Elisabeth Svantesson

Herr talman! Analyser finns det definitivt i budgetpropositionen. Låt mig bara nämna något.

En familj där kvinnan är polis och mannen sjuksköterska kommer att ha fått 23 000 kronor lägre skatt nästa år jämfört med 2023, alltså förra året. Sänkt skatt på arbete är viktigt. När vi kan sänka skatten för den som jobbar tycker jag att vi ska göra det om vi samtidigt kan prioritera och se till att andra delar också får resurser.

Försvaret har alltså 27 miljarder kronor mer i år än förra året. Vi bygger det starkt. Polis och rättsväsen får stora resurser med den här regeringen. Vi ser till att stärka välfärden - 40 procent av reformutrymmet det här året, herr talman, har gått till välfärden, eftersom deras pensionskostnader har ökat och de har haft stora behov. Nu ser vi att det inte blev några massuppsägningar. Av de 1,2 miljoner som jobbar i kommuner och regioner tror jag att någonstans runt 2 000 har blivit uppsagda.

I början nämnde jag en familj med en polis och en sjuksköterska, och på tal om hästskit tror jag inte att de som just nu kämpar här i Stockholm med höga bolån och höga kostnader tycker att det är kattskit eller hästskit, eller vad man nu kallar det när man är socialdemokrat, att få en förstärkning på 23 000 kronor.

Vad gör Socialdemokraterna i Stockholm för vanliga löntagare? Man höjer skatten. Man höjer inkomstskatten i kommunen, och man har höjt den här i regionen. Det hjälper ingen.

Herr talman! Det är ganska enkelt att förklara vad vi gör. Från första dagen har vi bekämpat inflationen samtidigt som vi stöttat hushållen. Nu när inflationen är bekämpad ser vi till att stärka köpkraften. Vi gör det på ett annat sätt än vad Socialdemokraterna tycker är bra, men jag tror verkligen att det är rätt väg att gå att se till att människor får behålla mer av sin inkomst och att göra andra skattesänkningar som underlättar vardagen.

Herr talman! Varje dag har jag svenska folket för ögonen. Jag vet att det finns många olika situationer. Många har det jättetufft, andra har det inte lika tufft. Det ser olika ut i olika delar av landet, men det handlar om att bekämpa inflationen och att stärka ekonomin. IMF prognostiserar att vi kommer att ha en bra utveckling nästa år jämfört med väldigt många europeiska länder. Därför ser vi att det vi gör är rätt.

Herr talman! Jag tackar Jytte Gutelund för interpellationen.

Det är verkligen många som berörs av att vi sedan 2021 fram till ungefär i våras har haft en brutal pris- och kostnadsökning, som nu ändå dämpats efter att Riksbanken, vi genom finanspolitiken och parterna har tagit ett stort ansvar och pressat ned inflationen.

Vi befinner oss i en lågkonjunktur. Just att Sverige gör det handlar om att vi är en mycket räntekänslig ekonomi. Många hushåll har höga skulder och dessutom väldigt korta räntebindningstider. Upplysningsvis har ungefär 80 procent i USA 30 års bindningstid, medan vi i Sverige ofta har tre månaders bindningstid. Det påverkar naturligtvis boendekostnaderna väldigt dramatiskt när räntorna ökar.

Vi har en lågkonjunktur, och det bästa receptet för att komma ur den handlar just om att stimulera efterfrågan. Att vi kan lägga en expansiv budget är jag väldigt glad för, och expansivitet handlar inte bara om skatter. Det handlar om olika typer av investeringar. Att pengar kommer ut i samhället och börjar arbeta och efterfrågan ökar är det som kommer att ta oss ur lågkonjunkturen.

Utmaningen, herr talman, är först och främst omvärldsriskerna, som jag vill säga något kort om och sedan komma in på hushållen.

I Tyskland har ekonomin nu hackat alldeles för lång tid. Dessutom befinner man sig i en politisk kris. I Frankrike är det nästan ännu värre vad gäller den politiska krisen men också deras stora skulder och höga underskott.

Varför säger jag detta? Jo, i Sverige är vi väldigt beroende av hur det går i vår omvärld, eftersom vi är så exportberoende. Men den här regeringen ser till att vi kan få fart på ekonomin och att vi dessutom kan stå starka ifall konjunkturen vänder, eller rättare sagt om lågkonjunkturen skulle fördjupas ytterligare på grund av omvärldsfaktorer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Okej, de hushåll som jag har framför ögonen varje dag när jag går till jobbet, herr talman, handlar om många av dem som Jytte Guteland nämner, många som kämpar för att få ekonomin att gå ihop. Och som jag sa tidigare har vi indexerat många av våra ersättningssystem, men den som har en låg lön har inte fått en förstärkning utan tvärtom. Därför är skattesänkningarna viktiga. Det är också viktigt att ha fokus på drivmedelspriserna, så att man kan ta sig till jobbet, och på skatten. Men det är också viktigt att de som har det allra tuffast får det förstärkta bostadsbidraget. Det är viktigt för att man ska kunna klara den här tuffa tiden.

Herr talman! När mina barn var små hade jag ganska många år som var väldigt tuffa. Det finns de som har det mycket värre, men den 20 var det viktigaste datumet för vår familj under många år. Då kom barnbidraget, och man kunde köpa mat igen.

Jag vet hur det är att ha det tufft, och det är också dessa personer jag har framför ögonen när jag säger att vi ska vända krisen här och nu och stärka köpkraften hos de hushåll som har det tuffast men också se till att få fart på ekonomin så att det vänder och ekonomin kan växa på sikt. Våra barn ska inte bara ha en bra skolgång; när de är vuxna ska Sverige vara både rikare och tryggare, som jag brukar säga.

Det var många ord på en gång, men sammanfattningsvis ska vi ut ur den här lågkonjunkturen. Vi stöttar hushållen, och vi stärker deras köpkraft. Dessvärre har Socialdemokraterna i många fall röstat nej till våra förslag om drivmedel och skattesänkningar på arbete.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jytte Guteland har frågat mig hur jag, mot bakgrund av vad hon menar är en ojämn fördelning av skattesänkningarna i budgeten, ämnar stärka konjunkturen. Hon har även frågat mig om jag tagit initiativ till en analys av hur skattesänkningarna i budgeten ska hjälpa de ekonomiskt klämda barnfamiljerna, och i så fall bett mig redogöra för analysen.

När regeringen tillträdde var inflationen den högsta på 30 år, och en återhållsam finanspolitik var nödvändig. Regeringen fokuserade därför på att stötta dem som hade det allra tuffast, bland annat genom tilläggsbidrag till barnfamiljer med bostadsbidrag. Faktum är att det i den fördelningspolitiska analysen framgår att den grupp som har lägst disponibel inkomst också fått störst inkomstökning procentuellt sett under mandatperioden.

Att den höga inflationen nu är bekämpad tillåter oss att stötta ekonomin med en expansiv finanspolitik. Nästa års budget omfattar reformer på drygt 60 miljarder kronor. Det stöttar ekonomin genom den lågkonjunktur vi befinner oss i. De inkomstskattesänkningar som interpellanten tar upp är en del av detta och bidrar genom att stärka hushållens köpkraft. Åtgärderna bedöms dessutom höja Sveriges långsiktiga tillväxt, vilket är en förutsättning för framtidens välfärd.

De senaste årens prisökningar gör att många hushåll har det tufft, och barnfamiljer är särskilt hårt drabbade. För att stötta dem genomför vi även ytterligare åtgärder. Vi förlänger det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag, vi höjer beloppet för individer som får sjukpenning i särskilda fall och vi höjer boendetillägget. Samtidigt har många bidrag ökat mer än lönerna. Därför är det rätt och riktigt att även sänka skatten för dem som arbetar. Regeringens politik ser därmed till att skapa tillväxt samtidigt som ekonomiskt utsatta hushåll stöttas. Så tar vi viktiga steg för att bygga ett rikare och tryggare Sverige.

Herr talman! Jag tackar för en bra debatt.

Det är viktigt att diskutera skillnader i svensk politik. Vi kan säkert gå tillbaka väldigt många år - innan jag var med i Moderaterna - till Högerpartiets och Socialdemokraternas tid. Våra partier har förändrats. Min bild är ändå att Socialdemokraterna förut alltid stod på löntagarnas och arbetarnas sida. Nu driver man oftare frågan om högre bidrag än frågan om lägre skatt.

Herr talman! Jag tycker att vi ska ha ett starkt skyddssystem, ett skyddsnät som fungerar för den som behöver det. Jag ser också att det finns möjlighet att göra mer för att Sveriges tillväxt ska öka samtidigt som vi stöttar personer som behöver det.

En icke helt oväsentlig faktor just nu är dessvärre att det fuskas ganska mycket med våra gemensamma system. Den kriminella ekonomin tar också en del av den kakan.

Sammanfattningsvis: Sverige befinner sig, liksom många andra länder, i en lågkonjunktur. Vi är på väg ut ur den.

Vi ser att konsumtionen kommer att börja öka, och nästa år kommer räntesänkningar och skattesänkningar på flera områden att göra det lättare för hushållen. Men med detta sagt, herr talman, har många det väldigt tufft. Många har det tufft nu inför den här julen. Det är därför som det är bra att våra ersättningssystem, som vi är överens om, kompenserar för den höga inflationen. Det är därför som det är bra att vi är överens om att ha ett förhöjt bostadsbidrag. Det är också därför som vi har sett till att sänka olika skatter för att stärka dem som har det allra tuffast.

Det viktigaste nu är att få igång ekonomin, så att ännu fler kan komma i arbete och kan ha en egen lön att leva på.

Med detta vill jag önska Patrik Björck god jul - detta kanske är vår sista debatt för i år - och tacka för debatten.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! 4 000 kronor mer i månaden har en sjuksköterska fått av de skattesänkningar som vi har röstat fram i riksdagen sedan jag och Patrik Björck kom in i riksdagen som ledamöter - 4 000 kronor.

Mig veterligen har Patrik Björck och övriga socialdemokrater röstat nej till allt som vi har föreslagit vad gäller skattesänkningar för vanliga löntagare.

För mig är det helt uppenbart att strävsamhet, flit och entreprenörskap har tjänat Sverige väl och gjort Sverige rikt. Den resa som Sverige gjorde på hundra år - från att vara ett av de fattigaste länderna till att bli det rikaste - handlade bland annat om samarbete. Den handlade om slit, om strävsamhet, om att jobba tillsammans och om att människor kämpade.

Sedan kom det en politik där skatterna steg och steg och där Socialdemokraterna helt tappade bort sig, skulle jag vilja säga. Självklart ska vi ha skatter som finansierar allt det som vi behöver. Men svaret på vartenda problem, herr talman, kan inte vara höjda skatter. Det kommer inte att vara det här i Stockholm, där man nu höjer skatten för andra året i rad. Regionen har höjt den en gång. Ibland måste man också prioritera och göra det som är det allra viktigaste.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Vad vill jag säga med detta? Socialdemokraterna säger här i dag att de står på vanligt folks sida. Jag tycker att man ska titta på beslut, på hur de är fattade och på vad vi har gjort. Då kan man bedöma vem som står på vanliga löntagares sida.

Jag delar helt den bild som både Niklas Karlsson och Patrik Björck ger - att många har det tufft nu eftersom priserna fortfarande är höga. Denna regering har bestämt sig för att stötta hushållen. Det är därför som vi har sänkt skatten detta år och nästa år för alla som jobbar och för dem som har pension och som har jobbat. Det är därför som vi flera gånger har sänkt drivmedelsskatten. Det är därför som vi har förändrat reduktionsplikten så att drivmedel, diesel, blev 4 kronor billigare i januari.

Vad jag vet har Socialdemokraterna sagt nej till allt detta. Det är det som är min poäng, herr talman. Man ska döma efter politiken. Jag kan lova att det inte är någon teori som styr mitt värv. Det skrattas här i bänken, men då känner man mig ganska dåligt. Jag tror att Patrik Björck känner mig lite bättre.

Det som styr mig handlar om att göra Sverige bättre. Jag tror att det även styr er. Vi har olika vägar till detta. Men jag vill uppmuntra den som sliter och jobbar. Jag ser också att vi ska stötta hushållen nu. Det gör vi på många sätt. Jag har nämnt några.

Dessutom tycker jag att man, när man har ansvar, måste förmå sig att tänka lite bortom detta år och denna mandatperiod. Man måste tänka framåt. Vad ska vi göra för att ekonomin ska växa? Vad ska vi göra för att ha de resurser vi behöver framöver? Då kan inte höjda skatter som hämmar produktivitet och tillväxt vara svaret. Det måste handla om prioriteringar men också om att se till att ekonomin växer. Vi gör detta på många olika sätt.

Slutligen, herr talman, ska jag bara ge en faktaupplysning till den som lyssnar. Vi har progressiv beskattning i Sverige. Den som tjänar mer betalar också en högre procentsats. Det finns två skillnader här. Låt oss säga att en tjänar 25 000 och att en annan tjänar 125 000. Skillnaden i skatt är då elva gånger även om skillnaden i lön är fem gånger.

Vi tycker att detta är rimligt i ett produktivitetshänseende. Om man inte tror på det kan man tycka att det är rimligt ur ett moraliskt perspektiv att den som jobbar ska få behålla minst hälften av allt den har tjänat in.

Herr talman! Jag ska erkänna att jag är lite förvånad över Patrik Björcks ton i den här debatten. Patrik Björck och jag kom in i riksdagen samtidigt, hösten 2006. Sedan dess har jag när jag satt i riksdagen, både i opposition och i majoritet, och nu som finansminister varit med om att sänka skatten för vanliga människor, låg- och medelinkomsttagare. Vi har gjort det många gånger. Vi har sett att skattetrycket har varit högt, och skatten på arbete har varit särskilt hög. Det ska helt enkelt löna sig mer att arbeta.

Sänka skatten har vi gjort många gånger. Mig veterligen har Patrik Björck tryckt på den röda knappen i de allra flesta fall då vi sänkt skatten för alla löntagare.

Det finns några tillfällen under dessa 18 år då Patrik Björck har röstat ja till skattesänkningar. Jag känner till ett med bestämdhet, och kanske har han också vid något tillfälle röstat ja till en skattesänkning för vanliga löntagare. Men det som Patrik Björck röstade ja till var att ta bort värnskatten. Det var en skatt som innebar 5 procent extra på den statliga inkomstskatten. Jag tyckte att det var ett bra förslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Patrik Björck har ett väldigt högt tonläge här och nu. År 2020, när detta skedde, hade vi pandemi och lågkonjunktur. Men trots detta valde man att göra denna skattesänkning.

Jag vill bara ha detta sagt. Jag tycker att det var ett bra beslut. Men det intressanta är att de många gånger när jag som moderat har sänkt skatten för att de som kämpar, ställer klockan och går till jobbet ska få behålla mer i sin plånbok har Socialdemokraterna röstat nej.

Herr talman! Vi är i ett tufft läge. Vi har lågkonjunktur. Vi har bekämpat inflationen. På tal om sådant som går åt rätt eller fel håll kan jag säga: Inflationen är bekämpad för den här gången. Vi ska alltid hålla koll på den.

Nu kan vi - och det gör vi - lägga fram en expansiv budget som börjar gälla om bara några dagar. Den gör att den som arbetar får mer i plånboken och att vi fortsätter att stötta dem som har det allra tuffast.

Att få igång ekonomin här och nu är otroligt viktigt. Men vi tänker också långsiktigt och tar flera viktiga beslut för att ekonomin ska växa. För om ekonomin inte växer framöver finns det inget som kan bära välfärdens finansiering eller de stora resurserna till försvaret. Då jobbar vi på bred front. Det handlar om infrastruktur, forskning och energisystem. Det handlar om skatter, både för att få igång ekonomin här och nu och för att sänka marginalskatten, som blivit så hög som 56 procent.

Jag tror att Socialdemokraterna en gång i tiden tyckte att det var rimligt att man fick behålla åtminstone hälften av de pengar man tjänat in. I dag verkar det som om Socialdemokraterna inte tycker att det är något problem att ha marginalskatter över 50 procent. Men jag förstår att man kan tycka olika om detta.

Detta är också ett viktigt steg för att öka produktiviteten. Det har OECD varit inne på. Det har Produktivitetskommissionen varit inne på. Men för mig handlar det också om moral. Det handlar om moral att vi inte ska behöva ha en högre skattenivå än 50 procent. Man ska inte behöva betala mer än 50 procent på den senast intjänade hundralappen eller tusenlappen.

Sammanfattningsvis: Den budget vi har lagt kommer att påverka efterfrågan. Stora delar av Europa har nu lågkonjunktur. Vi ska göra vad vi kan för att få igång hjulen. Vi ska också göra mer för att fortsätta stötta hushållen för att köpkraften ska öka, men samtidigt kan vi tänka långsiktigt. Det handlar om att göra det som är viktigt i dag för att tillväxten ska öka i morgon, om tio år och om 40 år.

Svar på interpellationer

Herr talman! Patrik Björck har frågat mig vilka ekonomiska effekter som jag förväntar mig av att man i det läge där Sverige befinner sig lånar till skattesänkningar som främst kommer höginkomsttagare och kapitalägare till del. Han har också frågat vilka ekonomiska teorier jag och regeringen lutar oss mot för vår ekonomiska politik.

Regeringen skiftar med budgetpropositionen för 2025 fokus från inflationsbekämpning till att investera i att bygga Sverige rikare och tryggare. Tillväxten i Sverige har stagnerat, och svensk ekonomi är i en lågkonjunktur med ökad arbetslöshet som följd. Regeringen vill stötta ekonomins återhämtning och prioriterar därför reformer inom framför allt tre områden.

För det första handlar det om att stärka hushållens köpkraft. Även om inflationen nu är bekämpad har många hushåll det fortfarande tufft. Löntagare har exempelvis sett tio års löneökningar utraderas till följd av den tidigare höga inflationen. Därför sänker vi i budgetpropositionen skatten på arbete, sparande och pension, samtidigt som vi förlänger tilläggsbidraget i bostadsbidraget.

Detta är viktiga tillskott till Sveriges alla löntagare. Exempelvis får en familj med en polis och en sjuksköterska omkring 9 000 kronor i sänkt skatt 2025 jämfört med 2024, till följd av det förstärkta jobbskatteavdraget och indexeringar.

För det andra handlar det om att återupprätta arbetslinjen så att fler kommer i arbete och färre fastnar i utanförskap. Det ska alltid löna sig att gå från bidrag till arbete. Därför jobbar regeringen med en bidragsreform och förstärker jobbskatteavdraget. Men vi satsar också på utbildning, bland annat genom att förstärka stödet till dem som står långt från arbetsmarknaden och genom att öka antalet platser inom yrkesinriktad vuxenutbildning.

För det tredje handlar det om reformer som ökar Sveriges tillväxt. Sverige har liksom många andra länder brottats med låg tillväxt under de senaste åren. Detta tar regeringen på stort allvar. Det är endast en högre tillväxt som kan bära framtidens välfärd. Med högre tillväxt ökar skatteintäkterna, som kan användas för att finansiera exempelvis skola, vård och omsorg.

Regeringen gör därför historiskt stora satsningar på infrastruktur, den största satsningen på forskning någonsin och skatteförändringar som gör det enklare att driva företag. Regeringen föreslår också att de högsta marginalskatterna sänks för att öka drivkrafterna att utbilda sig till ett högkvalificerat yrke och anstränga sig extra på jobbet. De sänkta marginalskatterna väntas få en så pass stor positiv effekt på ekonomin att reformen på sikt är självfinansierad.

Sammantaget är detta viktiga reformer för att öka hushållens köpkraft, stärka drivkrafterna till arbete och öka Sveriges tillväxt framöver. Det är viktiga steg för att bygga Sverige rikare och tryggare.

Fru talman! Jag kan konstatera att vi är många i den här kammaren som bryr oss om människor och vill att många ska få lämna en situation som är fullständigt förnedrande och suger livet och kraften ur kvinnor. Det är egentligen detta det handlar om.

Om det som Hanna Westerén nu lyfter fram verkligen skulle göra skillnad för alla som vill lämna prostitution är det väl självklart att vi skulle ha gått vidare med det. Men när vi väger olika argument i frågan om beskattning ser vi att det riskerar att bli värre för kvinnorna. Det är vad jag tror. Det kan man tycka olika om.

Vi jobbar nu på bredden med att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Det handlar om prostitution, trafficking och mycket mer. Vi tar krafttag gemensamt. Sverige har kommit långt, men fortfarande dödas många kvinnor i sitt eget hem av en man som står dem nära. Allt detta ska vändas och förändras. Jag vet att det inte finns någon partipolitisk skiljelinje i det. Just detta är heller inte en höger- eller vänsterfråga, utan det handlar om att se de bästa lösningarna. I det här fallet finns ingen bästa lösning, som jag ser det, för detta är en situation som aldrig kan innehålla ett ord som bra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men vi ska tillsammans göra det som går att göra för att kvinnor ska få lämna dessa situationer eller aldrig komma in i dem.

Tack för debatten!

(Applåder)

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Låt mig lite kort sammanfatta det jag har sagt.

Regeringen vill inte förvärra situationen för dessa kvinnor. Vi har fördjupat oss. Vi har haft samtal där vi mött olika åsikter, men vi har också fått många argument som gör att vi inte går vidare på det sätt som interpellanten och debattörerna önskar.

Vill vi då samma sak? Jag menar att vi vill samma sak. Vi vill ju att dessa kvinnor ska lämna prostitutionen, få ett eget liv och bli helade och läkta. Vi vill att långt färre ska komma in i prostitution. Där finns det mycket att göra.

Det är mycket som är orimligt när det gäller prostitution. Att män över huvud taget utsätter kvinnor för detta är orimligt. Listan på orimligheter kan göras lång.

Det vi är fokuserade på och tänker göra framöver är att jobba med exitprogrammet. Vi tänker fortsätta att jobba som vi gör i budgeten för nästa år och i år och stärka olika verksamheter som har att göra med just mäns våld mot kvinnor. Det handlar både om prostitution och om andra delar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tycker fortfarande att det är bra att Talita har lyft dessa frågor. Det har gjort många av oss uppmärksamma på problematiken. Sedan kan man faktiskt se lite olika på lösningarna. Det har jag och Annika Strandhäll gjort i andra frågor förr.

Jag vet att vi i våra partier ser saker på lite olika sätt. Från djupet av mitt hjärta vill jag bara säga att vi precis som ni vill göra det bättre för människor, särskilt människor som är utsatta och har hamnat i situationer som de inte kan ta sig ur.

Ibland har man olika lösningar. Jag tror att många av våra lösningar är desamma. Men just i det här fallet väljer vi att inte gå vidare.

Däremot pågår arbete när det gäller överskuldsättning. Många utsatta människor har ju drabbats av det. Där finns ett viktigt arbete att göra som också kan omfatta dessa kvinnor.

Fru talman! Tack, Hanna Westerén, för denna interpellation! Jag uppskattar diskussionen. Hur hjälper man bäst kvinnor som är eller har varit i prostitution och som av många män ses som en handelsvara, en produkt i sexhandeln? Hur hjälper man kvinnor som har fastnat i det smutsiga, förnedrande traffickingnätet, som ofta organiseras av grovt kriminella män i grovt kriminella gäng? Det är kvinnor som varje sekund på dygnet, här i Stockholm och på fler ställen runt om i Sverige, behandlas som om de inte hade något som helst värde.

För regeringen är det en prioriterad fråga att förebygga och bekämpa människohandel, inklusive efterfrågan på sexuella tjänster. Jag vet - det är därför vi är här - att detta är en viktig fråga för många här i Sveriges riksdag. Vi här ser prostitution och människohandel för sexuella ändamål som en del av mäns våld mot kvinnor, som någon sa innan - så är det inte på alla ställen i världen.

Sverige var som sagt först i världen med att kriminalisera köp, men inte försäljning, av sexuella tjänster. Sedan dess har vi här i kammaren haft som utgångspunkt att all inkomst ska beskattas.

Här kommer vi till frågan om orimlighet, fru talman. Ja, jag står absolut för vartenda ord som jag har sagt här i kammaren. Jag tycker att de situationer som uppstår för vissa kvinnor är helt orimliga. Men två saker kan vara helt orimliga samtidigt.

Jag och Paulina Brandberg, som är jämställdhetsminister, har lyssnat på flera parter. Vi har gått på djupet; det har inte bara varit rundabordssamtal, utan vi har verkligen pratat och fördjupat oss. Vi ser att detta hur man än gör är en svår fråga, och det finns ingen optimal lösning. Men jag vill aldrig riskera att dessa kvinnor skulle få det ännu värre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Varför kommer det här förslaget? Varför lyfter man argumentet? De kvinnor som befinner sig i prostitution har ofta, som jag sa, kriminella män i sin närhet. Det förekommer mycket kontanter, mycket pengar. Vi vet att detta verkligen har vuxit och blivit större i Sverige. Utan den här lagstiftningen finns en stor risk - det lyfter flera - för att dessa kontanter och pengar hamnar hos dessa kvinnor, och då blir de ännu mer utsatta.

Jag förstår, fru talman, att man kan landa i olika slutsatser här. Livet är inte alltid enkelt, och vägval är inte heller alltid enkla. Men det regeringen jobbar med är mycket bredare. Detta med skatt på prostitution är en viktig fråga, men det vi jobbar med är bredare, till exempel det exitprogram vi nu arbetar med, som syftar till att hjälpa kvinnor ut ur denna miljö - att få ett värde, bli läkt på insidan och känna att man är en egen, fri individ igen.

Det finns mycket att göra här. Tidigare regeringar har gjort saker, och vi fortsätter intensivt detta arbete. Jag har full förståelse för att man tycker att jag och regeringen har fel, men det är inte så att vi inte har tänkt ordentligt på den här frågan och gått på djupet med den. Det är en svår fråga, och ja, det är orimligt. Men som jag sa: Många saker kan vara orimliga samtidigt.

Hela denna industri och allt som sker med dessa kvinnor är fullkomligt orimligt. Målet måste vara att hjälpa kvinnor ut ur detta.

(Applåder)

Fru talman! Hanna Westerén har frågat mig om jag har bytt fot sedan vår debatt för drygt ett år sedan och numera anser att det är rimligt att beskatta medel som härrör från försäljning av sexuella tjänster. Hanna Westerén har också frågat mig om jag avser att förändra regelverket för att inte riskera att cementera kvinnor i prostitution och utanförskap genom att beskatta medel som härrör från sexköp, som är ett brott enligt svensk lag.

Regeringens ambition är att ingen människa ska utnyttjas för sexuella ändamål. Personer som utnyttjas i prostitution befinner sig i en utsatt position, och det är av största vikt att dessa personer får stöd och hjälp med att lämna prostitutionen.

Regeringen arbetar därför med flera reformer som syftar till bland annat detta. I betänkandet från Utredningen om exitprogram för personer som är utsatta för prostitution (SOU 2023:97) finns bland annat förslag på individuellt utformade exitprogram för vuxna som är utsatta för prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Syftet med de föreslagna programmen är att stärka identifiering av och skydds, stöd- och vårdinsatser för vuxna personer som vill lämna prostitutionen eller som har utsatts för människohandel för sexuella ändamål. Förslagen bereds för närvarande inom Regeringskansliet. I budgetpropositionen för 2025 stärker vi stödet till personer som är utsatta för prostitution med 10 miljoner kronor.

När det gäller att skattebefria inkomster från prostitution har regeringen noga analyserat för- och nackdelarna med en sådan åtgärd, med utgångspunkten att målet är att minska utnyttjandet av personer som befinner sig i prostitution och underlätta för dem.

Bland annat bjöd jag tillsammans med jämställdhetsministern i juni 2024 in till ett rundabordssamtal för att diskutera vad regeringen kan göra. I rundabordssamtalet deltog bland annat representanter från organisationen Talita, Sveriges kvinnoorganisationer, Polismyndigheten och Skatteverket.

Vid rundabordssamtalet lyfte flera aktörer fram att det finns en risk att skattebefrielse kan öka utnyttjandet av personer som befinner sig i prostitution. Bland annat skulle kriminella kunna påstå att oredovisade inkomster kommer från inkomst av försäljning av sexuella tjänster. En skattebefrielse riskerar med andra ord att stjälpa snarare än hjälpa alla de personer som befinner sig i prostitution.

I ljuset av dessa risker har regeringen därför valt att inte gå vidare med frågan om skattebefrielse. Som jag sa i början av mitt svar arbetar regeringen dock intensivt med flera andra åtgärder som syftar till att motverka prostitution och ge stöd till dem som utsätts.

Fru talman! Jag tackar återigen Eric Palmqvist för interpellationen. Den är viktig, och den belyser ett stort bolag som är enormt viktigt för Sverige och självklart på de orter där det finns. Det handlar om arbetstillfällen och pengar till statskassan. LKAB förser också många bolag runt om i världen med riktigt bra järnmalm.

LKAB är ett stort bolag, och regeringen för en tät dialog och är en aktiv ägare. Men med det sagt går vi inte in i operativa frågor.

Det är bra att ledamoten har lyft upp frågan. Frågan om föredömlighet och att skapa goda relationer med det omgivande samhället är alltid viktig, men den är extra viktig om man är ett stort bolag på en mindre ort med en dominerande ställning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag har fullt förtroende för LKAB:s ledning, och jag ser nu att det har kommit igång en mer konstruktiv diskussion efter det att länsstyrelsen gick ut med information. Det är bra. Jag hoppas att allt löser sig på allra bästa sätt för Gällivareborna, i vilken del av Gällivare de än bor, och även att en lösning för framtiden tas fram för bolagets skull.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag tackar återigen ledamoten Eric Palmqvist för frågan. Det är en specifik och speciell fråga. De som berörs, berörs så enormt mycket - och det är ovanligt.

Min bild utifrån mitt perspektiv är att det finns och har funnits en god och konstruktiv dialog. Sedan har den, precis som ledamoten sa, varierat lite över tid.

Men som ansvarig minister i regeringen, som ska se till att bolagen lever upp till det som ni i riksdagen har beslutat om, är det viktigt att vi inte går in i operativa delar. Vi kommer inte att bestämma vilket pris SJ ska ha på biljetter eller vad en flaska rödvin ska kosta, inte heller exakt hur LKAB ska lösa frågan om ersättning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Min bild har hittills varit att det har varit rimliga ersättningar. Andra tycker säkert annorlunda. Oavsett är det LKAB som handhar detta. Det är en operativ fråga som vi politiker inte ska lägga oss i.

Vad lägger vi oss då i? Vår ägarstyrning och samtal med LKAB och alla andra bolag - ofta med LKAB, som är stort och viktigt - handlar om att det ska vara avkastning, långsiktighet, hållbarhet och föredömlighet. LKAB gör något som få svenska bolag och få andra bolag i världen har gjort, nämligen det som har gjorts i Kiruna och det som nu görs i Gällivare-Malmberget.

Jag har fullt förtroende för bolaget, och regeringen kommer alltid att vara en aktiv ägare. Det hoppas jag att alla regeringar framåt kommer att vara. Vi ska vara tydliga med inriktningen. Men det operativa lämnar jag med varm hand över - därför att jag ska göra det - till LKAB:s ledning.

Fru talman! Tack, Eric Palmqvist, för de frågor som ställts! I mitt svar nyss försökte jag svara på de frågor jag fick som just handlade om ifall jag avsåg att vidta några åtgärder för att öka LKAB:s anseende lokalt. Jag tycker att man ska försöka svara på de frågor man fått.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Låt mig lägga ut texten. Jag har glädjen att vara ansvarig minister för bolagsportföljen i princip i alla bolag. Där är självklart LKAB, precis som ledamoten säger, en av de absoluta juvelerna som vi svenskar äger tillsammans. Det är stora värden som man hämtar upp från gruvorna. När det var stopp på Malmbanan märktes det till och med i Sveriges bnp-siffror - då förstår man vilka nivåer och värden som skapas. Jag och många med mig känner att det här är en kronjuvel, och vi är stolta över det arbete man gör.

Låt mig bara bena ut frågan. Det är förvisso ett statligt bolag. Men det finns också på en marknad, och det är väldigt tydligt hur vi i regeringen och tidigare regeringar ska styra bolag. Det gör man genom tydliga ägardialoger. Man har också en ägarpolicy, men det operativa är upp till styrelsen att arbeta med. Där ska inte vi politiker, regering eller riksdag vara inne och styra i detaljerna.

Med det sagt är ägarpolicyn väldigt tydlig. Till exempel handlar det om att våra statliga bolag ska bygga förtroende, vara föredömen, såklart ge avkastning och så vidare.

Det inte är många ställen på jorden där just den här omställningen sker med flytt av bostäder och så vidare. När det gäller den väldigt specifika frågan måste jag ändå säga att den senaste undersökningen visar att 86 procent av dem som bor i Gällivare och Kiruna har ett stort förtroende för bolagets förmåga att ta ansvar i samhällsomvandlingen. Det tycker jag i grund och botten är ett väldigt gott betyg åt att man under årens lopp har skött detta på ett bra sätt. Sedan kommer det alltid att finnas konflikter och diskussioner beroende på att man kan vilja lite olika saker.

I grund och botten har jag alltså förtroende för att LKAB sköter den här frågan liksom dialogen med kommunen och i det här fallet även med villaägare. Jag ser att de gör allt vad de kan. Kanske kan de göra mer, och kanske kan vi bli ännu tydligare i ägardialogerna för att öka förtroendet i trakten.

Det har hänt en del, som också ledamoten var inne på. Den 18 oktober meddelade länsstyrelsen i Norrbotten att värdena för seismisk aktivitet - det är inte varje dag man pratar om det som finansminister - i miljövillkoret hade överskridits, och det var i en sådan omfattning att LKAB måste verka för att avveckla bostäderna i östra Malmberget.

Vad jag har förstått pågår en konstruktiv dialog, och jag ser fram emot att den ska fortsätta att vara konstruktiv och att frågorna kan lösas på allra bästa sätt. Då kan vi fortsätta att ha en gruva där svenska folket får en del av de vinster och möjligheter som gruvan ger Sverige. De boende i både Gällivare-Malmberget och Kiruna, där man har kommit betydligt längre, ska känna att det här sker på ett föredömligt sätt.

Fru talman! Eric Palmqvist har frågat energi- och näringsministern vilka generella åtgärder hon avser att vidta inom sitt ansvarsområde i syfte att öka det statligt ägda gruvbolaget LKAB:s anseende lokalt och på så sätt bidra till att stärka gruvnäringens anseende såväl lokalt som nationellt.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.

LKAB och övriga bolag med statligt ägande lyder under samma lagar som privatägda bolag, däribland aktiebolagslagen (2005:551). Det är bolagets styrelse och ledning som ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av dess angelägenheter samt den löpande förvaltningen av bolagets operativa verksamhet. Därutöver ska bolag med statligt ägande enligt statens ägarpolicy agera på ett sådant sätt att de åtnjuter offentligt förtroende. Styrelsen ansvarar för att LKAB sköts föredömligt inom ramen för lagstiftningen, bolagets bolagsordning och statens ägarpolicy. Det följer även av ägarpolicyn att LKAB ska agera transparent avseende hantering av risker och möjligheter inom området hållbart företagande. Detta ska ske genom att en öppen och konstruktiv dialog förs med bolagets viktigaste intressenter såväl lokalt som nationellt. Arbetet ska även kommuniceras såväl externt som internt. Regeringen har förtroende för att LKAB hanterar frågor kopplat till bolagets anseende på ett ansvarsfullt sätt.

Fru ålderspresident! Det är intressant att Janine Alm Ericson inte riktigt hör vad jag säger. Man kan göra många saker samtidigt när man prioriterar - när man vågar säga nej till vissa saker och ja till annat och vågar göra rätt.

Vi i våra fyra partier har visat att vi kan bekämpa inflationen samtidigt som vi stöttar de viktiga välfärdssektorerna. I år gick 40 procent av reformutrymmet till regioner och kommuner, och det var ytterligare pengar i vårändringsbudgeten. Det var en väldigt stor satsning. Vi kommer aldrig att släppa välfärdens sektorer med blicken. Men vi vet också att ekonomin måste växa. En halv procents ökning av bnp ger 15 miljarder i ökat reformutrymme. Det är därför vi sätter fokus på allt detta.

Vi kan prioritera det viktiga - pengar till försvaret, pengar till polisen, pengar till rättsväsendet och pengar till välfärden - samtidigt som vi kan sänka skatten brett, för alla, två år i rad. Det är därför vi kan se till att gynna sparande mer genom att sänka skatten på ISK. Det är därför vi gör det billigare att tanka för dem som har haft det kämpigt och varit tvungna att använda bilen trots att de egentligen inte har kunnat och har gått back på det. Det går att göra flera saker samtidigt.

Jag är väldigt glad att det dessutom går att pressa ned utsläppen. Det gör vi; nästa år minskar utsläppen, och förra året minskade de. På grund av att vi ändrade den reduktionsplikt som var helt omöjlig för de allra flesta har utsläppen ökat i år, alltså under ett år. Men Sverige är ett föregångsland i detta och ska fortsätta att vara det.

När det gäller stora investeringar och skulder är min poäng - och jag tror att många här delar den även om de inte är moderater - att det går att göra investeringar om man har ett ramverk som håller ordning. Om man sparar i ladorna i goda tider och satsar i sämre tider kan man också göra investeringar, och Sverige gör större offentliga investeringar än de allra flesta jämförbara länder.

Man kan alltså göra flera saker samtidigt. Vi har en låg statsskuld, och vi har stora investeringar framför oss. Vi ska komma igenom den här situationen och stötta hushållen under tiden. Jag tror att vi alla är överens om att Sverige kan och ska bli både tryggare och rikare.

(Applåder)

Fru ålderspresident! Jag blir nästan imponerad av hur man kan välja att se på våra skattesänkningar. Jag har i opposition och nu i regeringsställning sänkt skatten på låga och medelhöga inkomster vid ett flertal tillfällen. Det har jag gjort just för att jag vill att människors flit och slit, oavsett vad man jobbar med, ska löna sig bättre. Vi ser strävsamheten. Vi ser dem som bär upp mycket av samhället.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2025 - Rambeslutet

Jag har också sagt - och det tycker jag är viktigt - att ekonomin måste växa på sikt. Då vet vi några väldigt grundläggande saker, som vikten av bra infrastruktur. I den infrastrukturproposition som vi nu har lagt fram har vi sett till att avsätta så mycket pengar att de kan betala underhållsskulden plus nya investeringar. Vi har en forskningsproposition på historiska nivåer för att Sverige ska vara ett land i topp. Det som gjort att Sverige har blivit rikt ska också göra Sverige rikt i fortsättningen. Vi har högkvalificerade arbeten.

Men vi har också en av världens högsta skatter på arbete och väldigt höga marginalskatter. Jag vet inte om Janine Alm Ericson tycker att det är okej att man betalar 560 kronor i skatt på den sista tusenlappen, det vill säga behåller mindre än hälften. Det kan man tycka. Jag tycker att det är rimligt att vi tar bort Magdalena Anderssons högre skatt på högre utbildning. Det håller OECD, Produktivitetskommissionen och många andra med om. Man kan tycka att det är dumt, men som jag sa är det alltså 5 procent av alla satsningar. Vi behöver göra det för att tillväxten ska öka.

Kom också ihåg - det tycker jag är viktigt för alla som lyssnar på detta - att för mig har det alltid varit viktigt att sänka skatten för alla löntagare. I Sverige har vi elva gånger så hög skatt på de högre lönerna. Den som har 125 000 kronor betalar elva gånger mer i skatt än den som tjänar 25 000. Vi har en progressiv beskattning och kommer att fortsätta ha det. Men det måste löna sig att plugga och ta ett extrajobb. Varför är det så svårt för Miljöpartiet att tycka det? Jag vet inte.

(Applåder)

Fru ålderspresident! Jag tackar Ida Gabrielsson för fler frågor.

Jag är övertygad om att alla som är i den här salen just nu vill att Sverige ska vara både rikare, tryggare, bättre och starkare åren som kommer och för nästkommande generation. Då behöver ekonomin växa.

Någonting som bekymrar mig ganska mycket är att EU:s konkurrenskraft i förhållande till exempelvis USA har blivit försvagad. Varför måste ekonomin växa? Jo, därför att vi behöver resurser framöver till bland annat det som Ida Gabrielsson nämner. Det handlar om försvar, infrastruktur, energisystem och mycket annat.

Att ekonomin växer är nummer ett, menar jag, för att kunna göra mer. Nummer två handlar om att prioritera. Båda dessa punkter har man det uppenbarligen svårare med på vänstersidan än hos våra fyra partier. Sedan ska man ha ett ramverk som är rimligt och se till att vi har ordning och reda. Sex av åtta partier här inne tycker precis så.

Men så kommer vi då till skatter och till synen på arbete. Det är ingen hemlighet - det går att läsa i Vänsterpartiets budget - att man vill höja marginalskatterna redan från 45 000 kronor. Då ska vi veta att hälften av alla poliser och sjuksköterskor har den lönenivån. Även om man säger att man vill underlätta generellt för människor som går till jobbet kommer ganska många fler att få höjd skatt om Ida Gabrielssons budget skulle gå igenom.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2025 - Rambeslutet

Jag har också lite svårt att förstå resonemanget om akassan med tanke på att samarbetspartiet Centerpartiet vill sänka akassan mer än vad någon annan här inne, tror jag, kan tänka sig. Splittringen är total i både skatter och andra delar.

I den här tiden ska man veta, fru ålderspresident, att vi är fyra partier som tillsammans gör det som nu krävs. Vi får ekonomin att växa och stärker hushållens köpkraft.

Och den marginalskatt som så många har tagit upp är alltså 5 procent av alla de satsningar vi gör detta år. Vi har ett reformutrymme på 60 miljarder och gör omprioriteringar på 37 miljarder. Det gör att själva marginalskattesänkningen, som är självfinansierad inom några år, är 5 procent av de totala satsningarna. Det var bara en liten faktaupplysning.

(Applåder)

Fru ålderspresident! Tack, Ida Gabrielsson, för en viktig fråga! Jag delar verkligen bilden av att de som har tagit den tuffaste och hårdaste smällen under de senaste årens höga inflation är löntagarna. Den som har olika typer av ersättningar - inte alla, men väldigt många - har fått dem uppskrivna som kompensation för inflationen. Det är så våra skyddsnät i det stora hela fungerar. Det gäller garantipension, sjuk- och aktivitetsersättning, CSN och många andra delar.

Men just det som Ida Gabrielsson lyfter är det som regeringen gör någonting åt, det vill säga att vi ser till att också löntagarna, som har fått sina reallöner urholkade, både det här året och nästa år får sänkt skatt. Man behåller mer av det man själv har tjänat. Strävsamma människor som går till jobbet kommer att få behålla mer i plånboken, vare sig de röstar på Vänsterpartiet eller Moderaterna.

Arbetslinjen för mig, fru ålderspresident, är precis det som jag sa tidigare. Alla som bor i Sverige och som har arbetsförmåga ska vara med och bidra och ges möjlighet till det. Men just nu är det 20 procent i åldrarna 20-64 år som inte är etablerade på arbetsmarknaden på det viset att de kan sägas vara självförsörjande.

Fler av dem måste komma in, och fler av dem måste ges möjligheter. Det handlar om språkträning, det handlar om krav och det handlar om en bidragsreform. Men det handlar också om att hjälpa människor och att ge dem möjligheter att komma in.

Jag har inte gett upp om de här personerna; jag vill att de ska vara med. Det gäller för deras skull - att de har en egen lön att leva på. Men det gäller också för det gemensammas skull - att fler betalar skatt. Det är en arbetslinje för mig.

När fler jobbar kan vi också säkra och skydda skyddsnäten. Vi ska självklart säkra dem mot alla som vill använda våra skyddsnät till att bedra välfärdsstaten på olika sätt - gängkriminella och andra. Men vi ska också se till att fler jobbar och är med och bidrar så att kakan växer. Det är det vår budget handlar om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2025 - Rambeslutet

Sedan har vi olika syn på skatter, absolut! Men i grund och botten behöver fler vara med och betala skatt. Då kan ekonomin växa, och det är det som är poängen med den budget som våra fyra partier har lagt fram.

Fru ålderspresident! Jag konstaterar bara att om man säger nej till den nya reduktionsplikt vi har och samtidigt har förslaget att upphandla biodrivmedel är det nog ingen annan än Martin Ådahl som tror att det kommer att bli billigt. Det kommer antagligen att bli väldigt dyrt.

När vi går igenom Centerpartiets olika klimatförslag ser vi att det är osäkert. Sju av åtta partier här inne har en politik som gör att det är väldigt tydligt att man kan nå ESR-målen. Men det är inte samma sak med Centerpartiet. Om ledamoten tycker att det är att smutskasta att bara säga som det är - vad som står i en budget - må det vara upp till Martin Ådahl.

Fru ålderspresident! Vi har gjort ganska noggranna beräkningar av olika typer av effekter. Det gäller ju inte bara fördelningseffekter generellt; det handlar också om människor som bor i olika typer av regioner och i olika delar av Sverige och hur de drabbas eller påverkas av olika partiers politik.

Här sticker Centerpartiet ut mer än något annat parti. Vare sig man bor på landsbygden eller i en storstad innebär den genomsnittliga relativa förändringen av Centerpartiets ekonomiska politik en försämrad standard i alla områden. Det finns inte en kotte - eller kanske en kotte men väldigt få människor - som tjänar någonting på Centerpartiets politik.

Det finns en hemläxa att göra. Man kan vara väldigt bestämd och självsäker, men då måste politiken tåla att granskas. Vi ser inte att ESR-målen nås, men Martin Ådahl får gärna överbevisa mig om det senare. Vi ser däremot att i princip ingen, var man än bor i de olika delarna av Sverige, tjänar på Centerpartiets politik. Den stärker inte hushållen, och den underlättar helt enkelt inte.

När det gäller företagarna, fru ålderspresident, är det väldigt enkelt. Jag har nämnt flera saker som regeringen har gjort under två år, och vi kommer att fortsätta. Vi kommer snart att ha arbetat fram det 3:12-paket som vi har pratat om och mycket annat som jag redan har tagit upp. Vi underlättar för företagare, steg för steg, för vi vet att det är där jobben finns och skapas.

(Applåder)