga jurisdiktionerna, som det heter på skattespråk. Vi ledde också förhandlingarna om förslaget om moms i den digitala tidsåldern, ViDA. Det handlar om och syftar till att stoppa till exempel momsbedrägerier. Dessutom har vi varit pådrivande i förhandlingarna om rapportering och utbyte av upplysningar om kryptotillgångar, för att där minska skatteundandragande och skatteflykt. Skatteflykt är en viktig fråga att jobba med.

Alla som bor i Sverige ska vara med och bidra. Alla som tjänar pengar på olika sätt på sitt företag eller sitt arbete ska såklart vara med och bära det gemensamma. Ingen ska komma undan detta. Det är min bestämda uppfattning. Det är därför, herr talman, de här fyra åren har varit så präglade av ämnet hushållens ekonomi men också den svenska ekonomin.

Mathias Tegnér sa att frågan om rättvisa skatter också är viktig. Jag håller med om det, och jag tycker inte att beskattningen i Sverige har varit helt rättvis genom åren. Därför ser jag till att fler människor får behålla mer av sin lön. Därför ser vi till att skattesystemet ska premiera ansträngning. De skatter vi tar in i både stat, kommun och regioner ska inte vara högre än vad som krävs för att göra det som behöver göras. Man måste också använda skattepengarna på allra bästa sätt och våga prioritera bort ibland. Det kommer en annan interpellationsdebatt om det lite senare.

Rättvisa för mig är att den som ställer klockan på morgonen eller på kvällen – man jobbar ju lite olika – och går till jobbet eller driver företag, litet som stort, ska känna att vi har ett system där vi inte tar ut högre skatter än vi måste och att vi använder pengarna på bästa sätt. Där finns en skiljelinje mellan våra två olika sidor.

Herr talman! Jag vill säga något kort om arbetet med till exempel felaktiga utbetalningar under de här åren. Vi ska komma ihåg att under de senaste åren och det senaste decenniet har den kriminella ekonomin vuxit kraftigt och också tagit sig in i våra välfärdssystem. Regeringen har till exempel fått på plats en utbetalningsmyndighet, som redan har lett till att felaktiga utbetalningar av ganska stora summor upptäckts. Det kommer att bli ännu mer sådant när man får fullt tryck i den myndigheten.

Vi har genomfört en hel rad insatser vad gäller folkräkning för att få den bästa bilden av vilka som är i Sverige, såväl miljardärer som de som lever på olika former av ersättningar. Vi behöver helt enkelt veta vilka som är här och att de också gör rätt för sig. Vi ska inte heller betala ut pengar till dem som bor utanför Sverige, om de inte har rätt till det.

Vi har gett Skatteverket både fler och skarpare verktyg för att stoppa momsbedrägerier, som jag nämnde tidigare.

Listan kan göras lång. Vi trycker tillbaka fusket och kanske framför allt den kriminella verksamheten, som är en bidragande orsak till det dödliga våld och den kriminalitet vi ser.

Herr talman! Tack, återigen, till Mathias Tegnér för den här diskussionen!

Det är snart fyra år sedan vi bildade en moderatledd regering och jag blev finansminister. Man kan lugnt säga att det var ett ganska stort städjobb som skulle göras inom flera områden, exempelvis kriminaliteten som var på en nivå där barn mördade barn, där många över huvud taget inte vågade gå ut om dagen och där äldre blev bedragna. Listan kan göras lång. Sverige var otryggt. Samtidigt var det krig i vårt närområde. Regeringen har i bred överenskommelse fört in Sverige i ett Natomedlemskap och i ett arbete med att stärka försvaret. Den tredje delen, herr talman, handlar om en inflation som var skyhög. Sverige hade låg tillväxttakt, och det fanns mycket att göra för att stärka hushållens ekonomi på olika sätt.

Det städjobbet, herr talman, har vi i mångt och mycket nu gjort. Varför är det viktigt? Jo, det är viktigt för att vi nu ser att tillväxten i år kommer att vara högre än tidigare år. Vi ser att konjunkturen har vänt och att vi nu har en konjunkturåterhämtning.

Herr talman! Den 13 september är det val. Jag visualiserar en dörr där det står 14 september. Vad kommer att hända sedan? Jag kommer snart tillbaka till Mathias Tegnérs fråga, men för mig finns två väldigt tydliga alternativ. Det ena alternativet är en moderatledd regering som fortsätter arbetet med att göra Sverige rikare efter några riktigt tuffa år, där Sveriges och svenskarnas ekonomi ska stärkas och där min målbild är att Sverige ska ha det högsta välståndet inom tio år.

Det handlar om att fortsätta att stärka människors ekonomi. Det handlar också om, vilket tangerar frågan från Mathias Tegnér, att se till att företag växer, vill komma hit, vill investera. I en väldigt turbulent omvärld är trycket enormt på länder som har en stor exportsektor, exempelvis Sverige.

Allt det här vill jag fortsätta att arbeta med. Företag ska stanna här och investera här, och precis som interpellanten nämner är skatterna oerhört centrala, både för att just företag ska vilja vara här och för att man ska vilja gå till arbetet, för att ansträngning ska löna sig och för att investeringar ska stanna här.

Då finns en mängd delar att arbeta med, och frågan från interpellanten är naturligtvis en av dem. Men allt handlar också om ordning och om prioriteringar. För mig och regeringen är det väldigt viktigt att också trycka tillbaka den kriminella ekonomin. Vi ska självklart jobba för att motverka både skattefusk och aggressiv skatteplanering, och det gör regeringen både i EU och i OECD. Det är helt centralt att ingen ska fly våra regler. Ingen ska kunna låta bli att vara med och ta ansvar och betala för det som vi behöver göra tillsammans. Men jag har också ett fokus på att ekonomin ska växa och att fler företag ska vara här och stanna här. Jag kan säga att Donald Trump har kostat Sveriges ekonomi och svenskarna ganska mycket pengar. Varje år räknar vi med ungefär 160 miljarder lägre bnp på grund av den amerikanska politiken.

Vad vill jag då säga med allt detta? Jo, att ekonomin ska växa. Skatter ska absolut vara utformade så att människor både vill jobba och driva företag. Alla former av fusk, vare sig det handlar om mindre belopp från Försäkringskassan eller stora miljardbelopp som man faktiskt rent aggressivt skatteplanerar med, ska vi jobba med från början till slut.

Jag tackar Mathias Tegnér för att han lyfter frågan; jag kommer tillbaka.

Herr talman! Jag hoppas att alla här vid podiet har fått några sköna veckor – också alla andra i lokalen, förstås.

Mathias Tegnér har frågat mig om frågan om exitskatt bereds på Regeringskansliet, om jag avser att ta några initiativ för att säkerställa att stora orealiserade kapitalvinster inte ska kunna undgå svensk beskattning genom utflyttning samt om jag anser att dagens tioårsregel är tillräcklig för att motverka skatteplanering genom utflyttning eller om jag ser behov av att modernisera regelverket.

Frågan om en eventuell reformering av den så kallade tioårsregeln bereds fortfarande i Regeringskansliet. Som jag konstaterat i flera interpellationsdebatter med Mathias Tegnér under de senare åren är frågan om förändringar av den befintliga utflyttningsbeskattningen komplex, och det finns olika lösningar på de problem som bland annat Skatteverket och Riksrevisionen har uppmärksammat när det gäller just tioårsregeln. Det är viktigt att ett eventuellt nytt regelverk i Sverige inte medför negativa effekter på företagande och näringslivsklimatet eller försvårar rekrytering av utländsk kompetens på ett omotiverat sätt. Det är också viktigt med klara och tydliga regler som inte skapar onödigt krångel för vanligt folk och vanliga företagare.

Fru talman! Jag gör det väldigt kort, förutom att önska glad midsommar.

Ja, jag vet, och det är därför regeringen har jobbat så ihärdigt med att underlätta för människor. Det har varit tuffa tider; många känner det. Därför har det varit viktigt att stötta, och regeringen har kunnat göra det. Det vill jag fortsätta att göra. Sverige och svenskarna ska bli det rikaste landet i EU inom tio år, det vill säga ha det högsta välståndet. Dit kan vi nå.

Nu önskar jag återigen glad midsommar och tackar för debatten.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Tack återigen, Adrian Magnusson, för möjligheten att prata om hårt arbetande människors ekonomi!

Genom fyra budgetar här i Sveriges riksdag har regeringen haft en majoritet för att sänka skatten för hårt arbetande människor och låta människor få behålla mer av sin egen lön i plånboken. Det har varit extra viktigt i en tid när inflationens effekter har drabbat så väldigt många i Sverige. Regeringen vill fortsätta på den vägen.

Jag förstår delvis, fru talman, varför Socialdemokraterna försöker vända det här och göra det till något slags övning om att vi på Finansdepartementet inte skulle komma med, visa eller redovisa siffror på ett transparent sätt. Sverige är nog ett av de länder i både Europa och världen som är mest transparenta med beslutsunderlag.

Siffrorna för en vanlig barnfamilj beror såklart på exakt var man bor. Poängen är att regeringen genom den politik vi har fört har stärkt ekonomin räknat i skillnaden mot hur det hade varit om vi inte hade genomfört all den politik som vi nu genomför.

Jag vill gärna, så här dagen före midsommar, passa på att berätta lite grann om vad regeringen har gjort för svenskarna i en svår tid genom att omprioritera i statens budget. Vi har kunnat sänka skatten, som jag sa, steg för steg på både pension och arbete. Vi har förändrat drivmedelspriserna, och vi har sänkt skatten på ISK. Den 1 juli, om inte alltför länge, sänker vi förskoleavgiften. För någon månad sedan eller två halverade vi matmomsen, till exempel.

Allt det här är viktigt för att bygga skyddsvallar kring svenskarnas ekonomi. Men det handlar också om att använda den styrka som vi har i den offentliga ekonomin för att bryta den lågkonjunktur som vi befinner oss i. Sverige sticker ut jämfört med många andra länder. Vi har en stabil grund. Vi har starka statsfinanser, och vi kan underlätta för människor.

Det är alldeles tydligt att det är den här regeringen som har gjort allt det här som jag nu har sagt och mycket, mycket mer. Det är den här regeringen som bekämpade den inflation som låg på lite över 10 procent när jag blev finansminister. Det är den här regeringen som stärker arbetslinjen och ser till att den bidragsreform som vi har fattat beslut om kommer på plats så att fler ska kunna arbeta. De ska inte bara kunna ta del av skattesänkningarna utan också ha ett jobb och en inkomst att leva på. Deras barn ska få se sina föräldrar gå till jobbet.

Steg för steg bygger vi Sverige rättvisare. Vi låter människor behålla mer av sin egen lön. Ansträngning ska löna sig. Samtidigt ska vi självklart ha ett riktigt bra skyddsnät för dem som behöver det allra mest.

Men – eller och – att underlätta för svenska familjer i en svår tid kommer inte av sig självt. På andra ställen, till exempel i den här kommunen, har Socialdemokraterna höjt skatten vid ett par tillfällen för hårt arbetande barnfamiljer och ensamstående mammor, medan regeringen har sänkt den.

Vi har också sett till att fritidskortet, som har varit till nytta för många ensamstående som har haft det allra tuffast, har varit en hjälp. Det är också väldigt tydligt att det vi nu gör när vi halverar kollektivtrafiktaxan under ett halvår är viktigt för väldigt många. Slutligen: Vi höjde taket för bostadsbidraget. Det hade inte gjorts sedan 1997.

Allt det här, fru talman, har regeringen gjort. Mer behöver göras, och mer kan vi göra framöver om svensk ekonomi fortsätter vara i lågkonjunktur och krisen i Mellanöstern inte går mot det slut som vi hoppas på.

Jag tackar för debatten och önskar en glad midsommar medan jag lyssnar på slutinlägget.

Fru talman! Tack, Adrian Magnusson, för att jag får vara här och tala om våra satsningar för barnfamiljer!

Det har varit en otroligt tuff tid för många svenskar. Det har varit kämpigt, med hög inflation. Även om inflationen nu är bekämpad av regeringen, Riksbanken och parterna tillsammans är det fortfarande så att priserna är och har varit höga under en lång period. Bor man till exempel, som interpellanten nämner, i en hyresrätt med högre hyra har det blivit och varit tufft för många

Hela poängen med det som vi har gjort under de senaste åren – att sänka skatt på arbete och pension, och nu också att halvera matmomsen i ett år och nio månader och mycket annat – är att kunna stötta och vara en krockkudde utifrån den styrkeposition som svensk ekonomi har. Man kan inte kompensera för allt. Det går inte, men vi har stöttat och underlättat för många. Med det sagt är det fortfarande många som har det tufft.

Låt mig nämna några saker. Vi har som jag nämnde sänkt skatten för arbetande människor. Vi har också, som interpellanten säkert har uppmärksammat, förändrat reduktionsplikten ganska ordentligt. Medan Socialdemokraterna drev upp priset på drivmedel tog vi ned det.

Vi har nu också sänkt skatt på sparande och investeringar med ISK. Det gör att människor vare sig de röstade på vänstern eller högern får ta del av avkastning och spara för att ha en buffert i framtiden eller för vad som nu kan behövas.

Att 5 500 kronor ifrågasätts gör absolut ingenting. Det är alldeles självklart att det går att härleda detta. Riksdagens utredningstjänst får gärna ringa till någon av mina tjänstemän, så kan de lösa det. Det finns inte någon hemlighet eller något icke-transparent.

Budgetpropositionen är en stor produkt. Men det är också väldigt tydligt hur vi redovisar. Glöm inte heller bort att Finansdepartementets tjänstemän till exempel redovisar fördelning på exakt samma sätt i dag som de gjorde för 5, 10 och 15 år sedan.

Det är inte politiker som bestämmer till exempel hur fördelningsdiagrammen ska se ut. De visar svar på vitt att det är mest till dem som tjänar minst procentuellt sett. Det är alltid så vi mäter, och så har det har mätts även under tidigare regeringar.

Nu börjar vi se ljuset i tunneln. I en oförutsägbar och osäker omvärld har vi haft möjlighet att stärka svenskarnas ekonomi. Det vill vi moderater fortsätta att göra under nästa mandatperiod. Vi har också presenterat finansiering för hur det ska gå till.

Att människor de facto har fått mer pengar i plånboken kan Adrian Magnusson, om han inte litar på Finansdepartementet, också se hos andra prognosmakare och experter. En typfamilj har fått förstärkning i sin ekonomi. Det är tack vare den här regeringen.

Fru talman! Adrian Magnusson har frågat mig vilka antaganden som ligger till grund för påståendet att regeringens politik har inneburit att en familj med en polis, en sjuksköterska och två barn i förskoleålder får drygt 5 000 kronor mer i månaden 2026 jämfört med 2022.

I 2026 års budgetproposition (prop. 2025/26:1) och i den senaste vårpropositionen (prop. 2025/26:100) finns detaljerad dokumentation av de antaganden som beräkningen vilar på. Det handlar till exempel om genomsnittliga månadslöner för en heltidsarbetande polis respektive sjuksköterska – uppgifter som inhämtats från strukturlönestatistiken. Av dokumentationen framgår bland annat också att effekten på hushållens ekonomi av sänkt mervärdesskatt på livsmedel baseras på Konsumentverkets antaganden om en rimlig konsumtionsstandard, medan effekterna av sänkt drivmedelsskatt och sänkt elskatt baseras på rimliga antaganden om hushållens bensin- respektive elförbrukning.

Adrian Magnusson har också frågat mig hur stor del av den redovisade inkomstökningen som är en direkt följd av regeringens politiska beslut, och hur stor del som förklaras av löneökningar och andra faktorer som inte beror på regeringens politik.

Svaret är att den aktuella barnfamiljen får 5 000 kronor mer i månaden tack vare regeringens budgetar under mandatperioden. Löneökningar och andra faktorer är inte en del av kalkylen.

Adrian Magnusson har vidare frågat mig om regeringen har gjort någon beräkning av hur samma familjs köpkraft utvecklats efter att hänsyn tagits till inflation, ränteutveckling och ökade levnadskostnader.

Nej, beräkningarna fokuserar på effekterna av regeringens åtgärder på hushållets ekonomi. I den senaste vårpropositionen framgår dock att typhushållet med en polis och sjuksköterska har fått en betydande real inkomstförstärkning under mandatperioden – hushållet beräknas ha fått en total nominell förstärkning av sin hushållsekonomi med 21 procent åren 2023–2026. Under samma period var den totala inflationen 12,5 procent.

Adrian Magnusson har slutligen frågat mig om jag anser att regeringens kommunikation ger en rättvisande bild av den ekonomiska situationen för svenska barnfamiljer i allmänhet.

Exemplet med en polis och en sjuksköterska med medelhöga löner är ett exempel på hur regeringens politik har stöttat vanliga barnfamiljer. Av 2026 års vårproposition framgår att även en ensamstående låginkomsttagare med barn har fått en betydande förstärkning tack vare regeringens politik.

Så ja, regeringens kommunikation ger en bra bild av hur regeringens politik har bidragit till att stärka hushållsekonomin för vanliga familjer med hårt arbetande småbarnsföräldrar.

Fru talman! Jag kommer att vara mycket kortfattad, särskilt med tanke på att ledamoten Niklas Karlsson inte är här. Jag hade tänkt tacka Niklas Karlsson för hans ledning av skatteutskottet och för fint samarbete.

Jag vill för min del avsluta den här interpellationsdebatten med att säga, på tal om var gränser går, att det vore högst olämpligt av en finansminister att stå i riksdagens kammare och diskutera enskilda myndighetsärenden. Det handlar också om en gräns. Det svar som jag har lämnat skriftligt och även läst upp i kammaren är det svar som gäller. Att vi har kontakter med både näringslivsrepresentanter och våra myndigheter är ju alldeles självklart. Men än en gång, fru talman: Jag kommer inte att säga någonting mer i det här ärendet, för det vore olämpligt av mig.

Fru talman! Niklas Karlsson har frågat mig om jag muntligen, skriftligen eller via tjänstemän har varit i kontakt med företrädare för Wallenbergsfären eller för Bra i frågor som rör Bras rekonstruktion, dess finansiering eller Skatteverkets agerande. Han har också frågat om jag känt till eller godkänt eventuella kontakter mellan statssekreteraren och Skatteverkets ledning samt om jag har för avsikt att ta något initiativ med anledning av uppgifterna om att tjänstemän vid Skatteverket ska ha instruerats att ändra tjänsteanteckningar efter att medier begärt ut dem.

Regeringen har löpande dialog med näringslivsföreträdare och företag i frågor som är viktiga för svensk ekonomi. Regeringen har även löpande dialog med Skatteverket, som är en av landets viktigaste myndigheter. Dialogen med myndigheter handlar inte om att vi vill lägga oss i beslut i enskilda ärenden. Skatteverket arbetar enligt de lagar och regler som finns för verksamheten.

Då interpellanten anmält att han var förhindrad att närvara vid sammanträdet medgav andre vice talmannen att Adrian Magnusson (S) i stället fick delta i debatten.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för diskussionen.

Detta är säkerligen provocerande. Det finns säkerligen också olika målgrupper – vissa kan tycka att det här är helt fantastisk reklam och stärkas av det. Jag bestämmer dock inte över det, och man kanske ska vara glad över att jag inte är inne och tycker till om eller redigerar reklamfilmer.

Vi har många starka statliga bolag. Några av dem har samhällsuppdrag, medan andra verkar på en mer eller mindre fri marknad. SJ, Vattenfall, LKAB och många andra bolag genererar värden som är viktiga för Sverige. Gör dessa bolag allt perfekt? Nej. Har den här regeringen styrt bolagen? Ja, med en ny, tydlig ägarpolicy och täta kontakter. Det bolag som vi pratar om nu är faktiskt, tillsammans med staten i övrigt och stora industrier, på väg att få ny kärnkraft på plats.

Med detta vill jag tacka Tobias Andersson för hans ihärdighet. Det är inte ironiskt menat; ihärdighet är bra. Han tar upp viktiga frågor, och jag vet att han vill Sveriges bästa. Jag hoppas att ledamoten får en skön sommar och, innan dess, en glad midsommar.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag tackar återigen Tobias Andersson för frågan.

Jag tänker att ägardialogerna med alla våra bolag, och även styrningen av alla våra bolag, handlar om att vara tydlig med vad politiken och inriktningen är. Men bolagen fattar såklart också beslut själva – speciellt om de är stora och konkurrensutsatta på en europeisk marknad.

Jag håller helt med Tobias Andersson och förstår att det sticker i ögonen att Vattenfall har vissa typer av bonusar med väldigt stora belopp. Nu har man visserligen inte haft det i ledningen eller på det sättet, men det är klart att det sticker i ögonen på en vanlig person med låg inkomst – jag menar alltså inte mig själv – och kanske en eluppvärmd villa.

När det gäller annonskampanjer tror jag kanske inte att det är någonting som vare sig Tobias Andersson eller jag är bättre på än olika statliga eller privata bolag, men ja, jag kan förstå att även det sticker i ögonen. Det är dock viktigt att komma ihåg att detta är ett av de största energibolagen vi har och att de verkar på en marknad och i olika länder.

Man är såklart också en väldigt viktig del både för att elförsörjningen ska fungera och för omställningen. Vi vet ju till exempel att kärnkraft är fossilfritt och bra även för framtidens generationer.

Vi styr Vattenfall som vi styr andra bolag. Vi kanske har något mer kontakt med Vattenfall just eftersom det är ett stort bolag, som nu dessutom har en inriktning på ny kärnkraft. Styrelsen och ledningen har huvudansvaret för olika delar av verksamheten, men vi som riksdag och regering – med samarbetspartier – kan också styra, och det är precis det vi har gjort under de här fyra åren. Nu ser vi för första gången på väldigt länge – på flera decennier – att man går vidare med att bygga ny kärnkraft.

Ja, staten ska komma in som delägare i Videberg Kraft längre fram, men vi är också ägare genom Vattenfall. I grund och botten har jag förtroende för det Vattenfall gör, för styrelsen och hur man nu jobbar. Att man gör detta tillsammans med nio stora industriaktörer är en väldig styrka – verkligen en väldig styrka. Det ger också viss legitimitet och så att säga en kvalitetsstämpel att stora, framgångsrika bolag vill vara med i satsningen. Det skapar stabilitet och trygghet, och där råder nog inga olikheter.

Ja, det sticker i ögonen. Det är det korta svaret på frågan. Tobias Andersson fick även ett något längre svar.