Ingemar Kihlström

Fru talman! Jag vill rikta mina frågor till ministern för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin.

Vi har genom det fruktansvärda angreppskriget från Ryssland mot Ukraina blivit medvetna om mänskliga tragedier men också om de enorma påfrestningar på ett samhälle som ett krig innebär. Riktade angrepp på civila mål och funktioner gör att vi kan inse att förmågan att hantera en krigs- eller krissituation inte bara inbegriper det militära försvaret utan också hur det civila försvaret kan ge medborgarna stöd och hjälp. Samhället behöver till exempel snabbt kunna återupprätta elförsörjning, vattenförsörjning och kommunikationssystem efter riktade angrepp.

Hur bedömer ministern att Sverige ytterligare bör agera för att säkra ett fungerande samhälle i en krissituation, speciellt utifrån exemplen i Ukraina?

Fru talman! Vi kan konstatera att vi är många som brinner för landsbygdens behov. Centerpartiet är väldigt välkommet att ansluta till den nya regeringen. Jag tror att det finns en större chans att få igenom en landsbygdsvänlig politik i den konstellation som nu har regeringsmakten.

Jag tycker också att de gröna näringarna är viktiga. Vi ser att det finns behov av personal inom jordbruk, trädgård och skogsarbete. Jag kan bara konstatera att i den statistik vi har som underlag till beslutet ser vi till exempel att medellönen för de 923 skogsarbetare som fick arbetstillstånd under förra året var 28 000 kronor.

De 621 arbetstillstånd som gick till dem som var växtodlare och hjälpte till inom jordbruk och trädgård visar att medellönen var 25 700-27 600 kronor, naturligtvis beroende på var de jobbar.

Det visar att vi ligger rätt. Vi lägger en lönenivå som förhindrar att tredjelandsmedborgare utnyttjas, inte av jordbrukare men på andra områden, för att fylla de arbetskraftsbehov som finns i Sverige.

Vi kommer att se över detta. Utredningen kommer att ge oss ett antal inriktningar som jag är helt säker på kommer att säkerställa jordbrukets behov och tillfredsställa Jonny Cato. Det är skönt att vi är fler som brinner för jordbruket.

Fru talman! Jag tackar Jonny Cato så mycket för inlevelsen.

Vi kristdemokrater såg att det fanns ett behov av att ha ett riktigt landsbygdsparti i riksdagen. Vi kan väl konstatera att den regering som Centern stödde inte direkt tog steg för att möta de behov vi ser på landsbygden. De behoven är stora. Vi ser i dagens situation att vi både säkerhetsmässigt och naturligtvis försörjningsmässigt behöver ha en svensk matproduktion. Vi behöver också se till att uppfödare har möjlighet att bedriva sin verksamhet utan att det är alltför många vargar som äter upp lammen och fåren på våra åkrar.

Vi ska se på vilka behov som finns på landsbygden, och vi lovar att vi kommer att kämpa för att tillgodose dem. Men jag kan inte se att vi möter landsbygdens problematik eller de behov som finns på landsbygden genom att tillåta en låg lönenivå för tredjelandsinvånare som kommer hit och utför arbeten som - precis som Jonny Cato säger - kanske har lite lägre krav på utbildning. Det är naturligtvis så att vi ska se till vilka behov som finns.

Med det beslut som vi har fattat i dag om en lönenivå på 26 560 kronor lägger vi en första nivå för att se till att arbetstagare inte utnyttjas. Jag anar någonstans i repliken frågan: Vad är en lämplig lön för en traktorförare? Ska det vara 25 000, eller kanske 22 000? Vi fattar beslut fortlöpande, och det är naturligtvis så att vi analyserar och utreder vilka behov det finns hos näringar och företag. Vi har landat i ett högre tak, men det kan komma att göras undantag. Jag fick en direkt fråga om detta i samband med presskonferensen, och de gröna näringarna kan för mig personligen vara ett sådant område. Men vi får se vad utredningen visar.

Fru talman! Sverige behöver fler företag som växer, startar och anställer. Det ställer krav på ett konkurrenskraftigt näringslivsklimat men också på tillgång till kvalificerad arbetskraft.

Vi kristdemokrater vill främja invandring av kvalificerad arbetskraft. Vi vill också stoppa kompetensutvisningarna och samtidigt skärpa reglerna för arbetskraftsinvandring för att motverka fusk, utnyttjande och undanträngning av invånare i utanförskap. En metod för att göra detta är att införa ett lönegolv för arbetskraftsinvandring. Men vi anser att det behöver kombineras med undantag för bristyrken.

Fru talman! Det svenska regelverket för arbetskraftsinvandring har pekats ut som unikt. Till skillnad från i princip alla andra länder i Europa, som specifikt riktar sig till högutbildade, har Sverige accepterat alla oavsett utbildning och yrke. Arbetskraftsinvandringen har bidragit till tillväxt och gett människor möjlighet att via eget arbete etablera sig i Sverige.

Vi vill att Sverige fortsatt ska vara ett attraktivt land för kvalificerad arbetskraftsinvandring. I en global värld är just denna invandring nödvändig för svenska företags konkurrenskraft. Kristdemokraterna ser att arbetskraftsinvandringen är viktig för en dynamisk svensk ekonomi. Systemet har gett många människor chansen att pröva lyckan i Sverige och gett viktiga bidrag till vårt land.

Samtidigt har vi också sett att antalet arbetskraftsinvandrare som kommer till Sverige ökat kraftigt. Detta skifte har ägt rum samtidigt som vi i Sverige tagit emot ett stort antal tredjelandsmedborgare, vilket har gjort att många fortfarande har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Arbetskraftsinvandringen utgör i dag en stor del av invandringen till Sverige.

Fru talman! Kristdemokraterna menar att det nuvarande systemet behöver reformeras, stramas åt och anpassas efter samhällsutvecklingen. Det är orimligt att ha vidöppna dörrar för lågkvalificerad och lågavlönad arbetskraft när vi har en egen hög strukturell arbetslöshet. Det gäller grupper som bör komma i fråga för denna typ av arbeten. Arbetslösa i Sverige behöver prioriteras.

Det nuvarande regelverket för arbetskraftsinvandring har kommit att underlätta för oseriösa arbetsgivare att anlita billig arbetskraft och utnyttja systemet. Det missbruk som förekommer är betydande och allvarligt och drabbar inte bara den enskilde; det är även ett hot mot en sund konkurrens.

Ett av de krav som finns i dag är att lönen ska uppgå till minst 13 000 kronor per månad. Detta behöver höjas. Även om ett högre försörjningskrav inte ensamt kan stoppa missbruket kommer det ändå att stärka arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden och gynna systemet som helhet. Till exempel kan ett höjt försörjningskrav verka avskräckande på mindre seriösa arbetsgivare och även få effekt i de fall då arbetskraftsinvandrare anställs till betydligt lägre lön än vad en svensk arbetstagare skulle få. Vi tror också att förändringarna öppnar nya möjligheter för arbete för dem som är arbetslösa i vårt land i dag.

Fru talman! Tidöavtalet angav en kurs för förändring där beslut om arbetskraftsinvandring skulle innebära skärpning av reglerna. Den lagändring som beslutades med stöd av en stor del av denna riksdag i november i fjol öppnade upp för att förändra kraven för arbetskraftsinvandring. Dock angav inte denna proposition någon specifik lönenivå, utan det skulle i stället definieras i en regeringsförordning.

I dag på förmiddagen har regeringspartierna tillsammans med Sverigedemokraterna presenterat det första steget för att skärpa kraven för arbetskraftsinvandring. Vi har presenterat ett förslag som innebär ett lönegolv på 80 procent av medianlönen just nu, det vill säga ett lönegolv på 26 560 kronor. Detta gör att utnyttjandet av arbetskraft motverkas och att möjligheterna att få de invånare i arbete som i dag saknar arbete ökas genom att fler arbeten som har lägre krav på kompetens och utbildning finns att tillgå.

Naturligtvis gör ett lönegolv i sig självt inte hela resan för dem som står utanför arbetsmarknaden. Det behöver kompletteras med utbildningsinsatser och naturligtvis bidragstak för att fler i Sverige ska komma i arbete. Detta första steg, som vi nu har remitterat och som det ska fattas beslut om under våren, kommer att kompletteras med ett andra steg som just nu är under utredning. Utredningen inriktas på att lägga ett lönegolv i nivå med medianlönen i Sverige men också analysera vilka yrkeskategorier som behöver undantag för att säkerställa verksamheter och företagsamhet som är viktiga för Sverige. Denna utredning ska redovisas i januari 2024.

Fru talman! Kristdemokraterna yrkar bifall till utskottets förslag till beslut i betänkandet och de avslag på motionsyrkanden som detta innebär. Som jag redovisat sker det nu förändringar förankrade i regeringsunderlaget vilka i flera steg skärper kraven på arbetskraftsinvandrare. Förslagen syftar till att stärka arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden och motverka konkurrens med låga löner.

(Applåder)

Herr talman! Även min fråga går till äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje.

Det är viktigt att Sverige har ett pensionssystem som är långsiktigt hållbart, och det vill vi kristdemokrater fortsätta att värna. Det är också viktigt att pensionssystemet ger ett gott ekonomiskt stöd efter avslutat arbete.

Det finns behov av ytterligare förstärkningar av pensionärers ekonomi, och det finns i dag ett betydande överskott i inkomstpensionssystemet. I februari angav Pensionsmyndigheten att överskottet är 1 300 miljarder, och därmed är tillgångarna nära 13 procent större än skulderna.

Vi kristdemokrater och övriga Tidöpartier har föreslagit att en så kallad gas införs, det vill säga att man använder en del av överskottet för att förstärka pensionerna för dagens och framtidens pensionärer.

I dag finns det en broms i pensionssystemet för att garantera tillgångarna, men när bedömer ministern att det skulle kunna vara möjligt med en förändring så att det också finns en gas som använder en del av överskottet till dagens och morgondagens pensionärer?

Fru talman! Tack så mycket, Jonny Cato, för ett brinnande engagemang!

Man kanske ska upplysa om att det inte är svenska staten som splittrar familjer. Familjer splittras av att föräldrar - en eller flera - lämnar barn. Det man kan fundera över är hur man åstadkommer en god integration.

Familjeperspektivet och barnperspektivet ska naturligtvis finnas, men jag tycker att det är relevant att ställa krav för familjeåterförening. Det finns i lagförslaget. Jag kan inte säga exakt om något ska justeras och i så fall vad. Jag ställer upp på det.

Vi kan alltid diskutera vad som är kristen politik - den diskussionen tar jag gärna - men nu pratar vi migrationspolitik. Jag försöker att ha med mina kristna värderingar i detta, och jag hoppas att Jonny Cato också sätter värde på dem.

Fru talman! Det är bra att Jonny Cato sätter in mig i ärendena. Jonny Cato har lång erfarenhet inom socialförsäkringsutskottet; jag är ganska ny inom migrationsområdet. Man kan ju konstatera att lagrådsremissen naturligtvis kommer att visa på om det är något vi behöver justera, men det finns alltså en politisk enighet om att genomföra det. Vi är beredda att göra det.

Naturligtvis är familjen viktig, men samtidigt måste vi sätta upp krav för familjeåterförening. Det tycker jag inte är oskäligt. Sedan kan man alltid diskutera vilka krav på det vi ska ha, och där är kanske inte Jonny Cato och jag överens. Man kan fundera på vilken politik som Jonny Cato skulle driva, och det får han ju argumentera för.

Vi kan konstatera att det nu, som Jonny Cato förnämligt har upplyst mig om, finns en lagrådsremiss. Den kommer att gå iväg. Vi får se och hantera om den visar någonting ytterligare som vi behöver justera. Men det kommer att komma nya krav. Precis som tidigare kanske vi inte gör vågen för alla förslag, men i en regeringssituation måste man försöka förhandla fram de bästa förslagen som går att få fram. Nu är vi där. Lagrådsremissen kommer, och det blir förslaget som kommer att genomföras.

Fru talman! Vi kan konstatera att vi har olika sätt att se på hur vi gör integration. Jag kan minnas - och det får korrigeras av någon annan om det inte är så - att de vi kommer att prioritera bland kvotflyktingar är just kvinnor och barn som sitter i flyktingläger. Sedan kan man konstatera att hjälpen naturligtvis ska ges på många olika sätt, i närområde och annat.

Men det finns ingen självklar rätt att göra en familjeåterförening om man inte kan ta hand om dem som kommer. Vi måste naturligtvis se det. Men jag ser samtidigt att alla förslag vi kommer att genomföra kommer att genomföras enligt den nivå som sätts upp av till exempel EU-rätten och andra internationella krav. Jag lovar att se till att vi inte kommer att göra några inhumana saker.

Fru talman! Det är intressant att ledamoten citerar ur en skrift som jag läser ofta. Samtidigt handlar det om att hantera en situation.

Jag tycker att det är relevant att vi ställer lämpliga krav på dem som kommer till ett nytt land. Vi kan konstatera att vi innan 2015 hade ett flyktingmottagande som föranledde den situation som vi nu ser i Sverige där vi inte har lyckats integrera människor. Människor kommer inte i arbete och lär sig inte språket. Barn lär sig inte svenska i tillräcklig mån. Vi kan alla inse att det inte går att möta de krav som vi ser i samhället på utbildning och kunskap om man inte har ett språk.

Det som vi nu utreder är att sätta relevanta krav på familjeåterförening. Jag tycker att det är relevant att man ska kunna försörja dem i sin familj som man vill ha hit och att man sätter de kraven. Jag kan konstatera att det finns en stor samsyn om ett kravsättande - sedan kan vi diskutera detaljer, och det ska utredas vidare. Men jag ser inga problem med att se till det. För det är faktiskt inte Sverige som har splittrat familjerna. Det är någon som har lämnat sin familj.

Fru talman! Låt mig börja med att yrka bifall till utskottets förslag, vilket innebär avslag på alla motionsyrkanden inom området migration.

För Kristdemokraterna är det centralt att migrationspolitiken är långsiktigt ansvarsfull, rättssäker, human och överblickbar. Tyvärr har den inte fungerat så fullt ut sedan ett antal år. Vi kan se att Sverige har tagit emot fler asylsökande än vad vi har klarat av att integrera, att samhället inte har tagit tillräckliga krafttag mot utnyttjandet av asylsystemet och att framväxten av parallellsamhällen inte har kunnat stoppas.

Kristdemokraterna ser därför ett behov av att ha en stram migrationspolitik för att komma till rätta med de problem som vi på många sätt och många platser ser i vårt land.

Målet för den totala migrationen i Sverige bör vara i nivå med våra nordiska grannländer, och med denna målsättning är det rimligt att prioritera de mest utsatta flyktingarna. Säkra och lagliga vägar, som kvotflyktingsystemet, bör vara den huvudsakliga metoden för människor att söka asyl i Sverige. Utgångspunkten är att flyktingar, alternativt skyddsbehövande, söker asyl i första säkra land. Så värnas asylrätten.

Men för att försvara öppenheten och den fria rörligheten inom EU måste vi också se en stärkt kontroll av EU:s yttre gräns. För att förhindra att människor utnyttjas, skadas eller tragiskt omkommer i rangliga båtar på Medelhavet måste EU på gemensam nivå motverka irreguljär migration och människosmuggling och ha ett större fokus på att hjälpa flyktingar i närområdet.

Fru talman! Det senaste året har i stor utsträckning präglats av Rysslands fruktansvärda invasion av Ukraina. Kriget har drivit miljontals på flykt och föranlett den största flyktingkrisen i Europa sedan andra världskriget.

I mars 2022 aktiverades det så kallade massflyktsdirektivet, som innebär att personer på flykt från Ukraina ges tillfälligt skydd. Av de cirka 50 000 flyktingar som kommit till Sverige bedöms ungefär 30 000 vara kvar, men det är osäkert.

Jag är glad att den vårbudget som just har lämnats till riksdagen har som inriktning att dessa ukrainska flyktingar genom ett riktat ekonomiskt stöd till kommunerna får större möjlighet till undervisning i svenska språket. Detta gör att de från Ukraina som tagit sin temporära tillflykt till Sverige kommer att ha större möjlighet till kontakter och arbete under sin tid här.

Under coronapandemin kom det färre flyktingar till Sverige, men nu ser vi en ökning i mottagandet. Därför måste åtgärder vidtas för att kunna integrera dem som redan finns i vårt land och ännu inte är en del av vårt samhälle vad gäller exempelvis arbete och annan samhällsgemenskap. Detta innebär att vårt lands migrationspolitik behöver förändras, och det arbetet påbörjades efter regeringsskiftet för sex månader sedan.

Fru talman! Tidöpartierna har förhandlat fram ett stort antal punkter i Tidöavtalet som gör att inriktning och innehåll i politiken förändrats. Under åtta år med S-regering var det svårt att se en rak linje i migrationspolitiken, och det föranledde ett behov av förändring.

Det stämmer att Socialdemokraterna genomfört förändringar, men den koalition av olika partier och viljor som präglat flertalet av de senaste åtta årens regerande gav ett resultat som knappast kan ses som lyckosamt, snarare en situation som det tar tid att rätta till.

Vi i Tidöpartierna samarbetar och tar oss an frågorna med ett samarbetsklimat och en inriktning som gör att vi inte bakbinder eller låser varandra. Migrationsområdet behöver styras upp för att vi tillsammans ska kunna komma till rätta med problemen i vårt samhälle. Dagens regeringssamarbete ger den grund för handlingskraft som Sverige behöver.

Fru talman! Jag ser att samarbetet kommer att ge resultat, och jag bedömer att när förslagen i Tidöavtalet har utretts och genomförts blir resultatet till exempel att antalet asylsökande till Sverige minskar, att ett nej betyder nej och att vi får efterlängtade åtgärder mot skuggsamhället. Fler personer som fått avslag kommer att återvända, och personer med uppehållstillstånd som inte lever ett hederligt liv kommer att riskera utvisning. Det är bland annat så Sverige kommer på rätt köl.

I denna debatt kan man också fråga sig om det finns en samlad opposition. Olika socialdemokratiska företrädare, senast här, säger att Socialdemokraterna står upp för en hållbar migrationspolitik. Det är verkligen dags att vakna, och jag välkomnar detta ställningstagande eftersom det krävs en åtstramning av det flyktingmottagande vi har haft de senaste åtta åren.

Kan vi se ett samlat regeringsalternativ där S kommer att kunna hålla sig på denna nya väg framåt när vi vet vad målsättningarna för migrationspolitiken är hos de oppositionsvänner de har och som vi kan tolka är basen för ett framtida regeringsalternativ?

Jag har svårt att se att den åtstramning som S förespråkar kan bli verklighet med dessa samarbetspartier. De kompromisser som ett samarbete kräver kommer troligtvis att innebära att resan mot en åtstramning blir väldigt krokig om MP, V och C ska få sina krav tillgodosedda, krav som på olika sätt tar oss tillbaka till den migrationspolitik som rådde före 2015. Frågan hänger i luften. Vad blir det för politik som S tänker sig kunna driva tillsammans med MP, V och C när de har fått efterfråga sitt?

Fru talman! Vi Tidöpartier lovar att leverera. Redan nu är utredningar igång och är i planeringsfas för ett stort antal frågor.

Kristdemokraterna ser att migrationspolitiken måste ändra inriktning. Men det måste ske så att vi behåller fokus på att de som behöver skydd också får det och så att ansvaret för att ge stöd till flyktingar sker på ett sådant sätt att alla EU-länder tar sitt ansvar utifrån storlek och förmåga. Som det står i Tidöavtalet ska förändringarna också ske så att de möter de förpliktelser och krav som EU-rätten och andra internationella traktat anger.

Vi kristdemokrater kommer att fortsätta att arbeta för en ansvarsfull och medmänsklig migrationspolitik, där människor Sverige tar emot ges goda förutsättningar till integration i vårt samhälle.

Som jag tidigare sagt yrkar jag bifall till utskottets förslag, vilket innebär avslag på alla motionsyrkanden.

Fru talman! Återigen får vi höra om det förträffliga som kommer vänsterifrån, men vi får sällan höra om de förslag som nu läggs fram i riksdagen.

Låt mig lyfta angiveridiskussionen en nivå. Tycker Ola Möller att det är korrekt att socialförvaltningar betalar ut bidrag till människor som har fått beslut om att de inte får vara i Sverige? Vi pratar ju om att det finns ett skuggsamhälle. Är det då bra att Sveriges myndigheter talar med olika tungor? En tunga säger att personer inte har rätt att vara i Sverige, medan andra myndigheter säger: "Javisst, ni kan stanna kvar och få bidrag!" Anser Ola Möller att detta - att man säger nej och det blir ett nja - är en bra migrationspolitik? Jag tycker inte att det är det.

På samma sätt kanske Ola Möller kan sätta kvotflyktingarnas andel i förhållande till detta. Vår nivå har ju varit att vi har tagit emot 5 000 kvotflyktingar. Den nya nivån är 900. Är inte denna nivå procentuellt ungefär vad Sverige på EU-nivå borde ta emot?

Jag vill fortfarande säga att Ola Möller låter mer negativ till förslagen än vad hans partiledare Magdalena Andersson låter. Vi får väl se hur det blir i framtiden. När förslagen är utredda hoppas jag, precis som andra talare, att Socialdemokraterna håller sig till denna strama migrationspolitik.

Jag vill ställa en sista fråga, för jag tror inte att vi riktigt har fått svar på detta. Är Socialdemokraterna beredda att utgöra regeringsunderlag tillsammans med de partier som har en inriktning för migrationspolitiken som är ungefär som deras egen? Ser Ola Möller inga problem med att det underlag som just nu finns för regeringen - om nu S skulle bilda regering tillsammans med C, V och MP - har en väldigt spretig politik?

Fru talman! Som någon tidigare talare sa är det intressant att lyssna till Ola Möller, som säger sig se behovet av förändring. Det såg vi 2015. Det som Ola Möller kanske inte tänker på är att det fanns socialdemokrater, tror jag, som under 2014 sa att man inte behövde ändra migrationspolitiken. Jag tror nog att man kan ta ansvar för den situation som rådde tidigare.

Det är korrekt att en stor del av politiken såg att det behövde ske en förändring, och en sådan skedde också. Vi kan nu konstatera att Ola Möllers partiledare, Magdalena Andersson, efter att Tidöpartierna hade samrått och presenterat förslag sa att förslagen i stort sett var bra och kunde genomföras.

I Ola Möllers anförande här i riksdagen lät det som att allt det goda kommer vänsterifrån och allt det onda högerifrån. Vi kan väl tvingas acceptera det.

Jag skulle vilja ställa en fråga till Ola Möller. Vi kan bortse från det som har diskuterats till nästan hundra procent, nämligen vandelskravet, som de facto finns i rättsskipningen i svensk lag. Vi lägger det åt sidan, för det har ju Ola Möller berört i sina två replikskiften.

Ser Ola Möller samma stora problem med de övriga förslagen, eller kan det vara så att Ola Möller har samma uppfattning som sin partiledare, nämligen att detta är lämpliga förslag för att hantera den migrationspolitik som vi har för framtiden? Vissa saker är ju en fortsättning, som Ola Möller konstaterade, men vi behöver göra mycket mer. Förslagen är presenterade och ska utredas. Jag skulle gärna vilja höra Ola Möllers syn på de övriga förslagen. Och ta inte upp vandeln - den har vi hört tillräckligt om!

Herr talman! Jag vill börja med att yrka avslag på alla motionsyrkanden och reservationer - det är ju två reservationer - i detta betänkande om vapenfrågor. Det är också utskottets förslag till beslut.

Tyvärr kan vi fortfarande nästan dagligen se hur det grova och gängrelaterade våldet verkar på olika skrämmande sätt i vårt samhälle. Våldet drabbar nu hela vårt land. Trenden med ökat dödligt våld genom skjutningar fortsätter. Vi är alla överens om att denna trend behöver brytas. En sådan uppvisning av våld och total avsaknad av respekt för rättsväsendet förtjänar samhällets kraftfulla fördömande.

Vårt samhälle måste kunna garantera säkerheten för sina medborgare.

I denna debatt behandlar vi, som så många gånger tidigare, vapenfrågor. Då kan jag konstatera att i stället för att fokusera på att göra det svårare för gängkriminella att begå våldsbrott med illegala vapen har de som styrt Sverige de senaste åren i många fall - i syfte att verka handlingskraftiga - riktat udden mot den svenska jakt- och skytterörelsen. Att bryta den dödliga trend av skjutvapenvåld som vi kan se i samhället gör man dock inte på detta sätt.

I stället för att förenkla för vapenägare handlar det ofta snarare om förslag som skulle försvåra för dem som laglydigt äger och hanterar ett vapen, trots att det inte är dessa vapen som används i gängens uppgörelser.

Herr talman! Vi kristdemokrater anser naturligtvis att det behövs insatser från rättsväsendets alla delar och även lagändringar för att komma åt kriminellas innehav av vapen och sprängmedel, men vi menar att det måste genomföras på ett sätt som inte skapar problem för vanliga jägare och sportskyttar.

Redan i dag omges dagens registrerade vapenägare - de är i dag cirka 620 000 personer som har 1,8 miljoner licenser - av många regler, och samhället har många kontrollfunktioner för den som äger ett vapen. Jag måste upprepa det igen, även om jag har sagt det tidigare i debatter: Det är inte legala vapen som används vid de skjutningar och grova brott som vi ser i Sverige. Det är i stället främst vapen som kommer in i Sverige på illegal väg.

För några år sedan gjorde man en undersökning där man konstaterade att under en ganska lång tidsperiod var det endast ett vapen per år som kom från jakt eller sportskytte vid grov brottslighet. Det är alltså en mycket liten och marginell del. För oss kristdemokrater är det därför självklart att inte bunta ihop jägare och sportskyttar med dem som beter sig allra värst i samhället. En onödig reglering som försvårar för laglydiga vapenägare är inte metoden för att få stopp på det ökade antalet skjutningar på våra gator och torg.

Hårdare tag mot gängbrottsligheten behöver kraftfulla åtgärder för att säkra tryggheten i vårt samhälle. Men det kan, som vi ser det, ske utan att försvåra tillvaron för laglydiga och ansvarsfulla vapenägare.

Under förra mandatperioden gjordes, som flera talare varit inne på, ett stort antal tillkännagivanden till regeringen från en majoritet av riksdagen gällande vapenägande och vapenhantering. Det var en tydlig signal om att det finns förslag som tillmötesgår jägares och sportskyttars önskemål om förenklingar utan att samhällets säkerhet blir påverkad.

Den förra regeringen hade inte den viljan, men jag är glad över att det nya ledarskapet för Sverige rullar igång processen för att förenkla för de vapenägare som sköter sig. Nu är det hög tid att möta denna förväntan.

Herr talman! I Tidöavtalet beskrivs under rubriken Vapenlagstiftningen att en utredning ska föreslå ett uppdelat regelverk för å ena sidan licensärenden och å andra sidan illegala vapen, och att straffskalorna för respektive del bör skilja på allvaret i den organiserade brottslighetens användning av vapen jämfört med brister i licensfrågor för jägare och sportskyttar. Det är en välkommen uppdelning.

Man kommer också att föreslå en uppdelning av straffbestämmelserna och hur en utökning av vapengarderoben för jakt kan utformas. Man ska också till exempel överväga hur processen vid vapenbyte kan förenklas och ta ställning tidsbegränsade tillstånd. Det finns alltså ett antal saker som ska utredas för att förenkla för legala vapenägare.

Herr talman! Jag kan också konstatera att processen vad gäller en minimiimplementering av EU:s vapendirektiv också ser ut att nå sin slutpunkt. En majoritet av de svenska partierna i EU-parlamentet röstade ja till EU:s vapendirektiv. Vi kristdemokrater var visserligen inte ett av dem, men vi inser att vi måste implementera beslutet.

Riksdagen har vid flera tillfällen tillkännagivit för tidigare regering att genomförandet ska ske men inte gå längre än vad direktivet kräver, så att man inte riskerar att försämra eller i onödan försvåra för laglydiga jägare och sportskyttar. Trots detta har regeringen flera gånger försökt att gå fram med förslag som enligt utskottet och riksdagen har inneburit en överimplementering. Till slut gick det så långt att Sverige riskerade att få dryga EU-böter för att implementeringen uteblev. Då tog processen till slut den väg som borde ha tagits från början. En utredare utsågs, och det skapades en parlamentarisk referensgrupp med representation från alla partier.

Utredarens förslag blev också avsevärt bättre och angav en väg som innebar hanterbara förslag som i stort inte påverkar vanliga jägares och sportskyttars vardag eller vapenhantering.

Efter en smärre justering i Regeringskansliet når vi med den nya regeringen fram till det som varit vapenägares och också en riksdagsmajoritets önskemål, nämligen en verklig minimiimplementering av EU:s vapendirektiv. Så gör man om man sätter upp rätt målsättning från början. Det är bra att Sverige nu har en regering som möter upp mot detta krav.

Vapenfrågor

Herr talman! Denna debatt visar att det är möjligt att välja en annan inriktning än den som den tidigare regeringen valde för kontroll och åtgärder. De många tillkännagivandena under tidigare år visade att det fanns en majoritet i Sverige riksdags som ville gå en annan väg. Nu har vi fått en regeringskoalition som ser till att det verkligen genomförs.

Jag vill avsluta med att säga att vi kristdemokrater stöder den nya regeringens väg vad gäller vapenfrågor. Som jag sa i inledningen yrkar jag bifall till utskottets förslag och avslag på motionsyrkandena.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 11.)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut, vilket innebär ett avslag på alla motionsyrkanden inom området kriminalvård.

Att människan är ofullkomlig är nog inte svårt att hålla med om när vi ser oss om både i vår närhet och runt om i vår värld.

De senaste åren har våldet ökat på många olika sätt i vårt samhälle. Brottslighet har alltid förekommit, och det är en huvuduppgift för ett land att sträva efter att begränsa brottsligheten så långt det är möjligt och att skipa rättvisa. Rättspolitiken har som uppgift att sätta upp lagar och gripa och döma dem som begår brott, och sedan får den som begått ett brott sona sin gärning genom en straffpåföljd. Straffpåföljden har också syftet att ge brottsoffret upprättelse.

Vi debatterar i dag kriminalvårdsfrågor här i kammaren, och det bör ske i ljuset av att det ska finnas tillräckligt med platser för att täcka det ökade platsbehov som uppstår när rättssystemet ser till att fler brottslingar grips och döms. Platsbehovet är en konsekvens av skärpta straff och också av de utökade möjligheter och resurser som rättssystemets olika funktioner fått för att motverka våld och brottslighet i vårt samhälle.

Men tiden i kriminalvården måste också för varje individ som placeras där bli en tid då en brottslig bana kan brytas och den dömde får stöd och motivation att ändra och lämna ett brottsligt livsval.

Tiden då straffet avtjänas ska användas på ett meningsfullt sätt. Om man som intagen har alkohol- eller narkotikamissbruk måste dessa beroenden brytas genom målinriktade program. För att den intagne ska ha möjlighet att finna en ny väg i livet måste utbildning och arbetsträning erbjudas. Naturligtvis ska anstalterna hållas drogfria. Frigivningen måste förberedas i god tid. För oss kristdemokrater är också de resurser som civilsamhället kan erbjuda i form av insatser och stöd viktiga. Naturligtvis lever inte heller människan av bröd allena, så möjligheten till andlig vård och verksamhet inom anstalterna måste också finnas som ett sätt att bryta ett destruktivt livsval.

Herr talman! För att undvika återfall bör den frigivne få hjälp att skaffa bostad, arbete eller annan typ av meningsfull sysselsättning. Det är även viktigt att det sociala kontaktnätet stärks. Satsningar på Kriminalvården, inte bara för att skapa platser, måste ses som ett sätt och inriktas på att minska brottsligheten i framtiden.

Herr talman! Som talare före mig har nämnt har platsbristen inom Kriminalvården varit ett stort problem under många år. Den har sin grund i en ökad brottslighet, främst inom grova brott, men också i lagförändringar och utökade resurser för rättssystemet som gjort att fler döms och också i många fall får längre straff.

Kriminalvården har under senare år, inte minst genom budgetar som den dåvarande oppositionen lade fram och som riksdagen biföll under förra mandatperioden, fått utökade resurser för att skapa fler anstalts- och häktesplatser. Trots det är situationen ansträngd både i häkten och på anstalter. I dag finns, efter ett antal kapacitetsökande åtgärder, cirka 8 000 tillgängliga platser.

Tidigare planer visade ett behov på cirka 11 000 platser under en tioårsperiod. Som också nämndes av tidigare talare kom det i går nya planer som kräver mellan 10 och 16 nya anstalter.

Det pågår byggprojekt på ett stort antal platser runt om i landet. Förutom lokaler behövs också personal för att hantera denna kapacitetsökning.

Kriminalvården lämnade så sent som i mars i år ett äskande om tilläggsbudget, och det är glädjande att regeringen kunde möta upp detta med ett tillskott på 300 miljoner i den vårbudget som lämnades till riksdagen vid starten av denna vecka. Detta är ett behov som inte fanns i tidigare äskande från Kriminalvården för de år vi talar om just nu, och det finns i mina ögon anledning att ha en fortsatt nära dialog och analys, så att kommande behov inkluderas i de kommande budgetprocesserna, både i höst och senare, och så att Kriminalvården får de resurser som behövs för att möta de krav och behov som finns de kommande åren.

Herr talman! I dagens Sverige ger det inget ytterligare straff att göra ett rymningsförsök eller att rymma under anstaltstiden. Vi kristdemokrater har dock sedan länge ansett att rymning och försök till rymning från kriminalvårdsanstalt bör kriminaliseras. Sanktionsmöjligheterna efter rymning är i dag begränsade, och konsekvenserna för den enskilde blir därför små.

Rymningar innebär att stora resurser tas i anspråk från olika delar av det i dag hårt ansträngda rättsväsendet. Dessutom handlar det i många fall om personer som dömts till långa fängelsestraff för allvarliga brott och kan vara farliga ute i samhället.

Den som rymmer från ett fängelsestraff signalerar att han eller hon inte ställer upp på rättssamhällets grundvalar och inte tar det straff som hör till de skador och det lidande som drabbat brottsoffren. Det är ett klandervärt beteende som vi bör markera tydligt mot, precis som andra klandervärda beteenden i vårt samhälle, och det kan ske genom kriminalisering i lag.

Varje rymning från anstalt eller sluten rättspsykiatrisk vård är ett misslyckande som måste tas på största allvar. En riksdagsmajoritet har i tidigare beslut, senast under 2022, angett att rymning och försök till rymning från kriminalvårdsanstalt och avvikelse från permission ska beläggas med fängelsestraff. En utredning har startats. Jag är glad över att det i Tidöavtalet aviseras att rymning från anstalt, häkte och övriga frihetsberövande åtgärder ska kriminaliseras. Vi kristdemokrater välkomnar dessa steg och ser fram emot utredningens förslag.

I Tidöavtalet aviseras dessutom att dagens regler om villkorlig frigivning ska ses över i syfte att ersätta dem med ett nytt system som innebär att villkorlig frigivning ska kunna beviljas endast när det föreligger särskilda skäl.

Herr talman! För oss kristdemokrater handlar det också om att se andra möjligheter för att lösa den akuta situationen. För att avlasta Kriminalvårdens beläggning bör Kriminalvården också få i uppdrag att hyra platser utomlands. Även här anges i Tidöavtalet att man ska undersöka möjligheten att hyra anstaltsplatser utomlands. Det kommer att vara en metod för att skapa möjlighet att möta det ökade behovet.

Herr talman! Vi anser också att utländska medborgare som döms för brott i Sverige som regel ska avtjäna sina straff i sina hemländer. I dag är cirka 30 procent av de intagna i svenska fängelser medborgare i andra länder. Sverige bör därför prioritera att skriva avtal med andra länder som tillgodoser att dessa medborgare avtjänar sina straff i sina hemländer. Även här anger Tidöavtalet en tydlig inriktning.

Herr talman! Som dagens debatt visar finns det behov av ytterligare aktivitet vad gäller platsbristen på dagens anstalter, och det finns också ett behov av metoder och behandlingsupplägg för att bryta en destruktiv livsstil och ett drogberoende.

Som jag sa inledningsvis yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut och avslag på alla motionsyrkanden.

Herr talman! Vi kan, som tidigare talare har nämnt, nu se hur många familjer behöver kämpa för att få vardagsekonomin att gå ihop.

Regeringen har ju sett till att elstödet nyligen har betalats ut, vilket har gett ett välbehövligt ekonomiskt stöd till bland annat familjerna. Det tillfälliga tillägget till bostadsbidraget finns också kvar under första halvåret 2023. Men man kan också se att kostnaderna för alla Sveriges invånare kommer att vara fortsatt höga under 2023, och kommande vinter kommer vi nog att se höga energikostnader likt dem som många hushåll upplevt det senaste året.

Min fråga till energi- och näringsministern är därför: Vad är regeringens analys av familjernas ekonomiska situation för resten av 2023, och även den kommande vintern? Och utifrån det: Vilka åtgärder bedömer regeringen kan vara lämpliga för att ge familjerna det stöd som de behöver för att skapa en trygg och förutsägbar hemmiljö för sina barn och ungdomar? Vi vet ju att trygga familjer är en god grund för ett tryggt samhälle.

Herr talman! Jag vill börja denna debatt med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut, vilket innebär ett avslag på motionerna inom detta område.

Hur vi tar hand om dem som är äldre och dem som behöver stöd på olika sätt är för mig ett tecken på hur bra vårt samhälle är. Allt fler av våra medborgare lever längre. Man är mer aktiv efter att man lämnat arbetslivet, och den medicinska utvecklingen gör att många får ett långt, aktivt liv. Då är det viktigt att vi skapar förutsättningar för att man ska kunna känna trygghet även under den del av livet när man räknas som senior.

Att främja och föra en politik med målet att skapa ett seniorvänligt samhälle där alla kan åldras i trygghet och med värdighet är ett fokusområde för Kristdemokraterna. Som jag sa tidigare: Ett välfärdssamhälle kan i hög grad bedömas utifrån graden av respekt, tillvaratagande och omsorg om den äldre generationen.

Som senior ska man kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag. Man måste kunna känna trygghet, bibehålla sitt oberoende, bemötas med respekt och ha tillgång till god vård och omsorg. En sammanhållen politik med inriktning mot de äldre i samhället får och kan därför inte bara handla om just vård och omsorg. Det friska åldrandet, att se äldre som en resurs att ta till vara och ett väl fungerande samspel mellan olika generationer är lika viktiga beståndsdelar. Att känna välbefinnande och meningsfullhet är viktigt för alla människor.

Herr talman! I Sverige läggs stort fokus vid de fysiska behoven när man diskuterar välbefinnande. Men som det står i skriften kan människan inte leva av bröd allena. Det fysiska är självklart viktigt, men Kristdemokraterna oroas också över att de lika viktiga sociala, själsliga och andliga behoven ofta glöms bort eller negligeras.

Många äldre vittnar exempelvis om att de upplever den bistra verkligheten med påtvingad ensamhet och isolering. Detta sker inte sällan efter att ens livspartner eller vänner inte längre finns kvar, och det är inte alltid man har en familj i närheten som kan bistå vid livets olika skeden.

Kristdemokraterna har därför på olika sätt och genom olika företrädare lyft frågan om ofrivillig ensamhet här i kammaren. Därför är jag glad över att den regering som vi nu har sedan en liten tid tillbaka gör prioriteringar för de äldre i budgeten för 2023. Det finns satsningar för att bryta den ensamhet och isolering som många äldre tvingas leva i. Medel avsätts till kommuner, regioner, idrottsrörelse och civilsamhälle för att bryta den ofrivilliga ensamheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Pensioner

Det är inte alltid normalt i vårt samhälle att sträcka fram en hjälpande eller välkomnande hand. De äldres ensamhet och utsatthet kan vi bara rå på om vi aktiverar samhällets resurser men också tar till vara civilsamhället. Jag är därför stolt över att det finns med en sådan satsning från dagens regering.

Herr talman! Det är inte heller ovanligt att äldre oroar sig över ekonomin och om pengarna ska räcka till ens det nödvändigaste. Den ekonomiska tryggheten är viktig för alla men särskilt för den som kan ha svårt att påverka situationen genom eget arbete.

Kristdemokraternas politik vad gäller pensioner kan enkelt sammanfattas med att vi vill se ett system och ett upplägg som skapar förutsättningar för en bra pension för både dagens och framtidens pensionärer.

Det krävs åtgärder för att rätta till systemet när vi ser att pensionerna inte är tillräckliga. Men samtidigt är det viktigt att de förslag vi genomför har ett långsiktigt perspektiv så att inte åtgärder här och nu hotar kommande generationers rätt till att även de ska få bra pensioner, det vill säga att stabiliteten behålls i pensionssystemet och förutsägbarheten bibehålls.

Som många här har nämnt bygger pensionssystemet på en uppgörelse mellan ett antal partier på 90-talet. Detta har skapat ett upplägg och ett system som säkerställer att beslut håller över tid oavsett förändringar vad gäller makten i denna kammare. För oss kristdemokrater är det viktigt att besluten som fattas vad gäller pensioner bygger på breda överenskommelser, och därför värnar vi det pensionssystem som Sverige har. Det är ett i grunden bra system. För de partier som är satta att förvalta systemet gäller det att justera bristerna, men samtidigt ska vi akta oss för att blanda ihop statsbudgeten med pensionssystemet. Det var nämligen en av de viktiga grundreglerna när man en gång i tiden sjösatte det system vi har i dag.

Vi kristdemokrater är också beredda att diskutera hur Pensionsgruppen kan breddas med fler deltagare. Det bygger naturligtvis på att man hittar en gemensam grund och ställer upp på de förutsättningar som skapar ett långsiktigt och planerbart pensionssystem. Sveriges nuvarande och blivande pensionärer förtjänar ett hållbart system, och det kommer vi kristdemokrater att fortsätta att verka för.

Herr talman! Vi kan också läsa om hur skrupelfria brottslingar med lömska metoder lurar av människor deras besparingar. Här behöver samhället verka alltmer kraftfullt för att de äldre ska känna sig trygga. De ska inte utsättas för brott.

Herr talman! En av de stora orsakerna till oro i dagens Sverige, också för pensionärerna, är boendekostnaderna, och det gäller inte minst de skenande energipriser som vi har sett sedan en tid tillbaka och som troligtvis kommer att gälla även för en kommande period.

I skenet av detta är jag glad över att många av Sveriges pensionärer likt övriga invånare i Sverige får en ökad ekonomisk trygghet när elstödet börjar betalas ut nu på måndag den 20 februari. Detta är ytterligare en åtgärd från dagens regering för att skapa ekonomiska förutsättningar för de äldre i vårt land att möta dagens och framtidens utmaningar.

Herr talman! Våra äldre är värda ett samhälle som ger både ekonomisk trygghet, ett skydd mot brottslighet och ett stöd till insatser för att bryta ensamheten. Kristdemokraterna är redo att fortsätta arbeta för att nå dessa mål.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Pensioner

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar så mycket för svaren, ledamoten, även om jag inte riktigt får det att gå ihop. Man tycker att ett förslag från förra året som lades fram rent budgetmässigt och helt vid sidan av Pensionsgruppen är bra, och i nästa andetag säger man att vi ska värna Pensionsgruppen och dess samarbete. Jag tycker inte att det är två linjer som möts.

Jag tycker likt mitt parti att vi ska jobba vidare i Pensionsgruppen. Förändringar måste ha en långsiktighet. Det ska inte avgöras kvällen innan man ska ha en statsministeromröstning hur pensionerna ska se ut för våra äldre. Vi behöver ha en långsiktighet där både de som är pensionärer i dag och de som blir det om några år vet vad som gäller.

Därför behöver vi värna Pensionsgruppen. Enligt min syn behöver vi också bredda den. Vi kanske måste diskutera hur reglerna exakt ska se ut, men för långsiktighetens skull måste besluten fattas i samklang med Pensionsgruppens arbete.

Herr talman! Tack, ledamoten, för inlägget - även om man kanske ska vara ärlig och säga att en del av de skattesänkningar som har skett för pensionärerna har skett under alliansregeringarna, bland annat 2006-2014. Och det var faktiskt i budgeten 2019 som den här kammaren beslutade emot den dåvarande regeringens vilja, vilket gav en sänkning av pensionen.

Ledamoten Bäckelin talar också om att värna Pensionsgruppen och systemet med den. Vi kan bara konstatera att Socialdemokraterna tillsammans med Vänsterpartiet under förra året genomförde ett förslag gällande garantitillägget helt vid sidan av Pensionsgruppen. Trots att flera partier ville diskutera genomförandet i gruppen valde man en modell där man gjorde denna förändring genom budget, helt vid sidan av Pensionsgruppen.

Tycker ledamoten Bäckelin att det var ett bra tillvägagångssätt att besluta här i kammaren utan diskussion i Pensionsgruppen? Skapar inte det en situation där detta vilar mer på regeringens vilja och budget än på långsiktiga diskussioner?

Min kollega från Sverigedemokraterna var inne på en annan fråga. För mig är det ganska självklart att Pensionsgruppens syfte och mål ska fortsätta gälla. Nu när vi har en ändrad parlamentarisk situation anser i alla fall vi kristdemokrater att de som ställer upp på de kriterier vi kommit överens om också bör ingå i gruppen. Men ska jag tolka ledamoten Bäckelins svar till tidigare talare här som att Socialdemokraterna vill ha gruppen precis som den är i dag, med samma regler och utan att bredda den?

Fru talman! Tack så mycket, Kalle Olsson! Jag tror att Kalle Olsson ska gå hem och titta sig i spegeln. Ansvaret för att vi får de elpriser vi har i Sverige vilar på det parti och den konstellation som har haft makten under åtta år. Man borde kanske ta till sig lite av den saken innan man raljerar över det vi säger här.

Det är de facto så, Kalle Olsson, att vad jag vet har de som bor i område 1 och 2 inte betalat de flaskhalsavgifter som det handlar om att betala tillbaka. Det här är retroaktivt.

Den minister vi har, Kalle Olsson, har sagt att vi inte lämnar någon i sticket. Vi kommer att se till att även pensionärer och andra kan betala räkningarna framöver. Det borde den socialdemokratiska regeringen ha tänkt på. Men nu tittar vi framåt. Nu går vi vidare.

Vi ser till att pensionärerna både får en god pension och kan betala räkningen oavsett om det gäller elräkningen eller dieselavgiften när de ska tanka bilen. Vi kommer att jobba och ta hand om det.

Fru talman! Jag tackar Kalle Olsson för frågan.

Jag tror att vi ska vidga frågan, precis som Kalle Olsson säger. Jag ville beröra att pengar inte är allt utan att det är väldigt viktigt att prata om att vi behöver ge de äldre värdighet och skapa möjlighet att bryta ensamheten och skapa trygghet. Men om vi nu ska prata om elräkningarna, som i viss mån hör hemma på ett annat område men naturligtvis har en indirekt verkan, är det naturligtvis så att vi behöver se till att det finns en pension som gör att människor kan betala räkningen oavsett om det gäller mat, hyra eller el. I vissa fall gäller det även drivmedel, för det är ju också så att många äldre som är aktiva behöver transportera sig eller bli körda av sina släktingar.

Vad gäller elstödet är det de facto så att det förslag som nu har presenterats baseras på det uppdrag som den tidigare regeringen gav. Det handlade om att se hur man kunde föra tillbaka de flaskhalsavgifter som har tagits ut av dem som bor i område 3 och 4. Det är ju så det är. Som jag sa tidigare har vi samtidigt en situation där vi inte kan ha det som enligt norsk modell, där vi spär på inflationen.

Samtidigt kan vi konstatera att situationen vi har med höga elpriser har grund i att vi inte har tillräckligt mycket el. Jag tycker att man kan titta lite in mot sig själv, Kalle Olsson.

Om vi inte hade stängt kärnkraftverk så hade vi haft betydligt mer el, och då hade vi också haft ett annat uppdrag. Nu handlar det om att se till att elräkningen kan betalas. Regeringen har presenterat en modell, och vi kommer att se till att genomföra den.