Lili André

Fru talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Vi kristdemokrater tar tydligt ställning för kvalitet och excellens i högskola och forskning, och vi ställer oss därför bakom det nationella forskningspolitiska målet.

Sverige har historiskt varit ledande, men nu tar vi ett grepp för att Sverige återigen ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation, där högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation leder till samhällets utveckling och välfärd och näringslivets konkurrenskraft och svarar mot de samhällsutmaningar vi står inför både i Sverige och globalt.

År 2023 har präglats av oro för skenande elräkningar och höga matvarupriser, en inflation som ökar, otrygghet på hemmaplan till följd av skjutningar och gängkriminalitet, otrygghet i Europa till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina samt även en allvarlig situation när det gäller Israel-Palestina.

Den här budgeten läggs i en tuff tid när det krävs ekonomiska åtstramningar. Många hushåll och företag drabbas av hög inflation och höga priser, och kommuner och regioner vittnar om besparingar. I det läget väljer regeringen att prioritera det viktigaste, nämligen välfärd, vård, skola och omsorg, tillsammans med satsningar för att stötta de hårt drabbade hushållen och insatser för att dämpa inflationen.

Fru talman! Som kristdemokrat är jag också stolt över att vi i regeringen prioriterar resurser till högre utbildning och forskning. Forskning och innovation är av största vikt för att vi som land ska kunna svara mot de utmaningar vi ser i dag och i framtiden. Sveriges välstånd har historiskt vilat på en stark innovationskraft hos individen och i näringslivet.

Regeringen gör flera viktiga satsningar på utbildning och forskning i budgetpropositionen för 2024. Det handlar om att möta kompetensbehoven som finns, investera i tekniska utbildningar och göra det möjligt för Sverige att ta ledartröjan i den gröna omställningen.

Fru talman! Vi behöver utbilda till yrken det är brist på. Vi behöver fler ingenjörer, inte influencers. För att Sverige ska stå starkt och konkurrenskraftigt inför framtiden och fortsätta att utvecklas som kunskapsnation är kompetensförsörjningen avgörande. Det gäller att förbättra matchningen på arbetsmarknaden och skapa goda förutsättningar för tillväxt i ekonomin. Lärosätena bör därför i ännu högre grad använda sina resurser för att erbjuda utbildningar där det i dag råder brist på arbetskraft och där det kommer att finnas stora behov under kommande år.

Regeringen föreslår därför en riktad satsning på att utöka civilingenjörsutbildningarna kommande år. Med fler utbildade ingenjörer kan vi möta behovet av kompetens som följer av industrins gröna och digitala omställning för Sverige samt de stora företagsetableringar och expansioner som pågår runt om i landet. Under 2024 tillförs 62 miljoner kronor inklusive studiemedel, och dessutom görs en satsning på basårsutbildning som omfattar 31 miljoner kronor inklusive studiemedel.

För att stimulera ett utbildningsutbud som är mer flexibelt och riktat mot yrkesverksamma behöver lärosätenas arbete med livslångt lärande utvecklas. Regeringen föreslår därför en satsning på kurser för yrkesverksamma, som kan bidra till ett särskilt kvalificerat utbildningsutbud som på sikt kan ges som uppdragsutbildning eller poänggivande högskoleutbildning.

Vidare föreslås en bredare satsning på flera lärosäten med 93 miljoner kronor inklusive studiemedel för att permanent bygga ut utbildning på avancerad nivå. Regeringen föreslår även en höjning av ersättningsbeloppen för utbildningar inom naturvetenskap och teknik samt en strategisk satsning på höjda forskningsanslag från och med 2024.

Efter att under flera år ha påverkats stort av covid-19-pandemin återgick stora delar av verksamheten vid universitet och högskolor under 2022 till hur det var före pandemin. Universitet och högskolor har haft stora och krävande uppgifter i att bedriva omfattande kärnverksamhet trots de utmaningar som pandemin inneburit. Men lärosätena har visat stort prov på anpassningsförmåga.

Fru talman! Forskningens behov präglas av långsiktighet och stabila villkor, vilket ställer krav på ändamålsenlig resursfördelning till universitet och högskolor. Sverige är ett litet land med begränsade resurser, och vi har inte råd att enbart fördela resurserna jämnt för lärosätena. Excellens ska vara drivande.

Sverige är ett av de länder i OECD som satsar mest pengar på forskning i relation till bnp, och vi har betydande finansiering från det privata näringslivet. Sverige är ett land med en hög andel forskare, en hög andel vetenskapliga publikationer per invånare och en befolkning med högt förtroende för forskning. Tyvärr har vi halkat efter när det gäller forskningens kvalitet, vilket avspeglas i andelen högciterade publikationer.

Därför är det viktigt att regeringen nu under hösten beslutat att ge Universitetskanslersämbetet i uppdrag att ytterligare stärka kvalitet och främja excellens i det nationella kvalitetssäkringssystemet. I dialog med lärosätena ska förslag tas fram om hur det nationella kvalitetssäkringssystemet kan utvecklas. Uppdraget ska redovisas i september 2024.

Som Vetenskapsrådet beskriver syftar den forskning som bedrivs till att öka vår kunskap, möta samhällsutmaningarna och stärka näringslivets konkurrenskraft. Vi behöver öka genomslaget och kvaliteten på forskningen, så att vi bättre kan svara upp mot samhällets utmaningar och bättre kan ta itu med klimatutmaningar, läkemedelsbrister och framtidens lösningar på samhällsproblem.

Ett sätt att prioritera kvaliteten på forskningen är att minska den administrativa överbyggnaden. Regeringen anser att det inte är rimligt att forskare lägger alltför mycket tid på betungande återrapportering. Deras tid bör frigöras för att fokusera på att bedriva forskning i världsklass och bygga framstående forskningsmiljöer.

Fru talman! Den reform som vi kristdemokrater drivit under lång tid om ett statligt huvudmannaskap för hälso- och sjukvården har man nu satt igång att förverkliga. Att staten tar ett huvudansvar för sjukvården möjliggör bättre förutsättningar för forskning och utveckling genom att kompetens och resurser kan samlas och samverka på ett ändamålsenligt sätt. Vår sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson har nu tillsatt en parlamentarisk kommitté som ska ta fram beslutsunderlag som gör det möjligt att stegvis och långsiktigt införa ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap för hälso- och sjukvården.

För Sverige som kunskapsnation är utveckling av ny kunskap av hög kvalitet centralt för att vi ska vara internationellt konkurrenskraftiga. Forskningen har en avgörande roll för tillväxt och utveckling och säkerställer välfärden på längre sikt. Inte minst är detta påtagligt inom hälso och sjukvården. Dagens läkemedel och behandlingsmetoder är gårdagens forskning.

Fru talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 19 december.)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

Fru talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut i betänkandet Utgiftsområde 19 Regional utveckling.

Regional utveckling ligger mig varmt om hjärtat. Jag har själv arbetat i mitt hemlän Region Gävleborg och med stort engagemang jobbat för regional utveckling. Jag har också haft förmånen att jobba i Stockholms stad, och med det ser jag skillnader mellan stad och landsbygd i förutsättningar för innovationskraft och utveckling.

Alla människor ska oavsett bostadsort kunna få del av samhällets grundläggande sociala rättigheter och offentlig service och ges rimliga förutsättningar att försörja sig. Den regionala utvecklingspolitikens främsta uppgift är att bidra till utvecklingen av livskraftiga regioner i hela landet.

Regional utveckling handlar mycket om utvecklingsprojekt, nationella som EU-projekt. Det är medel som ska sökas för att man ska jobba tillsammans med andra aktörer såsom akademi, näringsliv, offentlig verksamhet och civilsamhälle. Det svåra har varit och är fortsatt att nå de effekter och resultat som behövs för ett län med bättre hälsa, fler i jobb och företag som utvecklas för ett konkurrenskraftigt Sverige.

Kristdemokraternas vision är att hela Sverige ska fungera. Vi kristdemokrater ser med glädje på regeringens målsättning och arbete för att ge goda förutsättningar till människor som företag att utvecklas och växa.

Vi vet att Sveriges hållbara tillväxt är beroende av både näringslivets villkor och de miljöer som människor bor och verkar i. Därför är inte bara Region Gävleborg som enskild region viktig, utan den är det även tillsammans med andra regioner i Sverige för att nå effekter såsom konkurrenskraftiga företag. Det handlar om att få fler startups som utvecklas till scaleups, goda kommunikationer, attraktiva livs- och boendemöjligheter, innovationskraft och tillgång till offentlig och kommersiell service.

På landsbygden finns stora utvecklingsmöjligheter, inte minst inom besöksnäringen och upplevelseindustrin. Men de finns också inom produktion av förnybar energi och miljöteknik, produktion av livsmedel, utveckling av hållbara vattenbruk eller inom skogsnäringen, för att ge några exempel.

Fru talman! Kristdemokraternas politik syftar till att människor, oavsett var i landet de bor, kan ta del av samhällets grundläggande sociala rättigheter och ges rimliga förutsättningar att försörja sig och utveckla sin omgivning.

De generella insatserna regeringen nu gör på nationell nivå för jobb, utbildning, infrastruktur och ett förbättrat företagsklimat behöver kombineras med regionala utvecklingsinsatser.

Livskraftiga regioner byggs när människor och samhällets aktörer med kraft och vilja samverkar lokalt i ett underifrånperspektiv. Eldsjälar som brinner för en idé kan betyda mycket för en bygds utveckling. Kristdemokraterna vill ge dem verktyg så att dessa idéer kan förverkligas.

Fru talman! Vi kristdemokrater ser att Sverige behöver mer av nationellt samordningsansvar. Det handlar om att utifrån nationell horisont se möjligheter till utveckling i alla delar av landet där regionala fördelar ska tas till vara.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

Land och stad är inte motsatser utan de kompletterar varandra och gör med den utblicken Sverige till ett bättre land. Vi behöver koordinera fler regioner och aktörer. Det behövs regional rådgivning, forskning och utbildning. Vi behöver jobba med kunskapsspridning från akademin. Vi behöver bygga nätverk och hämta hem mer pengar från EU. Det är också viktigt att löpande utvärdera arbetet som sker i regionerna.

Fru talman! När jag nu har förmånen att vara riksdagsledamot och att verka i näringsutskottet är jag glad över att få vara med och verka i en riktning som uppfyller just de målen. Regeringens budget visar att vi tror på Sverige, och hela Sverige.

Men utmaningarna är omfattande. Den skånska landsbygdsbon möter inte helt oväntat andra utmaningar än den som bor i Norrlands inland. Några landsbygdskommuner lyckas med att bryta vikande befolkningskurvor, andra kommuner åker fortfarande nedåt på den demografiska rutschkanan. Befolkningsminskningen på landsbygden medför negativa konsekvenser för välfärden, men även för infrastrukturinvesteringar och företagande. Kristdemokraterna vill vända den negativa utvecklingen.

Fru talman! Vi står inför stora investeringsbehov i vårt land. Mycket av den grundläggande infrastrukturen närmar sig alltmer sin tekniska livslängd, och stora resurser måste lägga för att vidmakthålla den.

Jag tänker på vägar och järnvägar. Jag tänker på avlopp, och jag tänker på elnät. Men jag tänker också på bostäder och en fungerande välfärd. Vi kan inte nöja oss med att vidmakthålla. Vi måste också samla kraft för att bygga nytt och skala upp.

Den nyindustrialisering som pågår i norra delarna av Sverige är något som vi välkomnar. Staten ska inte kliva in och ta över ansvaret från kommuner och regioner eller från det privata näringslivet. Men det måste finnas en vilja och beredskap från den statliga nivån att spela en roll i det viktiga samhällsbygget, ett samordningsansvar.

Det är ingen hemlighet att sittande regering har lagt sig vinn om att bekämpa den höga inflationen. Jag tror att det är mycket klokt. Men i takt med att vi bryter denna måste vi rikta ögonen på ett annat mer långsiktigt mål. Det är att skapa former för hur staten ska kunna ta en ledande roll i den serie av nya och stora investeringar som ska göras.

För mig som kristdemokrat är det inte en fråga om staten har ett ansvar här utan hur det ansvaret ska se ut. Det är ett arbete som får utvecklas över tid. Men jag tror att tiden är mogen för att vi på allvar ska börja planera för att staten ska vara en kraft som driver Sverige i en anda av samhällsbygge.

Jag ser fram emot att vi steg för steg ska bygga vidare på vårt land och att det ska vara ett folkhem värt namnet.

Fru talman! Med det vill jag tacka för ordet, och jag yrkar än en gång bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Fru talman! Tack, ledamoten för svaret! Jag hör fortfarande inte att ledamoten ser att vi är människor och har företag som också är kreativa och kan få fördelar när det gäller att etablera sig på din hemort i norra Sverige.

Vi bygger ju samhället underifrån. Det är här som ledamoten skulle kunna ha en politik och idéer om hur företagarna kan växa och vilja etablera sig i det fantastiska norra Sverige. Vi kristdemokrater ser att det finns stora möjligheter. Vi har regionala utvecklingsfonder. Hur ser ledamoten att de kan användas på bästa sätt?

Jag skulle vilja höra ledamoten än mer problematisera hur norra Sverige kan leva utan att staten ska lägga in mer pengar i just denna tid när välfärden kommer att bli än mer utsatt om vi ökar statens budget med belåning.

Fru talman! Tack, ledamoten Lahti, för ditt anförande! Du målar upp en väldigt fin bild från din uppväxtby om en levande landsbygd som du har fått varit med och erfara. Du lyfter också fram mycket om vad staten behöver göra.

Jag upplever att du vill att staten återigen ska investera mer i de norra delarna av Sverige, där vi ju ser att det behövs. Men frågan är hur vi ska uppnå det. Vi befinner ju oss i en lågkonjunktur, och inflationen finns i hela ekonomin. Den ger inte vika av sig själv, utan vi behöver insatser för att komma till rätta med inflationstakten.

Ni i Vänsterpartiet vill öka upplåningen i budgeten med 175 miljarder kronor. Det är ju ett sätt att driva på inflationen. Min fråga till ledamoten Lahti är: Finns det inga andra förslag från Vänsterpartiet när det gäller hur hela Sverige kan leva och hur Norrland kan leva? Vi har regionala utvecklingsmedel. Vi har företag. Hur ser ledamoten på de områdena?

(TREDJE VICE TALMANNEN: Jag påminner om att samtliga ledamöter talar via talmannen och därmed inte använder "du" i debatterna.)

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet om studiestöd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Som kristdemokrat är även jag stolt över att vi i Sverige har ett av världens mest generösa studiestödssystem. Det är viktigt att staten ger stöd till personer som vill söka sig vidare till studier efter sin skolgång, och det är glädjande att det är ett stort antal människor som i dag tar emot studiestöd. Vi kristdemokrater vill att studiestödssystemet ska fortsätta att vara ett av världens mest generösa.

Ett viktigt led i arbetet med att bedriva en ändamålsenlig utbildningspolitik är studiestödet, såväl bidrags- som lånedelen. Studiestödet ska ge ekonomiska förutsättningar för personer som vill börja studera, och stödet ska bidra till att alla som vill kan utbilda sig. Alla delar av studiestödet, det vill säga studiebidrag under gymnasiestudier, bidrag till elever med funktionsnedsättning, lärlingsersättningar och studiemedel med bidragsdel och lånedel bidrar på så vis till att utjämna skillnader i ekonomiska förutsättningar mellan enskilda och mellan grupper i samhället.

Ett konkurrenskraftigt näringsliv förutsätter arbetskraft med rätt kompetens. I tider av sämre konjunktur, som vi nu ser, finns en risk att långtidsarbetslösheten biter sig fast på en hög nivå. Då spelar utbildningen en viktig roll för att fler ska få chansen att komma i arbete. Vi ser fortsatt höga nivåer av arbetslöshet, särskilt när det gäller långtidsarbetslösheten, samtidigt som en mängd branscher är i stort behov av utbildad personal. Därför är det viktigt att studiestödssystemet är fortsatt starkt och bidrar till att näringslivet får den kompetensförsörjning de behöver. Vi kristdemokrater ser positivt på regeringens fortsatta satsningar på omställningsstudiestödet, som är en viktig reform.

Fru talman! Omställningsstudiestödet har funnits sedan juni 2022, och syftet är att förbättra förutsättningarna för vuxna att finansiera studier som stärker deras ställning på arbetsmarknaden. Det är en kompetensresa som yrkesverksamma får möjlighet att göra, vilket är viktigt i dag då näringsliv, hälso- och sjukvård och andra offentliga verksamheter saknar viktig kompetens.

Omställningsstudiestödet bidrar till att de flesta kan studera med minst 80 procent av lönen i upp till ett år. Reformen ska inte bara underlätta kompetensutveckling och omställning i arbetslivet utan kan också förbättra de ekonomiska förutsättningarna för dessa personer.

Fru talman! Kristdemokraterna ser ett egenvärde i att studenter etablerar sig på arbetsmarknaden och ser därför positivt på att de studenter som så önskar också arbetar under studietiden. Med de krav på studieresultat som finns för att få behålla studiestödet har Kristdemokraterna tillit till att den enskilde själv har förmåga att balansera studier och arbete utifrån sin egen kapacitet och livssituation så att studierna inte blir lidande. Vi kristdemokrater är därför glada att fribeloppet, det vill säga den summa som en student kan tjäna utan att nivån på studiemedlen sänks, har höjts.

Det är angeläget att de studenter som vill och kan får ökade möjligheter att arbeta inom till exempel vård och omsorg nu när fribeloppet höjs. Vi har fortfarande långa köer inom hälso- och sjukvården och ett stort behov av arbetskraft inom många andra sektorer.

Fru talman! Vi har ett studiestödssystem som syftar till att utjämna skillnader mellan enskilda och mellan grupper. Det är någonting som vi ska vara stolta över i Sverige. Ett väl avvägt studiestödssystem skapar förutsättningar såväl för enskilda som för Sverige som nation att växa med kunskap. Flexibla och välanpassade beloppsnivåer river hinder för människor att komplettera tidigare studier eller studera vidare på högre nivå.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Fru talman! Jag har en fråga till statsrådet Paulina Brandberg.

Det pågår en arbetsmarknadskonflikt mellan en arbetsmarknadspart och den globala elbilstillverkaren Tesla. Konflikten har blivit en världsnyhet och kan få betydelse för framtidens arbetsmarknad och klimatomställningen.

Ett fackförbund företräder medlemmar som är anställda av företaget. Enligt det man kan läsa sig till är en stor majoritet av arbetstagarna i företaget nöjda med villkoren. Det är alltså inte dåliga förhållanden på arbetsplatsen som är orsak till kampen mot företaget Tesla.

En statlig myndighet har blivit del av konflikten. Distribution av nödvändiga registreringsskyltar skedde först inte, men efter ett domstolsbeslut måste Transportstyrelsen nu tillfälligt lämna ut Teslas registreringsskyltar.

Med anledning av den uppkomna situationen frågar jag hur statsrådet ställer sig till att en statlig myndighet lägger sig i konflikten.

Fru talman! Subsidiaritetsprincipen är en grundläggande princip inom EU som innebär att beslut ska fattas så nära medborgarna, företagen och organisationerna som möjligt och att EU endast ska agera när åtgärder på unionsnivå ger mer effekt än åtgärder som beslutas på nationell, regional eller lokal nivå.

Vi har i dag ett ärende där det huvudsakliga målet med kommissionens förslag är att minska antalet sena betalningar vid handelstransaktioner i syfte att stärka konkurrenskraften hos små och medelstora företag och därigenom bidra till en välfungerande inre marknad. Men, fru talman, det finns väldigt många andra saker man kan göra i stället för att likrikta överenskommelser mellan näringsidkare. Att långa betalningstider är ett problem för företag är ett faktum. Men regelkrångel, försvårande regler, piratkopiering och ineffektiva myndigheter är ett större problem som vi bör titta på innan man gör ännu mer regleringar från EU. Det är något som i stället ska hanteras på nationell nivå.

Fru talman! Vi kristdemokrater ifrågasätter inte behovet av en reglering på EU-nivå för att främja snabbare betalningar. Vi ifrågasätter om det är motiverat med en förordning på det här området. Dessutom anser vi att vissa delar av förslaget går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå det eftersträvade målet med kommissionens förslag.

Förslaget från kommissionen är att längsta betalningstid för en faktura ska vara 30 dagar i hela EU. Det anser vi kristdemokrater vara en angelägenhet för varje enskild nation att besluta om. Vi framhåller vikten av rätt beslut på rätt plats, och i det här ärendet är rätt plats just nationell nivå. Därmed anser vi kristdemokrater att förslaget inte i alla delar är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Det här behöver analyseras närmare.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 20.)

Fru talman! Min fråga går till utbildningsminister Mats Persson.

Forskning är helt avgörande för att få fram ny kunskap och för samhällets utveckling och välfärd men också för att kunna möta de utmaningar som vi ännu inte kan föreställa oss. Sverige är en stark forskningsnation med världsledande forskare och företag, men tyvärr har vi halkat efter och tappat position i en internationell jämförelse. För att Sveriges konkurrenskraft och innovationskapacitet ska bibehållas krävs det långsiktiga satsningar och investeringar. För att höja kvaliteten på forskningen behövs prioriteringar och koncentration.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga till utbildningsminister Mats Persson är: Hur kan vi skapa goda förutsättningar så att Sverige återtar en topplacering som forskningsnation?

Herr talman! Svensk sjukvård är bra, men alldeles för få får tillgång till den. I höstas, när den här regeringen tillträdde, hade 163 000 patienter väntat olagligt länge på att få den vård de behövde. Styrningen och grundorganisationen är från en tid då vi höll på med både åderlåtning och koppning, nämligen 1862. Utvecklingen har tack och lov gått framåt!

Det är ingen hemlighet att vi kristdemokrater vill sätta människan före systemet. Men jag är också glad att vi kristdemokrater nu levererar på våra vallöften. Nu är det klart att regeringen tillsätter en utredning för att flytta ansvaret från regionerna till staten. Men vi är här och nu, och alla patienter som i dag väntar olagligt länge på vård har inte tid att vänta på utredningen. Vi måste redan nu agera för en mer jämlik hälso- och sjukvård.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Jag vill fråga statsministern: Vilka åtgärder och satsningar kan regeringen redan nu vidta för att vända utvecklingen?

Fru talman! Sverige har nu en regering som ser till att Polismyndigheten får både resurser och verktyg för att skapa trygghet i hela vårt land. I budgetpropositionen för 2023 ökas anslaget för Polismyndigheten med 3,2 miljarder kronor.

Trots detta möter jag i mitt hemlän Gävleborg en oro över att polisstationer kommer att läggas ned. Trots de förstärkningar och satsningar som görs av vår regering lever alltså oron kvar, något som kan bero på att man misstänker att resurserna kommer att koncentreras till de stora städerna.

Jag vill därför rikta min fråga till justitieminister Gunnar Strömmer och ge ministern chansen att stilla denna oro och berätta hur regeringen ska se till att vi har en polismyndighet som fungerar såväl i storstaden som ute i hjärtlandet.

Herr talman! En sanning som vi aldrig kommer runt är att arbetstillfällen aldrig kan dikteras fram, utan de skapas. Fyra gånger av fem skapas arbetstillfällen i Sverige av små och medelstora företag.

Efter att ha jobbat med näringslivet innan jag kom in i riksdagen ser jag mig själv som en trädgårdsmästare. Jag kan inte skapa jobben, men jag kan som en god trädgårdsmästare skapa förutsättningar för företag att blomma, och det är min uppgift som kristdemokrat.

Det jag vill säga här är att nya jobb inte kan kommenderas fram av politiker, vare sig i riksdag eller regering. De skapas främst när människor finner det mödan värt att starta och utveckla ett företag, förverkliga en idé och riskera sitt sparkapital. Det är människan bakom systemet som bygger det närande klimatet. Den enskildas initiativ och företagande ger Sverige stärkt välfärd. Till den vill jag som trädgårdsmästare ge näring.

I den här trädgården ser jag de stora, imponerande växter som finns där, men jag ser också alla de små växter som finns, och det är de små och medelstora företagen. Till största del är det familjeföretag, och det är de som ska stå i centrum för utformningen av näringspolitiken - rätt vägledning och rätt näring för att växa och skapa fler jobb.

Herr talman! Vi får inte ta Sveriges konkurrenskraft för given. Likt trädgårdsmästaren måste vi vårda de plantor som växt sig starka och låta dem få växa sig ännu starkare. Men det kräver att vi förstår och hela tiden ser över hur vi kan få Sveriges företag, som skapar välstånd, skatteintäkter och arbetstillfällen, att utvecklas och hur vi kan få de nya entreprenörer som är villiga att riskera sitt sparkapital för att de har en idé som de vill förverkliga att våga ta det klivet.

Jo, herr talman, flera verktyg och initiativ finns. Vi har bland annat Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet, som genom samarbete med regioner och kommuner som lever nära våra företag finansierar till exempel insatser genom projekt mellan företag samt mellan företag, forskningsorganisationer och andra typer av innovationsrelaterade aktörer. Det är ett tillskott som ger snabbväxande företag acceleration. Vi ser också till att säkerställa näringslivets kompetensförsörjning, inte minst i Gävleborg där jag kommer ifrån och ännu längre norrut i norra Sverige, bland annat genom omställningsstudiestöd och utbildning för omställning.

Ett viktigt arbete som nu pågår är också att se över onödiga regler och pålagor som i dag kväver entreprenörskap och nya företagsetableringar. En satsning som pågår är att förenkla och underlätta ägarskiften såväl inom familjeföretag som till personal för att livskraftiga företag inte ska läggas ned i onödan. Ägarskifte, herr talman, ska kunna ske enkelt och fritt från onödig regelbelastning som hindrar företag från att ställa om och leva vidare.

Senast vi stod här i kammaren debatterade vi regelförenklingar för företag, och det är lika aktuellt i dag när vi debatterar näringspolitik. Regelförenklingar är en nyckel, i Sverige som inom EU, till stärkt konkurrenskraft. Vi kristdemokrater värnar samarbetet inom Europeiska unionen där Sverige under ett halvår nu är ordförande. En av regeringens prioriteringar i EU-ordförandeskapet är konkurrenskraft. Med den prioriteringen ändrar Sverige kursen i syfte att stärka svenska intressen genom att tidigt komma in i processer som initieras i och av EU.

EU:s del av den globala marknaden har krympt under det senaste decenniet. Sverige har fått EU-kommissionen att ta fram en strategi som fokuserar på att vända dessa siffror. I strategin finns viktiga förslag om regelförenkling, där fokus inte enbart ligger på den ökade regelbördan hos enskilda företag utan också på ett nytt mål om att man ska reducera kostnader som följer av rapporteringskrav med 25 procent.

Herr talman! Vi vet genom bland annat ett betänkande som Jämställdhetskommissionen tagit fram att insatser för ökad mångfald och jämställt ägande och företagande är något som ger oss stärkt bnp. Med syftet att uppnå ökad mångfald och jämställt ägande har regeringen därför i dag ett uttalat mål att särskilt lyfta fram kvinnors villkor genom att förbättra förutsättningarna för kvinnors entreprenörskap och företagande. Sanningen är den att endast 30 procent av Sveriges företag ägs av kvinnor. En viktig förklaring till det är just kvinnors bristande tillgång till kapital. Men det ska inte enbart vara den som föddes med kapital eller goda ekonomiska förutsättningar som ska ha möjlighet att äga och driva företag i Sverige.

I Sverige, ett av världens mest jämställda länder, går 93 procent av investerat kapital till män. Det är helt oacceptabelt. Att kvinnor är underrepresenterade bland företagare behöver hanteras av många skäl. Det är framför allt ett tecken på underutnyttjad potential och en brist i företagsklimatet. Förutsättningarna för att kvinnor ska starta, bygga och äga företag ska förbättras.

Därför är jag nu oerhört glad över att regeringen har tagit tag i frågan och gett Tillväxtverket i uppdrag att sammanställa aktuell forskning om kvinnors företagande och tidigare insatser på området. Därtill ska Tillväxtverket bedöma vilka resultat som uppnåtts och vilka åtgärder som bäst främjar en ökning av kvinnors företagande. Som kristdemokrat har jag ambition att följa upp denna viktiga fråga.

Med det, herr talman, vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga motioner.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Busch.

Sverige har en lång och stolt tradition av entreprenörskap, innovation och företagande. Men en sak sticker ut, och det är det relativt låga antalet företagare som är kvinnor. Aktuell statistik visar att kvinnor endast utgör en tredjedel av företagarna i Sverige. Detta underskott av kvinnor som företagare innebär sannolikt tusentals förlorade chanser till egenförsörjning, både för kvinnorna och för alla de anställda de potentiellt skulle ha. Ja, det är förlorat bnp - i slutändan pengar som kan finansiera vår gemensamma välfärd.

Min fråga till statsrådet är därför: Vad har regeringen redan hunnit göra och vad kommer regeringen att göra för att förbättra förutsättningarna för kvinnor att driva och utveckla företag?

Fru talman! Det kommer nya tider när det gäller myndigheternas regleringsbrev. Det som vi har gjort ända från det att vi fick ta över mandatet att jobba med dessa frågor är att göra en analys av vad som ska göras. Det kommer att komma förslag. Just nu har jag inget annat svar att ge.

Vi har Verksamt.se. Det är ett jättefint forum för våra företag. Det är myndigheternas gemensamma webbplats. Där har det hela tiden skett nya förbättringar när det gäller företagstjänster, företagsinformation med mera.

Jag vill be Elin Söderberg att ge sig lite till tåls. Vi kommer under det kommande året att få se rätt uppdrag i regleringsbreven till myndigheterna för att förenkla för företag.

Fru talman! Tack, Elin Söderberg, för frågan! Vi går helhjärtat in i det angelägna arbetet med regelförenklingar, för vi ser att det är hög tid att accelerera det. Sverige behöver ett skifte med regelförenklingar. Där måste vi göra många olika saker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regelförenkling för företag

Vi har redan nu initierat till exempel en förenklingsutredning. Vi analyserar, och efter analys ser vi vad som behöver göras. Efter det ser vi också vad vi behöver följa upp och utvärdera.

Vi behöver se att myndigheterna har ett mer dynamiskt förhållningssätt till våra företag, och de regelförenklingar som både företag och branscher återkommande säger behöver göras ska också bli verklighet.

Det är fortfarande väldigt tidigt. Vi tittar fortfarande på en analys. Därefter kommer vi att kunna berätta för Elin Söderberg vad vi behöver göra för att förenkla för företagen.

Herr talman! För Kristdemokraternas räkning vill jag yrka bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga motioner.

Under förra mandatperioden lyfte riksdagen gång på gång angelägenheten för regelförenklingar. Vi såg inte att det hände så mycket hos den förra regeringen, och därför är jag glad att vi nu har en regering som på ett mer helhjärtat sätt griper sig an detta. Det, herr talman, vill jag lyfta i mitt anförande.

Politikens inriktning för svenska företag handlar om lättnader från byråkrati och administration, inte minst för de många mindre företagen. En tydlig målbild för oss kristdemokrater är att regelbördan minskas genom att varje ny regel ska innebära att två gamla regler rensas ut så att den totala bördan minskar över tid.

Regeringen uppdaterar nu skrivelsen En förenklingspolitik för stärkt konkurrenskraft, tillväxt och innovationsförmåga med nya mål. Skrivelsen har varit ute på remiss hos företag och branscher, där det inkommit synpunkter på vad som behöver vidareutvecklas för att vi ska nå de förenklingspolitiska målen. Det handlar bland annat om vilka typer av nya uppdrag som behöver lämnas till olika myndigheter och konsekvensutredningarna vid regelgivning, hur och när den regel som föreslås ska utvärderas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regelförenkling för företag

Vi kristdemokrater välkomnar och betonar betydelsen av utvärdering och uppföljning för att säkerställa att regler är ändamålsenligt utformade.

Herr talman! För oss kristdemokrater är det viktigt med ordning och reda. Vi ska ha ett regelverk som ska utgå från proportionalitet och främja tillväxt, konkurrenskraft och innovation, även ur ett globalt perspektiv. Det är till exempel viktigt att kostnaderna som följer av regler ska minska och att kostnadsutvecklingen ska vara lägre än i omvärlden, detta för att vi ska vässa vårt lands konkurrenskraft.

För att företagen ska ha konkurrenskraftiga förutsättningar behövs det insatser för förenkling samt regelverk som skapar handlingsutrymme för företagens förnyelse i takt med omvärldsförändringarna.

En annan viktig fråga är digitalisering, som är ett betydelsefullt verktyg. Andelen tjänster och ärenden som hanteras digitalt måste öka för att förenkla för företagens uppgiftslämnande och övriga myndighetskontakter. Vi kristdemokrater verkar för en garanti om att ett företag bara ska behöva lämna uppgifter till myndigheter en gång. Här finns ett förslag på metod för uppföljning av det förenklingspolitiska målet om digitalisering av företagens kontakter med det offentliga. Förslaget bereds nu i Regeringskansliet.

Ett effektivt verktyg är Verksamt.se. Vi förstärker driften av företagsportalen Verksamt.se, som är myndigheternas gemensamma webbplats för företagsinformation och företagstjänster. Det pågår ett kontinuerligt utvecklingsarbete för att lägga ut ytterligare information och erbjuda ytterligare tjänster för att underlätta för företagare att starta och utvidga sina verksamheter.

Herr talman! Som näringspolitisk talesperson för Kristdemokraterna kan jag inte nog påpeka att regelbördan och administrationen behöver minska för att företag och entreprenörer ska kunna fokusera på sin kärnverksamhet i så stor utsträckning som möjligt, vilket är det som i längden skapar tillväxt och jobb och stärker Sveriges välfärd. Det är flera initiativ som är igångsatta.

Regeringen håller på att analysera de remissynpunkter som har lämnats på betänkandet Förenklingar för mikroföretag och modernisering av bokföringslagen.

Vi har ett förslag från regeringen om att det så kallade danstillståndet ska avskaffas för offentliga danstillställningar. Jag säger inte att detta är det tyngsta beslut som regeringen kommer att fatta under mandatperioden, men det är en bra indikator på att vi vill förenkla och plocka bort onödiga regler som inte tillför något mervärde för någon.

I samtal med mindre företag berättar de om otrygghet och svårigheter kring skatteregler. Detta hindrar också entreprenörer som vill ta steget till egenföretagande. Entreprenörerna är angelägna om att göra rätt och undvika oavsiktliga fel, och då måste reglerna vara enkla att förstå och tillämpa, såväl i en verksamhets uppbyggnadsskede som i ett mer etablerat skede. Här sker just nu en översyn för att underlätta och främja egenföretagande så att det blir mindre komplicerat att starta och driva en enskild näringsverksamhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regelförenkling för företag

Fru talman! Näringslivet behöver få goda möjligheter att verka och utvecklas till glädje och nytta för vårt land. Då ska vi aldrig överimplementera någonting.

Ytterligare ett tydligt fokus för oss kristdemokrater är att vi ska sträva efter att hålla oss till EU:s miniminivåer när ny lagstiftning implementeras. Den tid måste vara förbi då vi försökte spela i en egen division för att visa oss duktigare än andra.

Genomförande i svensk rätt över miniminivån i EU-regleringen ska undvikas, eller motiveras när det bedöms nödvändigt för att uppfylla nationella svenska mål. Ett implementeringsråd med målet att minska regelbördan och vässa svenskt näringslivs konkurrenskraft är välkommet. Det är något som också kommer att utvärderas löpande.

Fru talman! Vi är tidigt i mandatperioden för den nya regeringens olika initiativ för regelförenklingar för företag, och vi kristdemokrater ser med stor förväntan på effekter utifrån alla initiativ som nu tas.

Till sist vill jag lyfta fram vikten av goda förutsättningar för samarbeten mellan forskningen och innovativa företag. Sverige har redan många världsledande företag inom digitalisering, men utvecklingen inom en rad teknikområden går snabbt samtidigt som konkurrensen ökar globalt. Här är det viktigt med målmedvetna och långsiktiga satsningar.

Därför är jag en stolt kristdemokrat när regeringen nu också förstärker innovations- och forskningsprogram som fokuserar på att bidra till utvecklingen av framtidens digitala lösningar. Det handlar om att skapa förutsättningar för en mer offensiv nationell teknikagenda. Vinnova får i uppdrag att öka insatserna i innovations- och forskningsprogrammet Avancerad digitalisering. Programmet bygger på samarbete mellan privat och offentlig sektor, där näringslivet matchar den statliga insatsen.

Vi kristdemokrater ser Sveriges näringsliv som ett drivhus för innovation och välstånd och betonar betydelsen av företag, lärosäten och institut för att Sveriges position som en stark innovations- och forskningsnation och som högteknologiskt land i världsklass ska kunna vidareutvecklas.

Med detta, fru talman, vill jag yrka bifall till utskottets förslag.

Herr talman! För Kristdemokraternas räkning vill jag inleda med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga motioner.

Immaterialrätten omfattar skydd av intellektuella prestationer och kännetecken och delas in i upphovsrätt och industriellt rättsskydd, där det senare handlar om till exempel en logotyp, ett patent, ett kundregister, ett avtal, en affärsmetod eller expertkunskap. Immaterialrätten är i högsta grad internationell och påverkad av globaliseringen och den tekniska utvecklingen och har därför stor betydelse för Sveriges näringsliv. Speciellt viktig är den för våra små och medelstora företag. Företag som skyddar sina immateriella tillgångar har ofta högre tillväxt, lönsamhet och utveckling och skapar på så vis bättre affärer än de som inte gör det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Immaterialrättsfrågor

För drygt ett år sedan kunde vi läsa nyheten att Microsoft köpt spelföretaget Activision Blizzard. Prislappen för denna affär var drygt 600 miljarder kronor. Man behöver inte vara en dedikerad gejmer för att tycka att detta var en intressant nyhet. Även om de flesta företag inte kommer upp i sådana här summor är det ett otroligt tydligt bevis för att det är viktigt med immaterialrättsliga regelverk och att det finns anledning att ha ögonen på detta.

Herr talman! Immaterialrättsligt skydd är avgörande för Sveriges konkurrenskraft och tillväxtmöjligheter. Det finns utmaningar. Regeringen ser behovet av att bland annat uppmuntra små och medelstora företag att effektivt använda och ta till vara sina immateriella tillgångar, och därför pågår nu arbetet för att öka kunskapen hos företagen så att de ser värdet av att skydda sina immateriella tillgångar samt för att få till stånd en kunskapshöjning även inom offentlig sektor, där innovationsupphandling är avgörande. Viktigt är också att vi tar ansvar för att förbättra skyddet och bekämpa intrång i immateriella rättigheter.

Patent- och registreringsverket och Vinnova har sedan flera år i uppdrag att arbeta kunskapshöjande inom området immateriella tillgångar, och så ska det fortsätta att vara. Vinnova fortsätter också att bidra till att höja kunskapen hos företag genom innovationscheckar.

Genom Upphandlingsmyndigheten har en arena upprättats för innovationsupphandling. Arenan fungerar som en mötesplats för offentlig sektor, näringsliv, akademi och civilsamhälle. Syftet med arenan är att fler innovationsupphandlingar ska genomföras i Sverige så att forskning och innovation kan komma ut i samhället och bidra till samhällets gröna omställning samt till ökad välfärd och näringslivets konkurrenskraft.

Herr talman! Sveriges lärosäten har också en viktig roll när det gäller att stärka kunskapen om immaterialrätt inom utbildning och forskning. I Sverige finns en struktur med innovationskontor på ett antal lärosäten, som även har en rådgivande uppgift när det gäller immaterialrätt. För närvarande pågår ett arbete för att utveckla denna struktur och göra den mer ändamålsenlig. Inom ramen för detta arbete ingår även att höja berörda aktörers kunskap om vikten av en strategisk hantering av immateriella tillgångar. Därtill har Universitetskanslersämbetet och Vinnova fått i uppdrag att ta fram en modell för uppföljning och utvärdering av innovationskontoren.

Jag kan inte nog lyfta fram att uppföljning och utvärdering innebär att säkerställa ökad konkurrenskraft och ökade möjligheter att ge Sveriges små och medelstora företag rätt förutsättningar. Detta är avgörande för Sveriges välfärd.

Med detta, herr talman, vill jag tacka för ordet och än en gång yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Herr talman! För Kristdemokraternas räkning vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga motioner.

Näringslivet är stort och mångfasetterat, precis som sig bör. Men vissa näringar kommer före andra i värdekedjan. Till dessa hör gruvnäringen. Den är en förutsättning för så mycket annat som ett konkurrenskraftigt Sverige vill åstadkomma. Utan en vital gruvnäring har vi inget bra samhällsbygge.

Som övergripande målsättning är vi överens över partigränserna om att vi ska nå klimatmålen och att vi nu ska ställa om. Då är beteenden hos oss människor, näringslivets omställning och Industriklivet betydande. Här är gruvnäringen inte bara viktig; den är en grundläggande förutsättning.

Med detta sagt vet jag att det är svårt att få närboende att jubla om man säger att en gruva ska starta i deras närhet. Det är mycket enklare att säga att man borde bryta någon annanstans. Jag vill inte på något sätt förringa problemen som kan uppstå. Jag känner respekt för den oro som kommit fram, till exempel i Fäboliden i Lycksele, i Norra Kärr och på Österlen, för att ge bara några exempel. Men vi kan inte låta oss bli handlingsförlamade utan måste gå i närkamp med alla utmaningar som finns och svåra frågor som kan uppstå när man vill gå från vackra och svepande paroller till att kliva in i verkstaden och låta orden bli till handling.

Herr talman! Det är glädjande att se att gruvnäringen nu lyfts fram och att berättelsen sprids om Sveriges styrkor och möjligheter. För att vi ska uppnå en fossilfri och hållbar transportsektor krävs det genomgripande förändring. Fordonsindustrin har tillsammans med akademin och offentlig sektor en central roll för att Sverige ska klara denna omställning.

Under året har den globala efterfrågan på många metaller och mineral fortsatt att öka och förväntas öka ytterligare under flera årtionden framöver. Det gäller såväl basmetaller som kritiska metaller och mineral, vilka vi bland annat använder i laddbara fordon, vindkraftverk och solpaneler. Drivande för efterfrågan är utveckling av ny teknik som behövs för att uppnå klimatneutralitet och för att nå FN:s globala mål i Agenda 2030.

Att bryta jordartsmetaller i Sverige är bra då vi kan garantera såväl bra arbetsförhållanden som sjysta villkor och har en miljölagstiftning som håller måttet. Dessutom gör det oss mindre sårbara vid krig och kris.

Det är klart att vi ska bryta dessa i Sverige och att intäkterna till viss del ska gå till lokalsamhället. Det är en fantastisk möjlighet för i synnerhet glesbygden i Sverige. Vi behöver komma igång med detta nu.

Herr talman! Som kristdemokrat är jag glad att vi är överens om att snarast vidta nödvändiga åtgärder för att förenkla och förkorta tillståndsprocesserna, som vi har pratat om i dag, för just gruv- och mineralnäringen. Regeringen vidtar absolut nödvändiga åtgärder för att förenkla och förkorta dem.

Redan under förra regeringen beslutades att tillsätta en utredning som skulle se över det nuvarande systemet för miljöprövning och lämna förslag på de ändringar och åtgärder som krävs för att uppnå en modernare och mer effektiv miljöprövning. Den utredningen väntar vi med spänning på.

Jag ser fram emot ett gott samarbete med övriga partier som precis som vi i regeringsunderlaget älskar gruvor. Under denna mandatperiod ska vi flytta fram Sveriges position och bli en ledande nation på Fraser Institutes rankning. Målet bör vara topp tre före 2026.

Herr talman! Jag yrkar återigen bifall till utskottets förslag.

Överläggningen var härmed avslutad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mineralpolitik

(Beslut skulle fattas den 30 mars.)

Fru talman! Tack för att du lyfter just biståndet, Elin Söderberg! Vi kristdemokrater värnar ett generöst och effektivt bistånd, och det fortsätter svenskt bistånd att vara. Biståndet omfattar 56 miljarder kronor, och i Europa är det bara Luxemburg som ger mer än så.

Det är dock att biståndet gör nytta som är det viktiga. En reformagenda för biståndet tas fram med fokus på långsiktighet, transparens och effektivitet. Fokus på fattigdomsbekämpning och hälsoinsatser för de allra mest utsatta är det vårt bistånd handlar om. Det är demokratibistånd till människorättsförsvarare och demokratikämpar. Vi utökar och effektiviserar klimatbiståndet samt biståndet till kvinnors och flickors rättigheter och möjligheter.