Fru talman! Hanna Westerén har frågat mig vad jag och regeringen avser att göra för att rut- och rotavdragen inte ska göda arbetslivskriminalitet samt om vi kommer att vidta åtgärder för att stärka kontrollen och ställa ytterligare krav på de företag som använder dessa avdrag. Peder Björk har frågat mig vilka konsekvenser jag bedömer att det får för Skatteverket när mindre aktiebolag inte omfattas av revisionsplikten. Han har också frågat mig om jag avser att ge Skatteverket i uppdrag att utreda konsekvenserna av att regeringen valde att inte gå vidare med att återinföra revisionsplikt för mindre aktiebolag.

Regeringen genomför just nu en kraftsamling för att strypa den kriminella ekonomin. Anledningen är att det är pengar som göder gängen och den organiserade brottsligheten. Det handlar om flera insatser - vi genomför bland annat en folkräkning. Vi gör det enklare att ta gängens brottsvinster, stärker våra myndigheters befogenheter och motverkar att företag används som brottsverktyg.

En viktig del i kraftsamlingen mot den kriminella ekonomin är att bekämpa arbetslivskriminalitet, inte minst inom rot- och rutsystemet. Här har regeringen genomfört förslag som gör det lättare för myndigheter, akassor och kommuner att utbyta information och därmed genomföra fler gemensamma kontroller mot arbetslivskriminalitet. Regeringen har också remitterat betänkandet från 2022 års skatteförfarandeutredning, som innehåller flera förslag som effektiviserar Skatteverkets kontrollmöjligheter av företag som genomför rot- och rutarbete.

När det kommer till revisionsplikten skulle ett återinförande för små företag innebära tydligt negativa konsekvenser för Sveriges näringsliv samtidigt som det inte är säkert att det skulle vara en träffsäker åtgärd. I en internationell jämförelse är också de svenska kraven på revisionsplikt redan högt ställda. Regeringen har därför beslutat att revisionsplikten inte ska återinföras för små företag.

För att motverka att företag används som brottsverktyg genomför regeringen i stället andra åtgärder. I budgetpropositionen för 2025 lämnades exempelvis förslag om förändringar på Fskattens område. Bland annat införs ett nytt hinder för godkännande för Fskatt och en ny grund för återkallelse av Fskatt för den som inte har följt ett beslut om återbetalning av felaktigt utbetalat belopp i samband med rut- och rotarbeten. Det kommer att bli ett effektivt verktyg både i arbetet med att motverka att företag används som brottsverktyg och för att stoppa arbetslivskriminalitet vid rut- och rotarbeten.

Fru talman! Den minnesgode minns säkert att finansministern och jag har mötts i den här kammaren i den här frågan tidigare. Anledningen till att jag nu är här igen är att regeringens arbete för att bekämpa arbetslivskriminalitet dessvärre inte imponerar.

Redan i tidigare debatter lyfte jag fram det djupt problematiska i att regeringen ångade på och ökade inflödet av pengar i rut- och rotsystemet utan att vidta ytterligare åtgärder för att motverka fusk, missbruk och svartarbete.

Riksrevisionen uttryckte det så här: Rotavdraget är inte effektivt utformat. För att öka kostnadseffektiviteten bör regeringen sänka gränsen för hur stora avdrag som får göras samt använda effektivare sätt för att motverka svartarbete och annan arbetslivskriminalitet.

Med anledning av det uttryckte jag det själv så här i en av våra tidigare debatter - jag ber om ursäkt för att jag citerar mig själv: "Den som säger sig vilja försvåra för gängen och driva bort organiserad brottslighet - vilket jag och mina kollegor vill och vilket jag tror att finansministern ganska många gånger har sagt sig vilja - måste också bekämpa arbetslivskriminaliteten. Det är där det händer. Att höja taket för avdrag utan att också adressera riskerna för fler arbetsplatsolyckor, fler som exploateras och utnyttjas, fler skattebrott, mer dubbel bokföring och en eroderande legitimitet för skattesystemet är ärligt talat djupt oansvarigt."

Fru talman! Jag vidhåller det jag sa då. Det är inte heller så att gängkriminaliteten har tryckts tillbaka sedan vi senast debatterade arbetslivskriminalitet. Sedan dess har det dessutom kommit signaler från Skatteverket om att man, parallellt med att regeringen skjuter till medel för att bekämpa arbetslivskriminalitet, har ett internt sparbeting som i princip utraderar regeringens satsning. Jag undrar därför stilla hur prioriterat arbetet mot arbetslivskriminalitet faktiskt är.

I höstas gjorde regeringen stor sak av att man ska öka trycket mot bidragsfusk. Det är alldeles utmärkt. Det vill jag ha sagt. Men varför inte göra en motsvarande kraftsamling mot skattefusk och mot fusk och missbruk av rut och rot?

Arbetslivskriminaliteten skördar ju nya offer hela tiden - många sedan vi sågs här sist. Offren är många och av olika sort. Det handlar om människor som far illa, seriösa företag som går omkull och offentliga verksamheter som dräneras på resurser.

Det måste inte vara så här. Det går att vrida av kranen, och det går att strama upp. Vad vill regeringen? Hur ämnar finansminister Elisabeth Svantesson bekämpa arbetslivskriminaliteten när delar av hennes reformer faktiskt riskerar att göda den?

Fru talman! Jag tackar finansministern för att hon trots allt tar in Skatteverket i den här diskussionen om revisionsplikten. Eftersom finansministern är ansvarig för den myndigheten utgick jag från att finansministern hade rätt mycket fokus på just Skatteverket som myndighet.

Jag noterar också att finansministern upprepar att revisionsplikt inte skulle vara en tillräckligt träffsäker åtgärd. Det är ett direkt eko av det Svenskt Näringsliv framför i diskussionen om revisionsplikt. Men finansministerns egen myndighet har faktiskt en helt annan bild.

Jag citerar ur Skatteverkets remissvar på propositionen om bolag och brott. Skatteverket skriver följande: "Skatteverkets uppfattning är att avsaknad av revisor är en riskfaktor som underlättar användning av bolag som brottsverktyg och för skatteundandraganden. En revisors granskning har en preventiv effekt både för att förebygga oavsiktliga och avsiktliga fel."

Skatteverket ser alltså helt enkelt detta som en ytterst träffsäker åtgärd. Det är inte nog med att bara Skatteverket framhåller detta, utan man får dessutom stöd av Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten, Kronofogdemyndigheten, Brottsförebyggande rådet och Ekonomistyrningsverket. De förespråkar alla en återinförd revisionsplikt.

I nästan alla andra politiska diskussioner och samtal framhåller SD-regeringen gärna att man ska vara hård mot brott och att man ska vara hård mot ekonomisk brottslighet. Ingen åtgärd tycks vara för liten för att genomföras. När det gäller revisionsplikt för mindre aktiebolag tycks detta dock inte gälla.

Fru talman! I november sa riksdagen ja till propositionen om bolag och brott. Den baserades på en utredning som den socialdemokratiska regeringen tog initiativ till. Då hade man möjlighet att justera revisionsplikten. Även om man inte vill gå tillbaka till situationen före 2010, då alla aktiebolag omfattades av revisionsplikten, finns det ju varianter man kan genomföra.

Skatteverket hade i sitt remissvar på denna proposition ett förslag om att utvidga - inte återinföra - revisionsplikten. Man skulle då komma åt fler små aktiebolag, och de skulle tvingas ha en revisor. Bland annat skulle man kunna tänka sig att sänka gränsvärdena avseende anställda i ett bolag som skulle få revisionsplikt, eller för den delen se över gränsvärdena för omsättningen i företagen för att man skulle behöva ha en revisor.

Min fråga till finansministern, fru talman, är: I ljuset av att det faktiskt kommer allt fler rapporter om att kriminella gäng finansierar verksamheten med hjälp av just företag, är finansministern beredd att ompröva tidigare ställningstaganden och gå vidare och titta på någon form av utvidgad revisionsplikt för de mindre aktiebolagen?

Fru talman! Jag tackar båda interpellanterna för inläggen.

Är det någonting som bekymrar mig är det att barn skjuter barn och att det sprängs runt om i Sverige. Helt oskyldiga människor drabbas hårt. Vi vet att en drivande faktor bakom detta är den kriminella ekonomin, och därför har jag från dag ett i det här jobbet arbetat väldigt hårt tillsammans med justitieministern för att ordentligt täppa till varje litet hål där det nu rinner ut pengar.

Man börjar ju alltid med det som är de största problemen, och man börjar alltid med det som i någon bemärkelse är enklast. Ibland finns det målkonflikter, som när det gäller revisionsplikten. Jag kommer tillbaka till den. Men steg för steg gör vi det som ingen annan regering har gjort.

Låt mig säga följande: På två år - jag nämnde siffran förut - har vi exempelvis åstadkommit informationsutbyte. Det lät på interpellanten som att det är en ganska liten sak, men det är en av de viktigaste åtgärderna som vi nu går vidare med. Alla myndighetschefer - hos polisen, Skatteverket och alla andra - har ropat efter det.

Fru talman! Jag ska berätta om ett möte som jag hade ganska tidigt när jag var minister. Jag kom då in i ett rum med många just myndighetschefer, som själva hade organiserat sig under ett par år för att verkligen arbeta tillsammans mot den kriminella ekonomin. Jag fick med mig en lista därifrån. Det var en lista som mycket kloka myndighetschefer lämnade till mig och justitieminister Gunnar Strömmer. Den listan, tillsammans med annat, jobbar vi väldigt hårt med just nu. Vi jobbar mellan departementen och kammar igenom allt som behöver göras för att strypa den kriminella ekonomin.

Då kommer vi till de två frågorna, och jag börjar med rut och rot.

Självklart är allt fusk med skattepengar lika dåligt. Det är väl alldeles självklart. Nu har vi tagit emot utredningen, och vi ska gå igenom förslagen. Vi har dock även gått vidare med förslaget om Fskattsedeln. Underskatta inte detta med Fskattsedeln i kombination med att man nu får utbyta information; det är otroligt viktigt för att komma åt fusket!

Det här handlar ofta om människor som utnyttjas, ibland i trafficking och ibland på sätt som inte är fullt så illa som trafficking även om människor utnyttjas på olika sätt. Vi måste komma åt det av så många skäl. Konkurrensen snedvrids, och därför går vi vidare - till exempel med Fskattsedeln, och vi jobbar nu också med den utredning vi har tagit emot.

När det gäller revisionsplikten delar jag helt interpellantens bild av att det är ett problem. Men ibland har vi också avvägningar att göra. Jag vet att Socialdemokraterna under åtta år inte gjorde någonting åt detta. Jag har respekt för det, eftersom det är en svår fråga. Men man gjorde ingenting på åtta år.

Å ena sidan vill vi att det ska vara lätt att driva företag, men å andra sidan vill vi inte att det ska vara lätt att vara kriminell. Därför har vi att göra den där avvägningen, och där har vårt förstaval inte varit att förändra revisionsplikten. Men som jag sa: Den hade inte sett ut så i dag om den inte hade ändrats 2010. Vi hade inte gått vidare på det sättet. Det är mycket som är annorlunda nu. Jag tycker att man kan erkänna det, och jag gör det.

Här har vi målkonflikter, och vi jobbar just nu även på annat sätt för att komma åt att de grovt kriminella sitter runt om i Sverige eller utomlands och driver företag som på papperet ser ut att vara helt hederliga men där man egentligen tömmer våra välfärdssystem på olika sätt och lurar äldre. Man lurar våra system. Det ska vi komma åt. Med de verktyg som nu har börjat ta form och som har börjat gälla har jag gott hopp om att vi kan skruva åt detta.

Vi kommer också att göra mer, för vi är inte nöjda och inte klara. Jag hoppas också att Socialdemokraterna ska börja rösta lite mer med oss och lite mindre mot oss när det gäller straffskärpningar på det här området och många andra områden.

Fru talman! Det låter ju upplyftande och hoppingivande när finansministern säger att hon vill täppa till varje litet hål. Detta låter mycket bra. Problemet är att det uppenbarligen, givet det vi har pratat om här i dag, inte är sant.

Rut och rot i nuvarande utformning dränerar våra gemensamma system på resurser. Rut och rot i nuvarande utformning möjliggör fusk och svartarbete. Dessa hål täppte regeringen inte till innan man höjde taket och därmed vred på både kallt, varmt och lite bubbel i kranen.

Elisabeth Svantesson nämnde målkonflikter. Ja, det får man väl ändå kalla det. Arbetslivskriminaliteten grasserar. Ojämlikheten ökar. Att skärpa rut och rot skulle vara en relativt enkel men mycket viktig åtgärd för att bekämpa arbetslivskriminaliteten, men regeringen hanterar detta väldigt slarvigt. Precis som jag aviserade i början av debatten, och givet det finansministern har föredragit här i dag, anser jag att regeringens inställning till bekämpning av arbetslivskriminaliteten alltjämt är djupt oansvarig.