Magnus Oscarsson (KD) svarade Ulrika Heie i en replik om Järnvägsfrågor i debatten ”Protokoll 2022/23:127 Måndagen den 19 juni” den 19 juni 2023.
Ulrika HeieC· i en replikJag tackar ledamoten Oscarsson. Jag hintade redan i mitt anförande om att jag avsåg att ställa en fråga till ledamoten kopplad till de tekniska lösningarna. Det är märkligt att ordet höghastighetsjärnväg numera används…Fru talman! Vi debatterar nu trafikutskottets betänkande om järnvägsfrågor, och jag yrkar bifall till utskottets förslag.
Det går som på räls är ett bra svenskt uttryck för något som rullar på helt utan bekymmer. Det gäller dock inte den svenska järnvägen. Där är det nog så bekymmersamt att vi nästan dagligen har problem med förseningar och akuta fel. Det är en mycket allvarlig situation, och det måste tas krafttag för att komma till rätta med bekymren. Rådande situation är inte acceptabel. Resenärer ska kunna lita på att de kommer fram i tid och transportköpare att leveranser sker enligt avtal. Det är grundläggande förutsättningar, och biljetter ska kunna bokas med framförhållning.
Fru talman! För att hela Sverige ska fungera och få förutsättningar att växa, leva och utvecklas behövs stora satsningar på transportinfrastrukturen. Det handlar både om att värna det vi redan har byggt och om att investera i ny infrastruktur där det behövs för bland annat företagens behov. Ett litet, exportberoende land som Sverige behöver självklart en robust infrastruktur. Det är en förutsättning för vår ekonomi och konkurrenskraft. Jag är glad över att vi har en regering som under mandatperioden kommer att prioritera förbättringar av den infrastruktur vi har, reparera där det behövs och förvalta våra gemensamma resurser på bästa sätt. Det finns enorma brister i järnvägen, och underhållsskulden är stor. Vi kommer att behöva satsa för att få ett järnvägsnät som vi alla kan lita på.
Fru talman! Nu lägger vi om politiken och prioriterar rätt. Alla transportslag ska med. Regeringen prioriterar en helhetssyn på transportsektorn och vill främja att en resa kan innehålla olika transportslag som kompletterar varandra. Man måste utgå från hur verkligheten ser ut, inte från en fantasi om att höghastighetståg ska lösa Sveriges infrastrukturutmaningar. Regeringen prioriterar upprustning av befintlig järnväg, bättre vägstandard och utbyggd laddinfrastruktur före investeringar i höghastighetståg. Behoven inom infrastrukturen är stora, och en satsning på höghastighetsjärnväg riskerar att tränga undan andra nödvändiga investeringar. Övriga investeringar i befintligt järnvägssystem och nya spår innebär bättre förutsättningar för tåg att färdas snabbare i framtiden, även utan höghastighetsjärnväg.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Järnvägsfrågor
Fru talman! Satsningar på järnvägen bör i första hand underlätta för arbetspendling och godstrafik. Det stärker jobb och tillväxt i hela landet. Ett sådant exempel är Ostlänken. Vi vet att det nu är ett nålsöga, men när Ostlänken är klar kommer det att bli mycket enklare att både pendla och frakta gods, vilket förbättrar den gröna omställningen.
En annan viktig järnväg är den mellan Borås och Göteborg. Här ska Trafikverket ta fram förslag på en modifierad lösning som är kostnadseffektiv och som framför allt ska förbättra förutsättningarna för arbetspendlingen i regionen och anslutningen till flygplatsen i Landvetter.
För Lund-Hässleholm ska Trafikverket utreda nya åtgärder i järnvägssystemet som på ett kostnadseffektivt sätt åstadkommer kapacitetsförbättringar i Skåne. Genom att Trafikverket får i uppdrag att ta ett helhetsgrepp över kapaciteten i Skåne kan man identifiera vilka som är de värsta flaskhalsarna och de mest kostnadseffektiva lösningarna. Det handlar främst om åtgärder på sträckan mellan Hässleholm och Lund men också på andra sträckor.
Jag tackar fru talmannen, kansliet och kollegorna i trafikutskottet och önskar trevlig sommar.
(Applåder)
Fru talman! Jag tackar ledamoten Oscarsson. Jag hintade redan i mitt anförande om att jag avsåg att ställa en fråga till ledamoten kopplad till de tekniska lösningarna. Det är märkligt att ordet höghastighetsjärnväg numera används som närmast ett skällsord och att man tar till brösttoner för att få människor att förstå hur illa det vore att satsa på nya stambanor där tågen går relativt fort.
Jag var på en elektrifieringskonferens som inleddes av ledamotens partikamrat tillika infrastrukturministern i februari. Runt middagsbordet blev det många förvånade miner och utrop: Vad, är ni inte kloka? Avser ni inte att bygga nya stambanor för att öka effektiviteten, inte minst när Fehmarn Bält-förbindelsen blir klar?
Nu nämnde ju ledamoten att han avsåg att göra små förbättringar mellan Lund och Hässleholm, men det finns en väldigt stor oro, inte minst från Skånes politiker från alla politiska partier, för att Stockholm och Göteborg nu blir prioriterade och att man inte ser Skånes förutsättningar.
Jag skulle också vilja ställa en fråga till ledamoten om ERTMS. Vi har ju ett rätt tekniskt betänkande här. När det gäller införandet av ERTMS har man från Trafikverkets sida sagt att det kommer att ta väldigt lång tid och att det nu kanske kommer att ännu längre tid om man inte kan öka resurserna. Men det verkar som om de andra nordiska länderna har tänkt på ett lite annat sätt än Sverige och avser att delvis rulla ut detta och använda både gammal och ny teknik. Jag vill då fråga ledamoten på vilket sätt man tittar på de andra nordiska länderna och ser att framgångsrika modeller för att införa detta skulle kunna införas även i Sverige.
Fru talman! Jag tackar ledamoten Ulrika Heie för frågorna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Järnvägsfrågor
Vi anser inte att vi inte är kloka, utan vi anser att vi är kloka när vi fattar ett sådant här beslut. Vi menar att man lade mycket pengar i en enda korg - man lade en massa ägg i samma korg - och trodde att det skulle lösas på det sättet. Som bondpojk vet jag att det är dumt att lägga alla äggen i en korg. Det kan hända saker. Det är något som vi menar inte alls är positivt. Det är mycket bättre att sprida ut äggen på olika sätt. Det är väl det vi tänker när vi lägger vårt förslag. Att satsa dessa enorma miljarder - man visste ju inte exakt hur mycket man pratade om, om det var 250, 350 eller 450 miljarder - menar jag inte är klokt.
Däremot menar vi att man genom att kunna prioritera om och prioritera rätt och satsa på det järnvägsnät som vi har kan satsa på fler järnvägsdelar i vårt land, för vi behöver satsa på fler delar, inte bara mellan Stockholm, Göteborg och Malmö.
Jag är inte oroad över vår regering, utan jag är trygg med att den här regeringen kommer att lägga fram bra förslag och komma med bra åtgärder för att hela Sverige ska kunna få det lite bättre.
Innan min talartid är slut vill jag be ledamoten att börja med att berätta vad ERTMS står för, i och med att så många människor tittar på den här debatten. Annars blir det så otroligt tekniskt för dem som inte förstår vad det står för.
Fru talman! Jag tackar för uppmaningen att bedriva lite folkbildning och tala om vad ERTMS står för. Det står för European Rail Traffic Management System. Det är ett EU-gemensamt signalsystem för att vi ska binda ihop hela Europa och få möjligheten att ha ett signalsystem som också fungerar här.
Vi kan se att ett antal länder nu går före. Man både bygger snabbare järnväg och inför ERTMS. I Norden har till exempel Finland använt sig av en annan utrullningsmetod som man tror kommer att snabba på möjligheten att också tillgodogöra sig vinsterna med ett nytt signalsystem och på vilket sätt det skulle kunna fungera.
Jag ber ledamoten att förlåta att jag blev lite full i skratt över alla dessa äggbilder. Det är klart att jättemånga ägg i samma korg lätt kan bli äggröra. Det var inte riktigt på det sättet som man tidigare tänkte sig nya stambanor, utan det handlade om att binda ihop hela Sverige.
Ledamoten har ju en landsbygdsminister som partikollega som också brukar lyfta fram hela Sverige. Men här blir det nu faktiskt ganska snuttifierade satsningar från regeringens sida, kopplade till Stockholmsområdet och Göteborgsområdet. Jag hoppas verkligen att sträckan Göteborg-Borås får möjlighet att gå från att vara mer som en museal järnväg med oerhört låg snitthastighet till att faktiskt kunna bli en snabbare sträcka.
Vi pratar alltså inte om höghastighetståg på det sättet, utan vi pratar om att knyta ihop Sverige, skapa robusthet och bygga nya stambanor som ökar kapaciteten. För vi vet, precis som ledamoten lyfter fram, behovet av Alingsås-Göteborg men också Göteborg-Borås. Men vi undrar inte minst på vilket sätt man kommer att möta kapacitetsbristen när Fehmarn Bält-tunneln öppnas om bara några år.
Fru talman! Jag tackar ledamoten Ulrika Heie för frågorna igen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Järnvägsfrågor
ERTMS, alltså: Det är bra att vi vill teknikförstärka. Ledamoten tog upp Finland som ett gott exempel på hur man har gått före och gått vidare. Jag kan tänka mig att det är exakt det vi behöver göra: titta hur andra länder har gjort. Men vi vet att Sverige är lite unikt för att vi har väldigt gammal järnväg. Det är gammal teknik som ska förbättras. Vissa saker är det otroligt viktigt att vi nu tar tag i, och det är viktigt att Trafikverket verkligen gör det de har sagt. Vi är såklart inte nöjda med det vi ser. Vi kan inte vara nöjda med det vi ser med dessa förseningar och att folk inte kan lita på Sveriges järnväg. Det duger inte, utan det måste bli bättre.
Sedan var frågan om snabbjärnvägen uppe igen. Jag tror att det är viktigt att lyfta fram att vi inte är emot att man kan köra snabbt på järnväg, men vi är emot att bygga detta. Jag måste ändå vända mig emot tron på att vi binder ihop vårt land, med alla dessa pengar som vi då skulle lägga på detta. Vi skulle binda ihop framför allt de stora städerna, som Stockholm, Göteborg och Malmö, men vi har väldigt mycket mer än bara de tre storstäderna. Vi behöver satsa på hela vårt land.
Jag nämnde aldrig Alingsås-Göteborg - någon annan kanske kommer att göra det - men jag nämnde Borås-Göteborg. Det är en jätteviktig sträcka, men vi har fler saker som jag vet och är trygg med att den här regeringen kommer att göra. Jag är alltså inte oroad över den här regeringen, utan det kommer att bli bra framåt.