Herr talman! Skattesystem kan låta lite tråkigt, men det handlar i huvudsak om att säkerställa att vi har tillräckliga skatteintäkter för att finansiera det som vi definierar som gemensamma angelägenheter, det vill säga vår välfärd.

För att bidra till legitimitet och rättvisa i skattesystemet är det viktigt att skattereglerna är generella, har breda skattebaser och är enhetliga. Dessutom ska ett skattesystem helst ha så få särregler och undantag som det bara är möjligt. Om man lever upp till kriterierna innebär det att vi bidrar till förståelse, skapar legitimitet för ett sådant skattesystem och dessutom minskar utrymmet och riskerna för fel och fusk.

Principerna var vägledande för den stora skattereform som Sverige genomförde i början av 90-talet. De byggde på principer och syften att utforma ett system som var samhällsekonomiskt och fördelningspolitiskt effektivt. De bärande principerna var bredare skattebaser, att skapa en mer neutral och likformig beskattning av olika inkomster, investeringar, sparformer och andra delar av den privata konsumtionen.

Nu är det ett tag sedan det var början av 90-talet. Sedan reformen infördes har ett stort antal avsteg gjorts från dessa principer. De har lett till att dagens skattesystem snarare kännetecknas av stora och allvarliga utmaningar. Alla de många avstegen från denna neutrala och likformiga beskattning har skapat smalare och instabilare skattebaser, som leder till brist på likformig beskattning och till stora samhällsekonomiska kostnader genom att snedvrida hushållens och företagens ekonomiska beslut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det allvarligaste problemet i dagens skattepolitik är den skattemässiga obalansen mellan arbete och kapital. Jag menar att Sverige är i behov av en stor, genomgripande och bred skattereform som också måste ske i bred politisk enighet.

Grundbultarna för en sådan översyn ska vara att skattesystemet ska generera stabila skatteintäkter för finansiering av gemensamma åtaganden, vara enkelt för enskilda och företag och dessutom bygga på principen om att skatt ska betalas efter bärkraft.

Herr talman! Nu är det inte så att jag är ensam om uppfattningen, utan kritiken mot de många undantagen och att vi inte lever upp till de principer som var vägledande för skattereformen på 90-talet är omfattande. Kritiken kommer från flera håll, inte bara från socialdemokrater eller från den politiska vänstersidan. Den kommer från Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi, där Klas Eklund har skrivit en rapport. Ekonomiprofessor Lars Calmfors har pratat om detta, LO har pratat om detta, Riksrevisionen har pratat om detta och Studieförbundet Näringsliv och Samhälle har pratat om detta, och så vidare. De menar att vi inte lever upp till neutralitet och enhetlighet. Dessutom missar vi att skapa högre tillväxt, bättre innovationsmöjligheter, starkare entreprenörskap och starkare rättvisa genom att fortsätta att lappa och laga och tillåta ytterligare undantag i det skattesystem som vi lever med i dag.

Herr talman! Behovet av en stor skattereform är påtagligt. Ska man lyckas med det måste det ske i förhandlingar, brett tillsammans med de olika partier som finns i Sveriges riksdag så att vi orkar och förmår att leva över tid. Ser inte finansministern detta?

Herr talman! Det är klart att regeringen med sin nuvarande utformning av skattepolitiken bidrar till att öka undantagen snarare än till att upprätthålla neutralitet och enhetlighet.

Risken med alla de undantag vi fortsätter att skapa är att vi tappar i legitimitet och förtroende för skattesystemet. Dessutom tappar vi när det gäller tillväxtskapande åtgärder. Vi tappar innovationskraft och entreprenörskap, och ibland skapar vi kanske också större orättvisor än nödvändigt.

Finansministern har naturligtvis rätt i det avseendet att det var en annan tid när skattereformen genomfördes i början av 90-talet. Det fanns ett visst mått av omvandlingstryck, kan man kanske kalla det, som krävde att politiken satte sig ned och tog ett helhetsgrepp om skattesystemet. Det var nämligen ineffektivt, krångligt och svårt att förstå.

Det var bra då, men under de år som vi har levt med nuvarande skattesystem har särreglerna blivit fler. Undantagen har ökat, och vi börjar uppleva samma utmaningar som de vi hade i början av 90-talet. Det där kan man inte bara avfärda med att det var en annan tid och att det såg annorlunda ut, för till detta ska läggas att Sverige ännu inte var medlem i Europeiska unionen när skattereformen genomfördes i början av 90-talet. Digitaliseringen var i sin linda, och samhällsutmaningarna såg helt annorlunda ut än vad de gör i dag, 30 år senare. Nog är alltså behovet av en skattereform ändå ganska påträngande. Idén kommer inte bara från Socialdemokraterna, utan den kommer även från många andra håll.

Herr talman! Jag noterar att Moderaterna en gång i tiden, för inte alltför länge sedan, hade precis samma uppfattning. Det är till och med så att Elisabeth Svantesson en gång, innan hon blev finansminister, skrev i Dagens Nyheter tillsammans med nuvarande statsminister Ulf Kristersson om hur påträngande behovet var av en övergripande skattereform. Tre år senare sa finansministerns nuvarande kollega Niklas Wykman i en intervju med revisionsfirman PWC precis samma sak som Elisabeth Svantesson gjorde 2019, nämligen att Moderaterna vill ha en skattereform.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Man såg behovet, och man tyckte att det var påträngande. Man såg möjligheten att göra någonting bättre. Men nu när vi två år in i mandatperioden lever med en borgerlig regering och Elisabeth Svantesson som finansminister är tanken helt borta. Det är möjligt att svaret på frågan varför finns i något som finansministern uttryckte i den förra interpellationsdebatten, herr talman. Där sa hon i ett inlägg att hon inte styrs av några principer.

Det är möjligt att det här har övergetts under de senaste två åren, men finansministern får gärna förklara för oss andra vad det är som har skett. Jag kan nämligen inte frigöra mig från känslan att det som finansministern nu ägnar sig åt bygger så smått på någon form av grälsjuka gentemot socialdemokratin. Om jag har fel hoppas jag att finansministern rättar mig.

Finansministern får alltså gärna redogöra för varför hon på så kort tid helt har ändrat politisk uppfattning vad gäller behovet av en ny, genomgripande skattereform.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag ska börja med det sista. Principerna som ska vara vägledande för en genomgripande skattereform bygger på neutralitet och enkelhet samt på rättvisa och förmåga att finansiera välfärden.

Det här lyckades vi med i början av 90-talet, och vi hade även gjort det tio år tidigare i form av en annan form av skattereform. Jag är övertygad om att den förutsättningen finns. Jag säger inte att det kommer att bli enkelt; vi kommer att gå in med olika perspektiv, vi kommer att ha olika krav och vi kommer att företräda olika intressen. Men det har gått förut, och politiken bör - måste - ha förmågan att göra det igen. Då handlar det naturligtvis om att ge och om att ta. Nej, enkelt kommer det inte att bli, men ja, nödvändigt är det.

Jag hör att finansministern har haft olika tankar, men hon svarar egentligen inte på frågan varför man har landat där man har landat just nu. Jag ser dock ändå fram emot att finansministern kan återkomma till de uppfattningar hon hade för något år sedan. Jag ser också fram emot att finansministern tar initiativ till att åtminstone inleda överläggningar och sonderingar gällande möjligheten att återigen genomföra en bred politisk skattereform.

Avslutningsvis vill jag så här i juletid rikta mig halvt personligen till finansministern. Finansministern är en sympatisk och omtänksam människa, och även om vi företräder olika perspektiv och ibland utbyter hårda ord i riksdagens kammare vill jag nu skicka med finansministern ett litet julevangelium inför den fridfulla tid som stundar.

"I ett land där julen kommer med kravbrev och glädjen stämplas endast mot faktura är det lätt att förväxla rikedom med välstånd. Ty fattigdom är inte en siffra som kan rationaliseras bort med skattesänkningar eller marknadslösningar - det är kalla nätter, tomma kylskåp och barn som inte önskar mer än värme. Trygghet får inte bli ett privilegium för de kreditvärdiga. Så ta nu med dig: Om ert hjärta är ett kontor, låt det stänga för revision och självrannsakan! Om era kalkyler är kalla, värm dem med människors röster - inte bara med siffror!"

God jul och gott nytt år!