Ulrika Heie

Fru talman! Jag tackar ministern för svaren på de viktiga frågor som har tagits upp. Det är klart att detta är ett oerhört angeläget ämne.

Under förra mandatperioden tog man i miljö- och jordbruksutskottet fram en rapport som handlade om lantbrukets robusthet. Man tittade på detta på kort sikt men framför allt på lång sikt.

Det blir många olika frågor för ministern att besvara, både de säkerhetspolitiska och ekonomiska men också de för näringen som helhet viktiga frågorna om robustheten.

Vi är många som också minns krisen på 00-talet kopplade till grisnäringen. Det har varit ett antal kriser för den svenska livsmedelsproduktionen under 2000-talet. Då blir det oerhört intressant att ändå få ställa frågan vad regeringen, som nu börjar bli varm i kläderna, avser att göra både på kort och på lång sikt, givetvis kopplat till den krissituation som vi befinner oss i just nu. Men vi vet också att inte minst näringen efterfrågar på vilket sätt man skapar denna robusthet också på lite längre sikt.

Då är det otroligt viktigt att det som vi gör på kort sikt inte försvårar för det som vi vill göra på lång sikt.

Jag är därför oerhört angelägen om att få ministerns bild av på vilket sätt man kan vara snabbfotad och göra det som behövs nu för att den svenska livsmedelsproduktionen inte ska skjutas i sank när vi ser hur köerna till slakterierna ökar. Kollegan Bäckström nämnde också hur spannmål blir grovfoder och så vidare. Det är därför oerhört angeläget med de snabba svaren. Och jag vet att några har kommit. Men det känns oerhört angeläget att i dagens debatt få höra vad som kommer att göras både på kort och på lång sikt.

Herr talman! Jag tackar Magnus Oscarsson för svaren.

Regelkrånglet har ledamoten och jag debatterat tidigare i olika sammanhang, också i andra utskott, inte minst miljö- och jordbruksutskottet. Nu säger ledamoten att det ses över just nu och att han vet att man jobbar med frågan. När kommer man att presentera vilka delar man har tagit tag i som ledamoten vet att man jobbar med? Vilka typer av regeländringar är det som man avser att återkomma med till riksdagen eller till branscherna?

Ledamoten säger också att biodrivmedel är jätteviktigt. Om det är jätteviktigt tänker jag att det säkert är något som både ministern och hela regeringen jobbar med. Vilka är då de konkreta politiska förslagen för att öka biodrivmedlen i Sverige? Vad är det som man avser att återkomma med från regeringens sida?

Ledamoten tillhör ju Kristdemokraterna, och jag tror att både landsbygdsministern och infrastrukturministern har ett stort engagemang i de här frågorna. Då är det viktigt för oss alla att få veta när man kommer att sätta detta på plats. Ledamoten själv verkar ha en väldigt lång tidsaspekt, eftersom han lyfter fram kärnkraften som vi vet kommer att ta väldigt lång tid att få plats. Då tänker jag att biodrivmedel skulle kunna vara en betydligt snabbare process.

Hur ser den konkreta politiken ut för att öka biodrivmedelsproduktionen här i Sverige?

Herr talman! Jag tackar ledamoten Oscarsson för ett inspirerande anförande. Man kan nästan inte låta bli att lyftas av ordet flygglädje och den positiva inställning som Kristdemokraterna och Magnus Oscarsson har till denna bransch. Det är jätteviktigt för Sveriges del. Men det räcker inte med glada tillrop från regeringspartiernas sida, utan det handlar också om på vilket sätt man kommer att underlätta för den utveckling som ledamoten talar sig så varm för.

Vilka är de konkreta politiska förslagen för att nå fossilfrihet? Ledamoten lät mest glad över att det händer mycket. Men inte minst regelkrånglet är något som vi skulle behöva komma till rätta med för att utvecklingarna ska ske på allvar.

Jag skulle oerhört gärna vilja höra vad som är innehållet i en politik som handlar om att få fart på den gröna omställningen och nå fossilfrihet. På vilket sätt vill man ta sig an den utmaningen?

Jag skulle också vilja fråga på vilket sätt man avser att underlätta. Precis som den moderata ledamoten tidigare nämnde är regelkrånglet en viktig del att komma till rätta med. I vårt replikskifte är jag nyfiken på att få höra från Magnus Oscarsson, som tillhör samma parti som den ansvariga ministern, på vilket sätt han anser att regelkrånglet kan åtgärdas.

Herr talman! Det är viktigt att vi debatterar flyget, inte bara i trafikutskottet utan också i hela riksdagen, för det är klart att flyget är en viktig möjlighet för ett avlångt land som Sverige att på ett gott sätt frakta framför allt människor över de avstånd som finns.

Det finns mycket som är viktigt i detta. Jag tycker att den moderata ledamoten var så övergripande i sin beskrivning att jag tänker att det är svårt att tycka något annat. Det är bra att vi utvecklar flyget. Vi behöver värna, underhålla och som sagt utveckla det. Därför bekymrar det mig att de konkreta delarna är så få trots att en proposition om den skandinaviska luftfartspolitiken faktiskt behandlas i betänkandet.

Jag skulle vilja uppehålla mig vid fem olika viktiga delar av flyget, herr talman. Det handlar bland annat om de regionala flygplatserna och möjligheten att hålla ihop hela Sverige. Vi har stora avstånd, och näringslivet är oerhört beroende av att vi har goda möjligheter att ta oss till destinationer både inom Sverige och utanför landets gränser. Det är också viktigt för den besöksindustri som vi vill se utvecklas i hela landet.

Ibland är flyget det bästa sättet att resa. Därför är det otroligt viktigt att se den gröna omställning som nu sker på flera olika sätt och som behöver få ökad fart. Även där är jag lite besviken över att det inte finns större samsyn i regeringen. Det finns inget go och driv för att det är detta man behöver utveckla så att man också kommer med de konkreta förslagen.

Vi vet att de icke-statliga flygplatserna brottas med oerhört svåra ekonomiska problem. I mitt replikskifte med den moderata ledamoten lyfte jag frågan om inte staten skulle behöva ta ett större ansvar för egenfinansieringen av trafikavgifterna - inte minst i tider när det är myndigheter som säger att man inte får flyga och man får ta en väldigt stor del av de kostnaderna. Jag tycker att det är synd att majoriteten i utskottet uppehåller sig vid så övergripande delar gällande flyget och faktiskt inte går in på de många gånger konkreta och bra förslag som oppositionspartierna kommer med.

Jag vill ändå säga ytterligare en positiv sak kopplat till den föregående ledamoten. Jag hade alltså förmånen att ha ett replikskifte, och jag blev glad att höra att regelkrånglet lyftes. När jag kom in i riksdagen under den första alliansregeringens tid 2006-2010 fanns det ett oerhört driv för att minska regelkrånglet, men jag tycker inte att man kan se det drivet från den nuvarande regeringen. Jag skulle oerhört gärna se många fler konkreta förslag även på detta område.

En av de reservationer som Centerpartiet har i betänkandet rör just finansieringen av och stödet till de regionala flygplatserna, och det är också den reservation jag vill yrka bifall till. Vi står givetvis bakom alla våra reservationer, men jag yrkar bifall enbart till den.

En annan del som bekymrar mig är att det i dag saknas en plan i Sverige för hur miniminivån av transporter med olika transportslag kan se ut. Det är väl allmänt känt att det behöver finnas någon form av handlingsplan och någon form av vision från en regering för att man ska kunna sägas ta dessa viktiga planeringsfrågor på allvar. Detta skapar osäkerhet både för allmänheten och för näringslivet.

När vi tittar på hur man under coronapandemin var tvungen att upphandla vissa former av transporter ganska ad hoc inser vi ju att det skulle behöva finnas en plan. Detta ska givetvis den nuvarande regeringen inte ha all skuld för eftersom det var en annan regering som ledde Sverige då, men vi behöver verkligen jobba fram en gemensam plan för detta område.

En annan del jag skulle vilja lyfta fram i mitt anförande är flygets klimatpåverkan. Vi har i dag möjligheter att använda en del av det gröna flygbränsle som finns; det kan näringslivet eller vi som enskilda personer göra. Men vi behöver göra mycket mer för att komma åt de utsläpp som flyget genererar, och då är det viktigt att omställningstempot är mycket högre.

Jag hoppas verkligen att detta är en av de delar som den sittande regeringen kommer att lyfta in kopplat till den flygplatsutredning som Peter Norman gjorde. Det handlar om biodrivmedelskommissionen - och då inte om att bara tillsätta en kommission utan om att komma med konkreta förslag om hur vi så snabbt det bara går kan öka biodrivmedelsproduktionen i Sverige för att vi ska kunna komma till rätta med detta. Vi behöver också göra insatser för elflyget.

Jag vill avsluta mitt anförande med att lyfta en del som man skulle kunna säga delvis handlar om regelkrångel, herr talman, eller åtminstone om regler som behöver ändras. Det handlar om hinderbelysning vid vindkraftverk.

Det bekymrar mig att Transportstyrelsen ger avslag när det kommer förslag om att använda annan teknik, som inte skapar de ljusstörningar som uppstår kopplat till vindkraftverken. Från Försvarsmaktens sida litar man inte på denna teknik, och därför ger Transportstyrelsen avslag. Det är klart att vi behöver komma till rätta med den typen av problematik så att vi underlättar för alla de delar som rör flyget - och även annat som finns i luften. Vi ska ju debattera en drönarstrategi i nästa ärende, så delar kanske återkommer då.

Jag yrkar alltså bifall till Centerpartiets reservation 2.

Herr talman! Tack, ledamoten, för svaren på mina frågor!

Jag skulle ändå önska ett ytterligare förtydligande, inte minst när det gäller det ledamoten nämnde om att skala upp produktionen av biodrivmedel. På vilket sätt anser ledamoten att regeringen kan verka för att det ska ske? Vilka incitament handlar det om? Är det lagstiftning, är det stöd av något slag eller är det en del av klimatsatsningen som regeringen avser att göra för att få igång en ökad produktion av biodrivmedel?

Kompetensförsörjningen nämner ledamoten som en viktig utmaning. Den tror jag att vi alla har mött i olika delar. Men vilka är då förslagen för att möta den? Regeringen har ändå haft snart ett år på sig, ett riksmöte i alla fall, att ta fram olika förslag. Och kompetensförsörjningsfrågan är ju väldigt akut och brännande på många olika sätt. Där skulle jag också gärna höra de konkreta förslagen och inte bara att ni måste ta fram dem. Vad har ledamoten för förslag för att detta ska göras?

I betänkandet har vi från oppositionspartierna lyft fram många konkreta förslag och inte minst vikten av att finansiera och ge stöd till regionala flygplatser. Vi har också beredskapsflygplatserna. Jag försökte lyssna noga, men jag vet inte om ledamoten tog upp just beredskapsfrågan i det nya läget vi är i.

Vilka delar, mer konkret, än kompetensförsörjning och att nå fossilfrihet ser ledamoten kopplade till det nya säkerhetspolitiska läget?

Vi behöver värna och utveckla de olika delarna av det transportpolitiska området. Jag är uppriktigt nyfiken på hur man kan göra det från regeringens sida.

Herr talman! Äntligen - inledde ledamoten sitt anförande. Han nämnde sedan den handlingsplan som branschen har lämnat in. Den har vi båda tagit del av och tycker att där finns många intressanta förslag. Det betänkande vi behandlar i dag handlar också om den skandinaviska luftfartspolitiken, som också är en proposition, det vill säga något som regeringen föreslår.

Bortsett från detta ekar det lite tomt från regeringsföreträdaren. Han säger att det är en intressant handlingsplan som har tagits fram, men jag skulle vilja vet vilka konkreta förslag som är så intressanta och som ledamoten anser att vi inom närtid behöver införa. Vi vet att flyget måste vara med i den gröna omställningen, och ledamoten nämnde detta också i sitt replikskifte med Miljöpartiets Daniel Helldén.

Ledamoten sa också att det finns en lagstiftning på plats. Jag blir nyfiken och undrar vilken lagstiftning som ledamoten menar är på plats.

Vi vet att flygbolagen under covidpandemin hade stora svårigheter kopplade till de ökade kostnader som uppstod på grund av trafikavgifterna och så vidare. Anser ledamoten att staten borde ta en större del av avgifterna när flygets egenfinansiering av trafikavgifter ligger nere på grund av myndighetsföreskrifter? Annars blir branschen oerhört drabbad av avgifter på grund av att den måste ta en så stor del av kostnaderna på grund av myndighetsföreskrifter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vägtrafik- och fordonsfrågor

Fru talman! Jag tackar för svaren. Min fråga kvarstår. Det behövs en strategi, sa ledamoten. Det står ingenting om en strategi i utskottets ställningstagande, och då blir man lite fundersam.

Sedan hade jag frågan om vinterväghållningen. Kan man förvänta sig att det ges uppdrag på detta område, så att man redan nästa vinter får möjlighet att se att man kan göra något försök, om så bara pilotförsök i något län? Det handlar om att ge den möjligheten så att vi kan se att vi har en vinterväghållning av hög kvalitet på alla typer av vägar. Då kan man också samordna möjligheterna, för det tänker jag är ett sätt att vara resurseffektiv på det stora hela. Trafikverket ser det säkert också som en del.

Då blir min fråga: Är detta något som man avser att lägga i ett regleringsbrev eller något annat till Trafikverket? De är ju många gånger ganska detaljerade, och man vill också se att den här problematiken kan lösa sig.

Jag undrar alltså om vinterväghållningen, och jag undrar varför det inte står något om strategin när man säger att den behövs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vägtrafik- och fordonsfrågor

Fru talman! Tack, ledamoten Gellerman, för anförandet! Det är alldeles uppenbart att ledamoten har en gedigen bakgrund på det här området, vilket hon ju också berättade om, inte minst när det gäller fordonsfrågorna.

Detta med funktionsrättsfrågorna som belystes i anförandet är viktigt. Det är viktigt att vi lyfter det på olika sätt. Det vill jag också föra fram.

Jag har två frågor kopplade till anförandet. När det gäller autonoma fordon, alltså självkörande fordon, som också togs upp i anförandet, sa ledamoten att det behövs en strategi. Det fanns också ett tillkännagivande från våren 2018 till regeringen om att skyndsamt utarbeta en strategi för självkörande fordon, men sedan har det inte varit samma regering, så man har en viss förståelse för det. Men jag blev lite förvånad över vad som står i utskottets ställningstagande. Man säger att frågan bereds i Regeringskansliet och att man inte anser den färdigbehandlad. Men jag har läst igenom betänkandet ett par gånger nu, och jag kan inte hitta något om strategifrågan i utskottets ställningstagande. Det förvånar mig att den frågan inte kommer med där.

Min andra fråga handlar om vinterväghållning. Ledamoten nämnde möjligheten att göra tjänster åt flera huvudmän. Vad jag förstår har Trafikverket uttalat sig om detta. Nu noterar man att frågan bereds inom Regeringskansliet. Men vad är det för tidsaspekt på detta - hur länge ska man bereda det? Nu skiner solen, men kan man tänka sig att det nästa vinter kan finnas något i ett regleringsbrev eller liknande som faktiskt bidrar till att lösa denna problematik?

Fru talman! Då kan jag kanske inte fylla på med de bägge frågor jag hade tänkt, för frågan om biogasproduktionen är jag oerhört angelägen om att ledamoten svarar på. Men jag skulle också vilja ställa en fråga om underhållsskulden. Jag har tagit del av samma rapport som ledamoten om 77 miljarder i underhållsskuld och att det blir 113 miljarder om man inte gör någonting under den här planeringsperioden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vägtrafik- och fordonsfrågor

Är det ett löfte från Kristdemokraterna i dagens debatt att man kommer att lösa den underhållsskulden under kommande genomlysning av planen som gäller framåt? Är det så vi kan betrakta det ledamoten säger om vilka pengar som behövs för att komma till rätta med underhållsskulden?

När det gäller biogasproduktionen vill jag gärna höra på vilket sätt ledamotens parti och ledamoten själv avser att arbeta för att svensk biogasproduktion ska få hållbara förutsättningar. Som det ser ut nu har biogasproducenterna ett fantastiskt tålamod mot bakgrund av den utveckling som varit på området, men dråpslaget som handlar om att man kommer att höja kostnaden påverkar såklart oerhört mycket. Det gäller inte minst de nya projekt som är på gång.

Jag vet att ledamoten är engagerad i landsbygds- och lantbruksfrågorna, och här handlar det om biogasproduktion som ger god gödsel till lantbruket. Jag tänker alltså att ledamoten är dubbelt engagerad i frågor om biogas för att också kunna ge rätt förutsättningar. Jag ser fram emot svaret som gäller biogasproduktionen och att få höra ännu mer om på vilket sätt ledamoten avser att verka för att komma till rätta med underhållsskulden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vägtrafik- och fordonsfrågor

Fru talman! I dag hann jag ta replik. Ledamoten har annars en finurlig förmåga att snabbt och med kraft avsluta sina anföranden - men nu hann jag. Jag är nämligen oerhört angelägen om att få ställa frågor till ledamoten, som ju tillhör samma parti som både landsbygdsministern och infrastrukturministern.

Jag har två frågor. Ledamoten nämnde själv vinterväghållningen och vikten av att den fungerar. Jag är nyfiken på hur infrastrukturministerns parti ser på hur man kan få vinterväghållningen att fungera på ett bättre sätt. Det finns ju tankar på, inte minst i norra Sverige där problemet ändå är något större, att se över möjligheten att de som sköter vinterväghållningen skulle kunna få köra åt både Trafikverket på statliga vägar och åt enskilda vägsamfälligheter. Är det någonting som ledamoten tror är vägen framåt för att lösa problematiken kopplad till vinterväghållningen i norra Sverige? Det var fråga nummer ett.

Nu kommer fråga nummer två. Ledamoten säger att man ska stärka klimatarbetet men hänvisar nästan enbart till elektrifiering. Vätgas nämndes i och för sig, men annars handlade det om elektrifiering. Är inte det att lägga alla ägg i samma korg att enbart fokusera på den delen? Vad säger ledamoten om det som inte minst biogasproducenterna upplever med anledning av den problematik som dykt upp på det området? Jag skulle gärna höra mer om det från ledamotens sida eftersom både landsbygdsministern och infrastrukturministern tillhör Kristdemokraterna, Magnus Oscarssons parti. Hur tänker man sig att stärka möjligheterna till biogasproduktion?

Fru talman! Tack, Helena Gellerman, för förtydligandet av frågan!

I slutet av 00-talet gjorde alliansregeringen en bred energiöverenskommelse. Där intog Centerpartiet faktiskt en annan inställning till just kärnkraften än vi haft långt tidigare. Det är allmänt känt att våra två partier, som ändå ligger någorlunda i mitten av svensk politik, haft ganska olika syn på delar av energipolitiken genom åren. Men vi gjorde faktiskt överenskommelser i den överenskommelse som alliansregering 1 hade.

Det finns olika beskrivningar av varför kärnkraften inte lönat sig och varför den tagits bort. Det finns en gammal folkomröstningsidé i bakgrunden men givetvis också ny teknik och så vidare.

Ledamoten säger att det kommer att dröja tio år innan vi får elektricitet från vindkraftsparkerna till havs. Men, ledamoten, det kommer väl ändå att ta ännu längre tid innan man har fått nya kärnkraftverk på plats?

Kärnkraftsbolagen säger också att det inte fanns möjlighet att fortsätta driva kärnkraftverken fullt ut. Vi sa redan tidigare, i en gemensam överenskommelse, att man skulle få möjlighet att göra uppgraderingar och så vidare. Och det har väl varit viktigt att ge de möjligheterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vägtrafik- och fordonsfrågor

Återigen - jag skulle önska att man tog större ansvar för helheten och såg det förnybara på det sätt som inte minst miljöministern, som tillhör ledamotens parti, brukar lyfta fram vid många tillfällen.

Fru talman! Det är alltid roligt med positiv respons. Helena Gellerman sa att det var ett intressant anförande. Det värmer gott.

Fordonsklustret jag nämnde är de tunga fordonsföretagen, bland annat Volvo AB. De nämnde tre saker. Ledamoten har helt rätt i att det handlar om energi. Men det handlar också om kompetensförsörjning och om infrastruktur. Alla de tre är oerhört viktiga för att man ska klara sig framöver.

När det gäller energin finns det mycket att säga. Ledamoten är också från Västsverige. Vi vet båda att det finns ett oerhört stort behov. I Skaraborg, som jag kommer från, tror jag att en tredjedel av den energiproduktion vi behöver är egen produktion. Vi vet också att det kommer att behövas mer framöver.

För bara ett par veckor sedan hade vi tillfälle att träffa landshövdingen. Han visade tydligt på behovet av ytterligare grön energi och på vindkraftens möjligheter i Västsverige. Nu blev några vindkraftverk söder om Göteborg föremål för en positiv behandling av regeringen. Men vi väntar på besked om parker även norr om Göteborg. De är oerhört viktiga. De kan faktiskt motsvara energiproduktionen från en kärnkraftsreaktor. Här finns möjlighet att jobba helt förnybart med energin. Det ser jag som viktigt framöver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vägtrafik- och fordonsfrågor

Vi har haft breda uppgörelser om energilösningar. Jag skulle önska att det togs initiativ till det på olika sätt. Det finns möjlighet för regeringspartierna att fortsätta ha breda överenskommelser på energiområdet. Det vore positivt.

Fru talman! Det är viktigt få tala om varför det är viktigt att tänka på framtiden, på våra barn och ungdomar och på att skapa framtidstro. Mig oroar det nämligen oerhört mycket om våra unga växer upp och känner att vi inte tar klimathotet, som vi faktiskt ser komma i olika former med extremväder och annat, på allvar eller att vi inte fattar logiska beslut för att skapa en bättre framtid.

Ledamoten kallar en annan logik för ologisk. Vi kan ha en diskussion i ett annat sammanhang om vad som är logiskt och ologiskt. Det är uppenbart att det finns olika logiker man kan följa när det gäller det här.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vägtrafik- och fordonsfrågor

För mig blir målsättningen otroligt viktig. Jag hoppas att den kan delas av många. Vi har ett ansvar för att ställa om på olika sätt. Ledamoten nämnde slaktavfall och animaliska produkter i biobränslen. Det kan väl vara bra att använda sådant som kan betraktas som avfall och göra något av det som vi kan ha nytta av.

Min bild är däremot att vi kan skapa förutsättningar för att svenska råvaror kan vara en del av omställningen framåt. Därför är det viktigt med till exempel det som Peter Norman kommit fram till när det gäller biodrivmedel kopplat till flygbränsle och andra delar där vi kan visa att vi kan använda oss av de råvaror som finns.

Ibland är det företagsekonomiskt lönsamt att göra på andra sätt. Men här finns incitament som vi kan fatta beslut om och som ger oss förutsättningar att fortsätta ligga i framkant och vara en del av den gröna omställningen. Det förväntar sig näringslivet. Jag tänker att också framtida generationer förväntar sig det. Ledamoten nämnde själv gemene man. Låt mig därför prata om gemene man, som väl är både barn och äldre. Det är viktigt för alla.

Fru talman! Tack, Rashid Farivar, för frågan! Jag kan bara säga: Ja. Det är alldeles självklart att vi har tagit hänsyn till ekonomiska aspekter. För våra barns och våra barnbarns skull har vi ett ansvar att följa den utveckling vi ser när det gäller klimatomställningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vägtrafik- och fordonsfrågor

Rashid Farivar säger att vi inte skulle fatta beslut med rationalitet och logik. Här stod ju den absoluta majoriteten bakom våra klimatmål när de togs. Och det är klart att de inte tas på känsla. Det är klart att de tas med förutsättningar för hur man kan se till att det blir ekonomiskt hållbart på olika sätt. Därför har vi arbetat med grönt avdrag och med olika stöd, till exempel bonus malus-systemet, för att säkerställa och använda politiken som katalysator för en positiv utveckling.

Att kalla det irrationellt tycker jag är synnerligen olyckligt. Det handlar om att vi ger förutsättningar för framtiden med ny kunskap, med forskning och med teknisk utveckling, något som jag också vet att ledamoten har arbetat en hel del med. Det är viktigt att de delarna får fortsatta förutsättningar.

Så visst är det så. Jag tog också ganska ingående upp i mitt anförande hur Centerpartiet visar på andra vägar där både klimatmål och en minskad kostnad för och ökad produktion av biodrivmedel tar hänsyn till enskilda människors ekonomi. Framför allt är det också viktigt för oss som föregångare, en viktig faktor för att kunna visa vägen framåt. Jag tänker att vi har ett ansvar eftersom vi både kan och vill.

Fru talman! Vägtrafik- och fordonsfrågor - det är ett ganska gediget häfte där våra motioner från allmänna motionstiden hanteras, men där det också finns väldigt mycket kunskap att ta del av. Så till dig som lyssnar skulle jag vilja säga: Här är ett boktips! Betänkandet finns på riksdagens hemsida och heter TU10.

Det är läsvärt om man är intresserad av vilka frågor som vi i utskottet på olika sätt diskuterar och av de olika utredningar som den tidigare regeringen har tagit initiativ till. Det handlar också om det aktiva arbete som det tidigare trafikutskottet gjorde, där inte minst ledamoten Bergheden ingick. Han drev på hårt för ett antal frågor som han nu verkar mest nöjd med att kunna bevaka och arbeta vidare med.

Fru talman! Från Centerpartiets sida har vi tolv reservationer i betänkandet. Det visar på ett stort engagemang i frågorna. Vi står givetvis bakom alla våra reservationer, men för tids vinning yrkar jag bifall bara till reservation 3.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vägtrafik- och fordonsfrågor

I går hade jag förmånen att besöka Volvo AB i Skövde tillsammans med Muharrem Demirok, Centerpartiets partiledare. Det är oerhört engagerande och inspirerande men också lite frustrerande att ta del av den gröna omställning som våra industrier nu är mitt uppe i. De får möta en regering med den ryckighet som uppstår när man drar undan olika typer av stöd - inte minst kopplat till tunga fordon, som det gäller i det här fallet. Det handlar alltså om oerhört stora investeringar. Den ryckigheten har aldrig gynnat tillväxten, och den har aldrig gynnat stabila förhållanden. Den har inte heller gynnat en tro på en bättre framtid kopplat till den gröna omställningen men också till konkurrenskraft och ökad tillväxt.

På detta område finns tre kluster i världen, och ett av dem ligger i Sverige. Det är helt fantastiskt! Då tänker jag att politiken måste ta detta på allvar, möta upp det fullt ut och se vilka satsningar man behöver göra för att detta fortsatt ska vara den position som vi vill ha också i den gröna omställningen, nämligen att ligga först.

Det handlar om teknikskiften, forskning och innovationer men också om regler, som den tidigare ledamoten var inne på. Det måste finnas tydliga målsättningar. Det gör mig bekymrad att se hur regeringen mest bevakar frågor och möjligtvis anser våra förslag vara besvarade i och med att man jobbar med frågan.

Vi vet att vi behöver stärka styrningen mot fler miljöfordon vid fordonsköp. Då är det oerhört olyckligt att göra som regeringen och dra undan den möjligheten. Man hävdar att det inte har visat sig i de olika nybilssiffrorna och så vidare. Men ibland sägs det att allting går att bevisa med olika former av statistik och sättet man mäter på. Jag tycker att det är oerhört viktigt att man granskar detta, för då ser man att denna ryckighet inte leder till goda förutsättningar framåt.

Vi behöver ha ytterligare introduktion och produktion av fossilfria drivmedel. En fråga som är oerhört aktuell just nu är biogasen. Från mitt hemmadistrikt, om jag får kalla det så, Skaraborg hade man nu varit beredd att lägga hundratals miljoner på att tillverka ny biogas. Allt ligger inte på regeringens bord; jag är fullt medveten om det. Men regeringens hanterande leder till osäkerhet, och att inte kunna hantera detta med större tydlighet och säkerhet skapar såklart oro. Det imponerar inte.

Vi behöver också förbättra möjligheten att konvertera, och här kan grönt avdrag vara en viktig del. Det behövs inte en teknik framåt, utan det behövs flera olika tekniker framåt - både för att skapa en bredd i våra innovationer och vår utveckling och för det säkerhetstänk vi behöver ha inför höjd beredskap. Då är det oerhört viktigt att inte lägga alla ägg i samma korg. Men från regeringens sida låter det som att det är enbart elektrifieringen som är vägen framåt.

Jag tycker om att tänka positivt. När den föregående talaren säger att vi inte ska vara oroliga för klimatfrågorna och att man fullt ut kommer att leverera på klimatmålen ser jag verkligen fram emot den klimathandlingsplan som kommer till hösten - jag hoppas att den kommer tidigt i höst - och som ska visa vägen framåt. Just nu finns nämligen inte verktygen i verktygslådan fullt ut för att göra det.

Jag är dock orolig att det blir andra delar som får betala för detta. Då kommer det att handla om skog och jord. Jag blir förvånad över att Moderaterna och Kristdemokraterna går med på en politik där man sänker reduktionsplikten på ett sätt som visar att man böjer sig för andra partier.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vägtrafik- och fordonsfrågor

Ledamoten Bergheden säger att man skattar sig till döds. Det finns faktiskt andra vägar framåt än att sänka reduktionsplikten om man vill sänka priset vid pump.

Centerpartiet har presenterat det vi kallar Tanka svenskt! Man kan sänka momsen på biobränsle till den lägsta nivån. Man kan öka utbudet av biodrivmedel. Man kan sänka reduktionspliktsavgifterna. Man kan också ta bort koldioxidskatten på biobränsle inom reduktionsplikten. Det finns faktiskt åtgärder att vidta, utan att sätta klimatet i pant, som skulle ge ungefär 4 kronor vid pump. Det skulle ha varit intressant att lyssna till de diskussioner som gjorde att man låste sig vid bara en sänkt reduktionsplikt.

Fru talman! Det finns många reservationer i betänkandet - jag nämnde våra tolv - om allt från vinterväghållning till självkörande fordon, fossilfri fordonsflotta, längre och tyngre fordon och funktionalitet på olika sätt.

Jag instämmer med föregående talare när det gäller förstärkningen av vägnätet, att det behövs ett sammanhållet vägnät kopplat till BK4 och möjligheten för lastbilar att vara både tyngre och längre. Precis som ledamoten sa handlar det om att få ett antal positiva effekter där - att minska olycksrisker, koldioxidutsläpp, luftföroreningar och annan miljöpåverkan.

Det finns mycket man skulle kunna säga. Vägtrafik- och fordonsfrågor är jätteviktiga för utvecklingen i hela Sverige och för alla människors möjlighet till mobilitet, inte minst på landsbygden. Att man då tar bort verktyg, att man inte vill låta sättet att transportera människor och gods vara en del av klimatomställningen, gör mig bedrövad.

Fru talman! Det finns mycket vi behöver göra. Det finns mycket regeringen behöver göra. Jag ser också fram emot att det börjar komma propositioner till riksdagen. Nu har regeringen snart haft ett år på sig. Det fanns mycket material och mycket som det tidigare trafikutskottet drev på och satte igång. Nu är det upp till bevis om vi ska nå klimatmålen och också göra det genom att satsa på vägtrafik- och fordonsfrågor inom det här området.

Fru talman! Det finns många olika trafikslag - väg, järnväg, flyg, bredband men också sjöfart. Det är bara sjöfarten vi debatterar här i dag liksom de förslag som partier och kommittéer har lämnat in under den allmänna motionstiden. Det kan ibland bli lite märkligt när regeringsföreträdarna i princip kan förhålla sig till nuläget och de utmaningar man ser, medan oppositionspartierna har ett antal mer konkreta förslag på vad man också behöver göra framöver.

Precis som tidigare ledamöter har varit inne på är det otroligt viktigt att sjöfarten fungerar för att transportera både gods och människor till och från vårt land på ett hållbart sätt. Under det år som har gått tänker jag att frågor som inte minst rör oss i trafikutskottet har påverkats väldigt mycket av det säkerhetspolitiska läget. Rysslands krig i Ukraina har satt väldigt fokus på behovet av säkra och hållbara transporter på många olika sätt och har delvis ändrat perspektiven när det gäller vilkas drömmar vi behöver jobba för att utveckla framåt.

Vi debatterar alltså sjöfarten som transportmedel, och sjöfarten är kanske det äldsta av de transportmedel som vi i trafikutskottet ska överblicka. Jag ska inte gå in på varje del, men för min egen del började väl intresset för upptäckter och sjöfart när jag på mellanstadiet skrev om Christofer Columbus. Då satte jag mig in i hur man på den tiden, för många hundra år sedan, erövrade sjöfarten och på olika sätt öppnade upp för handel. Jag ska inte nämna de negativa effekterna av det, men det skapade på olika sätt möjligheter för oss att mötas och att handla.

Precis som ledamoten före mig var inne på har det funnits ett antal utmaningar genom åren, inte minst för den svenska handelsflottan, och i det nya säkerhetspolitiska läget delar vi en oro över vad som händer om kriser av olika slag skulle förvärras jämfört med hur det ser ut i dag.

Fru talman! Jag vill lyfta ett antal frågor som Centerpartiet har lyft fram i sina motioner, och jag tänkte börja med det internationella perspektivet. Sverige bör vara pådrivande, precis som den moderata ledamoten sa tidigare, både inom IMO och EU för att säkerställa genomförandet av och öka ambitionerna i de internationella avtal som finns för att den internationella sjöfarten i större utsträckning ska bära sina utsläpp och sin klimatpåverkan. Vi är omgivna av vatten, och det är viktigt att denna näring får rätt förutsättningar. Och sjöfarten är en relativt miljövänlig transportform som har en stor potential att ytterligare minska miljö- och klimatpåverkan.

Den svenska sjöfartstraditionen är besjälad av och förknippad med en stor sjösäkerhet och miljömedvetenhet. Då menar också jag att Sverige, med en stark svenskflaggad handelsflotta som ligger i framkant i arbetet med lägre svavelutsläpp och minskad klimatpåverkan, kan påverka utformningen av internationella regler för sjöfarten och dess anställda. Då är det så otroligt viktigt att vi genom ett aktivt internationellt samarbete arbetar för att stärka sjöfartens fördelar ytterligare.

Fru talman! Vi behöver arbeta än mer aktivt med konkurrenskraften hos vår svenska sjöfart. Jag efterfrågar en översyn av möjligheterna till stärkt konkurrenskraft samt en mer effektiv och bättre analyserad miljöstyrning inom sjöfarten. Då bör denna översyn också omfatta intermodala transportlösningar som stimulerar ett transportslagsövergripande godsflöde och överflyttning av gods till sjöfarten.

Där delar jag bilden som säkert många här inne har att det från politikens sida under många år har framförts önskemål - som den tidigare ledamoten i debatten sa har vi mycket vatten - om att vi ska använda sjöfarten än mer och på det sättet avlasta både väg- och järnvägsnätet. Och jag hoppas att regeringen tar till sig att det är viktigt att arbeta vidare med denna översyn.

En mycket diskuterad och debatterad fråga handlar om farledsavgifterna. Vi anser att regeringen bör ge Sjöfartsverket i uppdrag att bättre analysera effekterna av sina befintliga avgifter och avgiftsförslag samt en utvecklad miljödifferentiering när det gäller deras effekter på överflyttning av gods till sjöfart. Sjöfartsverket tar in farledsavgifter, och vi har alla försökt sätta oss in i dessa frågor på olika sätt. Vi ser också att man miljödifferentierar avgifterna. Men det verkar som att det system som finns inte till fullo egentligen möjliggör för en ännu bättre övergång till inte minst eldrift och därmed nettonollutsläpp från sjöfarten. Vi förordar en utvecklad bonus malus-modell, eftersom Sjöfartsverket enligt vår mening brister i analysen av hur höjda farledsavgifter påverkar möjligheten att flytta över gods från lastbil och räls till sjöfart.

Mer godstrafik på sjön gör att transportsektorn också ska kunna nå klimatmålen. Därför är det otroligt viktigt att titta på förutsättningarna. Den tidigare debattören lyfte inte in lotsverksamheten. Men här ser jag en viktig del att fundera över, på vilket sätt kostnader för lotsning på vattenvägar kan minska sett till den totala transportkostnaden. Ansvariga myndigheter bör ges i uppdrag att se över detta och också komma med konkreta förslag.

Vi har tagit del av vad som gäller till exempel godspendlarna på Mälaren och andra vattenvägar och hur det skulle kunna regleras genom mer funktionsbaserad lotskraft för att samstämma med kraven på kontinenten.

Det finns egentligen väldigt stora möjligheter för utveckling. Och här tänker jag att det finns en stark drivkraft från oss som jobbar med dessa frågor i trafikutskottet och en möjlighet till en bred samsyn i detta arbete.

Vi anser också att regeringen bör ta fram en grön svensk kustfartsstrategi som lyfter fram både den svenska maritima strategin och den nationella godshandlingsplanen. Här finns det exempel i Norden att titta på och lära av, inte minst i Norge.

Fru talman! Jag ska säga några ord om våra hamnar, där sjöfarten möter landfarten. Det finns många viktiga hamnprojekt i Sverige. För någon vecka sedan besökte jag Umeå hamn som har den viktiga kontakten över till Finland när det gäller både gods och människor. Och det är klart att det säkerhetspolitiska läget kom upp i diskussionen också där, och inte minst önskemål från Finland att ytterligare stärka möjligheten till inte minst godstransporter från Finlands kornbod över till Sverige och Norge. Man anser att Östersjön, och kanske också Göteborgs hamn, ligger för långt söderut i ett osäkert läge, och man vill skapa en robusthet som kan gälla framåt.

Näringslivet driver nu den gröna omställningen. Inte minst Göteborgs hamn, Nordens största hamn, som många i utskottet är väldigt engagerade i, har många spännande miljöprojekt på gång. Och den tidigare ledamoten i debatten nämnde också vikten av att transporterna till och från Göteborgs hamn får ett ökat fokus i kommande planer.

Fru talman! Sveriges mål är att utsläppen från transportsektorn till 2030 ska minska med 70 procent. Jag hörde inget annat från statsministerns företrädare nu i debatten än att detta mål ligger fast enligt vad Kristersson själv sa i söndagens tv-debatt, där det absurda förslaget om den sänkta reduktionsplikten debatterades och lanserades.

Det måste handla om smarta lösningar, om innovationer och teknikskiften som ger oss ledningen i den globala omställningen. Elektrifieringen är en del. Men det behöver finnas en konkret politik för de olika biodrivmedlen från denna regerings sida för att göra en omställning i praktisk handling.

Flera av oss hade förmånen att besöka elbåtsföretaget Candela för några månader sedan vid en svensk EU-konferens. Det finns verkligen spännande företag som också visar hur man går framåt. Då krävs det också, precis som den moderata ledamoten lyfte fram behovet av, laddmöjligheter kopplade till sjöfarten.

Vi står givetvis bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall bara till reservation 9 under punkt 7.

Fru talman! Jag skulle vilja avsluta med att än en gång lyfta fram frågan om möjligheter för transporter till och från Gotland. Prisökningen har varit 50 procent under bara det senaste året. Vi har lagt förslag på trafikutskottets bord. Men Tidöpartiernas svar på våra förslag är tystnad. I dag hade det varit en fin dag att kunna ge ytterligare något besked kopplat till detta mer än att man ser problemen och att man vill komma med en lösning vid kommande upphandling. Men det förblir tyvärr tyst från Tidöregeringen på detta område, och det tycker jag är synd.

Fru talman! Det är klart att det var av vikt att Tidöpartierna talade sig samman eftersom Tidöavtalet, vad jag förstår, i princip inte innehöll någonting kopplat till just det här området. På ett sätt kanske det var lättare att inte utsättas för den här förhandlingen i ett program som skulle tas fram utan att man kunde prata ihop sig.

Ledamoten sa tidigare att man tar klimathotet på allvar och nämnde biobränslen på olika sätt. Jag ska inte blanda in flyget, men även sjöfarten är givetvis oerhört beroende av att vi jobbar med biobränslefrågan och tar initiativ på det området. Därför skulle jag gärna vilja höra lite grann hur ledamoten ser på de satsningar som behövs i närtid kopplade till biodrivmedel men också när det gäller kompetensförsörjningen. Vi har väl alla goda kontakter med Svensk Sjöfart och har lyssnat till modultänket kring utbildning, och jag tänker att vi alla tycker att det låter intressant.

Vad tror ledamoten? Kan det vara något att göra verklighet av under nästa år så att orden "göra allt vi kan" inte innebär att vänta in någon utredning? Det lät på ledamoten som att det redan i dag finns relativt färdiga förslag som man skulle kunna sjösätta. På vilket sätt avser ledamoten att verka för det, och vad tror ledamoten kommer att komma inom det närmaste året om man får prioritera vad som är det viktigaste?

Sedan blev också jag glad att höra Gotlandstrafiken komma upp som ett exempel på behovet av att göra saker nu. Det är såklart en fråga för ministern att svara på, och han är tyvärr inte här i dag, men är han beredd att göra någonting när man ser att problemen finns just nu och inte minst kopplade till vår livsmedelsförsörjning?

Jag skulle gärna vilja höra hur samtalen går vidare där.

Fru talman! Jag vill också tacka för ett välskrivet inlägg om sjöfartens utmaningar. Detta har vi, tänker jag, en relativt bred syn på också i trafikutskottet med tanke på att vi på olika sätt tar in kunskap både från forskningen, som ledamoten själv nämnde, och givetvis också genom att träffa sjöfartens olika aktörer.

Jag tycker att det var viktiga perspektiv kring det svenskflaggade, kompetensförsörjningen och även det säkerhetspolitiska. Ledamoten sa precis i slutet av det tidigare replikskiftet att "vi kommer att göra allt vi kan".

Nu är det här ett motionsbetänkande, och jag är helt medveten om att det inte finns några nya lagförslag från regeringen. Men ledamoten nämnde själv kompetensfrågan, och då tänker jag att "göra allt vi kan" inte bara är att tala om att man ser problemen och utmaningarna. Vad ligger det i att "göra allt vi kan"?

Nu har snart ett år gått, och man har ytterligare tre om mandatperioden flyter på som de ofta gör. Vilka initiativ tror ledamoten kommer att vara de viktigaste som regeringen kommer att ta inom det närmaste året för att skapa förutsättningar för en svensk sjöfart som åter växer? Vi har ju tyvärr sett en minskning under lång tid.

När det gäller kompetensfrågan lyfts ett antal frågor som vi får till oss, och jag tänker att ledamoten också har en god kontakt med sina kollegor till exempel i utbildningsutskottet. När man drar ned på yrkesutbildningar generellt blir det väldigt svårt att se att regeringen kommer att välja att lyfta detta just för sjöfarten. Jag skulle vilja att ledamoten ger en fördjupad bild av det.

Fru talman! Yrkestrafik och taxi debatterar vi i dag. Varför debatterar vi just de frågorna? Jo, det gör vi för att partierna har skrivit motioner om dem. Detta är ett motionsbetänkande, så det bygger inte på något förslag till ny lagstiftning.

Det finns ett jättespännande betänkande där man kan läsa mycket om vad som är på gång på det här området. Hela debatten visar också på de olika delarna, och jag skulle vilja säga att vi faktiskt visar att det finns en bred samsyn i utskottet gällande mycket av den problematik som yrkestrafiken står inför. Det handlar om att främja möjligheten till hållbara transporter men givetvis också om att se till att regler efterlevs och att kontroller fungerar på ett tillfredsställande sätt.

Fru talman! Infrastruktur, mobilitet och kompetensförsörjning är otroligt viktiga delar för hela Sverige, vid sidan av det klimatomställningsengagemang vi alla måste lyfta i alla olika sammanhang. Det handlar om möjligheten att transportera både människor och gods inte bara över hela vårt land utan också utanför våra gränser.

I betänkandet behandlas ett antal centrala frågor, men man kan inte säga att det är heltäckande på området. I så fall skulle man sakna en hel del.

Fru talman! Det ska vara ordning och reda på vägarna. Centerpartiet anser att det är viktigt att yrkestrafiken på våra svenska vägar respekterar och arbetar med de värderingar som bland annat kommer till uttryck inom Fair Transport 2.0, som Sveriges Åkeriföretag har lyft fram på olika sätt. När man går in och tittar på Fair Transport 2.0 ser man alla de svenska företag som har anslutit sig till detta och att värderingar kopplade till trafiksäkerhet, klimatarbete och rättvisa arbetsförhållanden lyfts fram. Det är ett bra underlag att utgå ifrån.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Yrkestrafik och taxi

I en osund konkurrenssituation med dumpade priser på en hårt konkurrensutsatt marknad finns det annars risk för att både köpare och säljare av transporter tummar på säkerhet, miljötänk och socialt ansvar. Men både köpare och säljare av transporttjänster måste ta sitt ansvar för en säker, ren och långsiktigt hållbar åkerinäring. Det krävs kunskap för att ställa rätt krav och se vad som utmärker en hållbar transport, och det behövs tydliga och realistiska mål och rutiner för såväl krav och avtalsvillkor som uppföljning för att säkerställa den måluppfyllelse man vill nå.

Alla i utskottet känner mycket väl till cabotagetransporter och den stora problematik som är kopplad till dem. Det finns regelsystem som har tagits fram för att öka effektiviteten i transportsystemet. Polisen har fått ökade befogenheter och verktyg för att stoppa lastbilar och chaufförer - om än otillräckliga, vilket har framkommit i debatten.

Tyvärr kan vi se i en RUT-rapport som har bara ett par år på nacken - det är alltså riksdagens utredningstjänst som tagit fram den - att våra myndigheter inte klarar av att fullgöra sina förpliktelser. Där får man fundera över hur uppdraget ser ut och vilken form av samverkan vi kan förvänta oss så att det blir skillnad och så att man gör på ett bättre sätt.

Centerpartiet har länge efterlyst en säkrare yrkestrafik. Därför välkomnade vi att den förra regeringen tillsatte den utredning som skulle ta fram förslag för effektivare kontroller av yrkestrafiken och en samlad organisationsform för kontrollverksamheten. Den har också nämnts i debatten av företrädare för både den nuvarande och den förra regeringen.

Det är viktigt att den nuvarande regeringen skyndsamt implementerar de delar man ser är viktiga bland de åtgärder utredaren föreslog. Utredningen var ute på remiss till september 2021, och jag kan förstå att det finns en del kritik mot att förslag inte har levererats sedan dess. Men regeringspartiernas företrädare har redan varit framme och sagt att man avser att återkomma i den här frågan - kanske med vissa justeringar - och vi ser fram emot att få höra den tidsplan man kommer att arbeta efter.

Jag har redan haft ett replikskifte med Sten Bergheden. Även ministerns parti, Kristdemokraterna, och Magnus Oscarsson har dock en viktig roll i att svara på vad som händer och vilken tidsplan vi kan förvänta oss när det gäller att se resultat.

Godstransporter på väg nämndes i det tidigare replikskiftet. Remisstiden var fram till den 1 oktober 2022. Jag förstår att allt inte kan ske på några få månader, men vi närmar oss nu ett halvår, som sedan blir ett år. Jag hoppas att vi inte behöver stå här nästa år och undra vart denna proposition har tagit vägen.

EU:s mobilitetspaket har varit viktigt eftersom det hanterar Europeiska unionen och eftersom transporter är gränsöverskridande på olika sätt. Vi behöver jobba för att det ska vara sjysta villkor i hela Europa. När det gäller lagstiftning handlar det om att göra förare skyldiga att registrera när de har passerat landsgränser och så vidare, och detta ska göras så fort som möjligt. Det kommer också smartare färdskrivare som gör detta mer automatiskt. Det blir viktigt att kunna följa upp på vilket sätt lagstiftningen leder till ökad efterlevnad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Yrkestrafik och taxi

När lagstiftningen infördes kunde man se beteendeförändringar och en önskad effekt av lagstiftningen, om jag har förstått det hela rätt. Men efter ett drygt halvår kan man nu se att det går tillbaka. Man tror att detta beror på att regelefterlevnaden inte kontrolleras.

Då blir det otroligt viktigt att regeringspartierna återkommer och inte bara gör som tidigare och sätter en paus för polisens arbete med uppdraget i regleringsbrevet. Man säger att man ska komma med en ny enhet, men fram till dess att den nya enheten är på plats vore det klädsamt om man fortsatte att göra ett starkt arbete och om man var tydlig från politikens sida. Regleringsbrevet är ju det sätt man har att styra sina myndigheter.

Det finns ett antal utmaningar för att våra åkerier ska ha en god konkurrenskraft. Man har tidigare varit inne på bränsle, och då pratar man lätt om reduktionsplikten. Jag vill dock även nämna den problematik som har dykt upp kopplat till biogasen och den dom som gör att biogasen blir så mycket dyrare. Jag hoppas verkligen att regeringsföreträdarna tar detta på stort allvar och återkommer så snart som möjligt till de åkeriägare som nu har satsat på biogasbilar. De finns till exempel i Skaraborg och i Småland - nu tittar jag ut i kammaren på ledamöterna som är företrädare för olika delar av Sverige!

Det är viktigt att alla får möjlighet att tanka klimatsmart genom att biogasen blir mer prisvärd och att detta faktiskt går att lösa. Därför har vi från Centerpartiet tagit upp denna fråga i flera olika utskott. Jag ser dock verkligen behovet av att regeringen agerar när det gäller hur den kan göras mer tillgänglig.

Det finns en annan myndighet som man också måste se över, och jag hoppas att regeringspartierna verkligen gör sitt här. Det handlar om Tullverket och om köerna.

Sverige har till exempel EU:s yttre gräns mot Norge. Jag tror att många är kontaktade och vet att trafiksituationen vid Svinesund är helt ohållbar, med kilometer efter kilometer av stillastående fordon som inte har möjlighet att arbeta på ett transporteffektivt sätt. Man säger till och med från tullmyndighetens sida att man är ledsen över att man har fått avbryta digitaliseringsprojektet. Man säger också att det skulle gå lite fortare om man bara fick en skrivare till. Det är inte riktigt värdigt Sverige 2023 att myndigheterna inte ges rätt förutsättningar.

Fru talman! Det var ett antal olika punkter som jag ville lyfta fram. Jag yrkar också bifall till Centerpartiets reservation 4 om reglering och kontroll av åkerinäringen.

Fru talman! Tack, ledamoten, för delvisa svar på de frågor jag ställde! Jag vill dock korrigera historiebeskrivningen. Det har varit en socialdemokratisk regering i åtta år, men Centerpartiet stödde januariavtalet under tre av de åtta åren. Det må väl sägas för hederlighetens skull.

Min fråga var inte huruvida jag hade stort förtroende eller inte, utan den utgick från ledamotens egna utfästelser i förra debatten om att det här är saker som faktiskt finns förberedda. Det finns utredningar, och i betänkandet säger man att man kanske kommer tillbaka med någon liten justering. Därav min fråga, för det är ju inte bara i budgeten som vi ser att de här frågorna behöver komma, utan de behöver komma i skarpa propositioner till riksdagens bord.

Ledamoten säger att vi får vänta i någon månad till. Men nu är ju redan propositionsförteckningen lagd, och då handlar det ju om att vi får vänta mer än någon månad, kanske upp till ett halvår. Då var min fråga: Vilka av frågorna på ledamotens lista med 20 olika punkter till den förra regeringen och av det stora antal frågor som ledamoten lyfte i sitt anförande kommer att komma tillbaka till riksdagen i närtid? Det gäller frågor som jag vet att ledamoten tycker är viktiga och där man säger att man har ett bra samtal med de andra Tidöpartierna. Men det är lätt att få uppfattningen att det fortsatt ändå blir mycket prat och att man inte förmår komma överens och prestera det här. Någon månad till, alltså - men när kommer beskeden, till exempel när det gäller klampning eller utländska olagliga transporter? Jag tänker att det väl borde finnas någon tidsplan på regeringens bord som även ledamöterna från riksdagen kunde ha fått tillgång till.