Lili André

Herr talman! Tack, ledamoten, för så viktiga frågor!

Företagen behöver verkligen lättnader i regelkrångel och de administrativa bördorna. Jag är väldigt stolt över att vi lägger mycket arbete på det. Vi har nu inrättat ett förenklingsråd och ett implementeringsråd, då också de regelverk som EU kommer med behöver granskas.

Det är en del konkurser, säger ledamoten. Det är tyvärr en våg efter pandemin. Men vi ska såklart stävja den.

Det är viktigt att arbetslösa kommer in i utbildning för att kunna ta de jobb som finns i dag. En anledning till att de arbeten som finns inte blir tillsatta är att utbildningarna inte har varit riktade mot de behov som funnits på arbetsmarknaden. Där gör regeringen stora satsningar med reform efter reform i budgeten. Vi höjer anslagen i budgeten för flera yrkesutbildningar för att vuxna ska kunna få den utbildning de behöver.

Vi ger också ökade anslag och ökar kvaliteten för högre utbildning för att vi ska få en ökad genomströmning så att företagen ska kunna anställa.

När det generellt handlar om företag talade ledamoten alldeles nyligen om kvinnors företagande. Där är jag också otroligt stolt. Vi behöver stimulera och hitta nya metoder för att kvinnor ska kunna starta företag och också få sina företag att växa. Det är egentligen en skam att vi inte har gjort det tidigare. När kvinnors företag får förutsättningar kommer det också att bli fler företag i vårt land.

Herr talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till utskottets förslag beträffande utgiftsområde 24 Näringsliv för budgetåret 2025 samt yrka avslag på samtliga motioner.

Budgeten för utgiftsområdet uppgår till cirka 8,3 miljarder kronor. Målet för näringspolitiken är att stärka Sveriges konkurrenskraft och skapa förutsättningar för fler arbetstillfällen och fler växande företag. Ett gynnsamt företagsklimat är en grundförutsättning för ekonomisk tillväxt. Sveriges företag och entreprenörer är motorn i vårt välstånd. När människor ges möjlighet att förvalta sina förmågor och förverkliga sina idéer stärks hela samhället, och detta vill jag betona vikten av.

Dessa medel är strategiskt fördelade för att underlätta företagens innovationskraft, minska regelkrångel och ge förutsättningar för näringslivets såväl nationella som internationella konkurrenskraft samt för forskning och innovation. Forskning och innovation, herr talman, är helt centrala frågor för Sveriges konkurrenskraft, för vår välfärd och för den gröna omställningen. Innovativa startup-företag och inkubation är en viktig ingrediens i just detta.

Den här regeringens centrala mål är att främja ett gynnsamt företagsklimat. Vi vet ju att vi bygger vårt välstånd genom företagande och att det alltid är företagare som pengarna kommer ifrån. Det är genom att företagare tar risker, startar bolag som växer och anställer fler människor som vi genererar skatteintäkter till många.

Herr talman! Enligt Tillväxtverkets årliga mätningar kostar regelkrånglet företagen hela 370 miljarder kronor varje år. Det är hisnande summor. Det är pengar och arbetstimmar som i stället hade kunnat användas för att utveckla företagen, expandera och kanske anställa. En central del för den här regeringen är att minska företagarnas administrativa börda, något som företagen under flera år själva lyft fram behovet av. Den här regeringen lyssnar på företagarna, och det är glädjande att Förenklingsrådet och Implementeringsrådet nu är inrättade för att förenkla regelverk och förbättra företagens kontakt med myndigheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Ytterligare något som företagen i Sverige lyft fram och som skapat en överhängande administrativ börda och tidskrävande arbete är myndighetskontakterna. Sveriges myndigheter är viktiga för våra företag. Att myndigheter samarbetar med varandra gör att vägen in för våra företag förenklas. Det har den här regeringen nu genomfört. Sveriges företag får nu mer tid att utveckla sina produkter, tjänster och idéer i stället för att fastna i administrativa bördor, föråldrade regelverk och komplicerade redovisningar. Det är i alla fall en stark målsättning för den här regeringen.

Herr talman! Organiserad brottslighet får negativa återverkningar på företag och deras förutsättningar att konkurrera på lika villkor. Brottsligheten kostar företagarna närmare 100 miljarder kronor per år. Här krävs återigen samverkan mellan flera myndigheter. Regeringen ökar bland annat Bolagsverkets kapacitet att analysera och bekämpa ekonomisk brottslighet. När jag för samtal med Bolagsverket berättar de att insatserna förbättrar samverkan mellan myndigheterna och att de nya initiativen ökar möjligheterna att identifiera och stoppa illegala aktiviteter. Det är glädjande.

Herr talman! Internationell handel är en förutsättning för Sveriges globala konkurrenskraft. Vi vill säkerställa att svenska företag har bästa möjliga förutsättningar att växa och konkurrera internationellt. Business Sweden vänder sig till företag, särskilt små och medelstora. Verksamheten syftar till att öka kunskapen hos svenska företag om förhållanden och möjligheter på internationella marknader i syfte att stimulera dem till att utnyttja sin och de olika marknadernas potential.

Herr talman! Jag har personligen fått förmånen att besöka Ukraina och Kiev. Ukraina är ett land i krig. Samtidigt pågår det investeringar och utveckling på många plan, inte minst inom det högteknologiska området. Återuppbyggnaden av Ukraina sker varje dag mitt i kriget. På de platser där ryska robotar förstör infrastruktur återställs området omgående. Vi fick berättat för oss att gator återuppbyggs på bara ett par dagar.

Herr talman! Näringslivet spelar en viktig roll i uppbyggnaden av Ukraina, men vi vet att den höga riskexponeringen är ett hinder för många företag. Därför är det glädjande att budgeten innehåller en ram om 888 miljoner kronor för särskilda exportkreditgarantier för Ukraina, vilket ger företag som avser att exportera till Ukraina tryggare möjligheter att exportera samhällsviktiga varor och tjänster till landet. De kan därmed bidra till återuppbyggnad, hållbar samhällsutveckling och ekonomisk utveckling i Ukraina.

För Business Swedens statliga uppdrag föreslås anslaget ökas med 24 miljoner kronor 2025. För utgifter för infrianden av exportkreditgarantier till Ukraina till den del utgifterna inte kan klassificeras som bistånd föreslås anslaget ökas med 55 miljoner kronor.

Herr talman! Det är viktigt att upprätthålla Sveriges innovationsförmåga och investeringsklimat. Regeringens strategi för utrikeshandel, investeringar och global konkurrenskraft, som beslutades hösten 2023, är ett steg i rätt riktning. Företagens innovationsförmåga och konkurrenskraft är även starkt kopplade till den nyligen presenterade forsknings- och innovationspropositionen. Vi ser fram emot att detta ska uppfyllas. Regeringens insatser för att främja företagande, innovation och handel är väl avvägda förslag som stärker det svenska näringslivet och innovation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Herr talman! Jag yrkar återigen bifall till utskottets förslag beträffande utgiftsområde 24.

Fru talman! Jag vet inte riktigt om Linus Sköld har rätt i fråga om de medlen. Ni har ju tidigare i anföranden uttryckt att ni har lagt pengar på andra utgiftsområden fast det inte har stämt. Det fick vi höra häromdagen när vi debatterade studiestöd.

Vetenskapsrådet har fått medel för att forskare i konkurrens ska kunna söka forskningsmedel. Dessa medel är inte öronmärkta. De är till excellent forskning, och där kan de forskare som vill söka medel inom utvecklingsforskning också söka. Det är min bestämda uppfattning.

(Applåder)

Fru talman! Tack för att du lyfter utvecklingsforskningen, Linus Sköld - ett mycket viktigt och angeläget område!

Den här regeringen satsar 40 miljarder på forskning och utbildning. Vi allokerar också pengar till Vetenskapsrådet, ännu mer pengar än tidigare, för att forskare där ska kunna söka medel i konkurrens. Våra duktiga forskare har nu ännu mer utrymme att söka medel från Vetenskapsrådet. Där kan de forskare som jobbar inom utvecklingsforskning också söka.

Det finns inget som säger att vi specifikt har dragit ned på just de här områdena. Det finns också basanslag tilldelade till universiteten. Där kan man dela ut forskningsmedel till de forskare som vill forska på detta område. De kan också söka av de fria forskningsmedlen.

Fru talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till utskottets förslag när det gäller utgiftsområde 16 och avslag på samtliga motioner.

Vi står inför stora utmaningar och möjligheter i det svenska utbildnings- och forskningslandskapet. Regeringen har lagt fram ett budgetförslag för utbildning och universitetsforskning som omfattar hela 104 miljarder kronor för 2025. Detta är inte bara siffror - det är en tydlig investering i Sveriges framtid som ledande kunskaps- och forskningsnation.

Målet är tydligt: Sverige ska vara ett land som präglas av hög utbildningskvalitet och framstående forskning. Det är för att skapa ett samhälle där kunskap inte bara är en förutsättning för ekonomisk tillväxt utan också en garant för demokrati och social sammanhållning.

En betydande del av budgeten, närmare 56 miljarder kronor, riktar sig till universitet och högskolor. Vi förstärker dessa institutioners möjligheter att erbjuda utbildning och forskning av absolut högsta klass för att Sverige ska fortsätta vara en framstående kunskaps- och forskningsnation. Det är genom utbildning och forskning som vi kan säkerställa att Sverige fortsätter att utvecklas och att våra medborgare får de kunskaper och färdigheter som krävs för att möta framtidens utmaningar.

Fru talman! Den här regeringen har nu fokus på kvalitet och tillgänglighet. De senaste åren har vissa utbildningsgrenar som är väldigt viktiga för Sverige, särskilt teknikutbildningarna, haft en alltför låg genomströmning. Det är en utveckling vi behöver bryta.

Ingenjörsutbildningarna är ofta dyra när det handlar om labb, material och lärarledd undervisning. Detta riskerar att falla ut negativt på totalen om ingenting görs. Därför höjer regeringen ersättningen till lärosätena för varje ingenjörsstuderande.

Regeringens budget prioriterar kompetensförsörjning. Detta innebär större satsningar på yrkeshögskolan, som spelar en central roll för att möta arbetsmarknadens behov. Sverige ligger efter inom STEM-området i förhållande till många jämförbara länder. Vi kommer nu att få en STEM-strategi som Kristdemokraterna liksom flera branscher, forskningscentrum med flera välkomnar.

Vi vet att när utbildning och arbetsliv samverkar skapas inte bara jobb utan också karriärvägar och innovation. Syftet med strategin är att ta fram åtgärder för att öka antalet studerande som påbörjar och fullföljer en STEM-utbildning inom den högre utbildningen, i yrkeshögskolan och på gymnasiala utbildningar i Sverige.

Regeringen föreslår också att ersättningen för utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi höjs. Det är en viktig signal som visar värdet av dessa utbildningsområden och att vi säkerställer att de håller hög kvalitet.

Campusbaserad utbildning har länge varit kärnan i vår akademiska tradition, och vi anser att det bör förbli så. Samtidigt ser vi värdet i distansutbildning, särskilt för dem som behöver kombinera studier med arbete och familjeliv. Men vi måste säkerställa att även distanskurser och distansutbildning håller hög kvalitet.

Fru talman! Vi har också en större efterfrågan på yrkesutbildning för vuxna, vilket är glädjande. Vi ser vikten av yrkesutbildning och livslångt lärande, som ger fler människor möjlighet att utbilda sig, stärka sin ställning på arbetsmarknaden och möta arbetsmarknadens föränderliga behov.

Den här regeringen har redan utökat platserna till yrkesutbildning, och för kommande år ökar anslaget med närmare 600 miljoner kronor. Medel avsätts också till komvux för ökad kvalitet, för att öka förutsättningarna för kommunernas planering av komvux samt för att öka antalet lärlingar inom komvux. Detta kommer att göra lärlingsutbildningar mer attraktiva och tillgängliga för vuxna som vill skaffa sig yrkeskompetens.

Fru talman! Regeringens forskningspolitik är ett svar på de globala utmaningarna. Vi måste satsa på banbrytande forskning inom klimat, hälsa och digitalisering. Sverige är redan ett av de mest produktiva forskningsländerna sett till vetenskapliga publikationer per capita. Med vår budget fortsätter vi att bygga på denna styrka.

Det svenska innovationssystemet stärks nu på flera områden där den globala konkurrensen är tilltagande. En viktig förutsättning för att utveckla nya innovationer är också en välutvecklad forsknings- och innovationsinfrastruktur.

Sverige har ett teknikintensivt näringsliv och är i dag en stark innovationsnation. Men vi måste försvara den positionen, och därför satsar den här regeringen ett historiskt högt anslag på forskning och innovation, hela 40 miljarder kronor.

Fru talman! För första gången inleder nu en svensk regering en process för att peka ut strategiskt viktig teknik, med öronmärkta pengar till detta, som möjliggör stärkt samverkan mellan akademi, näringsliv och samhälle. Med denna process fortsätter regeringen värna den akademiska friheten, som är en viktig beståndsdel i ett demokratiskt och starkt samhälle. Den kan inte tas för given utan behöver aktivt främjas och värnas, vilket den här regeringen bevakar. Den akademiska friheten är en grundläggande princip som måste skyddas.

Det vi behöver lägga kraften på, gällande frågan om akademisk frihet, är att motverka externa påtryckningar, hat, hot och trakasserier. Då, fru talman, kan vi säkerställa att våra lärare, forskare och doktorander kan arbeta fritt och utan rädsla. Detta är avgörande för att upprätthålla en hög kvalitet på vår forskning och utbildning och för att främja en öppen och demokratisk samhällsdebatt.

Fru talman! Genom att investera i utbildning och forskning investerar vi i Sveriges framtid. Vi säkerställer att våra medborgare får den kunskap och de färdigheter som krävs för att möta framtidens utmaningar och att Sverige fortsätter att vara en ledande kunskaps- och forskningsnation. Jag yrkar återigen bifall till utskottets förslag till beslut.

(Applåder)

Fru talman! Jag vet inte om jag ska tacka för ett icke-svar på vad Vänsterpartiet gör för att unga ska välja utbildning och även högre utbildning.

Syftet med regeringens skattesänkning är att människor ska få behålla mer av sin egen ansträngning eller, ännu bättre, att människor går från arbetslöshet till sysselsättning, fullföljer sin gymnasieutbildning eller börjar studera på en högre utbildning.

Det är först och främst en vinst för den enskilda individen, men genom den ekonomiska vinst som utbildningen ger i form av god lön och en skattesänkning utöver detta är det samtidigt en oerhörd vinst för samhället. Vad tycker ledamoten om det?

Genom att människor kommer i arbete får vi fler som betalar skatt. Det är bra för Sverige, det är bra för friheten och det är bra för välfärden.

Kristdemokratisk politik och fördelningspolitik, fru talman, handlar inte om att fördela armod och utanförskap på ett rättvist sätt, utan det handlar om att fördela välstånd för en välfärd för alla, särskilt för dem som är mest utsatta, det vill säga de som kanske inte alltid klarar av att gå en högre utbildning eller har andra utmaningar. Det här ger välstånd även för dem vi behöver bistå.

Jag frågar än en gång: Vad är ledamotens och Vänsterpartiets inställning till utbildning och forskningspolitiken? Hur får ni den unga personen och den arbetslösa att prioritera en utbildning för att få ett arbete och förhoppningsvis gärna en hög lön?

(Applåder)

Fru talman! Den här regeringen och Kristdemokraterna har en devis: Det ska löna sig att studera, och det ska löna sig att jobba.

Den här regeringen har nu lagt fram tre budgetpropositioner. Fördelningspolitiskt är satsningen störst på dem som har de lägsta inkomsterna. Verkligheten kan inte ledamoten ändra genom sina påståenden. Vi har sänkt skatten i samtliga budgetpropositioner. Vi prioriterar sänkta skatter för löntagare.

Jag ska ge lite undervisning i ekonomi. Den som har en månadsinkomst på 125 000 kronor betalar elva gånger så mycket skatt som en person som tjänar 25 000 kronor i månaden. Det är fakta. Vi har alltså fortfarande en progressiv beskattning.

Fru talman! Vi prioriterar sänkta skatter för löntagare som går till jobbet varje dag. Det här är bra kristdemokratisk politik. Jag tror dessutom att allt färre tror att sänkta skatter per automatik leder till sämre välfärd. Det är aldrig skattesatser som finansierar välfärden, Riazat. Det är skatteintäkter som gör det. Ju fler människor som har en utbildningsbakgrund eller entreprenörskap som leder till att de får relativt hög lön, desto kraftigare bidrar man till det gemensamma med den andra halvan. Det kallar jag för god solidaritet.

Min fråga till ledamoten från Vänsterpartiet är: Hur uppmuntrar ledamoten våra unga att välja högre utbildning för att få kunskap som håller livet ut?

(Applåder)

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Benjamin Dousa.

Sverige och EU står inför en stor utmaning med den ökade importen av billiga paket från Kina. Stora mängder varor köps av konsumenter via plattformsföretag som Temu och Shein. Dessa paket innehåller ofta produkter som inte uppfyller europeiska säkerhetskrav, vilket kan innebära risker för konsumenterna. Till exempel kan leksaker innehålla farliga kemikalier, och elektriska produkter kan vara brandfarliga. De kinesiska plattformsföretagen har hittat kryphål i tullsystemet, vilket snedvrider konkurrensen och hotar svenska jobb och svensk ekonomi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga till statsrådet lyder: Planerar statsrådet att vidta åtgärder för att säkerställa att produkter som importeras via plattformsföretag från Kina uppfyller EU:s säkerhetskrav och skyddar svenska jobb och svensk konkurrenskraft?

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet utgiftsområde 15 Studiestöd.

Detta utgiftsområde uppgår till närmare 34 miljarder kronor. Det svenska studiestödet är ett av världens mest generösa studiestödssystem och ska fortsätta vara så. Det är grundläggande för en jämlik utbildning och ger alla, oavsett kön och bakgrund, möjlighet att studera. Sammantaget bidrar studiestödet till ett högt deltagande i utbildning. Det är också en viktig och välfungerande del av vår utbildningspolitik.

Det generösa och flexibla studiestödssystemet bryter mönster av ojämlikhet och ger fler människor chans att nå sin fulla potential. Det skapar förutsättningar inte bara för individen utan också för Sverige som nation att växa med kunskap. Detta bidrar till samhällets utveckling, tillväxt och välfärd.

Herr talman! Studiestödet har en positiv effekt på samhällsekonomin över tid och möjliggör ett livslångt lärande. Vi har också det mycket förmånliga omställningsstudiestödet, som ger goda möjligheter till vidareutbildning. Glädjande nog finns ett stort intresse för omställningsstudiestödet. De som söker och som uppfyller kriterierna får stödet, tack vare en regering som har lyssnat på Centrala studiestödsnämndens behov.

Regeringen tillför utökade medel både för innevarande år och i denna budget. I budgeten tillför regeringen ytterligare 50 miljoner kronor till CSN och förenklar regelverket för omställningsstudiestödet. Genom det har den administrativa bördan för CSN lättat och processen blivit mer effektiv. Detta säkerställer att de sökande får sina beslut i tid och kan påbörja sina studier utan onödiga förseningar. Det är ett viktigt steg för att möta den stora efterfrågan som finns.

Herr talman! Vi lever i ständig förändring, särskilt med de snabba omvärldsförändringar som sker och som även påverkar Sverige. För den här regeringen är det viktigt att följa upp och utvärdera. Studiestödssystemet ska nu ses över för att systemet ska vara följsamt mot dagens och framtidens utbildningssystem och mot arbetsmarknadens behov. Det handlar om att säkerställa rätt prioriteringar och att alla som vill studera ska ha möjlighet till det.

Jag vill också passa på att lyfta fram studiestödet ur ett företagarperspektiv. Omställningsstudiestödet vänder sig till yrkesverksamma och ger dem möjlighet att mitt i livet höja sin kompetens. Det är ett viktigt verktyg för att stärka arbetskraftens kompetens och anpassningsförmåga på en snabbt föränderlig arbetsmarknad. Det ger människor möjlighet att fylla på kunskap under hela livet oavsett var i landet de bor, vilket är precis vad Sveriges arbetsmarknad behöver.

Genom att investera i forskning och högre utbildning kan vi säkerställa att Sverige fortsätter att vara en ledande kunskapsnation. Starka lärosäten ökar kvaliteten för våra studenter. Regeringen har gjort den största satsningen någonsin på forskning och innovation genom att öka anslagen med 1 ½ miljard kronor för år 2025. Detta kommer att stärka Sveriges konkurrenskraft ännu mer och bidra till långsiktig tillväxt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Många branscher har svårt att hitta arbetskraft med rätt utbildning och kompetens. Det gäller särskilt branscher som behöver personer med gymnasial yrkesutbildning. Gymnasieskolans lärlingsutbildningar är i det sammanhanget ett viktigt komplement till de skolförlagda yrkesutbildningarna. Lärlingsutbildningarna ger elever en nära anknytning till framtida arbetsplatser, och arbetsgivare ges goda möjligheter att fylla framtida kompetensbehov.

Därför är det glädjande att regeringen också föreslår att nivån på lärlingsersättningen höjs med 1 000 kronor i månaden, från 500 kronor per månad till 1 500 kronor per månad. Ingen ska behöva välja bort en lärlingsutbildning av ekonomiska skäl.

Herr talman! Studiestödet är en investering i vår framtid. Genom att fortsätta förbättra och effektivisera vårt studiestödssystem kan vi säkerställa att alla får möjlighet att utbilda sig, nå sin fulla potential och bidra till samhällets utveckling.

Med det, herr talman, yrkar jag återigen bifall till förslagen i betänkandet.

(Applåder)

Herr talman! Jag vill upprepa för ledamoten Awad att sänkningen av marginalskatten inte kommer att vara en kostnad utan en intäkt för vår välfärd och för Sveriges tillväxt. Vi får bättre produktivitet, och en stigande produktivitet är en förutsättning för att lönerna ska kunna öka.

Vad gäller studiestödet finns ett fribelopp. Vi uppmuntrar att man som student till viss del jobbar, och därför har vi detta fribelopp. Det är bra att få en viss arbetslivserfarenhet samtidigt som man studerar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Den vänsterpolitiska skuggbudgeten kräver skattehöjningar och leder till ännu högre kostnader för skattebetalarna. Återigen, herr talman, måste man förstå den ekonomiska beräkningen. Den sänkta marginalskatten ökar produktiviteten.

Herr talman! Slagorden från ledamoten Awad bemöts bäst med verkligheten. Den här regeringen har nu lagt fram tre budgetpropositioner, och fördelningspolitiskt är satsningen störst på dem som har de lägsta inkomsterna. Verkligheten kan ledamoten inte ändra genom sina påståenden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Vi har sänkt skatten i samtliga budgetpropositioner. Det är bra. Trots det är vi inte framme vid att återställa skattereformens mål om hälften kvar. Det kan låta som att de som har högre löner knappt betalar skatt. Men faktum är att den som har en månadsinkomst på 125 000 kronor betalar elva gånger så mycket i skatt som en person som tjänar 25 000 kronor i månaden. Vi har alltså fortsatt en progressiv beskattning.

Det är vi som står på arbetarnas sida. Vi prioriterar sänkta skatter för löntagare som går till jobbet varje dag. Men ni lyfter hela tiden fram och tjatar om höjda bidrag.

Detta är bra kristdemokratisk politik. Färre tror nämligen att sänkta skatter per automatik leder till sämre välfärd. Sänkningarna av marginalskatten kommer inte att vara en kostnad. Det kommer att bli en intäkt då vi får bättre produktivitet, och stigande produktivitet är en förutsättning för att lönerna ska kunna öka.

Herr talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Herr talman! I dag tar vi beslut om ett effektivare omställningsstudiestöd. Detta stöd, som har funnits sedan 2022, är ett fantastiskt verktyg för att stärka individernas möjligheter att vidareutbilda sig - därigenom stärker de sin ställning på arbetsmarknaden - och för att rusta Sverige när det gäller kompetensförsörjning för en arbetsmarknad som förändras i snabb takt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett effektivare omställ-ningsstudiestöd

Herr talman! Svensk ekonomi går nu åt rätt håll. Tack vare bland annat regeringens framgångsrika arbete och ekonomiska politik har vi lyckats få ned inflationen. Vi ser nu tecken på att tillväxten tar fart. Vi står på en stabil ekonomisk grund, något som är särskilt värdefullt i en tid av global osäkerhet.

Samtidigt har vi fortsatt utmaningar, inte minst när det gäller kompetensförsörjningen för våra svenska företag och offentlig sektor. Regeringen arbetar målinriktat med flexibla utbildningsformer och med omställning på en alltmer föränderlig arbetsmarknad. Här, herr talman, spelar omställningsstudiestödet en avgörande roll.

I Konjunkturinstitutets återkommande undersökning framkommer detta: Under det fjärde kvartalet 2023 uppgav 26 procent av företagen att de har efterfrågat arbetskraft.

För att säkra Sveriges konkurrenskraft måste vi se till att de enskilda har möjlighet att utvecklas, ta till sig kunskap och byta bana om de så önskar eller behöver. Genom att underlätta för yrkesverksamma att ta del av utbildning och omskola sig stärker vi inte bara individerna utan hela vår ekonomi och samhällsutveckling.

Utbildning och vidareutbildning, herr talman, är investeringar för individen och för samhället. Teknikutveckling, globalisering och digitalisering har förändrat arbetsmarknaden och skapat ett nytt behov av kompetenser. Vissa yrken försvinner eller förändras medan nya branscher växer fram. Omställningsstudiestödet är en lösning för att säkerställa att svenska arbetstagare inte bara klarar sig utan också frodas och fortsätter att vara konkurrenskraftiga i denna nya verklighet.

Det handlar om framtiden för vår arbetsmarknad och om enskilda personers möjligheter till omställning och vidareutveckling i en föränderlig värld. Det handlar om att rusta dem för morgondagens arbetsmarknad.

Syftet med omställningsstudiestödet, herr talman, är att ge fler yrkesverksamma vuxna möjlighet att vidareutbilda sig och ställa om när arbetslivet kräver det. Vi vet att det är ett stort steg att byta karriär och vidareutbilda sig mitt i livet, särskilt när man har familj och andra åtaganden. Genom detta stöd kan osäkerheten kring studier minska och människor ges trygghet att våga satsa på sin framtid.

Tanken med omställningsstudiestödet är god. Men sedan införandet 2022 har det uppstått en del problem. Ett komplext regelverk har bidragit till långa handläggningstider hos Centrala studiestödsnämnden, CSN, som administrerar stödet. Det har fått till följd att många människor tvingas vänta länge på ett beslut men också att studenter inte vet hur deras ekonomi kommer att se ut och att studenter skjuter upp sina studier eller till och med inte genomför dem. Så kan vi inte ha det.

Nu underlättar vi för personer så att de kan planera sin vardag under studietiden och så att de vet bättre vad som gäller kring ekonomin. Nu löser vi de knutar som finns i regelverket för att korta handläggningstiderna och göra processen smidigare för dem som söker stödet. Med förslaget i dag förenklar vi reglerna, och det är vi kristdemokrater glada för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett effektivare omställ-ningsstudiestöd

Herr talman! Vi har också lyssnat på dem som har påpekat att det kan finnas behov av omställning vid flera tillfällen under arbetslivet. Därför har en särskild prioritering varit att underlätta för personer inom bristyrken att få detta studiestöd så att de kan utbilda sig inom nya arbetsområden. Det är en viktig åtgärd för att undvika inlåsningseffekter på arbetsmarknaden, där människor fastnar i yrken där deras fulla potential inte kan nyttjas.

Herr talman! Oppositionen har lyft frågor om genomförandet av reformen. Här vill jag vara tydlig. Vi har lyssnat på remissinstanserna och de berörda myndigheterna.

För att minska handläggningstiderna och den administrativa bördan har vi infört förenklingar. Det gäller till exempel etableringsvillkoret. När det gäller arbetsvillkoret är det prövningen av etableringsvillkoret som har visat sig vara den mest tidskrävande delen av handläggningen eftersom det omfattar en så lång tidsperiod. Denna förenkling minskar de långa handläggningstiderna och säkerställer att de som behöver stödet får det i rätt tid.

Herr talman! Vår regering har arbetat hårt för att åtgärda detta problem för att omställningsstudiestödet ska fungera som det ska. Vi har nu gjort nödvändiga förändringar i regelverket och tillfört resurser för att CSN ska kunna hantera ansökningar mer effektivt. Vi har också skapat en hållbar budget, vilket innebär att fler vuxna nu kan påbörja sin utbildning utan att behöva oroa sig för långa väntetider.

Vi har alla ansvar för att rusta Sveriges arbetsmarknad för framtiden, herr talman. Genom ett effektivare omställningsstudiestöd tar vi ett stort steg för att rusta enskilda personer och arbetsmarknaden när det gäller framtidens kompetensbehov.

Med detta, herr talman, yrkar jag återigen bifall till utskottets förslag i betänkandet. Jag ser fram emot att tillsammans med övriga partier bygga ett starkare och mer kompetensutvecklat Sverige.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 10.)

Herr talman! Tack, ledamoten, för svaret! Regeländringarna i dagens beslut gör omställningsstudiestödet mer effektivt och ändamålsenligt. Regeländringarna innebär också att bestämmelserna för omställningsstudiestödet förenklas och att möjligheterna att få omställningsstudiestöd för dem som arbetar inom ett bristyrke ökar. Det kommer också att vara möjligt att efter en viss tid på nytt kvalificera sig för omställningsstudiestöd.

Herr talman! Jag är glad över att vi har bred politisk enighet i dagens beslut och ser fram emot att få dessa regler på plats så snabbt som möjligt. Regeringen har tagit otroligt många fina initiativ för att det ska kunna bli en snabbare handläggning än vad som varit fallet tidigare.

Herr talman! Man ska komma ihåg att reformen var ett initiativ från Socialdemokraterna utan tanke på att säkerställa stödets genomförande. En del av de inkörningsproblem som fanns från början var sådana som alla aktörer visste skulle kunna uppstå då inget handläggningssystem var på plats. Allt fick genomföras manuellt.

Jag tycker mig förstå att Niklas Sigvardsson är mycket nöjd med det som denna regering ändå har uppfyllt och det resultat vi nu ser, nämligen ett effektivare omställningsstudiestöd som vi i dag bifaller.

Herr talman! Tack, ledamoten, för anförandet! Omställningsstudiestödet stärker den enskildes position på arbetsmarknaden och bidrar därmed till att säkra samhällets och näringslivets kompetensförsörjning. Det är vi alla överens om. Omställningsstudiestödet ger yrkesverksamma vuxna möjlighet att vidareutveckla sin kompetens, och därigenom hittar de vägen till nya utmaningar.

Intresset för omställningsstudiestödet har varit stort, vilket är mycket glädjande. Samtidigt har det stora antalet ansökningar och det komplexa regelverket skapat långa handläggningstider hos Centrala studiestödsnämnden, precis som ledamoten också sa i anförandet. Men det är alltså med anledning av att omställningsstudiestödet är ett helt nytt studiestöd, och administrationen av stödet har varit komplex och tidskrävande.

Regeringen har därför, herr talman, vidtagit ett antal åtgärder för att underlätta administrationen. Man har bland annat sett till att resurserna hos CSN har ökat de senaste åren. I dag har CSN de resurser och verktyg som behövs för att hantera det stora antalet ansökningar, vilket vi är väldigt glada för.

Min fråga till ledamoten är: Är Socialdemokraterna ändå nöjda med regeringens inlyssnande och att CSN nu genomfört ett gediget och hårt arbete för att komma i balans, så att de som söker omställningsstudiestöd ska få besked i tid?

Fru talman! Min fråga går till skolminister Lotta Edholm.

För många unga är det självklart att må bra, men för andra är det en ständig kamp där ångest, depression och självmordstankar är en del av vardagen. Den ökade psykiska ohälsan hos barn och unga är ett av vår tids största samhällsproblem, och i arbetet för att vända utvecklingen är skolan och elevhälsan viktiga. Elevhälsan har en unik position och möjlighet att upptäcka tidiga tecken på psykisk ohälsa, men det är bup som har den specialistkompetens som krävs för att ge djupare stöd och behandling. Därför måste elevhälsan och bup hänga ihop så att inget barn faller mellan stolarna eller hamnar i lång kö i överlämningen från skola till bup.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Hur ser regeringen på detta? Vad görs för att Sveriges unga ska få den hjälp och vård de behöver i tid?

Herr talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga motioner.

Sverige är ett kunskapsintensivt land och har ett gott utgångsläge, inte minst inom de kulturella och kreativa branscherna. De består av såväl enskilda som företag och institutioner och ideella verksamheter, vilka många gånger kan vara affärsdrivande. Affärsidén eller råvaran är kulturskapande eller har andra kreativa processer där man använder kreativ yrkeskunskap och kulturell kompetens för att arbeta med originalidéer, innehåll, varor eller tjänster i analoga eller digitala format inom en eller flera kulturella och kreativa branscher.

Under flera år har vi i Sverige varit framgångsrika inom nämnda branscher med internationella succéer och starka varumärken inom exempelvis musik, berättande, design och mode. Svenska företag har dessutom stått bakom banbrytande utveckling inom film och dataspel.

Trots att Sverige är ett litet land kan vi med stolthet lyfta fram vår kapacitet inom de kulturella och kreativa näringarna, där branschernas främsta resurs är individer med kreativ yrkeskunskap och kulturell kompetens.

I dag ska vi fatta beslut om en samlad nationell strategi med syfte att under den kommande tioårsperioden främja långsiktig och hållbar utveckling av de kulturella och kreativa näringarna i hela landet. Det är en efterlängtad strategi, herr talman, då det senaste samlade initiativet på nationell nivå var en handlingsplan som gällde för perioden 2010-2012.

Detta är en efterlängtad strategi även från regional och kommunal nivå. Kommuner och regioner gör betydande insatser. De är därmed viktiga aktörer i strategin, då de har de goda kunskaper om de lokala förutsättningarna och de lokala företagen och civilsamhället. I strategin lyfter vi fram även Sametinget, som är bärare av en historisk näring. Alla dessa lokala och regionala aktörer verkar nära branscherna och har värdefull kunskap om förutsättningarna för de kulturella och kreativa näringarna.

Med denna strategi tar regeringen ett större grepp om dessa viktiga branscher, som är en basnäring och en viktig del i växande städer. För platsens utveckling är det lokala och det statliga engagemanget betydande, herr talman.

Viktigt i planeringen för att just dessa verksamheter ska finnas kvar på platsen är att skapa möjligheter, till exempel genom att det finns tillgång till lokaler. Regeringen har därför redan nu kartlagt tillgången till musikscener i hela landet. Kulturmiljöer behöver göras tillgängliga för boende, företag och besökare.

Herr talman! De kulturella och kreativa branscherna är en växande del av ekonomin. Därför ska vi vidta rätt åtgärder för att frigöra den potential som finns. Något som återkommande lyfts fram är den tidigare regeringens bristande statistik och frånvaro av gemensamma definitioner. Det gör att det samlade värde som företagen och branscherna genererar inte synliggjorts och därmed inte heller värdesatts.

År 2017 omsatte de kulturella och kreativa branscherna 400 miljarder kronor och sysselsatte cirka 190 000 personer i landet. Företag inom dessa branscher exporterar dubbelt så mycket som genomsnittet av svenska företag gör.

Bilden av Sverige i utlandet är viktig. Och de kulturella och kreativa branscherna är med och bidrar till den. Branscherna har också en drivande roll i näringslivets digitala omställning och kännetecknas av en stor andel högutbildad arbetskraft. De attraherar även utländsk kompetens.

Herr talman! Jag vill därför lyfta fram värdet av Sveriges export inom kulturella och kreativa branscher. Den ökar och bidrar med över 20 miljarder till Sveriges beräknade varuexport och med över 3 procent till bnp. De svenska bolagen i dataspelsbranschen omsatte 32,5 miljarder kronor och 86,5 miljarder kronor när de utländska dotterbolagen räknas med. Det gör Sverige till ett av tre länder i världen med så stor omsättning i branschen.

Generellt finns det ett kunskapsglapp i fråga om företagens behov och potential. Nu ska exportfrämjandet tillgodose utvecklingsbehoven hos denna näring. Riktlinjerna finns nu för Sveriges export- och investeringsråd, Business Sweden. Det är bra.

Vad mer kan vi göra från politikens horisont? Det är en angelägen uppgift för den offentliga sektorn att löpande följa utvecklingen för att kontinuerligt skapa goda förutsättningar för marknadens aktörer. Offentliga aktörer behöver hålla sig ajour med hur ny teknik fungerar, vilka affärsmodeller den ger upphov till och vilka värden som skapas i företagen i dessa branscher. Genom digitalisering och AI förstärks också behovet av ökad kunskap och kunskapsspridning om upphovsrätt bland både det offentliga och berörda privata aktörer.

Herr talman! Sverige är ett kunskapsintensivt land och har ett gott utgångsläge för att bli än mer framgångsrikt inom dessa branscher. Med denna samlade strategi stärks förutsättningarna. Den är ett verktyg för att samla och förankra arbetet, och de offentliga verksamheterna bidrar till att stärka och komplettera varandras arbete utifrån behoven hos företag och aktörer i dessa branscher.

Till sist: Det står uttalat i strategin att det är av vikt att ha en löpande dialog med branscherna samt utvärdering. Då tappar vi inte fokus i strategin.

Herr talman! Med det vill jag återigen yrka bifall till förslaget i betänkandet.

Fru talman! Jag vill inleda med att för kristdemokratisk räkning yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga motioner gällande regional utveckling.

Den regionala utvecklingspolitikens främsta uppgift är att bidra till utvecklingen av livskraftiga regioner i hela vårt land. Livskraftiga regioner byggs när människor med kraft och vilja samverkar lokalt i ett underifrånperspektiv. Eldsjälar som brinner för en idé kan betyda mycket för en bygds utveckling.

De generella insatserna på nationell nivå för jobb, utbildning, infrastruktur och förbättrat företagsklimat behöver kombineras med regionala tillväxtinsatser. Vi kristdemokrater vill se möjligheter till tillväxt i alla delar av landet, där regionala fördelar ska tas till vara. Land och stad är inte motsatser utan kompletterar varandra och gör Sverige till ett bättre land.

Fru talman! Sverige står inför stora investeringsbehov. Mycket av den grundläggande infrastrukturen närmar sig alltmer sin tekniska livslängd, och det krävs stora resurser för att vidmakthålla det hela. Jag tänker på vägar och järnvägar, jag tänker på avlopp och jag tänker på elnät. Men jag tänker också på bostäder och en fungerande välfärd. Vi kan inte nöja oss med att vidmakthålla; vi måste också samla kraft för att bygga nytt och skala upp.

Fru talman! Det samhällsbygge som Sverige nu genomgår är något vi välkomnar. Staten ska inte kliva in och ta över ansvaret från kommuner och regioner eller från det privata näringslivet, men här finns från den statliga nivån en vilja och beredskap att spela en roll i detta viktiga samhällsbygge.

I en tid där effektivitet och innovation står i centrum för varje framgångsrik ekonomi behöver vi än mer bryta ned barriärerna mellan olika sektorer och nivåer och skapa ett dynamiskt nätverk av samarbete som sträcker sig från våra lokalsamhällen till den globala arenan. Varje region ska inte bara vara en administrativ enhet utan ett kraftcenter för innovation och tillväxt.

Vi vill se statliga myndigheter som inte bara utför sina uppgifter utan som också aktivt stöder och anpassar sin verksamhet för att förverkliga de regionala ambitionerna. Det kan ske genom samverkan, strategisk planering och en obeveklig tro på att våra regioners potential leder vägen.

Fru talman! Vi måste säkerställa att de resurser som tilldelas för regional utveckling används på ett sätt som maximerar nytta för såväl nuvarande som framtida generationer. Genom relevanta indikatorer och tydliga effektmål som en klar och tydlig styrning kan ge samt genom samarbete mellan stat, regioner och lokala aktörer kan vi skapa en mer dynamisk och konkurrenskraftig ekonomi.

Vidare bör inte samarbetet med näringslivet och det civila samhället underskattas. En viktig komponent för att nå framgång inom regional utveckling är samordning mellan olika statliga myndigheter samt mellan myndigheter och lokala aktörer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

Det krävs en verklig samverkan - inte bara på papperet, fru talman, utan i praktiken. Detta innebär öppna dialoger och samarbeten där kommuner och regioner ges utrymme att forma sin egen framtid i samråd med näringslivet och civilsamhället. Deras delaktighet är avgörande för att skapa en levande och innovativ regional utveckling, där också privata och offentliga sektorer arbetar hand i hand för att driva framgångsrika regionala initiativ.

Fru talman! Genom att sätta tydliga mål och följa strategiska riktlinjer kan vi se till att Sverige inte bara växer ekonomiskt utan också blir en mer rättvis och inkluderande nation. För att verkligen säkerställa effektivitet krävs mer än bara breda insatser. Vi kristdemokrater betonar därför vikten av målinriktade och kostnadseffektiva strategier som speglar lokala behov och förutsättningar.

Vi kristdemokrater stöder starkt ett ökat samarbete mellan offentliga och privata sektorer, där innovation och entreprenörskap uppmuntras och får blomstra.

Fru talman! Med rätt verktyg och rätt attityd kan vi göra regional utveckling till en motor för tillväxt och förnyelse i hela vårt land.

Med det vill jag än en gång yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga motioner.

Fru talman! Jag tackar Anders Ådahl för en väldigt viktig fråga och även för bra inspel till svaret på frågan.

Som ledamoten också lyfter fram har vi en forsknings- och innovationsstrategi. Denna strategi har verkligen en höjd. Den har också prioriteringar av vilken forskning vi ska bedriva. Grundforskningen ska såklart fortsätta gälla, men jag tror att vi kommer att kunna se riktade medel till specifika spetsforskningsområden.

Redan nu tittar lärosäten på hur de kan samverka med varandra, och det är en styrka för lärosäten att kunna samverka kring de utbildningar som inte har så många studenter för att kunna öka antalet studenter på dem. Det ser vi kristdemokrater som fördelaktigt och något jag kan tänka mig att vi kan försöka jobba för.

Excellent forskning är viktigt att prioritera, mer än stor bredd och många nya kurser och utbildningar som inte leder till jobb eller det arbetsmarknaden skriker efter.

Fru talman! Jag tackar Anders Ådahl så mycket för frågorna. Universitet och högskolor är fantastiska platser. Det är något som jag har tyckt länge, och så kommer det att fortsätta vara.

Hur kan vi då göra detta? När man arbetar som lärare vid ett universitet är det angeläget att de studenter som kommer till exempel har tillräckligt med kunskap för att klara av de utbildningar och kurser som ges. Den kvaliteten behöver stärkas, men det gjorde inte den tidigare regeringen någonting åt. Nu ser vi efter ett och ett halvt år med den nya regeringen att det finns ett stort behov av att kvaliteten stärks, och det gör vi till exempel genom STEM-strategin, fru talman.

Sedan är det viktigt för universiteten att kunna forska och ge utbildning som motsvarar det kompetensbehov som arbetsmarknaden har. Detta gör också akademin, som bedriver högre utbildning, till en fantastisk plats. Det handlar om att som student få komma dit, få den utbildning som arbetsmarknaden skriker efter och känna att man också kommer att få jobb efteråt. Där gör regeringen satsningar genom att rikta pengar till viktiga områden som till exempel grön omställning och NT-utbildning, där det finns skriande behov, så att vi får de 30 000 ingenjörer som Sverige behöver till 2030.

Fru talman! Jag tackar Niklas Sigvardsson för att han förtydligar att det inte direkt är i en kristdemokratisk budget som man har kommit med det förslag som han nu lyfter fram.

Det är viktigt att göra prioriteringar i en budget. Generellt kan man göra omställningar i olika budgetposter. Men det behöver ändå inte bli så att kvaliteten sänks. I det här läget skulle jag vilja trygga Sigvardsson med att en budget från regeringens sida inte handlar om att förminska studentkårernas viktiga arbete. De kommer att fortsätta få utrymme att göra sitt arbete, även om budgeten visar på prioriteringar. Det viktigaste för oss kristdemokrater, fru talman, är att säkerställa att studentkårerna gör ett bra jobb och att studenterna får det stöd de behöver och det inflytande de måste ha i sin utbildning och på universitetet.