Fru talman! Mikael Damberg har frågat mig om regeringen varit för optimistisk i sina prognoser för svensk ekonomi i ljuset av utvecklingen i tysk industri. Han har även frågat mig hur jag och regeringen ska minska risken för att omvärldsläget får stora effekter för svenska företag och svenska jobb.

Sverige är i en lågkonjunktur. Hög inflation och höga räntor har satt sitt avtryck på både Sveriges och euroområdets ekonomier. Hushållskonsumtionen och investeringarna har utvecklats svagt, och svensk bnp har stagnerat sedan slutet av 2021. Samtidigt har arbetslösheten ökat. Inflationen har kommit ned under inflationsmålet, men det finns fortsatt utmaningar.

En sådan utmaning är läget i den tyska industrin, som är av stor betydelse för vår export. Tyskland brottas tyvärr inte bara med konjunkturella problem utan även med strukturella problem. På kort sikt syns ingen ljusning i industrikonjunkturen, vilket framgår i indikatorer som inköpschefsindex. Däremot väntas räntorna fortsätta sjunka, vilket bedöms stötta industrin framöver.

Den tyska industrin brottas dessutom med utmaningar av mer strukturell karaktär, som rekordhöga energipriser och hård konkurrens från Kina i bilindustrin. Utöver detta har den geoekonomiska osäkerheten ökat, med hot om handelskrig, samtidigt som det är regeringskris.

Tyskland är vår största handelspartner, och vår export dit har minskat. Läget i svensk ekonomi är fortsatt osäkert. I Finansdepartementets prognosuppdatering i december 2024 reviderades bnp-tillväxten ned något jämfört med prognosen i budgetpropositionen för 2025. Detta beror på lägre inhemsk efterfrågan och en mer osäker omvärld med ökad geoekonomisk osäkerhet.

En stor skillnad mellan Sverige och flera av de euroländer som nu är hårt pressade är dock att Sverige har starka statsfinanser. Det ger oss handlingsutrymme att agera om ekonomin kraftigt försämras. Den möjligheten är begränsad för alla de länder som redan har rekordstora underskott och skulder.

Regeringen har i budgetpropositionen för 2025 stöttat hushållen och samtidigt genomfört viktiga strukturella reformer för att Sverige ska stå väl rustat för att möta framtidens utmaningar. Det är så vi bygger Sverige både rikare och tryggare.

Fru talman! Jag tackar för interpellationen. Det är trevligt att ses så här och tala om ett ämne som är svårt och mycket viktigt, nämligen bedömningar av ekonomin.

Jag vet att Mikael Damberg som tidigare finansminister vet att det här är något som man, så att säga, inte snyter ur näsan. Det finns en stor kompetens runt om på våra myndigheter och på Finansdepartementet, där man just nu jobbar febrilt med att hela tiden kalibrera och ta fram så bra prognoser som det bara är möjligt.

Låt mig stanna där. Det blir kanske lite tekniskt nu, men jag ska lägga en minut på detta. En prognos handlar om siffror, det vill säga att man gör en bedömning av arbetsmarknadsläget, tillväxten och mycket annat, men en prognos handlar också om osäkerheten och hur stor man bedömer att den är.

När det gäller den delen, som jag har nämnt på varje pressträff som jag har haft, kan man konstatera att osäkerheten bara blir större och större. Det är inte bara vi i Sverige som ser detta, utan det är verkligen så. Det var länge sedan det var så komplext att göra prognoser, av flera skäl som jag vill nämna.

Det första är höginflationsmiljön. Nu lämnar vi en miljö som vi inte har haft på 30 år, och hushållen reagerar inte exakt på samma sätt i dag som man gjorde då. Jag träffade IMF i dag på Finansdepartementet, och alla brottas nu med hur konsumtionen kommer att utvecklas i olika länder. Det var det första.

Det andra är att det är mångfasetterat. Vi har ett krig i vårt närområde, energisystem som inte fungerar som de ska och så vidare. Detta gör också att osäkerheterna är stora.

Det tredje som kan adderas är den politiska osäkerheten i många länder, som Mikael Damberg var inne på. Det handlar inte bara om strukturella problem, till exempel i Tyskland och deras ekonomi, utan också om regeringsutmaningar. Nu när vi behöver Frankrike och Tyskland som mest hoppas vi att de så snart som möjligt kan komma fram till en stabil politisk konsensus. Det vore bra för hela Europa.

Det är självfallet inte lätt att göra prognoser, men jag skulle säga att vi i Sverige har duktiga prognosmakare. Jag vet inte om det är någon som träffar exakt rätt någon gång, men min bedömning är att våra svenska prognoser ligger i linje med många andra.

Sedan får man hela tiden revidera prognoserna utifrån utfallet, för man vet inte exakt hur exempelvis svenska hushåll reagerar på räntesänkningar eller skattesänkningar. Det får vi se här nu under året. Dessutom handlar det såklart om vad som kommer att hända i den tyska ekonomin.

Det finns två ganska stora variabler. Vi har just nu en inhemsk lågkonjunktur som beror på hög skuldsättning och höga räntor. Vi ser ändå optimistiskt på det. Sedan har vi en osäkerhet i Europa - i Tyskland och på många andra ställen.

Jag vet inte om det är någon som har frågat om det, men den budget som vi har lagt fram är väl avvägd i det läge vi nu befinner oss i. Vi har ett starkt utrymme att göra mer om det behövs. Det kommer en vårproposition och en vårbudget lite längre fram, och vi följer självfallet utvecklingen noga.

Det är ändå glädjande att statsfinanserna är starka, en bild som jag vet att vi delar, och det finns möjlighet att göra mer om så krävs.

Fru talman! Jag tackar för flera kloka insikter.

Vi kan börja med tillväxten, som jag vet att vi båda tycker är viktig på både kort och lång sikt. För oss handlar det såklart om att se till att ekonomin nu kommer igång så snabbt som möjligt. Precis som jag sa tidigare vet vi inte exakt hur konsumenter i Sverige eller andra länder reagerar. Uppenbarligen konsumerade man i början, och det tog ett tag innan man höll tillbaka. Nu är det lite tvärtom.

Eftersom vi inte har gjort det här, då det inte har varit så här på 30 år, vet vi inte exakt hur dagens konsumenter reagerar. Hittills har många prognoser legat nära utfallet, så jag känner mig trygg med det. Men återigen: Osäkerheten har aldrig varit så här stor, i alla fall inte på väldigt länge, och det är också en del av prognoserna.

På längre sikt handlar det om att få igång tillväxten, och det är kanske allra viktigast. Det som vi gör och har gjort i våra tre budgetar handlar om att få igång ekonomin, stötta hushållen och sänka skatten för alla, vilket vi gjort två år i rad, men också om att göra det som är långsiktigt viktigt för ökad tillväxt. Det handlar som vi vet om marginalskatter, infrastruktur, utbildning, energisystem och mycket annat. Man kan alltså göra två saker samtidigt.

Jag ska ärligt säga att vi i grund och botten har ganska lika budgetar men också lite olika inriktningar när det gäller stöd till hushållen. Tror jag att Socialdemokraternas budget hade gjort stor skillnad för utfallet i prognosen? Nej, det tror jag inte. Jag ser att de insatser vi nu har gjort är väl avvägda och viktiga på både kort och lång sikt. Där kommer dock de lärde - i det här fallet vi två - att tycka olika, men det är precis som det ska vara.

Jag ser att det vi gör nu har stor nytta för människor. Det stöttar dem. Det kommer att göra att ekonomin vänder i Sverige, och det kommer också att stärka den långsiktiga tillväxten, som jag har väldigt mycket för ögonen.

Jag ska säga något kort om industrin, där fokus verkligen har varit brutalt närvarande under de här åren. Vissa delar av svensk industri som exporterar har gått väldigt bra. Vissa sektorer eller delar av världen har inte varit så påverkade av det som har hänt de senaste åren, medan andra har det väldigt tufft.

Framför allt är det, som Mikael Damberg säger, många som nu är oroliga för vad som händer i Tyskland och andra delar av Europa. Vi har naturligtvis nära samtal, och vi vet att svenska företag på många sätt är väldigt konkurrenskraftiga. De efterlyser mer regelförenkling i EU, de efterlyser ett väl fungerande energisystem och de efterlyser kompetensförsörjning och att det fortsatt ska gå att ta hit exempelvis människor som är högkvalificerade. Här jobbar vi nära och gör allt vad vi kan för att bistå på olika sätt.

Vi har alla ett och samma mål. Jag är helt övertygad om att vi i den här riksdagen vill att det ska gå bra för svenska företag och att svenska jobb ska bli fler och inte färre. Det finns därför mycket att göra, och vi gör också mycket just för att förenkla och förbättra för de företag som det nu gäller.

När det till exempel gäller Donald Trump och handelshinder har jag påpekat många gånger de senaste månaderna att det självklart är dåligt för svenska företag och alla andra företag om tullarna höjs. Men det är också väldigt dåligt att många länder i Europa och EU har så låg produktivitet. Det förstärks dessutom såklart om vi också får högre tullar.

Vi måste ta tag i våra egna problem på bred front i Europa och jobba med de olika delarna. Det gäller till exempel en kapitalmarknadsunion, regelförenklingar och ett energisystem som fungerar. Det gynnar svenska företag och alla andra företag i EU. Där sätter vi in ett stort tryck.

Fru talman! Tack än en gång, Mikael Damberg, för en viktig fråga! Jag måste bara konstatera att jag inte riktigt tar åt mig av detta med ett haveri kring energipolitiken eftersom vi ärvde ett läge med nedlagda kärnkraftsreaktorer som nu gör att Sverige har för lite el och för lite effekt vid vissa tidpunkter. Men jag släpper det nu.

Det är otroligt viktigt att förstå att världen är osäker. Det är viktigt att förstå att väldigt många människor har tappat köpkraft. Det är därför vi från första stund i den första budgeten gjort mycket för att stötta hushållen. Det gäller allt från elstöd till sänkt skatt flera gånger om på både drivmedel, arbete och pension. Jag är säker på att vi hade haft en betydligt svårare situation utan det här.

Vi tror att det kommer att vända. Jag är inte en allmän optimist, men allting pekar på att det är så. Om man får tro IMF, som också är hyfsat duktiga på att göra prognoser, kommer Sverige under detta år att ha en utveckling med en tillväxt i ungefär samma nivå som USA:s. Det är långt bättre än både Tysklands och Frankrikes. Det återstår att se, men vi gör vad vi kan för att hushåll ska känna sig trygga. Räntorna går nu ned, löneökningarna kommer och skatterna sänks - bland annat. Vi tror att detta kommer att ge resultat och framför allt sätta fokus på det långsiktiga.

Sverige ska vara, och är i många fall, väldigt produktivt. Vi ska vara ännu mer produktiva så att Sverige blir det absolut rikaste land man kan vara och allt detta välstånd kommer många fler till del.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.