Lili André

Fru talman! För Kristdemokraternas räkning vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga motioner.

Sverige är ett land som har skapat en välfärd som bygger på handel. Vi är ett glest befolkat land i Europas geografiska periferi, men vi är också ett land som under århundraden har sökt oss ut för att skapa mervärden på olika sätt. Det är ett arv vi vill vårda och utveckla.

Som kristdemokrat vill jag vara med och skapa lagar och medverka till att vi gemensamt odlar en kultur där den goda handeln får utvecklas. Regeringens mål inom området handlar om att främja en fri, hållbar och regelbaserad internationell handel, en välfungerande inre marknad, växande export och internationella investeringar i Sverige.

Jag vill vara med och skapa en öppen internationell handel som stöder genomförandet av Parisavtalet och Agenda 2030. Det möjliggör en fortsatt stark utrikeshandel på den ojämförligt största marknaden för svenska varor och tjänster, vilket ger positiva effekter på ekonomin som helhet.

Fru talman! Kristdemokraterna är varma frihandelsvänner. Handel binder samman länder och marknader världen över. Möjligheten att exportera varor och tjänster gynnar såväl företag och konsumenter som samhällsekonomin i stort. Större export innebär ökade intäkter och möjligheter till specialisering och storskalighetsfördelar.

Det stannar dock inte där, för även import har positiva effekter på ekonomin. Den ger fler valmöjligheter och lägre priser för konsumenter, och varor som skulle vara dyra att producera i exempelvis Sverige kan köpas in billigare från utlandet. Detta gör i sin tur att svenska varor kan produceras till lägre kostnader och bli mer konkurrenskraftiga.

Samtidigt som exporten blir alltmer betydelsefull för den svenska ekonomin har Sveriges andel av den globala exporten minskat. Det är uppenbart att Sverige behöver en politik som stärker våra exporterande företag men också möjliggör för fler företag att exportera sina varor eller tjänster.

Här saknas inte goda exempel; häromveckan fick vi siffror som visade att den svenska exporten av läkemedel har slagit nya rekord. De senaste tio åren har läkemedelsexporten fördubblats, och den står nu för 7 procent av Sveriges totala export. Fordon för vägar är Sveriges största exportvara. Andra viktiga varor är mineraloljor, papper samt järn och stål.

Det finns i dag en exportstrategi som togs fram 2015 och uppdaterades 2021. I den föränderliga omvärld vi befinner oss i ser jag fram emot att den nya regeringen tar fram en ny strategi som inte bara handlar om export utan även om import och investeringar.

Fru talman! Vi kristdemokrater är också varma anhängare av bistånd till fattigare länder. Det är en del av vårt dna att vi har ett gemensamt ansvar för varandra och att ansvaret inte gör halt vid vårt lands gränser. Men bekämpning av global fattigdom kan inte bara ske med hjälp av bistånd, utan där ser vi kristdemokrater att ett ännu viktigare verktyg är handeln.

En förutsättning för att de stora globala klyftorna ska minska är handel på rättvisa villkor över hela världen. Det är främst genom handel som de minst utvecklade länderna av egen kraft kan resa sig ur fattigdomen. Därför måste en fri och rättvis handel, där geografiska gränser har minskad betydelse, utvecklas. Här agerar regeringen för att EU ska förhandla och ingå fler strategiskt viktiga frihandelsavtal med andra länder och regioner. Synergier mellan bistånd och handel ska tas till vara.

Vi är överens om att vi vill främja en fri, hållbar och regelbaserad världshandel. Det multilaterala regelbaserade handelssystemet inom främst WTO skapar förutsägbarhet och lika och rättvisa villkor för alla länder, och EU:s regelverk för den inre marknaden skapar förutsättningar för en välfungerande handel på den ojämförligt största marknaden för svenska varor och tjänster. Det finns nu en tvist genom WTO, och den måste lösas.

Fru talman! Jag vill inte avsluta mitt anförande innan jag också har fått lyfta Europa som en världsledande innovationsaktör där Sverige får vara med och överbrygga innovationsgapet. Vi kan vara stolta över att Sverige ligger i framkant. Här har Sverige en tydlig röst i EU.

Teknikintensiv innovation är av avgörande betydelse för Sveriges och Europas konkurrenskraft. Innovation är särskilt viktigt för att vi ska kunna genomdriva den gröna och digitala omställningen samt öka resiliensen i försörjningskedjan, och detta har nära koppling till forskning inom naturvetenskap och teknologi. Det handlar om att utveckla tekniska lösningar på de mest akuta samhällsutmaningarna och föra ut dessa lösningar på marknaden.

En industriplan i den gröna given för nettonollåldern ska tas fram på EU-nivå. Den ska komplettera de pågående insatserna för att ställa om industrin i den europeiska gröna given och EU:s industristrategi, särskilt handlingsplanen för den cirkulära ekonomin. Här får Sverige vara med i en omfattande åtgärdsplan som utgår från förutsägbara och förenklade regler, snabbare tillgång till tillräcklig finansiering, kompetens och öppen handel för resilienta leveranskedjor.

Med det, fru talman, yrkar jag än en gång bifall till förslaget i betänkandet.

Fru talman! Sverige är ett handelsberoende land som konkurrerar i en global ekonomi, och med fler exporterande företag förbättras förutsättningarna för jobbskapande och ökad tillväxt i Sverige. Genom bland annat det regionala tillväxtarbetet ges finansiering till regionala aktörer som jobbar med export- och investeringsfrämjande insatser med fokus på små och medelstora företag. Dessa aktörer är beroende av regeringens strategi och inriktning för Sveriges export och investeringar.

Den förra regeringen tog fram en exportstrategi år 2015. Sedan dess har mycket hänt i vår omvärld. Det manar till en utvecklad strategi som stöder näringslivets fortsatta internationalisering och globala konkurrenskraft.

Min fråga till statsrådet Forssell är: Delar ministern min analys att regeringen skyndsamt behöver uppdatera den exportstrategi som togs fram år 2015?

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Strömmer.

Sveriges företag står inför stora utmaningar. Förutom den pågående lågkonjunkturen riskerar företagens utsatthet för brott att öka, vilket skapar oro och otrygghet hos företagen. Risken finns att brottslighet och otrygghet är faktorer som i allt större utsträckning försvårar möjligheten att bedriva näringsverksamhet i Sverige.

För åtta år sedan centraliserades svensk polis för att komma närmare medborgarna, och en viktig del av detta var att tillsätta områdespoliser. Problemet är att många företagare fortsatt upplever att polisens närvaro inte är tillräcklig för tryggheten. Upplevelsen av närvarande områdespoliser har minskat, mest bland företagare som är verksamma på landsbygden.

Min fråga till statsrådet är: Utifrån den oro och otrygghet som företagen upplever, hur arbetar statsrådet med att säkerställa att det finns tillräckligt med områdespoliser?

Herr ålderspresident! Jag vill inledningsvis yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Sveriges innovationskraft är en helt avgörande framtidsfråga. Därför är det extremt viktigt att vi både fortsätter att satsa på forskning och förbättrar möjligheterna att gå från idé till verklighet och växande företag.

Det svenska företagandet består nästan uteslutande av små och medelstora företag. 99,9 procent av alla svenska företag har mindre än 250 anställda och klassificeras som små och medelstora företag. Tillsammans utgör dessa företag inte endast en stor arbetsgivare, utan de har även pekats ut av både EU-kommissionen och Europaparlamentet som framtidens tillväxtmöjlighet.

I EU:s ekonomi är små och medelstora företag en hörnsten, och EU:s politik syftar till att öka deras konkurrenskraft. Bland annat bidrar Europeiska regionala utvecklingsfonden till detta mål. Och det regionala utvecklingsarbetet finansieras till stor del med projektmedel.

Vi har på vårt bord fått en rapport om den regionala utvecklingspolitiken från Riksrevisionen. Rapporten delger Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer samt behov av insatser inom den regionala utvecklingspolitiken så att målet för denna politik kan nås.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om den regionala utveck-lingspolitiken

Myndigheternas bedömning är att det sammantaget gäller bristande tydlighet, långsiktighet och helhetsperspektiv i regeringens styrning och organisation av insatserna.

Riksrevisionen påpekar att det regionala utvecklingsansvaret inte är tydligt avgränsat och att kortsiktigheten hämmar möjligheterna till långsiktigt lärande. Det finns inte heller någon myndighet med helhetsansvar för regional utveckling i statsförvaltningen.

Herr ålderspresident! Här är statens styrning av den regionala utvecklingspolitiken viktig, där ett effektivt samlat statligt agerande är ett måste. Och den nuvarande regeringen med Kristdemokraterna kommer att ta detta ansvar.

För oss kristdemokrater handlar det om att välfärden ska fungera, att villkoren för att bo, verka och leva i hela Sverige ska förbättras. Näringslivet ska ges goda förutsättningar att stärka konkurrenskraften, skapa jobb och bidra till gröna innovationer och därmed till omställningen till en hållbar utveckling.

Målet för den regionala utvecklingspolitiken är utvecklingskraft med stärkt lokal och regional konkurrenskraft för en hållbar utveckling i alla delar av Sveriges vackra land.

Regeringen anger fem prioriteringar för det strategiska området innovation och förnyelse samt entreprenörskap och företagande i hela landet. Det handlar om omställning genom starka regionala innovationssystem och smart specialisering. Det handlar om en konkurrenskraftig, cirkulär och biobaserad samt klimat- och miljömässigt hållbar ekonomi. Det handlar om att tillvarata digitaliseringens möjligheter. Det handlar om ett gott näringslivsklimat med goda ramvillkor och väl fungerande kapitalförsörjning. Och det handlar slutligen om internationalisering, investeringsfrämjande och ökad export.

Detta är otroligt viktiga områden att stimulera i våra regioner.

Den regionala utvecklingspolitiken och det svenska genomförandet av EU:s sammanhållningspolitik är nära integrerade. I Sverige ska Europeiska regionala utvecklingsfonden bidra till omställningen till en hållbar regional utveckling genom att stödja den regionala utvecklingskraften, näringslivets konkurrenskraft och sysselsättning.

Regionerna utgår i det regionala utvecklingsarbetet även från den regionala utvecklingsstrategi som tas fram i varje län. Det är en strategi som ska bidra till sektorsövergripande samverkan mellan länen och mellan aktörer på lokal, regional, nationell och internationell nivå. Den ska ligga till grund för strukturfondsprogrammet och ska utarbetas i nära samverkan med berörda kommuner, länsstyrelser och andra statliga myndigheter.

Herr ålderspresident! Regionerna sköter sina angelägenheter på den kommunala självstyrelsens grund, vilket innebär en självständig och fri bestämmanderätt för regionerna. Men staten har ett ansvar för att regioner har goda och likvärdiga förutsättningar att bedriva en effektiv välfärd med god kvalitet. Från regeringens håll kan man därför vidta åtgärder för en tydligare styrning genom att avsätta medel för nationella insatser, vilket vi kristdemokrater också gör, genom landsbygdsutveckling, bredband och kompetensförsörjning.

Jag vill framhålla betydelsen av en väl fungerande samverkan mellan statliga myndigheter, regioner och kommuner samt samråd med näringsliv och det civila samhällets organisationer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om den regionala utveck-lingspolitiken

Regeringens utveckling och styrning av den regionala utvecklingspolitiken ska vara samordnad med landsbygdspolitiken, politiken för hållbar stadsutveckling och miljöpolitiken. Det ska finnas möjligheter så att insatser inom politikområdena ska komplettera varandra och bidra till att synergier främjas. Här har statliga myndigheter en viktig i roll i genomförandet av åtgärder inom dessa politikområden.

För att uppnå målen för landsbygd och stad är det viktigt med en bredd av insatser inom många utgifts- och politikområden - tvärsektoriell styrning av resurser inom många utgiftsområden samt regional hänsyn till strukturella skillnader, till exempel olikheter i tätortsstruktur och lokaliseringsmönster, demografi, socioekonomi och näringsliv.

När det gäller förstärkt regional utveckling jobbar vi kristdemokrater för en god tillgång till kommersiell och offentlig service, finansiellt kapital, kultur, vård, utbildning och kompetens samt för att ett jämställdhetsperspektiv ska integreras. Det gläder oss kristdemokrater att regeringen nu lyfter fram dessa utvecklingsområden för den regionala utvecklingspolitiken för att stärka städer, tätorter samt gles- och landsbygder.

Herr ålderspresident! Jag föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.

Herr talman! Jag vill inleda med att för Kristdemokraterna yrka bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga motionsyrkanden.

Regeringen har som uppgift att förvalta statens tillgångar i form av aktier i bolagen med statlig ägande så att deras värdeutveckling och avkastning blir de bästa möjliga, givet ett balanserat risktagande, samt att se till att de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs väl. Det är viktigt att påpeka att statens bolagsportfölj verkar på affärsmässiga grunder på fullt konkurrensutsatta marknader. De bolag som har ett så kallat samhällsuppdrag ska även uppnå andra mål än enbart ekonomisk avkastning.

För oss kristdemokrater är det viktigt att säkerställa bolagens förutsättningar och möjligheter att utvecklas och fortsätta att konkurrera och konkurrensutsättas på sina marknader.

Herr talman! Den statligt ägda bolagsportföljen behöver förändras över tid eftersom den ökade globaliseringen, den teknologiska utvecklingen och konkurrensutsättningen förändrar förutsättningarna för ett flertal av de statligt ägda bolagen.

Vi kristdemokrater har vid ett flertal tillfällen framfört till tidigare regering att statliga bolag som inte har ett tydligt samhällsuppdrag på sikt bör säljas av men att samtliga statliga bolag till dess måste ha en god styrning av verksamheten. Vi kan nu med glädje konstatera att tidigare regering har genomfört en del åtgärder, bland annat att överta aktier och utreda risker med och göra konsekvensanalyser av möjliga försäljningar. Dessutom pågår utredningar, till exempel för Postnord gällande översyn av finansieringsmodeller och hur fler kan använda digital post, vilka väntas ge svar på vilka åtgärder regeringen nu ska vidta.

Vi kristdemokrater vill dock framhålla vikten av att staten är en aktiv och professionell ägare med fokus på långsiktigt värdeskapande, liksom att man ständigt ska pröva skälen för fortsatt statligt ägande och överväga de 25 bolagens olika uppdrag och inriktning. Det är också viktigt att främja ett långsiktigt hållbart värdeskapande i bolagen. Det innebär att bolagen ska agera föredömligt inom området hållbart företagande och i övrigt agera på ett sådant sätt att de äger offentligt förtroende.

Herr talman! Vi kristdemokrater anser att det är av särskild vikt att bolag med statligt ägande arbetar för en miljömässigt hållbar utveckling med minskad klimat- och miljöpåverkan. Bolagen ska inom sin bransch vara föredömen på miljö- och klimatområdet och arbeta för de nationella miljö- och klimatmål som riksdagen har beslutat om och som Parisavtalet säger att vi ska nå. Med anledning av våra klimat- och miljömål har staten som ägare arbetat med att framtidssäkra bolagsportföljen genom bolagens klimatmål.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT 2022 års redogörelse för företag med statligt ägande

Till sist konstaterar vi kristdemokrater att inriktningen på många av bolagens verksamheter och samhällsuppdrag motiverar att staten är en betydande bolagsägare. Här följer vi kristdemokrater ständigt regeringens ansvar för att få en god bild av den statligt ägda bolagsportföljen.

Med det vill jag återigen, herr talman, yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga motioner.

Herr talman! Vi kristdemokrater anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse: Riksdagen beslutar att inte lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande och lägger utlåtandet till handlingarna.

Vi kristdemokrater välkomnar förslaget om ett krisinstrument på den inre marknaden som bland annat syftar till att säkerställa att den fria rörligheten på den inre marknaden fungerar även i tider av kris.

Förslaget innehåller även bestämmelser om att säkra tillgången till varor och tjänster av strategisk betydelse, det vill säga varor och tjänster som är absolut nödvändiga för att kunna säkerställa att den inre marknaden fungerar på strategiskt viktiga områden och som inte kan ersättas eller diversifieras.

I likhet med regeringen ser vi kristdemokrater behov av en balanserad lagstiftning som stärker den inre marknaden, främjar transparens och gynnar alla medlemsländer. Det är särskilt viktigt under kristider att principerna om fri rörlighet värnas. Därför finns det ett mervärde av att skapa mekanismer för en snabb och strukturerad kommunikation mellan medlemsstaterna och kommissionen för samordning och informationsutbyte i krissituationer.

Vi kristdemokrater delar regeringens bedömning att förslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen under förutsättning att kommissionen förtydligar förhållandet mellan dessa bestämmelser och den rättsliga grunden. Vi står bakom regeringens avsikt att bevaka att förslagets ansats om att säkra den fria rörligheten vid kris är förenlig med proportionalitetsprincipen.

Förslagets förenlighet med subsidiaritetsprincipen kan lösas ut under den sedvanliga förhandlingsprocessen om förslaget till förordning. Vi ser därmed ingen anledning för riksdagen att lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande med den lydelse som framgår av bilaga 2.

Herr talman! Vi föreslår därför att riksdagen lägger utskottets utlåtande till handlingarna.

Subsidiaritetsprövning av EU-förslag

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 21 december.)

Studiestöd

Herr talman! För Kristdemokraternas räkning yrkar jag bifall till förslaget i betänkande 1 och avslag på motionerna.

Sverige behöver ett företagsklimat som lägger grunden för fler jobb. Nya jobb kan inte kommenderas fram av politiker. De skapas när människor finner det mödan värt att starta och utveckla ett företag, förverkliga sina idéer och riskera sitt sparkapital.

Det är viktigt att lagar, skatter och regler utformas på ett sätt som gör att det är enkelt att starta och driva företag. De små och medelstora företagen, som ofta är familjeföretag, ska stå i centrum för utformningen av näringspolitiken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Sverige behöver strukturomvandling i ekonomiska kriser. Jag vill uppehålla mig lite grann vid familjeföretag. Ny forskning som presenterats säger att familjeföretag som grupp behåller fler jobb än andra företag, särskilt under kriser. Därför är familjeföretagen viktiga för att mildra krisers negativa effekter.

Familjeföretag är mer motståndskraftiga, långsiktiga och stabila ägare, och de är viktiga för hela landet. Dessa företag ser sitt ägande inte bara i rapporter för Q1 eller Q2 utan för första årtiondet och andra årtiondet.

Eftersom familjeföretag bygger på att nästa generation tar över behövs stabila regler över tid. Dessa företag skapar inte bara värdefulla bidrag till vår bnp, utan de skapar också en kultur där de ser närsamhället och civilsamhället som en resurs, vilket är betydande för vårt gemensamma bästa och stabiliserar samhället.

Under finanskrisen minskade sysselsättningen betydligt mindre i familjeföretag än i icke-familjeföretag, vilket medförde att de hade en konjunkturstabiliserande effekt på svensk sysselsättning och därmed bidrog till motståndskraften i det svenska näringslivet.

Herr talman! En mångfald av aktörer inom välfärdssektorn är en förutsättning för att ideellt driven och idéburen vård och omsorg ska kunna växa fram och drivas. Vi vill göra mer för att ge sådana organisationer möjlighet att bedriva verksamhet på välfärdsområdet.

Att stänga möjligheten till privat driven välfärdsverksamhet i företagsform kommer inte att förbättra möjligheterna för ideellt driven vård och omsorg att startas och drivas - tvärtom. När valfrihetssystem som LOV avskaffas drabbar det även idéburen verksamhet.

De som bygger äldreboenden, sjukhus och vårdcentraler arbetar i privata företag, som oftast är grundade av män. De som däremot arbetar med vård och omsorg i dessa byggnader har under lång tid varit hänvisade till en offentlig arbetsgivare och har oftast varit kvinnor. När valfrihetsreformerna inom välfärdssektorn introducerades innebar det en stor förändring för de anställda i denna kvinnodominerade sektor.

Då skapades nya möjligheter för människor till kreativitet och entreprenörskap. Nya karriärvägar öppnades. Detta gav positiva effekter på kvinnors löneutveckling, inte minst då antalet arbetsgivare ökat. Reformerna har inneburit positiva effekter för kvinnligt företagande. Valfriheten i välfärden skapar förutsättningar för ett jämställt Sverige.

Herr talman! För att möjliggöra en fortsatt stark utrikeshandel, med positiva effekter på ekonomin som helhet, verkar regeringen för en öppen internationell handel och främjar användningen och utvecklingen av internationella standarder som stöder genomförandet av Parisavtalet och Agenda 2030.

Målet för utrikeshandel och export- och investeringsfrämjande är en välfungerande inre marknad, växande export och internationella investeringar. Där måste det handla om att främja en fri, hållbar och regelbaserad internationell handel. Ökat handelsutbyte med omvärlden är värdefullt för hela Sveriges ekonomi. Utländska direktinvesteringar i Sverige bidrar till ökad sysselsättning och hållbar tillväxt i hela landet.

Herr talman! Jag kan inte lämna denna talarstol utan att prata om stärkt omställningskapacitet, strategisk forskning och innovation. Det är viktiga områden som många i vårt land kanske inte går och tänker på varje dag. Men det gör jag. Vi kristdemokrater är väl medvetna om att det krävs kraftfulla förändringar och innovation för bland annat klimatomställning. Vi ser fördelarna med forskning och innovation för att nå klimatneutralitet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Drivande för efterfrågan är utvecklingen av ny teknik som behövs för att uppnå klimatneutralitet och för att nå FN:s globala mål i Agenda 2030.

Ett utsläppsområde som har stor påverkan på klimatet är transportsektorn. För att uppnå en fossilfri och hållbar transportsektor krävs genomgripande förändring. Fordonsindustrin har tillsammans med akademi och offentlig sektor en central roll för att Sverige ska klara denna omställning.

Under året har den globala efterfrågan på många metaller och mineral fortsatt att öka och förväntas öka ytterligare under flera årtionden framöver. Det gäller såväl basmetaller som kritiska metaller och mineral, vilka bland annat används i laddbara fordon, vindkraftverk och solpaneler.

Som kristdemokrat är jag glad att riksdagen har tillkännagett för regeringen att den snarast bör vidta nödvändiga åtgärder för att förenkla och förkorta tillståndsprocesserna för bland annat gruv- och mineralnäringen.

För att nå målet för näringspolitiken behövs såväl nya företag som tillväxt i befintliga företag. Snabbväxande företag har betydelse för skapandet av nya arbetstillfällen.

Det svenska näringslivets innovationsförmåga och förnyelse bedöms vara fortsatt god. Vi behöver fortsätta att stärka förutsättningarna för innovation och förnyelse, och för landsbygden är detta givetvis särskilt viktigt.

Det svenska näringslivet är ett drivhus för välstånd och innovation men numera också en viktig miljörörelse - världsledande i hållbarhet och grön omställning. Regeringen kommer att vara en offensiv partner i det arbetet, liksom Kristdemokraterna. Alla de företagsamma människor som skapar jobb, välstånd och dynamik förtjänar vår respekt. Fri ekonomi och fri företagsamhet är grunden för vårt välstånd.

Herr talman! Isak From säger att vi behöver öka anslagen till myndigheterna för att de ska kunna få rätt kompetens. Jag håller med om att myndigheterna på något sätt behöver göra en omställning för att säkerställa den regionala tillväxtkapacitet som vi båda är angelägna om.

Men frågan är varför ni inte har gjort så mycket tidigare. För att veta vad vi behöver göra för att säkerställa att myndigheterna gör rätt saker och har rätt resurser behöver vi även utvärdera myndigheterna. Jag har inte sett att det är så mycket som har utvärderats under er mandatperiod, om inte Isak From vill berätta det nu.

Frågan är därför om det räcker med att öka anslagen till myndigheterna. Behöver man inte säkerställa resurserna på ett bättre sätt?

Isak From pratar om industrin, och då tänker jag att vi har vetat att tillståndsprocesser behöver skyndas på för att industrin ska kunna bidra till klimatomställning och vara med i omställningsresan. Varför har Socialdemokraterna inte sett till att tillståndsprocesserna blivit snabbare? Behovet är ju stort.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Herr talman! Vad fint att som ny ledamot få stå här och ta replik på Isak From, som har ganska många års erfarenhet här i riksdagen!

Jag vill lyfta en del saker som Isak From pratade om. Jag tänker på regionernas tillväxtkapacitet, att främja tillväxt, konkurrenskraft och internationalisering för fler arbetstillfällen.

Isak From pratade om myndigheternas betydelse, och myndigheterna, till exempel Tillväxtverket, jobbar ju nära regionerna. Vad är rätt kompetens? Vad har Socialdemokraterna för lösningar för att få en kraftigare tillväxtpotential och fler arbetstillfällen i regionerna? Vad har ni gjort hittills för att säkra det stöd som myndigheterna behöver?

Fru talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till regeringens förslag till anslagsfördelning på utgiftsområde 19 Regional utveckling och avstyrka de motstående förslagen i motionerna.

Kristdemokraterna lyfte i årets valrörelse begreppet hjärtlandet. För oss är det ett medvetet ställningstagande som bottnar i övertygelsen att vi måste ha en nationell politik som ser hela Sverige, stad som landsbygd, och motverkar alla krafter som hotar att söndra vårt land. Det är så lätt att prata om vi och de - nord mot syd, stad mot land - men vi är ett land, och alla delar behövs och kompletterar varandra.

Målet med regional utveckling gäller alla delar av landet och handlar om god hälsa och ett gott liv för människor. Det handlar om entreprenörskap, konkurrenskraftiga företag, tillväxt, utveckling och innovation. Det handlar om offentlig service, kultur, vård och utbildning. Kostnader för resor ska minska. Regionalpolitiken på nationell nivå handlar om att skapa förutsättningar för detta.

Ett anslag jag vill lyfta lite extra är 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder. Bakom denna kanske lite torra rubrik finns det en hel del godsaker.

I stora delar av vårt avlånga land är lanthandeln hjärtat i bygden och så mycket mer än bara en affär. Vid sidan av skolan är lanthandeln den allra viktigaste funktionen för att ett samhälle ska kunna leva. En lanthandel är inte bara en plats dit man går för att köpa sin mat, utan det är väldigt ofta platsen där man kan göra postärenden, lämna in tipset, hämta sin medicin eller få en leverans från en familjemedlem eller en god vän som bor långt bort.

Lanthandeln är dock kanske allra mest ett socialt nav. Facebook, Instagram och andra plattformar i all ära; vi människor vill och behöver träffa andra människor på riktigt. Lanthandeln är ett fysiskt nav där man kan få göra just detta under oplanerade och väldigt enkla former. Det där småpratandet som sker i samband med inköpen är en otroligt viktig friskvårdsfaktor och främjar samhällsgemenskapen.

Utöver att lanthandeln alltså är ett vattenhål för gemenskapstörstande människor i glesbygden är den också en mycket viktig faktor för det lokala näringslivet. Det är mycket väl motiverat att satsa skattepengar på detta, och jag är glad att vi har en regering som också har landat i denna slutsats.

Fru talman! Politik handlar inte bara om att räkna pengar och flytta dem mellan olika konton. Vi kristdemokrater vill lyfta fram att vårt land behöver styras utifrån en värdegrund och en kultur som bottnar i insikten att vi är inte så urbaniserade som vi kanske tror.

Ni har säkert hört myten om det urbaniserade Sverige - att framtiden skulle tillhöra enbart våra största städer och att resten bara skulle vara skräpytor, som en så kallad framtidsspanare sa för ett par år sedan. Detta anses ofta bevisat av att nio av tio svenskar bor i en tätort.

På papperet är den statistiken sann, men det finns fler sätt att skära den på. Ett sätt är att konstatera att fyra av tio svenskar bor på landsbygden - i byar eller samhällen med färre än 10 000 invånare. Ungefär lika många identifierar sig själva som boende på landet snarare än i stan.

Betydelsefulla är därför de satsningar som nu prioriteras i budgeten: att näringslivet ges goda förutsättningar att stärka konkurrenskraften, skapa jobb och bidra till gröna innovationer - och därmed till omställningen till en hållbar utveckling.

Jag vill betona att den regionala utvecklingspolitiken omfattar fler åtgärder än dem som finansieras inom utgiftsområdet och att det är viktigt att insatser inom detta och andra politikområden, såsom landsbygdspolitiken och politiken för hållbar stadsutveckling, kompletterar varandra och bidrar till att synergier skapas.

Som kristdemokrat är jag därför både stolt och glad över att vi här kan yrka bifall till en budget som har just denna insikt och som på allvar ser behovet av en regional utvecklingspolitik som tar sin utgångspunkt i att stärka Sverige så att alla har samma möjlighet att bo och verka i hela Sverige. Ju fler delar av landet som är utvecklingskraftiga och hållbara, desto starkare blir Sverige.

Med detta, fru talman, vill jag önska alla en god jul och ett gott nytt år.

Herr talman! Jag har en fråga till statsrådet Ebba Busch.

Sveriges och Europas näringsliv står i dag inför stora utmaningar särskilt vad gäller konkurrenskraft. En stundande lågkonjunktur, Rysslands avskyvärda invasion av Ukraina och risk för ökad protektionism och statsstöd gör livet tufft för svenska företag.

Det är därför oerhört viktigt att på hemmaplan skapa bättre förutsättningar vad gäller svenska företags konkurrenskraft. Så tryggar vi långsiktigt jobb och välfärd.

Att Tidöavtalet är tydligt på denna punkt är mot den bakgrunden mycket glädjande. Man vill stärka produktivitet och företagande för att Sverige fortsatt ska kunna vara ett rikt välfärdsland. Då behövs en god tillväxt som bygger på hög produktivitet. Företagen ska ha konkurrenskraftiga förutsättningar och kompetensförsörjningen ska stärkas.

Min fråga till statsrådet Ebba Busch är vad regeringen redan hunnit göra och kommer att göra för att stärka svensk konkurrenskraft.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Upphovsrätten på den digitala inre marknaden

Herr talman! För Kristdemokraternas räkning vill jag yrka bifall till utskottets förslag och avslag på motionerna.

Regeringen föreslår nya regler på upphovsrättsområdet som syftar till att anpassa upphovsrätten till den senaste tekniska utvecklingen. Det är med glädje jag hör att det är en bred uppslutning bakom detta, och också vi kristdemokrater säger: Äntligen!

Inledningsvis vill jag framhålla att en modernisering av upphovsrätten är nödvändig för att den ska fungera i det alltmer digitaliserade samhället, och därför välkomnar vi att EU-gemensamma regler med ett sådant syfte nu genomförs i svensk rätt. Vi kristdemokrater framhåller också att de nya reglerna är ändamålsenligt utformade och leder till att upphovsrätten nu kommer att fungera på ett bättre sätt på den digitala inre marknaden. Mer harmoniserade regler skapar förutsättningar för fler kulturarbetare att få en rimlig chans att försörja sig.

Den stora samhällsförändring som digitaliseringen medfört har strukturellt haft både positiva och negativa konsekvenser för aktörer på den digitala marknaden. Till de positiva kan räknas att det blivit enklare och billigare att föra ut information om de verk som framställs. Till exempel kan utställningar och arbetsprover marknadsföras enklare och även mer effektivt. De negativa konsekvenserna har dock varit mer påtagliga, såsom möjligheten att få inkomster från användningen av verk.

Herr talman! Även om teknikutvecklingen i sig varit en ledande och dominerande faktor de senaste drygt 20 åren lever inte digitaliseringen sitt eget liv utan samverkar med andra företeelser i samhället. Utvecklingen vad gäller sämre inkomstmöjligheter har kommit stegvis och ofta som ett resultat av den påverkan som digitaliseringen haft på andra aktörer som upphovsrättsaktörer är beroende av som leverantör av sitt verk. De ekonomiska rättigheterna innebär en rätt att förfoga över verket.

Propositionens förslag, liksom det bakomliggande direktivet ser vi Kristdemokrater, syftar till att skapa en bättre balans mellan parterna på den upphovsrättsliga avtalsmarknaden. Det ger en rättvisare fördelning av de intäkter som genereras av kreativt innehåll, inte minst på internet. Därför, herr talman, är det av stor betydelse att det nu har antagits ett direktiv som syftar till att förbättra och även restaurera upphovspersonernas ställning och erkänner upphovsrättslagens funktion att skydda och säkerställa en fortsatt kulturproduktion av hög kvalitet.

Vi kristdemokrater vill värna två bärande värden, dels äganderätten, dels öppenheten i den digitala världen. Det är en balansgång som måste hanteras med eftertänksamhet. Vi tillstyrker regeringens proposition och menar att den bidrar till en stabil grund som på ett tillräckligt träffsäkert sätt hanterar båda aspekterna. Men vi måste också vara öppna för att det är en process som inte tar slut i och med dagens beslut, utan vi får fortsätta att följa frågan över tid.

Herr talman! Vi kommer att lägga fram en budget framöver. Jag ser med tillförsikt på att vi kristdemokrater kommer att få vara med och lägga fram en budget där vi verkligen stärker innovationskraften. Den är oerhört viktig för vår välfärd. Den är jätteviktig för att våra regioner ska kunna ha ett starkare utvecklingsarbete.

Jag skulle bara kunna lyfta fram Riksrevisionens rapport om den regionala utvecklingspolitiken. Där har vi att göra. Det fokuserar vi på. Vi ser fram emot att ta fram en budget för detta.

Herr talman! Tack, Mathias Tegnér, för din fråga! Det finns en hel del andra saker att göra som inte heller kostar pengar. Vi har regelverk som vi behöver ändra för att underlätta för att innovationer ska ske i Sverige. Vi behöver också samordna mellan olika myndigheter.

Den fungerande samverkan har också att göra med samarbete mellan regioner och kommuner. Där har kommunerna nära samarbete med SME och innovatörer. Här finns det många saker att göra. Jag ser fram emot att vi kan stärka också regionernas arbete med att stärka innovationskraften där.

Herr talman! I denna allmänpolitiska debatt vill jag som ny riksdagsledamot för Kristdemokraterna, i mitt första tal i kammaren, tala om innovationskraften i Sverige.

Vi kristdemokrater återkommer ofta med stolthet till vår svenska innovationskraft. Det finns dock mer att göra, inte minst av oss politiker, för att underlätta för att fler aktörer bidrar med innovation som bland annat stärker Sveriges välfärd. I FN:s mätning av vilka som är världens mest innovativa länder placerar sig Sverige i år, 2022, på tredje plats. I Europa är vi i topp. Vi har förstaplaceringen som EU:s starkaste innovationsland.

Innovationer är avgörande för att klara Sveriges välfärd och våra stora samhällsutmaningar, både på kort och på lång sikt, inte minst vad gäller behovet av den gröna omställningen och digitalisering i offentlig organisation och i våra företag. Innovation effektiviserar organisationer och underlättar människors vardag. Det handlar inte enbart om tekniska innovationer utan även om sociala innovationer.

Herr talman! Sveriges topplacering som mest innovativa land beror till stor del på det strategiska forsknings- och utvecklingsarbete som teknikföretagen genomför. I jämförelse med andra medlemsländers statliga engagemang finns det mer att göra för att bibehålla Sveriges topplacering.

Med det vill jag lyfta fram ett par utmaningar som Sverige står inför. De som står för denna innovationskraft är de stora industrierna. Till exempel kommer 37 procent av de svenska patentansökningarna från ett och samma företag. Övriga står alla Sveriges företag, forskare och fristående uppfinnare för.

Sverige behöver ta till vara de kunskapsbaserade tillgångar som finns. Det gör vi genom att möjliggöra att fler aktörer får kunskap om hur de tillvaratar de immateriella rättigheterna, såsom patent, varumärkesskydd, designskydd och upphovsrätt. Ett annat problem är att det bara är en typ av innovationer som kan få patent, nämligen uppfinningar. Innovationer såsom tjänsteinnovationer och digitala innovationer faller normalt utanför patenträtten i Europa.

Innovationsstödssystemen brister ofta i relation till de kunskapsbaserade tillgångarna. Med dem får Sverige inte tillräcklig utväxling på vår höga digitala mognad och våra innovationer. Regelverken kring de kunskapsbaserade tillgångarna har sin bakgrund i konventioner från slutet av 1800-talet och behöver därför utvecklas. För företagens konkurrenskraft krävs regelverk i världsklass. Sverige behöver kraften från alla innovatörer för att säkra fler patent hos fler aktörer.

Herr talman! Vi kristdemokrater lyfter ofta fram behovet av att titta på våra grannländer som har gått före och visar goda resultat, där till exempel ökad innovationskraft i de små och medelstora företagen möjliggörs. Förutsättningarna för fler patentansökningar från mindre företag kan öka om vi tar fram en immaterialrättsstrategi liknande den som finns i Finland. Vi kan också stimulera olika kompetenser som berör tjänster i äldreomsorg och sjukvård som ger förutsättningar för bättre fysisk och psykisk hälsa.

Herr talman! Innovation är en stor tillgång för tillväxt på alla utvecklingsnivåer. Sveriges innovationskraft ska säkra fortsatta topplaceringar, och vi får inte luta oss tillbaka. Vi kristdemokrater är inte nöjda. Det finns mer att göra. Jag ser fram emot att vara med och säkra fortsatta topplaceringar för vårt land kommande mandatperiod.