Riksflödet
Logga in
D

Debatt i kammaren

29 jan 2025 • ärendedebatt

Studiestöd

Protokoll 2024/25:64 Onsdagen den 29 januari
20 anföranden16 replikerÄrendet
Anförande 112

Fru talman! Vi har nu att debattera utbildningsutskottets betänkande om studiestöd och 40 motionsyrkanden från allmänna motionstiden under detta riksmöte.

Sverige är och ska förbli en kunskapsnation som bidrar med innovationer i världsklass och säkrar vårt framtida välstånd genom uppfinningar inom områden såsom medicin, ekonomi, industri, välfärd och mycket annat.

Fru talman! En välutbildad befolkning är en av Sveriges allra starkaste tillgångar för vår konkurrenskraft och vår förmåga att upprätthålla en generell välfärdsstat. Men bildningsnivån i det svenska samhället uppvisar en del oroande trender. Pisaundersökningen från förra året pekar på en veritabel läskris bland svenska högstadieelever, där var fjärde elev inte kan läsa ordentligt. Vi riskerar att fostra en generation funktionella analfabeter om det här fortsätter.

Samtidigt finns ljusglimtar i resultaten f…

Visa hela anförandet

Fru talman! Vi har nu att debattera utbildningsutskottets betänkande om studiestöd och 40 motionsyrkanden från allmänna motionstiden under detta riksmöte.

Sverige är och ska förbli en kunskapsnation som bidrar med innovationer i världsklass och säkrar vårt framtida välstånd genom uppfinningar inom områden såsom medicin, ekonomi, industri, välfärd och mycket annat.

Fru talman! En välutbildad befolkning är en av Sveriges allra starkaste tillgångar för vår konkurrenskraft och vår förmåga att upprätthålla en generell välfärdsstat. Men bildningsnivån i det svenska samhället uppvisar en del oroande trender. Pisaundersökningen från förra året pekar på en veritabel läskris bland svenska högstadieelever, där var fjärde elev inte kan läsa ordentligt. Vi riskerar att fostra en generation funktionella analfabeter om det här fortsätter.

Samtidigt finns ljusglimtar i resultaten från andra undersökningar. De pekar på förbättringar i resultat för matematik och även vuxnas förmågor. Timss är ett exempel. Däremot kvarstår skillnader mellan grupper, och föräldrars bildningsnivå fortsätter att ha en stor inverkan på barns livschanser. Ens framtid ska inte avgöras av hur många hyllmeter böcker man har hemma utan i stället av ens egna förmåga och driv.

I det här hänseendet, fru talman, är studiestödet helt centralt för att garantera lika möjligheter för alla att utbilda sig i Sverige. Det är något som vi i Liberalerna helhjärtat står bakom. Det är en viktig frihetsinstitution i bemärkelsen att alla individer i Sverige ges möjligheten att förverkliga sig själva. Vi gör ingen åtskillnad på rik eller fattig, utan vi ska ha ett system för högre utbildning som kan lyfta fram begåvade och ambitiösa personer oavsett bakgrund, kön, ort eller status.

Herr talman! Dagens studiestödssystem fungerar relativt bra. Det ska vara rekryterande för kvinnor och män oavsett bakgrund, såväl unga som äldre, såväl arbetslösa som anställda och oavsett utbildningsbakgrund, kön eller härkomst. Studiestödet ska vidare vara långsiktigt hållbart, och principen är att studielånet ska betalas tillbaka fullt ut.

Regeringen har nu aviserat i budgetpropositionen för innevarande år att man ämnar göra en översyn av studiestödssystemet. Grunderna i dagens studiestödssystem har funnits sedan 2001, och därefter har det inte genomförts någon större översyn av systemet. Vi måste säkra att systemet är följsamt också mot dagens och framtidens utbildningssystem och givetvis arbetsmarknadens behov.

Herr talman! Sedan januari 2023 - nu två år - finns ett nytt omställningsstudiestöd för att förbättra förutsättningarna för vuxna att finansiera studier som kan stärka deras framtida ställning på arbetsmarknaden. Det handlar om att säkra de kompetenser som en snabbt föränderlig ekonomi kräver. Omställningsstudiestödet är fortfarande en ny reform som byggs upp och byggs ut, och allt har inte fungerat perfekt från början. När vi genomför stora reformer, särskilt reformer som vi aldrig har genomfört förut så att säga och inte bara lappar och lagar utan gör något helt nytt, är det alltid så att man under resans gång behöver komplettera eller förstärka saker. Handläggningstiderna i omställningsstudiestödet har varit för långa, och många som ansöker om stöd väntar på besked. Regeringens ambition - och jag är övertygad om att alla i kammaren instämmer i detta - är att handläggningstakten ska öka.

Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att korta handläggningstiderna i omställningsstudiestödet. I november antog riksdagen propositionen Ett effektivare omställningsstudiestöd för att förenkla bestämmelserna runt reformen. Vi har också i budgeten för innevarande år ökat anslagen till Centrala studiestödsnämnden, CSN, med ytterligare 50 miljoner kronor för att klara av ärendemängden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Det är angeläget, herr talman, att handläggningstiderna minskar så att de inte hämmar utbyggnaden av studiestödet. Det ska bli fullt utbyggt framöver och verkligen bidra till omställning och kompetensförsörjning för svenskt näringsliv och den offentliga sektorn i Sverige.

Anförande 113

Herr talman! Jag tackar ledamoten Malm för anförandet.

Min fråga kommer att uppehålla sig vid den aviserade översynen av studiestödssystemet i budgetpropositionen som ledamoten Malm tog upp i sitt anförande. Det är också ett av de områden som vi socialdemokrater har väckt motioner om - vilka behandlas i betänkandet.

En av styrkorna med studiestödssystemet är att det har varit och är stabilt och att vi över partigränserna i kammaren har varit överens om stödet. Det innebär att studiestödssystemet är tryggt för nuvarande studenter och för dem som funderar på att påbörja studier i framtiden.

Vi socialdemokrater tycker att det är viktigt att det fortsätter att vara en bred överenskommelse även i framtiden och att det kommer att ske en bred parlamentarisk översyn över partigränserna - mellan opposition och regering. Anser ledamoten Malm att regeringen ska komma fram till …

Visa hela anförandet

Herr talman! Jag tackar ledamoten Malm för anförandet.

Min fråga kommer att uppehålla sig vid den aviserade översynen av studiestödssystemet i budgetpropositionen som ledamoten Malm tog upp i sitt anförande. Det är också ett av de områden som vi socialdemokrater har väckt motioner om - vilka behandlas i betänkandet.

En av styrkorna med studiestödssystemet är att det har varit och är stabilt och att vi över partigränserna i kammaren har varit överens om stödet. Det innebär att studiestödssystemet är tryggt för nuvarande studenter och för dem som funderar på att påbörja studier i framtiden.

Vi socialdemokrater tycker att det är viktigt att det fortsätter att vara en bred överenskommelse även i framtiden och att det kommer att ske en bred parlamentarisk översyn över partigränserna - mellan opposition och regering. Anser ledamoten Malm att regeringen ska komma fram till att det bör ske en parlamentarisk översyn? Då kan kommande utredning ske brett med insyn och förankring i alla riksdagens partier.

Anförande 114

Herr talman! Reformen är viktig för utbildning och kunskap. Reformen är också mycket viktig för den svenska arbetsmarknaden, och den är en del av den överenskommelse mellan arbetsmarknadens parter som slöts för fyra fem år sedan. Det borgar för att det finns ett långsiktigt perspektiv i omställningsstudiestödet och att både fack och arbetsgivare är beredda att ta det ansvaret. Det handlar om att först mejsla ut principerna och designa reformen, och sedan handlar det om att vi anslår medel till detta. Det här är ett positivt exempel på när den svenska modellen fungerar bra.

Jag har inte hört några tendenser från någon i riksdagen eller från något parti om att man skulle vilja äventyra den långsiktiga hållbarheten. Vi är ju alla fast beslutna att vårda reformen.

Herr talman! Jag tycker nog inte att man ska frångå den ordinarie ordningen för hur vi tar fram lagförslag och vad…

Visa hela anförandet

Herr talman! Reformen är viktig för utbildning och kunskap. Reformen är också mycket viktig för den svenska arbetsmarknaden, och den är en del av den överenskommelse mellan arbetsmarknadens parter som slöts för fyra fem år sedan. Det borgar för att det finns ett långsiktigt perspektiv i omställningsstudiestödet och att både fack och arbetsgivare är beredda att ta det ansvaret. Det handlar om att först mejsla ut principerna och designa reformen, och sedan handlar det om att vi anslår medel till detta. Det här är ett positivt exempel på när den svenska modellen fungerar bra.

Jag har inte hört några tendenser från någon i riksdagen eller från något parti om att man skulle vilja äventyra den långsiktiga hållbarheten. Vi är ju alla fast beslutna att vårda reformen.

Herr talman! Jag tycker nog inte att man ska frångå den ordinarie ordningen för hur vi tar fram lagförslag och vad som brukar vara praxis i utredningsväsendet. Den ordinarie ordning vi har i Sverige för att stifta lagar, utreda, remittera och så vidare fungerar väl.

Anförande 115

Herr talman! Till en början blev jag lite förvirrad av ledamoten Malms svar. Jag uppfattade det som att ledamoten Malm pratade mycket om omställningsstudiestödet i den första delen. Översynen som regeringen aviserat ska inte innehålla omställningsstudiestödet, utan det står utanför den kommande översynen. Jag vill bara klargöra hur det ser ut i min skalle.

(FREDRIK MALM (L): Det är korrekt.)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Vi står självklart bakom att den är viktig. Men nu tittar vi på övriga delar i studiestödssystemet, egentligen den stora bulken av studenter som studerar med hjälp av studiemedel. Där fick jag väl delvis svar av ledamoten i slutet.

Vi socialdemokrater fortsätter att trycka på att det är viktigt att vi är långsiktigt överens i sådana här viktiga frågor. Vi har varit överens i decennier om att vi i så stor utsträckning som möjlig…

Visa hela anförandet

Herr talman! Till en början blev jag lite förvirrad av ledamoten Malms svar. Jag uppfattade det som att ledamoten Malm pratade mycket om omställningsstudiestödet i den första delen. Översynen som regeringen aviserat ska inte innehålla omställningsstudiestödet, utan det står utanför den kommande översynen. Jag vill bara klargöra hur det ser ut i min skalle.

(FREDRIK MALM (L): Det är korrekt.)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Vi står självklart bakom att den är viktig. Men nu tittar vi på övriga delar i studiestödssystemet, egentligen den stora bulken av studenter som studerar med hjälp av studiemedel. Där fick jag väl delvis svar av ledamoten i slutet.

Vi socialdemokrater fortsätter att trycka på att det är viktigt att vi är långsiktigt överens i sådana här viktiga frågor. Vi har varit överens i decennier om att vi i så stor utsträckning som möjligt bereder dem gemensamt, så att vi får tydliga överenskommelser som är trygga för alla som studerar i dag men också för dem som funderar på att studera i framtiden.

Det är ett stort åtagande man gör när man binder upp sig på en utbildning som är på tre, fyra eller fem år eller på en yrkeshögskoleutbildning som kanske är ett- eller tvåårig. Man tar lån och får studiemedel. Därför är det viktigt att spelreglerna är stabila och långsiktigt hållbara.

Därför motionerar också vi socialdemokrater om det, även om praxisen är att regeringen håller det för sig själv. Men den analys vi gör är att översynen och de utredningar som görs just nu inte är så breda och parlamentariska. Regeringen och samarbetspartiet Sverigedemokraterna är ganska tydliga med att man gör upp även i fråga om breda parlamentariska överenskommelser. Det är därför som vi socialdemokrater är så ivriga i fråga om att den här utredningen behöver vara brett förankrad.

Anförande 116

Herr talman! Niklas Sigvardsson har alldeles rätt. Jag hade med mig mentalt att i stort sett alla replikskiften som Niklas Sigvardsson och jag har haft har handlat om omställningsstudiestödet. Detta faller alltså lite på kontot hjärnsläpp. Detta rör mycket riktigt studiestödssystemet i stort. Det nämnde jag också i mitt anförande.

Centralt i detta är att Sverige fortsatt ska ha ett mycket generöst system för att man ska kunna få bidrag och ta studielån för att finansiera sina studier. Nu har det dock gått nästan ett kvarts århundrade sedan det här systemet infördes. Det är aningen rörigt, till exempel med tanke på att det väl finns fyra olika modeller för avbetalning i systemet. Vi vet också hur stora förändringar som nu görs, exempelvis när det gäller omställningsstudiestödet och mycket annat. Behovet av en översyn är väldigt stort.

Herr talman! Jag upplever att det även …

Visa hela anförandet

Herr talman! Niklas Sigvardsson har alldeles rätt. Jag hade med mig mentalt att i stort sett alla replikskiften som Niklas Sigvardsson och jag har haft har handlat om omställningsstudiestödet. Detta faller alltså lite på kontot hjärnsläpp. Detta rör mycket riktigt studiestödssystemet i stort. Det nämnde jag också i mitt anförande.

Centralt i detta är att Sverige fortsatt ska ha ett mycket generöst system för att man ska kunna få bidrag och ta studielån för att finansiera sina studier. Nu har det dock gått nästan ett kvarts århundrade sedan det här systemet infördes. Det är aningen rörigt, till exempel med tanke på att det väl finns fyra olika modeller för avbetalning i systemet. Vi vet också hur stora förändringar som nu görs, exempelvis när det gäller omställningsstudiestödet och mycket annat. Behovet av en översyn är väldigt stort.

Herr talman! Jag upplever att det även här i kammaren finns en bred samsyn om grundprinciperna i det svenska studiestödssystemet. Sedan blir det ibland diskussioner om nivåer, och det kommer olika förslag om hur lång tid det ska ta eller om det ska skrivas av vid en viss ålder och så vidare. Men i grova drag är vi alla överens om den huvudsakliga inriktningen.

Jag får väl avsluta med att återigen säga att jag tror att riksdagen och svensk politik har god kapacitet att hantera även den här översynen inom den ordinarie praxis vi har för att ta fram ny lagstiftning i Sverige.

Anförande 117

Herr talman! Den här debatten behandlar alla motioner som inkommit gällande studiestöd under riksmötet 2024/25. Vi socialdemokrater står självfallet bakom alla motioner som vi har skickat in, både de med reservationer och de som behandlas förenklat. Men i denna debatt yrkar vi endast bifall till reservation 4.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Herr talman! Debatt om studiestöd hade vi så sent som för en dryg månad sedan här i kammaren. Då behandlades budgeten för utgiftsområde 15 Studiestöd. Trots att den debatten redan är genomförd och budgeten är beslutad är den av stor vikt för allt som behandlas här i dag. Budgeten sätter villkoren. Allt som vi diskuterar här måste kunna finansieras.

Allt kring gymnasielevers och studenters ekonomiska villkor behandlades då. Och det blev tyvärr ett tråkigt beslut för landets alla gymnasieelever. Nu på fredag får de s…

Visa hela anförandet

Herr talman! Den här debatten behandlar alla motioner som inkommit gällande studiestöd under riksmötet 2024/25. Vi socialdemokrater står självfallet bakom alla motioner som vi har skickat in, både de med reservationer och de som behandlas förenklat. Men i denna debatt yrkar vi endast bifall till reservation 4.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Herr talman! Debatt om studiestöd hade vi så sent som för en dryg månad sedan här i kammaren. Då behandlades budgeten för utgiftsområde 15 Studiestöd. Trots att den debatten redan är genomförd och budgeten är beslutad är den av stor vikt för allt som behandlas här i dag. Budgeten sätter villkoren. Allt som vi diskuterar här måste kunna finansieras.

Allt kring gymnasielevers och studenters ekonomiska villkor behandlades då. Och det blev tyvärr ett tråkigt beslut för landets alla gymnasieelever. Nu på fredag får de sitt första studiebidrag för 2025. Det är en grupp som, precis som alla andra i samhället, har haft det tufft de senaste åren och fått se värdet på sina pengar urholkas av inflationen. Den har gjort att deras 1 250 kronor inte är värda så mycket som det var tänkt.

Tyvärr valde Sverigedemokraterna och regeringspartierna att rösta nej till mer pengar till landets gymnasieelever. Om den socialdemokratiska budgeten hade gått igenom i stället hade vi nu på fredag gjort så att alla gymnasielever hade fått 1 450 kronor i månaden i stället för de 1 250 som kommer att betalas ut. Vi socialdemokrater ser nämligen till att värna vanligt folk i stället för att sänka skatterna för de allra rikaste med flera tusen kronor i månaden. Politiken märks på riktigt.

Herr talman! Vi ska vara stolta över att ha ett av världens allra mest generösa studiestödssystem. Det är ett system som möjliggör för livslångt lärande och nyfikenhetsdrivet lärande. Det är något av det finaste vi kan göra som samhälle. Det visar att vi tror på människor och på att människor har förmåga och vilja att lära sig, fördjupa sig och ställa om genom hela livet för att göra sig mer bildad som människa eller mer anställbar i framtiden.

En av de allra viktigaste sakerna, som gör att vi har ett stabilt och världsledande studiestödssystem, är att vi är brett överens över partigränserna. Vi har hittat långsiktiga kompromisser på det här området. Vi har haft breda parlamentariska utredningar för att stöta och blöta olika förslag och för att utveckla studiestödssystemet.

I budgetpropositionen aviserade regeringen att en översyn ska göras, precis som det tidigare replikskiftet handlade om. Det är en översyn som behövs, enligt regeringen, eftersom det har gått så lång tid sedan den senaste genomfördes. Vi socialdemokrater motsätter oss inte nödvändigtvis att en översyn görs. Det är dock på sin plats att påpeka att den senaste översynen faktiskt gjordes åtta år senare än regeringen och ledamoten Malm hävdar. Den senaste översynen gjordes av Studiesociala kommittén 2009 och inte 2001, som regeringen påstår.

Det fina med Studiesociala kommittén och den utredning som tillsattes av den folkpartistiska utbildningsministern Lars Leijonborg var att den var parlamentariskt sammansatt. Det var en parlamentarisk kommitté som fick jobba med frågorna och vrida och vända på argumenten för att få fram ett bättre studiestödssystem än det vi hade då.

Nu tillsätts återigen en utredning av en liberal utbildningsminister. Även den borde få en bred parlamentarisk insyn och förankring, för att studiestödssystemet även i framtiden ska vara tryggt och långsiktigt hållbart. Det är vi skyldiga både nuvarande och framtida studenter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Herr talman! I linje med att regeringen förra året tog bort att studiestödssystemet ska verka utjämnande väljer regeringen nu att gå fram med stora nedskärningar av den högre bidragsnivån och att helt avskaffa studiestartsstödet från 2026.

I tider med skyhög arbetslöshet och behov av utbildning och arbetsmarknadsutbildning är det häpnadsväckande att regeringen helt verkar sakna ambition vad gäller att fler ska kunna göra sig anställbara, speciellt individer som är långt ifrån arbetsmarknaden. Regeringen väljer i detta läge att avveckla i stället för att utvärdera och utveckla studiestartsstödet. Dess uppgift är att möjliggöra för individer som har en kort utbildningsbakgrund och som har långt ifrån en gymnasieutbildning att utbilda sig.

Vi socialdemokrater föreslår i stället att målgruppen för studiestartsstödet ändras så att fler kan ta del av det och samtidigt att myndigheten ska få i uppdrag att arbeta mer systematiskt för att få fler som är utanför arbetsmarknaden att utbilda sig med hjälp av studiestartsstödet. Det är att ta ansvar och att arbeta för att bekämpa arbetslösheten.

Om vi ska få fler människor i arbete behövs det stora satsningar på utbildning och studiestöd, inte total avsaknad av arbetsmarknadspolitik och avskaffat studiestartsstöd.

Avslutningsvis måste jag självfallet tala lite om omställningsstudiestödet, som infördes 2022. Det är fortfarande så att man inte kunnat leverera besked före påbörjad utbildning till alla dem som sökt stödet. Det var välkommet att regeringen till slut insåg att CSN behövde mer pengar för att kunna klara handläggningstiden för alla de ansökningar som kommer in på grund av att fler vill studera och ställa om sin kompetens mitt i livet. Det är dock beklagligt att det har tagit så lång tid för regeringen att inse detta, och vi har en del att jobba på framöver.

Tyvärr har detta skadat omställningsstudiestödets rykte. Det kommer att ta tid innan ryktet lyckas få en positiv klang. Staten och vi i denna kammare har ett stort ansvar och ett stort arbete att göra tillsammans med arbetsmarknadens parter för att se till att fler får tilltro till stödet och att fler får kännedom om stödet - detta för att klara alla de stora samhällsutmaningar som vi har framför oss. Vi måste göra ett arbete tillsammans för att se till att CSN även i fortsättningen får rätt förutsättningar och att det finns stor tillgång på utbildningsplatser inom många olika utbildningsformer i hela landet. Vi behöver tillse att omställningsstudiestödet blir det stöd som möjliggör att hela studiestödssystemet blir ännu bättre ännu längre upp i åldrarna för dem som behöver ställa om för att klara den framtida arbetsmarknadens behov.

Omställningsstudiestödet är inte vilket stöd som helst. Det är ett stöd som är urtypen för den svenska modellen, där arbetsmarknadens parter - fack och arbetsgivare - gör upp både med varandra och med staten. Det är en uppgörelse som ger människor som redan är etablerade på arbetsmarknaden möjlighet att fortsätta vara attraktiva på arbetsmarknaden och bli ännu mer attraktiva på arbetsmarknaden i framtiden. Det är en del av studiestödssystemet att vara stolt över.

(Applåder)

Anförande 118

Herr talman! Jag tackar Niklas Sigvardsson så mycket för hans inlägg. Niklas Sigvardsson vill ta om budgetdebatten från i höstas. Det får man ändå säga är häpnadsväckande givet hur pinsam den debatten visade sig bli för Socialdemokraterna. Det är nämligen på det viset, herr talman, att Socialdemokraterna inte budgeterat en krona till studiebidrag till gymnasiestuderande. Det saknas tillskott till anslagsposten Studiehjälp, som avser detta ändamål.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

När Magdalena Andersson var finansminister utsattes Sverige för sju svåra och slarviga år. Det verkar ha utvecklats till en kultur i Socialdemokraterna, där man nu fritt fabricerar löften som man saknar täckning för i sitt budgetförslag.

Herr talman! Det räcker inte att kunna läsa talepunkter. Man måste också ha koll på sina anslagsposter. Därför blir frågan till Niklas Sigvard…

Visa hela anförandet

Herr talman! Jag tackar Niklas Sigvardsson så mycket för hans inlägg. Niklas Sigvardsson vill ta om budgetdebatten från i höstas. Det får man ändå säga är häpnadsväckande givet hur pinsam den debatten visade sig bli för Socialdemokraterna. Det är nämligen på det viset, herr talman, att Socialdemokraterna inte budgeterat en krona till studiebidrag till gymnasiestuderande. Det saknas tillskott till anslagsposten Studiehjälp, som avser detta ändamål.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

När Magdalena Andersson var finansminister utsattes Sverige för sju svåra och slarviga år. Det verkar ha utvecklats till en kultur i Socialdemokraterna, där man nu fritt fabricerar löften som man saknar täckning för i sitt budgetförslag.

Herr talman! Det räcker inte att kunna läsa talepunkter. Man måste också ha koll på sina anslagsposter. Därför blir frågan till Niklas Sigvardsson: Hur har man tänkt finansiera denna studiebidragshöjning, när man i det budgetförslag som röstades ned i höstas inte har några medel för just studiebidrag till gymnasieelever?

(Applåder)

Anförande 119

Herr talman! Jag tackar ledamoten Rosengren för att vi återigen får stå och prata om att vi socialdemokrater faktiskt har pengar som skulle möjliggöra för gymnasieelever att få 200 kronor mer i månaden från och med fredag.

Det intressanta här är att Oliver Rosengren vill få det till en diskussion om anslagsposter i stället för ambition och möjlighet att leverera. Vi har 775 miljoner kronor mer än vad regeringen och Sverigedemokraterna har i budgeten för utgiftsområde 15 Studiestöd.

Vi kan vara ärliga och säga att vi gör vad som krävs och säger som det är. Ja, hade vi fått hjälp av ett helt regeringskansli hade budgetposten hamnat på rätt anslagspost. Det är väl ganska enkelt - vi har inte de tusentals tjänstemän som jobbar med de här frågorna på Regeringskansliet. Vi erkänner. Vi hade velat lägga pengarna på anslagsposten för studiehjälp. Nu upptäcktes detta för sent. Men …

Visa hela anförandet

Herr talman! Jag tackar ledamoten Rosengren för att vi återigen får stå och prata om att vi socialdemokrater faktiskt har pengar som skulle möjliggöra för gymnasieelever att få 200 kronor mer i månaden från och med fredag.

Det intressanta här är att Oliver Rosengren vill få det till en diskussion om anslagsposter i stället för ambition och möjlighet att leverera. Vi har 775 miljoner kronor mer än vad regeringen och Sverigedemokraterna har i budgeten för utgiftsområde 15 Studiestöd.

Vi kan vara ärliga och säga att vi gör vad som krävs och säger som det är. Ja, hade vi fått hjälp av ett helt regeringskansli hade budgetposten hamnat på rätt anslagspost. Det är väl ganska enkelt - vi har inte de tusentals tjänstemän som jobbar med de här frågorna på Regeringskansliet. Vi erkänner. Vi hade velat lägga pengarna på anslagsposten för studiehjälp. Nu upptäcktes detta för sent. Men vi har fortfarande 775 miljoner kronor mer inom utgiftsområde 15 Studiestöd. Det skulle innebära att gymnasieelever på fredag, den 31 januari, skulle få 1 450 kronor i månaden i stället för 1 250 kronor.

(Applåder)

Anförande 120

Herr talman! Det satt långt inne för ledamoten Sigvardsson att erkänna detta misstag. I höstas ägnade vi en lång budgetdebatt åt frågan utan att det här enkla misstaget kunde erkännas.

Det är dock inte riktigt så enkelt som ledamoten nu vill få det att låta som. Anslagsflexibiliteten finns det betydande begränsningar av i det svenska budgetsystemet och i vårt ramverk och regelverk. Därför hade det ärliga från Socialdemokraterna varit, herr talman, att be om ursäkt för att man gått ut med löften till Sveriges gymnasieelever som man inte har med i sin budget. Vi som riksdagsledamöter har ett särskilt ansvar att se till att det finns en hög sanningshalt i det offentliga samtalet. I detta fall finns det inte medel för detta löfte. Det är ett tomt löfte.

I stället kan man såklart återkomma inför nästa års budget och lova detta, nu när man har fått hjälp av oss i regeringen och …

Visa hela anförandet

Herr talman! Det satt långt inne för ledamoten Sigvardsson att erkänna detta misstag. I höstas ägnade vi en lång budgetdebatt åt frågan utan att det här enkla misstaget kunde erkännas.

Det är dock inte riktigt så enkelt som ledamoten nu vill få det att låta som. Anslagsflexibiliteten finns det betydande begränsningar av i det svenska budgetsystemet och i vårt ramverk och regelverk. Därför hade det ärliga från Socialdemokraterna varit, herr talman, att be om ursäkt för att man gått ut med löften till Sveriges gymnasieelever som man inte har med i sin budget. Vi som riksdagsledamöter har ett särskilt ansvar att se till att det finns en hög sanningshalt i det offentliga samtalet. I detta fall finns det inte medel för detta löfte. Det är ett tomt löfte.

I stället kan man såklart återkomma inför nästa års budget och lova detta, nu när man har fått hjälp av oss i regeringen och regeringsunderlaget att få ordning på sina tabeller. Det kan säkert göra sig utmärkt för Socialdemokraterna inför ett valår. Men det är inte lämpligt att stå på sig om ett löfte som man inte kan infria, eftersom pengarna inte finns på den anslagspost som avser det man står och lovar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Det här tycker jag inte anstår det samtal som vi ska ha, särskilt inte när målgruppen är unga gymnasieelever, som ska kunna förvänta sig sanning och korrekthet från riksdagsledamöter. I de fall då man träffar gymnasieelever, till exempel här i riksdagen, är det särskilt viktigt. Socialdemokraterna borde redovisa i hur många fall man har träffat gymnasieklasser och ställt ut det här löftet utan att ha täckning för det.

(Applåder)

I detta anförande instämde Patrick Reslow och Robert Stenkvist (båda SD).

Anförande 121

Herr talman! Jag fortsätter att tycka att det är ganska intressant att Moderaterna på riktigt vill ha en debatt om huruvida Socialdemokraterna vill ge gymnasieelever mer i studiebidrag eller inte. Det är ganska tydligt att vi socialdemokrater vill ge 200 kronor mer till gymnasieeleverna i studiebidrag. Det skulle innebära att alla Sveriges gymnasieelever skulle få 1 450 kronor på fredag.

Det här är ideologiskt intressant. Vi socialdemokrater prioriterar inte massiva skattesänkningar för höginkomsttagarna. Vi prioriterar i stället bostadsbidrag, studiebidrag och barnbidrag. Vi prioriterar familjer som har det riktigt tufft. När matpriser och bostadspriser skenar väljer vi att göra andra prioriteringar. Men vi ser att regeringsunderlaget kommer att fortsätta med sina ganska konstiga prioriteringar. Så sent som för någon dag sedan fick vi höra att skatten för riskkapitalister ska s…

Visa hela anförandet

Herr talman! Jag fortsätter att tycka att det är ganska intressant att Moderaterna på riktigt vill ha en debatt om huruvida Socialdemokraterna vill ge gymnasieelever mer i studiebidrag eller inte. Det är ganska tydligt att vi socialdemokrater vill ge 200 kronor mer till gymnasieeleverna i studiebidrag. Det skulle innebära att alla Sveriges gymnasieelever skulle få 1 450 kronor på fredag.

Det här är ideologiskt intressant. Vi socialdemokrater prioriterar inte massiva skattesänkningar för höginkomsttagarna. Vi prioriterar i stället bostadsbidrag, studiebidrag och barnbidrag. Vi prioriterar familjer som har det riktigt tufft. När matpriser och bostadspriser skenar väljer vi att göra andra prioriteringar. Men vi ser att regeringsunderlaget kommer att fortsätta med sina ganska konstiga prioriteringar. Så sent som för någon dag sedan fick vi höra att skatten för riskkapitalister ska sänkas och att skatten på alkohol och tobak ska höjas. Man fortsätter att sänka skatten för de allra rikaste i samhället, och det vill Moderaterna tydligen fortsätta att göra. Detta är mer anmärkningsvärt än att vi socialdemokrater vill ge 200 kronor mer i studiebidrag till alla landets gymnasieelever.

(Applåder)

Anförande 122

Herr talman! Jag tackar ledamoten Sigvardsson för anförandet.

Herr talman! Studiestartsstödet, som enbart består av bidrag, får ges till den som är anmäld som arbetssökande och har en kort utbildning och ett stort behov av utbildning på grundläggande eller gymnasial nivå för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Riksrevisionen har dock i en granskning funnit att omkring hälften av de studerande med studiestartsstöd hade en färdigställd gymnasieutbildning sedan tidigare. Närmare 30 procent hade dessutom en eftergymnasial utbildning. Det ger, herr talman, indikationer på att studiestartsstödet hanterats på ett sätt som inte är i linje med stödets syfte, vilket innebär att det har funnits och finns en överhängande risk för felaktiga utbetalningar.

Herr talman! Jag noterar att Socialdemokraterna trots det vill behålla stödet och ge fler personer del av detta bidrag.

Visa hela anförandet

Herr talman! Jag tackar ledamoten Sigvardsson för anförandet.

Herr talman! Studiestartsstödet, som enbart består av bidrag, får ges till den som är anmäld som arbetssökande och har en kort utbildning och ett stort behov av utbildning på grundläggande eller gymnasial nivå för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Riksrevisionen har dock i en granskning funnit att omkring hälften av de studerande med studiestartsstöd hade en färdigställd gymnasieutbildning sedan tidigare. Närmare 30 procent hade dessutom en eftergymnasial utbildning. Det ger, herr talman, indikationer på att studiestartsstödet hanterats på ett sätt som inte är i linje med stödets syfte, vilket innebär att det har funnits och finns en överhängande risk för felaktiga utbetalningar.

Herr talman! Jag noterar att Socialdemokraterna trots det vill behålla stödet och ge fler personer del av detta bidrag.

Min fråga till ledamoten är: Menar Socialdemokraterna att ett studiestartsstöd, som är ett rent bidrag och som också ser ut att ha betalats ut till fel målgrupp, verkligen ska vara kvar?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

I detta anförande instämde Robert Stenkvist (SD).

Anförande 123

Herr talman! Det är mycket riktigt att Riksrevisionen har kommit med kritik gällande studiestartsstödet. Det är en kritik som vi socialdemokrater har läst och som vi också nämner i de två motioner från oss socialdemokrater som behandlar studiestartsstödet. Det vi ser är dock att man skulle kunna jobba tillsammans med en översyn och se över bidragsnivåer och också regelverket för att se hur stödet kan träffa målgruppen ännu bättre.

Vi är nu i en situation där vi har en arbetslöshet på över 8 ½ procent. Utbildningsutskottet var så sent som i går inbjudet till arbetsmarknadsutskottets offentliga sammanträde som just behandlade arbetslösheten. Vi ser att det är den strukturella arbetslösheten som är ett väldigt stort problem.

Det borde i stället vara så att vi socialdemokrater skulle behöva se över alla de system som regeringen kommer med nya förslag om. Det gäller hur vi stär…

Visa hela anförandet

Herr talman! Det är mycket riktigt att Riksrevisionen har kommit med kritik gällande studiestartsstödet. Det är en kritik som vi socialdemokrater har läst och som vi också nämner i de två motioner från oss socialdemokrater som behandlar studiestartsstödet. Det vi ser är dock att man skulle kunna jobba tillsammans med en översyn och se över bidragsnivåer och också regelverket för att se hur stödet kan träffa målgruppen ännu bättre.

Vi är nu i en situation där vi har en arbetslöshet på över 8 ½ procent. Utbildningsutskottet var så sent som i går inbjudet till arbetsmarknadsutskottets offentliga sammanträde som just behandlade arbetslösheten. Vi ser att det är den strukturella arbetslösheten som är ett väldigt stort problem.

Det borde i stället vara så att vi socialdemokrater skulle behöva se över alla de system som regeringen kommer med nya förslag om. Det gäller hur vi stärker utbildningsnivån och hur vi ser till att fler arbetsmarknadsutbildningar och utbildningsplatser kommer på plats för att få fler i arbete.

Problemet är att det är tomt från regeringen när det gäller den aktiva arbetsmarknadspolitiken. Där vill vi i stället se att studiestartsstödet - som har som mål och som syfte att gå till dem som har kort utbildningsbakgrund för att möjliggöra att de kommer närmare annan utbildning - görs om och förändras och att det görs en översyn så att fler får möjligheten att anvisas till reguljär utbildning via studiestartsstödet så att man får fler i arbete. Det borde ändå vara målet för politiken bakom studiestartsstödet, och det borde också regeringens arbetsmarknadspolitik ha som mål.

(Applåder)

Anförande 124

Herr talman! Tyvärr har en stor andel av dem som har tagit del av studiestartsstödet redan en gymnasieutbildning och till och med en eftergymnasial utbildning, vilket inte är i linje med stödets syfte. Det har resulterat i felaktiga utbetalningar.

Jag undrar, ledamoten: Ska man få ta del av vilket stöd som helst bara för att man är arbetslös? Vi behöver säkerställa att rätt stöd går till rätt målgrupp. Det är att ta ansvar. Vi kristdemokrater anser att det är nödvändigt att avveckla studiestartsstödet för att göra om och göra rätt.

Det är avgörande att vi agerar för att säkerställa att alla bidrag som vi har går till rätt målgrupp. Att endast göra en översyn eller förändra det studiestartsstöd som i dag finns där felaktigheter med utbetalningar har skett räcker inte. Ett sådant stöd måste avvecklas.

Otydligheten om studiestartsstödets syfte har sannolikt bidragit til…

Visa hela anförandet

Herr talman! Tyvärr har en stor andel av dem som har tagit del av studiestartsstödet redan en gymnasieutbildning och till och med en eftergymnasial utbildning, vilket inte är i linje med stödets syfte. Det har resulterat i felaktiga utbetalningar.

Jag undrar, ledamoten: Ska man få ta del av vilket stöd som helst bara för att man är arbetslös? Vi behöver säkerställa att rätt stöd går till rätt målgrupp. Det är att ta ansvar. Vi kristdemokrater anser att det är nödvändigt att avveckla studiestartsstödet för att göra om och göra rätt.

Det är avgörande att vi agerar för att säkerställa att alla bidrag som vi har går till rätt målgrupp. Att endast göra en översyn eller förändra det studiestartsstöd som i dag finns där felaktigheter med utbetalningar har skett räcker inte. Ett sådant stöd måste avvecklas.

Otydligheten om studiestartsstödets syfte har sannolikt bidragit till det här problemet. Det behövs tydlighet när det är flera aktörer som är med både i att söka ett stöd och i att betala ut ett stöd. Det måste vara noggrant och enkelt för tydlighetens skull.

Därför menar vi att det är bättre med en avveckling och att se över vilka stöd just den här målgruppen kan få, för målgruppen är viktig. Det gäller dem som är arbetslösa och inte har en utbildning som krävs för arbetsmarknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Herr talman! Jag vill understryka att de grupper som stödet riktas mot inte kommer att hamna i kläm. Regeringen kommer att återkomma till riksdagen med en proposition som tydligt klargör alternativet för dessa målgrupper, och vi gör också en översyn.

Att få fler att ta del av ett studiestöd som betalas ut till fel målgrupp, är det verkligen att ta ansvar, ledamoten Sigvardsson? Det tycker inte vi kristdemokrater.

I detta anförande instämde Robert Stenkvist (SD).

Anförande 125

Herr talman! Det hade varit intressant om regeringen, när den under detta år kraftigt skär ned på studiestartsstödet och till nästa år helt vill avveckla studiestartsstödet, faktiskt bedrev en arbetsmarknadspolitik som får fler människor i arbete. Det är en arbetslöshet på över 8 ½ procent, och vi är snart uppe i en halv miljon arbetslösa.

Det hade då varit mer klädsamt att komma hit med förslag i stället för att tala om att vi socialdemokrater vill ha kvar ett stöd som vi samtidigt säger att vi vill göra en översyn av för att se till att det träffar rätt målgrupp och rätt individer.

Det handlar om att individer får möjlighet att komma till ett arbete. Det är därför vi har studiestartsstödet. Det gäller att de ska kunna göra sig utbildningsbara - det är den gruppen som vi talar om här - för att i nästa steg kunna gå en utbildning som gör att de kommer närmare arbete.

Visa hela anförandet

Herr talman! Det hade varit intressant om regeringen, när den under detta år kraftigt skär ned på studiestartsstödet och till nästa år helt vill avveckla studiestartsstödet, faktiskt bedrev en arbetsmarknadspolitik som får fler människor i arbete. Det är en arbetslöshet på över 8 ½ procent, och vi är snart uppe i en halv miljon arbetslösa.

Det hade då varit mer klädsamt att komma hit med förslag i stället för att tala om att vi socialdemokrater vill ha kvar ett stöd som vi samtidigt säger att vi vill göra en översyn av för att se till att det träffar rätt målgrupp och rätt individer.

Det handlar om att individer får möjlighet att komma till ett arbete. Det är därför vi har studiestartsstödet. Det gäller att de ska kunna göra sig utbildningsbara - det är den gruppen som vi talar om här - för att i nästa steg kunna gå en utbildning som gör att de kommer närmare arbete.

Det hade varit intressant om Kristdemokraterna och regeringen bedrev en politik som var ett alternativ till den politik som Socialdemokraterna har.

Än så länge hör vi bara Kristdemokraterna och regeringen säga: Det är deras eget fel att de inte har ett jobb. Staten har inte ett ansvar, utan det är individerna själva som har det ansvaret.

Det är självklart att individer och staten gemensamt har ett ansvar att se till att människor har en möjlighet att komma in på arbetsmarknaden så att fler kan ta de jobb som finns och ha en egen försörjning. Det är ett självklart mål för studiepolitiken och arbetsmarknadspolitiken för Socialdemokraterna.

(Applåder)

Anförande 126

Herr talman! Debatten som har varit här hittills får det att låta som att det råder en stor splittring. Saken är den, som också har sagts, att det finns en ganska stor enighet bland oss partier över partigränser om att vi ska ha det generösa studiesystem som vi har i dag.

Vi är inte eniga om detaljerna. Det är inga revolutioner som har ägt rum. Men vi har ändå gjort vissa saker. Vi fattade ett nödvändigt beslut om avvecklandet av studiestartsstödet. Men vi har också sett till att de som utbildar sig till poliser så småningom ska slippa att betala av sina studielån.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Herr talman! För en långsiktig, hållbar tillväxt och utveckling i hela Sverige behöver alla delar av landet bidra och ha möjlighet att bidra. En sådan utveckling är beroende av att människor vill, kan och ska leva på Sveriges landsbygder samt att företag har b…

Visa hela anförandet

Herr talman! Debatten som har varit här hittills får det att låta som att det råder en stor splittring. Saken är den, som också har sagts, att det finns en ganska stor enighet bland oss partier över partigränser om att vi ska ha det generösa studiesystem som vi har i dag.

Vi är inte eniga om detaljerna. Det är inga revolutioner som har ägt rum. Men vi har ändå gjort vissa saker. Vi fattade ett nödvändigt beslut om avvecklandet av studiestartsstödet. Men vi har också sett till att de som utbildar sig till poliser så småningom ska slippa att betala av sina studielån.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Herr talman! För en långsiktig, hållbar tillväxt och utveckling i hela Sverige behöver alla delar av landet bidra och ha möjlighet att bidra. En sådan utveckling är beroende av att människor vill, kan och ska leva på Sveriges landsbygder samt att företag har bättre möjligheter att verka där.

Sveriges tillväxt och utveckling är beroende av de värden som finns och produceras på landsbygden. Det är någonting vi ofta glömmer av. Vår svenska landsbygd bidrar med energiförsörjning, råvaror och livsmedelsförsörjning.

I skuggan av den ryska aggressionen mot det ukrainska folket har det blivit mer uppenbart än någonsin att vi behöver en livskraftig landsbygd ur ett rent beredskapsperspektiv.

Herr talman! Eftergymnasial utbildning blir allt viktigare i samhället. Behovet av och efterfrågan på kompetens är stora och kommer sannolikt att öka framöver.

Kompetensförsörjningen är en av de största utmaningarna för många mindre landsbygdskommuner inom såväl offentlig som privat sektor. På vissa platser är detta redan i dag i allra högsta grad en reell utmaning, särskilt när det gäller de välfärdstjänster som kommun och landsting ansvarar för. Det behöver vi adressera.

Enligt gällande rätt finns det inga möjligheter i dag att få studielån avskrivna för personer som tar arbete i någon särskild del av landet eller utbildar sig inom ett visst yrke. Detta vill vi sverigedemokrater ändra på.

En tidigare regering behandlade frågan om nedskrivning av studielån i propositionen En sammanhållen politik för Sveriges landsbygder - för ett Sverige som håller ihop. I oktober 2019, det är några år sedan, gav dåvarande regering Tillväxtverket i uppdrag att analysera och föreslå åtgärder för att underlätta kompetensförsörjningen i Sveriges landsbygder. Syftet med uppdraget var att underlätta för företag och offentliga arbetsgivare att rekrytera rätt personal och kompetens och därigenom bidra till en mer livskraftig landsbygd.

I Tillväxtverkets redovisning av uppdraget i mars 2020 föreslog faktiskt myndigheten en rad åtgärder för att komma till rätta med problemen med kompetensförsörjningen på Sveriges landsbygder - däribland avskrivning av studielån för dem som bor och arbetar i särskilt utsatta kommuner, som ett sätt att stimulera en ökad inflyttning till landsbygder. Några förslag om avskrivningar kom aldrig från den tidigare regeringen. Vi beklagar detta.

En av välfärdsstatens främsta pelare, herr talman, handlar om att ge sina medborgare en tillgänglig och god vård i hela landet. Kompetensförsörjningen är ett enormt problem inom vården. Detta är vi alla medvetna om, och vi behöver göra någonting åt det.

På landsbygd eller i glesbygd är det oftast än svårare att rekrytera bland annat läkare och sjuksköterskor, vilket underminerar såväl vårdens kvalitet som patientsäkerheten. Att locka läkare och annan vårdpersonal till landsbygden är faktiskt en utmaning i hela den industriella världen. I landsbygdsområden i USA finns ett system där läkare till exempel kan förbinda sig att arbeta ett antal år, varefter de som bonus får sina studieskulder reducerade.

Vi sverigedemokrater tycker att det är en viktig och intressant åtgärd. Den behöver utredas och ses över för svenska förhållanden. Man kan även tänka sig att applicera motsvarande system på andra grupper, såsom sjuksköterskor, för att de ska vilja söka sig till mindre attraktiva orter och till glesbygden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Herr talman! Som nämndes tidigare råder det en stor enighet om grunderna för vårt svenska generösa studiestödssystem. Dock har det länge legat ett fokus på särlösningar - det gäller bland annat studiestartsstödet, som har diskuterats här tidigare - för socioekonomiska grupper. Vi kanske helt enkelt i stället ska fokusera på fler särlösningar när det gäller vår landsbygd och dess befolkning.

(Applåder)

Anförande 127

Herr talman! Tack, ledamoten Alftberg, för anförandet!

Jag vill uppehålla mig lite vid de fina beskrivningar av svensk landsbygd som gjordes i anförandet. Jag tänker på att regeringen ändå sitter på Sverigedemokraternas mandat. Jag kan inte se att någon av de här delarna finns i regeringens förslag. Då är det intressant att höra om det är så att Sverigedemokraterna gärna står här i kammaren och pratar om de här satsningarna men att dessa krav inte förekommer i regeringsförhandlingarna bakom stängda dörrar.

Samtidigt som ledamoten står och pratar om hur man vill ha det på landsbygden är det brist på sjuksköterskor och läkare, precis som ledamoten var inne på. Men det funderas också ganska mycket på landets lärosäten kring frågor som: Kommer det att finnas utbildningsplatser ifall det nu kommer att möjliggöras avskrivningar för studielån för de här grupperna? Kommer man att …

Visa hela anförandet

Herr talman! Tack, ledamoten Alftberg, för anförandet!

Jag vill uppehålla mig lite vid de fina beskrivningar av svensk landsbygd som gjordes i anförandet. Jag tänker på att regeringen ändå sitter på Sverigedemokraternas mandat. Jag kan inte se att någon av de här delarna finns i regeringens förslag. Då är det intressant att höra om det är så att Sverigedemokraterna gärna står här i kammaren och pratar om de här satsningarna men att dessa krav inte förekommer i regeringsförhandlingarna bakom stängda dörrar.

Samtidigt som ledamoten står och pratar om hur man vill ha det på landsbygden är det brist på sjuksköterskor och läkare, precis som ledamoten var inne på. Men det funderas också ganska mycket på landets lärosäten kring frågor som: Kommer det att finnas utbildningsplatser ifall det nu kommer att möjliggöras avskrivningar för studielån för de här grupperna? Kommer man att kunna utbilda sig runt om i vårt land?

Och när man lägger ned vart fjärde servicekontor i landet - när Sverigedemokraterna sitter på makten med regeringen - är frågan: Vad betyder egentligen de vackra orden om landsbygden?

(Applåder)

Anförande 128

Herr talman! Det var ju Miljöpartiet tillsammans med Socialdemokraterna som såg till att det blev en död hand över landsbygden - med de drivmedelspriser som drev familjer till desperation. Det var ett betydligt större problem, som vi med denna regering har åtgärdat. Det blir betydligt mycket drägligare och lättare att vara småföretagare, jordbrukare eller barnfamilj på landsbygden bara av den reform som vi gjorde med att pressa ned bland annat dieselpriserna till vettiga, normala och uthärdliga nivåer. Det är faktiskt en politik för landsbygd på riktigt.

Anförande 129

Herr talman! Jag noterar att det inte blev något svar på de frågor som jag hade och att den största delen av den drivmedelssänkning som ledamoten pratar om handlar om förändrade världsmarknadspriser. Detta är alltså också ett sätt att slå sig för bröstet när det gäller det.

Man kommer inte undan att servicen på landsbygden eller i orter som inte är Stockholm blir sämre under den här regeringen. Vi ser hur myndigheter lokaliseras tillbaka till Stockholms innerstad i stället för att vara kvar utanför Stockholmsregionen. Vi ser hur servicekontor, som jag var inne på i mitt första anförande, läggs ned runt om i Sverige. Detta innebär att den offentliga servicen drar sig tillbaka i Sverigedemokraternas land. Den utvidgas inte.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Då står man och pratar om eventuella avskrivningar av studielån för vissa yrkesgrupper. Jag fick int…

Visa hela anförandet

Herr talman! Jag noterar att det inte blev något svar på de frågor som jag hade och att den största delen av den drivmedelssänkning som ledamoten pratar om handlar om förändrade världsmarknadspriser. Detta är alltså också ett sätt att slå sig för bröstet när det gäller det.

Man kommer inte undan att servicen på landsbygden eller i orter som inte är Stockholm blir sämre under den här regeringen. Vi ser hur myndigheter lokaliseras tillbaka till Stockholms innerstad i stället för att vara kvar utanför Stockholmsregionen. Vi ser hur servicekontor, som jag var inne på i mitt första anförande, läggs ned runt om i Sverige. Detta innebär att den offentliga servicen drar sig tillbaka i Sverigedemokraternas land. Den utvidgas inte.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Då står man och pratar om eventuella avskrivningar av studielån för vissa yrkesgrupper. Jag fick inte något svar i ledamotens anförande om hur väl Sverigedemokraterna egentligen driver de kraven i regeringsförhandlingarna. Jag undrar det - om det nu är så pass viktigt att stå och prata om detta väldigt länge här i talarstolen.

Anförande 130

Herr talman! Om vi håller oss kvar vid drivmedel är det lite slående att det skulle handla om världsmarknadspris och så vidare. Det är bara att titta på hur det ser ut i dag. Sverige har faktiskt de näst lägsta bränslepriserna i Europa. Det är väl Estland eller Lettland som ligger något lägre.

Med en aktiv politik i stället för att hela tiden skylla på omvärlden har vi genomdrivit förändringar på detta område, som gynnar landsbygden. Detta är på sikt. Vi behöver ha en landsbygd där det finns företagsamhet och där människor kan leva och bo. Det är verkligen någonting som inte bara handlar om utlokalisering av myndigheter. Det kan vara lite konstgjord andning - det handlar tyvärr många gånger om det.

Nu tar vi på olika sätt itu med de strukturella problemen på landsbygden. En viktig blodådra, så att säga, för att man ska få hjärtat att slå är just att det ska vara någorlunda…

Visa hela anförandet

Herr talman! Om vi håller oss kvar vid drivmedel är det lite slående att det skulle handla om världsmarknadspris och så vidare. Det är bara att titta på hur det ser ut i dag. Sverige har faktiskt de näst lägsta bränslepriserna i Europa. Det är väl Estland eller Lettland som ligger något lägre.

Med en aktiv politik i stället för att hela tiden skylla på omvärlden har vi genomdrivit förändringar på detta område, som gynnar landsbygden. Detta är på sikt. Vi behöver ha en landsbygd där det finns företagsamhet och där människor kan leva och bo. Det är verkligen någonting som inte bara handlar om utlokalisering av myndigheter. Det kan vara lite konstgjord andning - det handlar tyvärr många gånger om det.

Nu tar vi på olika sätt itu med de strukturella problemen på landsbygden. En viktig blodådra, så att säga, för att man ska få hjärtat att slå är just att det ska vara någorlunda drägligt att ta sig till och från jobbet på landsbygden. Jag tror att väljarna och landsbygdsbefolkningen uppskattar denna åtgärd betydligt mer än att få en ny myndighet till granne.

Anförande 131

Herr talman! Vänsterpartiet har ett mål för arbetsmarknaden om full sysselsättning. Med tanke på att vi har en regering som gärna vill prata om hur viktigt det är att människor ska komma i arbete är det märkligt att Sverige nu har en arbetslöshet som är den högsta på tio år och att Sverige har den tredje högsta arbetslösheten inom EU.

En frånvaro av tydliga arbetsmarknadspolitiska insatser, en nedmonterad och privatiserad arbetsförmedling och en politik om den negativa arbetslinjen - att försvåra livet för den som inte arbetar - har visat sig ha en negativ effekt på arbetslösheten. Nu är det viktigt att det görs en omfattande satsning på utbildnings- och arbetsmarknadspolitiken.

En växande andel av de arbetslösa tillhör den grupp som saknar en grundskole- eller gymnasieutbildning. En viktig utbildnings- och arbetsmarknadsinsats som regeringen då kan göra är att använda stu…

Visa hela anförandet

Herr talman! Vänsterpartiet har ett mål för arbetsmarknaden om full sysselsättning. Med tanke på att vi har en regering som gärna vill prata om hur viktigt det är att människor ska komma i arbete är det märkligt att Sverige nu har en arbetslöshet som är den högsta på tio år och att Sverige har den tredje högsta arbetslösheten inom EU.

En frånvaro av tydliga arbetsmarknadspolitiska insatser, en nedmonterad och privatiserad arbetsförmedling och en politik om den negativa arbetslinjen - att försvåra livet för den som inte arbetar - har visat sig ha en negativ effekt på arbetslösheten. Nu är det viktigt att det görs en omfattande satsning på utbildnings- och arbetsmarknadspolitiken.

En växande andel av de arbetslösa tillhör den grupp som saknar en grundskole- eller gymnasieutbildning. En viktig utbildnings- och arbetsmarknadsinsats som regeringen då kan göra är att använda studiemedelssystemet för att göra det möjligt för de här individerna att utbilda sig så att de får ökade chanser att få ett jobb på arbetsmarknaden.

I dag finns möjligheten för den som är arbetslös att få studiestartsstöd.

Studiestartsstödet syftar till att öka rekryteringen till studier bland personer med kort utbildning och stort utbildningsbehov för att läsa in en gymnasieutbildning och på så sätt stärka deras möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden.

Vänsterpartiet vill att fler ska kunna ta del av studiestartsstödet men också att stödet ska förbättras. I dag gäller samma regler vid sjukdom som för den som har studiemedel, det vill säga att det inte är möjligt att vara deltidssjukskriven och studera på halvtid med studiestartsstöd. Detta kan orsaka stora problem för personer med långvariga eller kroniska sjukdomar eller funktionsnedsättningar att fullfölja sina studier. Det utestänger också många från att ta del av studiestartsstödet för att börja studera. Därför vill Vänsterpartiet att studerande med studiestartsstöd ges möjlighet till deltidssjukskrivning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Möjligheterna för studerande med studiestartsstöd att få bostadsbidrag skiljer sig från motsvarande möjlighet för studenter med studiemedel. Vänsterpartiet vill att rätten till bostadsbidrag med studiestartsstöd ska regleras så att den blir likvärdig motsvarande rätt för studenter med studiemedel.

Det nuvarande kravet på sex månaders arbetslöshet under en ettårsperiod för att få studiestartstöd riskerar att skapa inlåsningseffekter i arbetslöshet och begränsa möjligheterna till snabba utbildningsinsatser. Vi anser därför att arbetslöshetsvillkoret bör lättas upp.

Att förbättra studiestartsstödet för att möjliggöra för fler arbetslösa att utbilda sig och etablera sig på arbetsmarknaden är ett bättre alternativ än regeringens alternativ, som är att avveckla stödet helt. Regeringen har beslutat att avveckla studiestartsstödet från 2026, vilket riskerar att få allvarliga konsekvenser för tusentals individer med kort utbildningsbakgrund som behöver ta sig upp på arbetslinjen. Vad hände med arbetslinjen, regeringen?

Beslutet grundar sig på att det, enligt regeringen, finns tydliga indikationer på att stödet inte går till avsedd målgrupp. I Riksrevisionens granskningsrapport framkommer det att stödet inte har nått sin målgrupp i tillräcklig utsträckning och att det finns en risk för felaktiga utbetalningar. Men hör och häpna - orsaken ligger i hur stödet har hanterats av regeringen, statliga myndigheter och kommuner som administrerar det. Det är vad Riksrevisionens granskningsrapport säger.

Problemet ligger alltså inte i stödet i sig utan i hur de aktörer som jag nyss nämnde har hanterat och administrerat stödet. Riksrevisionen skriver bland annat att Arbetsförmedlingen brister i sin anvisning, det vill säga att anvisningar riktas till personer som inte kan få stödet. Riksrevisionen konstaterar vidare att Arbetsförmedlingens samverkan med kommunerna brister och att det saknas ett effektivt informationsutbyte mellan dem, kommunerna och andra utbildningsaktörer såsom folkhögskolorna när det kommer till individer som har behov av studiestartsstödet.

Regeringen kritiseras för bristande styrning och för att regelverken för individens försörjning vid reguljära studier är komplicerade. Därför ger Riksrevisionen rekommendationer till Arbetsförmedlingen och regeringen att skärpa hanteringen av stödet, inte avveckla det.

Det är allvarligt att den offentliga förvaltningen misslyckas så stort med att nå rätt personer. Regeringen borde i stället reformera och förbättra studiestartsstödet. Om stödet avskaffas, vilka alternativ finns det för den arbetslösa gruppen? Det omställningsstöd som diskuteras riktar sig inte till dem som behöver kompletterande eller grundläggande utbildning för att komma in på arbetsmarknaden. Ska de lämnas åt sitt öde, herr talman?

Regeringen behöver ta ansvar och förbättra studiestartsstödet i stället för att avveckla det. Detta är en liten del av studiemedelssystemet, men för de individer det berör är det en avgörande möjlighet till ett bättre liv. Regeringen bör därför låta genomföra en utvärdering av studiestartsstödet för att säkerställa att regelverket är ändamålsenligt för att de som tar del av det ska kunna uppnå grundskole- och/eller gymnasiekompetens.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Jag vill yrka bifall till Vänsterpartiets reservation 8.

Avslutningsvis, herr talman, vill jag nämna en sista viktig politisk reform för att säkerställa den framtida bemanningen på landsbygden - alltså riktig politik som riktar sig till landsbygden.

Den demografiska utvecklingen på landsbygden kommer att leda till att personalförsörjningen inom de offentliga välfärdstjänsterna på landsbygden sätts under press, och det blir bara värre med den SD-ledda regeringen. Det handlar i första hand inte om att specifika kompetenser saknas utan om att arbetskraftsutbudet är för litet. Detta berör framför allt tjänstenäringar, välfärdsyrken samt bygg- och anläggning. Små och medelstora företag i landsbygdskommuner hindras mer av brist på lämplig arbetskraft än små och medelstora företag i övriga kommuntyper.

Det kommer att råda brist inom flera av välfärdens yrkeskategorier. Framför allt beräknas bristen på omvårdnadspersonal bli stor. Det handlar främst om en ökad efterfrågan inom äldreomsorgen, och den utvecklingen drivs av att andelen äldre ökar.

Vi ser även hur arbetet med klimatomställningen kommer att kräva nya insatser för kompetensförsörjningen på landsbygden. I vissa landsbygdskommuner står de gröna näringarna för 10 procent av den totala sysselsättningen, och kompetensbehoven inom sektorn är höga. Svensk Vindkraft räknar exempelvis med att det saknas 100-150 vindkraftstekniker per år.

Ett sätt att öka intresset för att bosätta sig på landsbygden är att göra som i Norge och införa avskrivning av studiemedel för personer som har högskoleexamen eller som påbörjar arbete inom bristyrken i områden där det råder rekryteringsproblem. Därför anser Vänsterpartiet att regeringen bör uppdra åt berörda myndigheter att utforma en modell där delar av studielånet avskrivs för personer som erhåller högskoleexamen och/eller påbörjar arbete inom bristyrken i glesa landsbygdskommuner.

Jag yrkar dock inte bifall till någon ytterligare reservation utan ämnar bara lämna den informationen till protokollet.

(forts. § 14)