Ingemar Kihlström

Fru talman! Jag vill börja denna debatt med att yrka bifall till regeringens förslag till budget för utgiftsområdet Ekonomisk trygghet vid ålderdom.

Kristdemokraternas politik på det här området kan enkelt sammanfat-tas med att vi vill se en bra pension för både dagens och framtidens pensionärer. Det krävs åtgärder för att rätta till det när vi ser att pensionerna för vissa inte är tillräckliga. Samtidigt är det dock viktigt att de förslag som genomförs också har ett långsiktigt perspektiv, så att inte åtgärder här och nu hotar kommande generationers rätt att också få bra pensioner, det vill säga att pensionssystemets stabilitet och förutsägbarhet bibehålls.

Kristdemokraterna värnar därför det pensionssystem som Sverige har. Det är i grunden ett bra system. För de partier som är satta att förvalta detta pensionssystem gäller det att justera bristerna så att de kan avföras men samtidigt akta sig för att blanda ihop statsbudgeten med pensionssystemet. När man en gång på 90-talet sjösatte systemet var detta en av de viktiga grundreglerna för att det skulle hålla över tid.

Fru talman! Att bygga ett seniorvänligt samhälle där alla kan åldras i trygghet och med värdighet är ett angeläget mål för många och även för oss kristdemokrater. Ett välfärdssamhälle kan i hög grad bedömas utifrån kriterier som graden av respekt för, tillvaratagande av och omsorg om den äldre generationen.

Som senior ska man kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag. Man ska kunna känna trygghet, bibehålla sitt oberoende, bemötas med respekt och ha tillgång till god vård och omsorg. En sammanhållen politik med inriktning mot de äldre i samhället får och kan därför inte bara handla om vård och omsorg. Det friska åldrandet, att se äldre som en resurs att ta till vara och att ha ett väl fungerande samspel mellan generationerna är lika viktiga beståndsdelar.

Att känna välbefinnande och meningsfullhet är viktigt för alla människor. I Sverige läggs stort fokus vid de fysiska behoven när man diskuterar välbefinnande. Det fysiska är självklart viktigt, men Kristdemokraterna oroas över att de lika viktiga sociala, själsliga och andliga behoven alltför ofta glöms bort eller negligeras. Många äldre vittnar exempelvis om att de upplever en bister verklighet i form av påtvingad ensamhet och isolering. Detta sker inte sällan efter att livspartner eller vänner inte längre finns kvar. Det är inte alltid man har en familj i närheten som kan bistå i livets olika skeden.

Kristdemokraterna har därför under de senaste åren på olika sätt och genom olika företrädare lyft frågan om ofrivillig ensamhet. Den budget regeringen nu har lagt fram har en väldigt stark fördel: Den visar att pengar inte är allt genom att det finns med en satsning på att bryta äldres ensamhet. Det handlar om att hitta vägar för att bryta den ensamhet och isolering som många äldre tvingas leva i.

Fru talman! Vi har alla ett ansvar att forma ett samhälle där äldre ska känna trygghet, gemenskap, mänsklig värme och värdighet. I Sverige har det tyvärr länge varit tyst kring den problematiken. Den tystnaden kan bero på många olika saker, till exempel att det finns en uppfattning att det alltid är någon annan som ska lösa problem. Men vi har alla ett eget ansvar att försöka bryta någon människas ensamhet, oavsett om man är ung eller gammal.

Vi har ett samhälle där det ofta inte känns normalt att sträcka fram en hjälpande eller välkomnande hand, men de äldres ensamhet och utsatthet kan vi bara rå på om vi alla aktiverar oss - och om vi använder civilsamhället som en resurs. Jag är därför stolt över att det finns en sådan satsning i den budget som läggs fram. Det är en gemenskapssatsning om 300 miljoner kronor för att bryta ofrivillig ensamhet. Det här är insatser som visar på regeringens ambition att möta problemen med äldres ensamhet i Sverige.

Fru talman! Det är inte heller ovanligt att äldre oroar sig över ekonomin och om pengarna kommer att räcka ens till det nödvändigaste. Den ekonomiska tryggheten är viktig för alla men kanske särskilt för den som kan ha svårt att påverka situationen genom eget arbete.

Kristdemokraterna är som jag sa med i Pensionsgruppen, en blocköverskridande arbetsgrupp som består av företrädare för de partier som inledningsvis ställde sig bakom den överenskommelse som gällde pensionerna. Sverige har i dag ett pensionssystem som är långsiktigt hållbart, och det vill vi kristdemokrater fortsätta värna. Men vi ser också att det är dags att diskutera om inte fler partier ska vara med. Det kräver naturligtvis att man ställer upp på den bas som gäller, det vill säga att beslut fattas med ett långsiktigt perspektiv och att det sker så att vi säkerställer både det korta och det långa perspektivet.

Fru talman! Vi kan också läsa om hur skrupelfria brottslingar genom olika lömska metoder lurar av äldre människor deras besparingar, som i många fall har arbetats ihop under ett långt arbetsliv och utgör en viktig grund för att klara vardagsekonomin. Detta avskyvärda tillvägagångssätt kan inte nog fördömas, och det är viktigt att vårt samhälle än mer tydligt markerar mot denna typ av brottslighet.

Sveriges äldre är särskilt utsatta för bedrägerier. Ofta handlar det om faktura, telefon- eller kortbedrägerier. Situationen är allvarlig, och många äldre drabbas mycket hårt. Det är inte ovanligt att de efteråt känner oro i det egna hemmet, inför att gå ut eller av en sådan enkel sak som att telefonen ringer. Andra skäms över att de har blivit lurade. Vi måste som samhälle satsa mer på polisen och skärpa straffen för brott som riktar sig mot äldre. Vi behöver skaffa djupare kunskap kring äldres utsatthet för brott och genom informationsinsatser stärka äldres beredskap. Så minskar vi risken för äldre att drabbas av brott.

Äldre som drabbas behöver också få hjälp och stöd när de drabbats av brott. Det krävs åtgärder för att öka tryggheten. Det behövs också ett värderingsskifte till förmån för de goda värderingar som en gång byggde landet starkt. Alla ska kunna känna sig trygga. Friheten får inte begränsas av rädslan för brott, och äldre människor ska bemötas med både värdighet och respekt.

Fru talman! Som har nämnts pekar Tidöavtalet ut en riktning för denna mandatperiod vad gäller pensionärers och även andras hushållsekonomi. Det handlar bland annat om sänkt skatt på arbetsinkomster och pensionsinkomster, och det ska tas fram förslag på hur pensionärernas ekonomi kan stärkas och valfriheten värnas.

Fru talman! Kristdemokraterna ger som sagt stöd till den budget för 2023 som är framförhandlad mellan de fyra partierna. Våra äldre är värda ett samhälle som ger såväl ekonomisk trygghet och ett skydd mot brottslighet som stöd till insatser för att bryta ensamheten. Våra partier är redo att fortsätta utveckla detta viktiga arbete.

Jag vill också passa på att önska en god jul och ett gott nytt år till talman, tjänstemän och kansli, liksom till de tappra tittare som sitter framför datorn och tittar på debatten - och naturligtvis till mina utskottskollegor. Vi får nu alla fira jul, och jag ser fram emot bra diskussioner och ett fruktbart samarbete även efter det.

Fru talman! Jag tackar Kalle Olsson för inlägget men kanske inte för frånvaron av svar på de frågor jag ställde angående hur man ser på Pensionsgruppens fortsatta arbete, vilka som ska delta och hur man ska vara.

Det är faktiskt så, Kalle Olsson, att det finns fler partier som kämpar för de äldre. Det var faktiskt vår budget som tog bort skillnaden i beskattning mellan lönebidrag och så. Det kan vi titta på.

Vi kan också blicka framåt. Vad behöver vi göra?

Jag kommer tillbaka till garantitillägget, som man kan säga hanterades vid sidan om Pensionsgruppen. Tycker Kalle Olsson att det var ett bra sätt? Jag delar den uppfattning som Kalle Olsson har att man ska ha Pensionsgruppen för att ha långsiktighet. Vi ska inte ha det så att det vilar på budgetbeslut, vilket det gjorde på det här sättet. Och det garantitillägg som togs fram gjorde inte att pensionssystemet blev enklare.

Vi var på ett pensionsforum för inte så länge sedan. Där sa de främsta experterna i Sverige att vi har ett system som ger bra pension för väldigt många - jag delar åsikten att vi behöver se till att fler får till det - men samtidigt är väldigt komplicerat. Det är väldigt svårt även för dem som är de yttersta experterna, för det har varit lite lappa och laga.

Det här kan vi nog vara lite ansvariga för båda två, så jag säger inte att inte vi också varit med i det. Men jag vidhåller att vi behöver ha långsiktighet. Där är Pensionsgruppen - som jag bedömer behöver breddas så att vi får ett brett underlag för dem som ställer upp på de kriterier som gäller - det viktiga.

Jag upprepar min fråga. Hur ser Socialdemokraterna på fortsättningen för Pensionsgruppen, och vad tycker man om hanteringen av det garantitillägg som senare till och med sågades av Pensionsmyndigheten för att man i viss grad tog bort respektavståndet? Var det en bra hantering under förra året?

Fru talman! Jag tackar Kalle Olsson för ett inspirerat och engagerat tal.

Jag är ny i socialförsäkringsutskottet, så jag har inte alla svar på frågorna. Men jag kan konstatera att Kalle Olsson inledde med att säga att det finns mycket kvar att göra. Då reflekterar jag över att ni har varit åtta år vid makten, och ändå har ni liksom inte tagit tag i frågan.

Kalle Olsson talar om att Pensionsgruppen är viktig. Jag tolkar budskapet från Kalle Olsson som att Socialdemokraterna är villiga att gå in fullt ut i Pensionsgruppens arbete. Men finns det några förbehåll? Det finns en uppfattning att de som vill gå in i Pensionsgruppen, som ställer upp på kraven, också kan vara med framöver. Vi vet att det nu finns partier som inte fanns i riksdagen när Pensionsgruppen bildades. Det råder en helt annan parlamentarisk situation nu. Jag har förstått att tidigare signaler från Socialdemokraterna inte har varit solklara. Är man villig att gå in med full kraft i Pensionsgruppen även om det kan vara gångbart att bredda den?

Om man nu tycker att Pensionsgruppen är så utmärkt kan man titta på det garantitillägg som vi diskuterar och som också lyftes fram. Det diskuterades faktiskt inte på något sätt i Pensionsgruppen innan det genomfördes. Tycker Kalle Olsson att det var en bra hantering av det garantitillägg som blev resultatet för att Magdalena Andersson skulle kunna tillträda som statsminister?

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag att godkänna regeringens förslag till budget för utgiftsområde 10 om ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning.

Alla ska leva med tryggheten att det gemensamma bär och ger stöd när man av olika anledningar inte förmår göra det själv. Kristdemokraternas utgångspunkt är att socialförsäkringarna ska bidra till en ekonomisk trygghet oavsett när och var i livet man befinner sig. Samtidigt tror vi att det finns väldigt mycket mer att göra för att fler inte ska behöva bli sjuka.

Socialförsäkringarna har stor betydelse för såväl människors trygghet som människors beteende och drivkrafter för att arbeta. Kristdemokraterna förespråkar ett trygghetssystem som ger ekonomisk trygghet genom livets olika skeden.

Samhällets skydd ska utformas så att den enskilde stimuleras till att delta i åtgärder som leder till en så god hälsa som möjligt och till en snabb återgång till arbetslivet efter eventuell sjukdom eller skada. För det senare behöver den som har eller kan återfå en arbetsförmåga få god tillgång till rehabilitering och annat nödvändigt stöd.

För att minska sjukskrivningstalen reellt och långsiktigt är också det förebyggande arbetet centralt. Kristdemokraterna vill betona att detta förebyggande arbete måste ses i ett brett perspektiv. Det räcker inte med att bara fokusera på arbetsplatser och de problem som uppstår där. Det fundamentala behovet är en politik som brett bidrar till att minska stress och till att skapa goda förutsättningar för en förbättrad folkhälsa.

Möjligheterna för var och en att få ihop sitt livspussel påverkas av den förda politiken inom flera olika områden. Vi kristdemokrater anser att politiken i största möjliga mån ska undvika att styra och ställa över människors liv. I stället bör den vara inriktad på att kontinuerligt skapa bättre förutsättningar för enskilda och familjer att få ihop vardagen.

Kristdemokraterna ser det därför som viktigt att öka människors vardagsmakt och valfrihet. En stor andel av befolkningen är stressad över det egna hushållets privatekonomi. Som ett svar på det kan politiken öka vanligt folks ekonomiska handlingsutrymme.

Tyvärr har vi sett hur förslag från tidigare regeringar gått i motsatt riktning. Man har velat styra mer i enskildas och barnfamiljers vardag.

Kristdemokraterna vill genomföra ett tydligt skifte inom familjepolitiken, där makt och inflytande över den egna vardagen flyttas från politiken till de enskilda familjerna. På så sätt kan dagens stressade föräldrar och barn få mer tid med varandra samtidigt som det går att kombinera med föräldraskap och arbetsliv.

Fru talman! Det finns ytterligare pusselbitar för att motverka sjukdom. Som sagts tidigare är det en självklarhet att all sjukdom inte går att undvika genom ett starkt förebyggande arbete. Då måste hälso- och sjukvården finnas där och erbjuda god tillgänglig vård inom rimlig tid.

Hälso- och sjukvården ska hjälpa oss alla att må bra och ge vård när vi blivit sjuka. Det innebär att hälso- och sjukvården har både ett hälsofrämjande och ett vårdande uppdrag. De hälsofrämjande insatserna måste utvecklas ytterligare. Varje person har naturligtvis ett eget ansvar, men flera av våra samhällssektorer måste bidra för att alla människor ska ha en god både fysisk och psykisk hälsa och att preventiva insatser fungerar.

Kristdemokraternas utgångspunkt är att sjukförsäkringen ska vara trygg för den som har en nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom. Den som kan återfå arbetsförmågan helt eller delvis ska samtidigt få hjälp och gott stöd för att komma åter i arbete. Allt annat utgör ett stort slöseri med både mänskliga och samhälleliga resurser.

Fru talman! Man kan konstatera att vårdköerna fortfarande är oacceptabelt långa. Det beror inte bara på den pandemi som vi haft och som fortfarande är högst aktuell i vårt samhälle. Under den förra borgerliga mandatperioden gjordes åtgärder som medförde att köerna kortades. Det är möjligt att göra igen, och nu har den nya regeringen startat arbetet för att göra det.

Vi kristdemokrater har länge argumenterat för åtgärder som ska komma till rätta med de långa vårdköerna. För oss framstår det som att det krävs en ökad statlig styrning, vilket också är ett av de många förändringsförslag som finns i Tidöavtalet.

Ett första steg tas med en nationell vårdförmedling för att se till att de platser som finns för vård kommer invånare till del oavsett var de bor. I det längre perspektivet görs en utredning med inriktning att ta ett större statligt ansvar.

Att korta vårdköerna ger möjlighet till snabbare tillfrisknande och ger en möjlighet att komma tillbaka fullt ut efter sin förmåga till arbete. Det är mycket positivt för varje människa men också positivt för vårt samhälle.

Fru talman! Den nya regeringen avser att sätta fokus på rehabilitering och att utformningen ska motverka onödigt många sjukskrivningar. Det ska bland annat ske genom tydligt definierade avstämningstillfällen. Åtgärder kommer att sättas in för att motverka ohälsa, och ett reformarbete ska inledas för att öka arbetsutbudet.

Då vi kan se en positiv trend med ökad livslängd för våra medborgare krävs också att fler arbetar och skapar en grund så att samhället klarar av att möta de behov som finns i omvårdnad men också ekonomiskt.

En förbättrad rehabilitering och arbete utifrån den förmåga man har ger förutsättningarna för att möta detta samhällsuppdrag.

Kristdemokraterna noterar att Sveriges Kommuner och Regioners nationella väntetidsdatabas visar att det fortfarande finns kraftigt ökande vårdköer och att de har kommit under pandemin då hälso- och sjukvården har tvingats ställa in stora delar av vården till förmån för behandling och fokus på dem som drabbats av covid-19, och vårdköerna fortsätter att vara långa i hela landet.

Mot den bakgrunden anser vi liksom regeringen att det är angeläget att den tillfälliga lagstiftningen om undantag från vissa bedömningar inom sjukpenningen vid uppskjuten vård eller rehabilitering får fortsatt giltighet. Vi delar bedömningen att bestämmelserna i socialförsäkringsbalken bör förlängas till och med december 2023.

Fru talman! Att hålla nere och helst knäcka inflationen är skälet till den återhållsamma budget som vi ser från regeringen. Det är viktigt för både den som har ett jobb och den som är arbetssökande. Det är viktigt för den som är frisk eller den som har nedsatt arbetsförmåga. Vi kan konstatera att inflationen slår hårdast mot de allra mest utsatta.

Utifrån mitt resonemang vill jag ge stöd till den budget för 2023 som är framförhandlad mellan de fyra partierna Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna. Dessa partier har gemensamt enats om handlingsprogram inom många områden. Det ger på många områden en ny inriktning för Sverige.

Även inom detta område, ekonomisk trygghet vid sjukdom, finns det saker som går att göra annorlunda och bättre och som behöver förändras.

Fru talman! Jag vill också rikta min fråga till migrationsminister Maria Malmer Stenergard.

Precis som tidigare talare sa finns det många människor som lever i Sverige illegalt. Varje år går, som nämndes, tusentals personer under jorden, ofta i samband med ansökan om asyl. Kristdemokraterna har länge förespråkat ett system med asylansökningsområden, eller som det nu kallas, transitcenter, för att säkerställa en rättssäker och snabb hantering. Alla som söker asyl skulle enligt denna modell hänvisas till dessa områden, och som det står i Tidöavtalet finns inriktningen att den ska införas. Direktiv ska tas fram för att analysera hur modellen kan införas i enlighet med det asylprocedurdirektiv som finns. Utgångspunkten i Tidöavtalet är att hela asylprocessen ska ske i transitcenter.

Fru talman! Min fråga till migrationsministern är därför: När bedömer ministern att det skulle kunna vara möjligt med en förändring som innebär att asyl söks i asylansökningsområden?

Herr talman! Jag tackar Ola Möller för den enorma tilltron till den makt och kunskap som jag besitter - högre än den ministers som är tillsatt att vara här.

Man kan konstatera att ordet vandel inte är ett nytt ord. Det är Ola Möller säkert medveten om. Det finns som rättsprincip redan i dag även om det inte används. Att det finns med tycker jag är vettigt att utreda.

Ola Möller efterfrågar exempel. Där får jag nog göra Ola Möller lika besviken som jag blev över uteblivna svar i mitt replikskifte med honom. Jag tycker att det är att föregå en utredning.

Vi har satt ned foten på ett antal områden. Vi har också konstaterat att den regering som i åtta år haft ansvaret för migrationspolitiken inte har satt ned foten för att göra förändringar som gör att vi skapar en integration som fungerar i Sverige.

Vi kommer i Tidöavtalets anda att utreda och komma tillbaka så snart vi kan, men det ska naturligtvis ske utifrån ett rättssäkert perspektiv där vi inte godtyckligt fattar beslut. Jag har full tilltro till Regeringskansliet, där vi sitter.

Jag kanske också ska upplysa Ola Möller om att det är tre partier som utgör regeringen. Även om Sverigedemokraterna har en klar linje är det faktiskt så att det finns en minister och att en utredning ska göras, naturligtvis i nära samarbete med Sverigedemokraterna. Vi kommer att genomföra den politik vi har slagit fast, men vi kommer att göra det på ett rättssäkert och väl utrett sätt. Jag kommer tillbaka till Ola Möller med exempel när sådana finns på bordet.

(Applåder)

Herr talman! Jag kan konstatera att i Tidöavtalet finns det ett antal förslagspunkter. Det talas om en stram migrationspolitik. Vi behöver förändra den. Vi ska ha en inspektion för migrationsfrågor. Vi föreslår asylansökningsområden, inre utlänningskontroll, elektronisk övervakning och sådant.

När det gäller permanenta uppehållstillstånd vill jag läsa upp hur det uttrycks i avtalet. Det står så här: "En utredning ska se över under vilka förutsättningar befintliga permanenta uppehållstillstånd ska kunna omvandlas, till exempel genom att med en tidsfrist ge berörda uppehållstillståndsinnehavare realistiska möjligheter att erhålla medborgarskap. Sådana förändringar ska ske inom ramen för grundläggande juridiska rättssäkerhetsprinciper."

Jag har full respekt för min kollega Asplings juridiska kunskaper, men jag vilar i det som står i Tidöavtalet - att en utredning ska se över under vilka förutsättningar befintliga permanenta uppehållstillstånd ska kunna omvandlas.

Att stå här och definiera detta till punkt och pricka är som jag ser det att gå före denna utredning. Och precis som jag sa tidigare handlar det inte ett ögonblick om att mönstra ut permanenta uppehållstillstånd för dem som har skyddsskäl. En person som har skyddsskäl får stanna även om det tidsbegränsade uppehållstillståndet inte kan omvandlas till ett permanent. Det handlar alltså om en utredning för att se under vilka förutsättningar det kan ske om det kan ske.

Herr talman! Jag tackar Jonny Cato för engagemanget.

Jag tror att om jag skulle stå här och ge alla svar på alla frågor som Jonny Cato har behövs det inte utredningar, och det är väldigt viktigt att man utreder.

Precis som jag sa i det tidigare replikskiftet gällande upphävande av permanenta uppehållstillstånd handlar det om att utreda rättsprinciperna. Tidöavtalet tar en historisk utgångspunkt i att göra ett antal förändringar av migrationspolitik som inte är fullt i funktion just nu.

Vi kan konstatera att det är många partier som har lett fram till den situation som är just nu. Vi behöver göra förändringar, och det är viktigt att rättssäkerheten kommer.

Det är nämligen så att vad gäller permanenta uppehållstillstånd finns det i alla fall från vårt parti inte ett ögonblick en tanke att det är de som har skyddsskäl, de som har flytt från våld och förtryck och som hotas till livet, vars uppehållstillstånd ska omvandlas. Det handlar om att ge skydd för personer. Men vi kan samtidigt konstatera att vi har ett skuggsamhälle i vårt land. Vi har också personer som det är viktigt att utreda.

Är det rättssäkert att kunna pröva permanenta uppehållstillstånd? Utredningen kommer att visa det. På samma sätt behöver andra frågor som ligger här utredas. Vi kommer att sätta till alla krafter vi kan för att komma tillbaka med exakta svar på de frågor som Jonny Cato har, för vi kan konstatera att den migrationspolitik som rått den senaste tiden inte har lett till en lyckad integration. Vi behöver vända skeppet, och det lovar vi att göra.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar Jonny Cato. Det är trevligt att ses igen. Vi har ju setts i utskottet, och nu får vi samarbeta här.

Jonny Cato har lång erfarenhet på området, och jag vet inte riktigt vad Hans har sagt i alla ärenden. Dock kan jag konstatera att vi stärker rättssäkerheten på migrationsområdet.

Jag vill särskilt lyfta fram att det står i Tidöavtalet att rättssäkerheten ska öka, bland annat vad gäller ett ärende som jag vet att Hans har engagerat sig väldigt mycket i, nämligen konvertitfrågan. Vi har sett en brist på både kunskap och engagemang som upplevts hos en del av de tjänstemän som har hanterat den. Det är bra att genomlysa frågan så att det blir rätt. Den inkluderar naturligtvis också hbtq-personer.

Jag kan referera till det migrationsministern svarade på den frågan i en artikel i går i Dagens Nyheter: Ibland finns behov av att göra en snabb förändring av säkra länder-listan.

Utan att ha varit delaktig i alla diskussioner in i Tidöavtalet kan jag personligen se att i det som lyftes fram av bland andra Tony Haddou görs det bedömningar som kan skilja från en dag till en annan. Jag tror att det är viktigt för rättssäkerheten att man kan göra de bedömningarna.

Det är nu regeringen som gör bedömningen, och jag ska upplysa Jonny Cato om att i regeringen sitter Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna - med ett nära samarbete med Sverigedemokraterna. Det är alltså inte riktigt korrekt att säga att det är Sverigedemokraternas bedömning som kommer att gälla. Det kommer att vara regeringen som gör bedömningen, och det är en fråga som vi kommer att jobba med i fortsättningen i Tidöavtalets anda.

Herr talman! Jag vill börja denna debatt med att yrka bifall till regeringens förslag till budget för utgiftsområdet migration.

För oss kristdemokrater är det centralt att migrationspolitiken är långsiktigt ansvarsfull, rättssäker, human och överblickbar. De senaste åren har dock visat på motsatsen. Sverige har tagit emot fler asylsökande än man klarat av att integrera. Sverige har inte heller tagit krafttag mot utnyttjandet av asylsystemet och framväxten av parallellsamhällen.

Kristdemokraterna ser därför behovet av att ha en stram migrationspolitik för att kunna hantera den brist på integration och andra problem som vi på många sätt och platser ser i vårt land. Kristdemokraterna ser ett behov av att minska den totala migrationen till Sverige med ett mål om att den ska vara på de nivåer som gäller för våra nordiska grannländer. Inom dessa nivåer är det rimligt att prioritera de mest utsatta flyktingarna.

Säkra och lagliga vägar, såsom kvotflyktingsystemet, bör därför vara den huvudsakliga metoden för människor som söker asyl i Sverige.

Herr talman! Det senaste året har i stor utsträckning präglats av Rysslands invasion av Ukraina. Kriget har drivit miljontals på flykt och föranlett den största flyktingkrisen i Europa sedan andra världskriget. Europeiska rådet beslutade att aktivera det så kallade massflyktsdirektivet, som innebär att personer på flykt från Ukraina ges tillfälligt skydd. Enligt statistik från Migrationsverket har myndigheten till och med november 2022 tagit emot 49 000 ansökningar från skyddssökande från Ukraina. Under samma period har Migrationsverket fått in cirka 15 400 asylansökningar som inte rör massflyktsdirektivet.

Det är svårt att bedöma hur kriget kommer att utvecklas. Det kommer att vara avgörande för hur flyktingsituationen i Europa och Sverige påverkas och för hur länge massflyktsdirektivet kommer att vara aktiverat. Det i sin tur kommer att ha betydelse för omfattningen av Migrationsverkets prövnings- och mottagningsverksamhet.

Vi kristdemokrater delar därför bedömningen att medel måste tillföras för att hantera en hög belastning inom verksamheterna för prövning och mottagande med anledning av ett kraftigt ökat antal skyddssökande till följd av kriget i Ukraina. Tillskottet till budgeten bidrar också till att korta handläggningstiderna, att äldre ärenden kan betas av och att författningsstyrda handläggningstider uppnås under prognostiden.

Herr talman! Vidare anser Kristdemokraterna att en viktig del i en långsiktigt hållbar migrationspolitik är att de som fått avslag på sin asylansökan lämnar Sverige. Ett nej är ett nej, och det är viktigt att upprätthålla denna linje. För att möjliggöra att personer återvänder och återvandrar till sina hemländer tillförs därför extra medel i den budget som nu ligger på riksdagens bord.

Man kan undra var S står i den frågan. Ola Möller tillstyrker att man ska återvandra, men trots det drar S bort det anslaget i sitt budgetförslag. Man kan undra vad gällande politik är.

Mot bakgrund av en omfattande invandring till Sverige under en längre tid behöver förtroendet för den reglerade invandringen återupprättas. Det krävs en ansvarsfull, stram och långsiktigt hållbar migrationspolitik.

Asylrätten ska upprätthållas, men utgångspunkten ska vara att den som flyr en konflikt eller kris ska erbjudas tillfälligt skydd, liksom den som flyr från Sveriges närområde. Kristdemokraterna ger sitt stöd till att budgetpropositionen aviserar att komma tillbaka med förslag till reviderade mål och delmål inom utgiftsområdet migration.

Herr talman! Som många talare redan sagt behöver Sverige få en ny inriktning för migrationspolitiken. I Tidöavtalet har regeringspartierna tillsammans med SD gett migrationspolitiken en ny inriktning, och det gäller som vi tidigare talat om ett antal förslag för att förändra den i Sverige.

Det handlar om att ändra synen på asylmottagande. Det ska naturligtvis ske enligt EU-rätt och andra juridiskt bindande internationella traktat, men ansvarsfullt och med kravbaserad integrationspolitik. Det handlar om att komma till rätta med skuggsamhället.

Herr talman! Förändringarna som redogjorts för handlar om ett antal förslag, och jag kan konstatera att de förslag som nämnts här och som nämns i Tidöavtalet inte har vållat några stora problem för tidigare statsminister Magdalena Andersson, medan Ola Möller i denna debatt tidigare sa att han inte ser något stort behov av de förändringar som görs. Frågan är vad Socialdemokraternas linje är.

Herr talman! För några veckor sedan debatterade vi och beslutade om ett första steg i en förändring av arbetskraftsinvandringen. Det svenska regelverket har pekats ut som unikt. Till skillnad från i princip alla andra länder i Europa, som specifikt riktar sig till högutbildade, accepterar Sverige alla oavsett utbildning och yrke.

Det beslut som nu togs för att förändra det nuvarande systemet är ett första steg, men det behöver följas upp av ytterligare definitioner och regler, vilket regeringen aviserat kommer att komma.

Sverige har historiskt skilt ut sig i västvärlden genom att erbjuda stora möjligheter för personer att arbetskraftsinvandra också för att utföra relativt okvalificerade arbetsuppgifter. Men det handlar om att även ha möjlighet att säkerställa kompetens för de företag som behövs för Sveriges vidare utveckling.

Herr talman! När man analyserar de förslag som oppositionspartierna lägger inom detta budgetområde kan man konstatera att prioriteringarna och resursfördelningen skiljer sig åt. Man kan fråga sig vilken samsyn som hade funnits i en alternativ regering.

De partier som sitter i regeringen nu gjorde även i opposition sin hemläxa och förhandlade fram giltiga budgetförslag, som debatten också visat gick igenom i kammaren. Så är inte fallet med dagens opposition.

Miljöpartiet och Vänstern satsar som vanligt frikostigt medan Centern och Socialdemokraterna faktiskt satsar mindre än regeringen på detta område. Det finns alltså ingen helhetssyn, utan en brokig oppositionsskara.

Inte heller inom de politiska ställningstagandena har man samsyn. S säger sig vara de som genomförde paradigmskiftet medan Centern, Miljöpartiet och Vänstern fortsätter att förespråka en linje som ger en fortsatt större möjlighet till migration in i vårt land. Man kan undra vad en sådan regering hade beslutat om.

Sveriges medborgare har i det senaste valet visat vilken väg som vårt land ska välja. Det är också det som den nya regeringen nu inleder arbetet med att genomföra.

Herr talman! Kristdemokraterna ger sitt stöd till den budget för 2023 som är framförhandlad mellan fyra partier. Dessa partier har tillsammans enats om ett politiskt handlingsprogram inom många områden och en ny inriktning för Sverige även vad gäller migration, och jag yrkar därför bifall till utskottets förslag till budget.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar Ola Möller, som låter diskussionen flöda utanför migrationens område.

Jag kan passa på att upplysa Ola Möller om att trots att våra partier inte har samma mål för biståndet har Sverige fortfarande det näst frikostigaste biståndet i Europa. Det är bara Luxemburg som ger mer. Vi vill även fokusera biståndet så att det verkligen gör nytta, något som den tidigare regeringen var ganska kallsinnig till att utvärdera.

Vad gäller kvotflyktingar ska kvotflyktingsystemet vara det huvudsakliga. Vi kan väl vara ärliga: Är det verkligen de migranter som Ola Möller lyfter fram, som är behjärtansvärda och som ska ha en fristad, som har fått en fristad i Sverige?

Migrationsverkets chef sa för bara någon vecka sedan att vi i Sverige fortfarande tar emot mellan fem och tio gånger fler än övriga nordiska länder. Det är en situation som inte är hållbar. Av de som har kommit till Sverige är det dessutom endast 50 procent av de som har kommit från Mellanöstern som är självförsörjande efter 20 år i Sverige. Cirka 1,3 miljoner invånare i arbetsför ålder kan inte försörja sig själva. Merparten är personer som har invandrat till Sverige.

Om Ola Möller tycker att det är lyckad integrationspolitik är det okej. Men det är det inte för oss. Vi ser att det behöver ske förändringar. Och i Tidöavtalet har vi pekat ut ett antal förändringar som behöver utredas.

Ola Möller ska kanske också få reda på att många av de förändringar som har skett under de här åtta åren har skett på grund av tillkännagivanden från riksdagen. Det var i många fall några andra som talade om vad regeringen skulle göra.

Jag hoppas att vi kan föra en debatt vidare på området.

(Applåder)

Herr talman! Det är lite spännande att lyssna till Ola Möller i den här debatten. Man kan få intrycket att det är den borgerliga nya regeringen som har haft makten i åtta år och att Socialdemokraterna har tillträtt för åtta veckor sedan. Det är faktiskt tvärtom, Ola Möller. Det är ert parti som har haft ansvaret de senaste åtta åren.

Vi kan konstatera att det partiet inte har haft majoritet i riksdagen utan har varit tvunget att anpassa sin politik på många områden och kanske ta beslut som man inte tyckte om. Men vi kan också konstatera att Sverige i dag har en situation där integrationen inte har fungerat. Vill Ola Möller flytta också det bakåt ytterligare åtta år och säga att vi som då hade makten står för den situation som vi har i dag? Vi kan bara titta på påskhelgens kravaller. Var det en lyckad integration vi såg hända där?

Vi kan konstatera att i snitt hundratusen personer har fått uppehållstillstånd i Sverige varje år under det senaste decenniet. Trots det har också ett tusental personer gått under jorden. Är det en lyckad migrationspolitik?

Vi ser resultatet i dag av de åtta gångna åren vid makten. Precis som föregående talare har sagt konstaterade den före detta statsministern Magdalena Andersson att hon inte såg några stora problem med migrationspolitiken. På Ola Möller låter det däremot som att det problematiska är de förslag som lagts fram av partier som har haft makten i åtta veckor och som kanske inte riktigt hunnit sjösätta alla förslag eftersom vi vill utreda dem först.

Jag vill fråga Ola Möller om han är nöjd med den integration som har skett under de åtta år vi har bakom oss.

Fru talman! Jag tackar Annika Hirvonen för följdfrågan.

Jag kan konstatera att man i det uppdrag som vi har kommit överens om i Tidöavtalet ska se över såväl nivåer - det som Jessica Rosencrantz nämnde - som undantag och speciella lönekrav för enskilda yrkesgrupper. Jag tror att vi behöver komma till rätta med detta. Det är en i grunden bra reform från 2008 som har gett oss mycket i Sverige, men den behöver kompletteras med kravnivåer. Det ska ske på ett sådant sätt att man tar vara på både arbetstagare och företag och skapar regler som är förutsägbara för alla.

Jag tror att detta är en av pusselbitarna för att skapa en bra situation. Jag får återkomma med det exakta innehållet när vi ser vad utredningen som ska komplettera den här propositionen ger.

Fru talman! Jag tackar för frågorna, Annika Hirvonen.

Jag kan konstatera att situationen i Sverige är sådan att det råder en osund konkurrens. Företagen utnyttjar systemet så som det är uppbyggt i dag.

Vi kan också konstatera att Sverige, som jag sa i mitt anförande, sticker ut i hela Västeuropa. Sverige accepterar mycket låga lönenivåer för arbetskraftsinvandring, vilket skiljer ut Sverige. Företag som utnyttjar situationen driver bort hederliga företag som får sluta eller gå i konkurs.

Vi kan se att det just nu finns ett brett stöd i kammaren för att gå i propositionens riktning, det vill säga ta steg för att skapa en seriös arbetskraftsinvandring och arbetsmarknad i Sverige. Det främjar hederliga företag och är ett steg framåt i att kontrollera hur arbetstillfällen skapas för dem som befinner sig i vårt land i dag och inte har arbete. Det är till alla invånares och företags bästa.

Fru talman! Sverige behöver fler företag som startar, växer och anställer. Det ställer krav på ett konkurrenskraftigt näringsklimat men också på tillgång till kvalificerad arbetskraft.

Sverige behöver arbetskraftsinvandrare. Det har vi debatterat här, och det råder inga tvivel om den saken. Det vi egentligen diskuterar är under vilka former och med vilka regler som detta ska ske.

Vi kristdemokrater vill främja invandring av kvalificerad arbetskraft. Vi vill också stoppa kompetensutvisningarna men samtidigt skärpa reglerna för arbetskraftsinvandring för att motverka fusk, utnyttjande och undanträngning av invånare i utanförskap. Detta görs bland annat genom ett lönekrav för arbetskraftsinvandring. I våra ögon är det naturligt att kraven kommer att kompletteras med undantag för bristyrken, till exempel säsongsarbeten samt vissa vårdyrken.

Fru talman! Det svenska regelverket för arbetskraftsinvandring har pekats ut som unikt. Till skillnad från i princip alla andra länder i Europa, som specifikt riktar sig till högutbildade, accepterar Sverige alla oavsett utbildning och yrke.

Det är helt klart att arbetskraftsinvandringen har bidragit till tillväxt och gett människor möjligheten att via eget arbete etablera sig i Sverige eller arbeta här för en period. Vi vill att Sverige ska fortsätta att vara ett attraktivt land för kvalificerad arbetskraftsinvandring. I en global värld är arbetskraftsinvandringen nödvändig för svenska företags konkurrenskraft. Kristdemokraterna anser att arbetskraftsinvandring är viktig för en dynamisk svensk ekonomi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett höjt försörjnings-krav för arbetskrafts-invandrare

Arbetskraftsinvandringen har länge varit hårt reglerad i Sverige. Det fanns fackliga krav på skydd mot lönekonkurrens i kombination med ett snävt och svårbemästrat regelverk som skapade betydande problem för företagens kompetensförsörjning. Alliansen, med stöd av Miljöpartiet, genomdrev 2008 det system som råder i dag. Systemet har gett många människor chansen att pröva lyckan i Sverige och gett viktiga bidrag till vårt land.

Samtidigt kan man konstatera att antalet arbetskraftsinvandrare som har kommit till Sverige har ökat kraftigt. Systemet innebar i inledningen, när det hade stabiliserat sig, att antalet låg på ca 14 000 ansökningar per år omkring 2012. Före pandemin steg tillståndsnivån till 20 000. Detta skifte har ägt rum samtidigt som Sverige har tagit emot ett stort antal tredjelandsmedborgare, varav många har haft svårt att ta sig in på arbetsmarknaden.

Hittills i år har över 50 000 ansökningar kommit in, varav närmare 38 000 beviljats. Arbetskraftsinvandring utgör därför för tillfället den största delen av invandringen till Sverige.

Fru talman! Kristdemokraterna menar att det nuvarande systemet för arbetskraftsinvandring behöver reformeras. Det behöver stramas åt och anpassas efter samhällsutvecklingen. Sverige skiljer ut sig i västvärlden genom att erbjuda relativt stora möjligheter för personer att arbetskraftsinvandra också för att utföra relativt okvalificerade arbetsuppgifter.

Det nuvarande regelverket behöver också reformeras för att komma bort från brister som har lett till fusk, utnyttjande av människor och kriminalitet på arbetsmarknaden. Framför allt gäller det inom yrken med lägre löner.

De osunda företag som missbrukar systemet och utnyttjar arbetstagare från tredjeländer, men även EU-medborgare, skapar ojämlika konkurrensförhållanden på svensk arbetsmarknad.

Företag som inte betalar ut tillräckliga löner, som tillhandahåller sämre arbetsvillkor och som inte lever upp till arbetsmiljölagstiftningen kan på sikt, om inte dessa stoppas, i vissa branscher konkurrera ut hederliga företag som följer reglerna. För många av dessa hederliga företag är det därför nödvändigt att vi säkerställer att osunda företag inte kan utnyttja systemet med arbetskraftsinvandring.

Det missbruk av systemet, fru talman, för arbetskraftsinvandring som förekommer är betydande och allvarligt. Det drabbar inte bara den enskilde utan är även ett hot mot en sund konkurrens.

Kristdemokraterna instämmer därför i det resonemang som förs i propositionen och det vi diskuterar nu om att införa ett högre försörjningskrav för arbetskraftsinvandring.

Även om det går att konstatera, och vi delar den åsikten, att försörjningskravet inte ensamt kan stoppa missbruket av systemet kommer åtgärden ändå att stärka arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden och gynna systemet som helhet. Till exempel kan ett höjt försörjningskrav verka avskräckande på mindre seriösa arbetsgivare och även få effekt i de fall då arbetskraftsinvandrare anställs till lägre lön än en svensk arbetstagare skulle få. Vi tror också att detta öppnar nya möjligheter för arbete för dem som är arbetslösa i vårt land i dag.

Fru talman! Det föreslås i propositionen att det ska krävas att en arbetskraftsinvandrare genom anställningen ska uppnå en god försörjning för att kunna beviljas ett arbetstillstånd. Den närmare omfattningen av begreppet god försörjning definieras inte i propositionen utan ska framgå av en kommande förordning. Som det har sagts tidigare har regeringspartierna i Tidöavtalet givit ett antal ingångsvärden i diskussionen. Vi får se vad beslutet hamnar i. Men propositionen är ett viktigt steg för att komma till rätta med problemen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett höjt försörjnings-krav för arbetskrafts-invandrare

Kristdemokraterna anser också att det med hänsyn till behovet av kompetensförsörjning kan finnas fördelar med att behålla möjligheten till deltidsanställningar.

Fru talman! Kristdemokraterna yrkar utifrån mitt resonemang bifall till propositionens förslag, som innebär att en arbetskraftsinvandrare genom sin anställning ska uppnå en god försörjning för att beviljas ett arbetstillstånd. Förslaget i propositionen syftar till att stärka arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden och motverka konkurrens med låga löner.

Denna proposition och detta beslut är en av pusselbitarna för att främja och skapa större möjligheter till arbetstillfällen i Sverige, men beslutet behöver också kombineras med till exempel ett reformerat bidragssystem.

Fru talman! Tack, statsministern, för svaret!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 20-21 oktober

Som jag nämnde drabbas också svenska hushåll, företag och många av de aktörer vi har inom civilsamhället av den osäkerhet och prisstegring som pågår när det gäller energi. Många oroas av hur de ska få ihop vardagsekonomin, och både företag och Föreningssverige, till exempel idrottsföreningar och kyrkor, ser en risk för att behöva förändra, pausa eller till och med lägga ned sin verksamhet.

Ser statsministern att det som diskuteras och som ser ut att vara det som är praktiskt möjligt att genomföra på övergripande EU-nivå skapar förutsättningar för att Sveriges befolkning, företag och civilsamhälle ska kunna känna sig mindre oroade inför den annalkande vintern med dess ökade energibehov?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 20-21 oktober

Fru talman! Tack, statsminister Ulf Kristersson, för redovisningen av samtalen vid Europeiska rådets möte!

Det var många viktiga punkter som lyftes upp, bland annat situationen i Ukraina och dess konsekvenser. Jag kan konstatera att det råder enighet, fördömande och sanktioner mot det orättfärdiga våld som sker i Ukraina men också mot det brutala våld som riktas mot fredliga demonstrationer i Iran. Det är glädjande att denna enighet finns om att förändra situationen.

Många talare här i dag har frågat om energisituationen, som lyfts upp både i Europa och här i vårt land. Sverige och Europa är i en situation där energiförsörjningen är osäker. Det väcker farhågor och oro inför den kommande vintern men också i det längre perspektivet. Det är viktigt att mötas och söka gemensamma vägar, så som gjordes nu vid samrådet.

Även om Sverige primärt inte är beroende av rysk gas ser vi effekterna på Europas energiförsörjning när Rysslands orättfärdiga krig skapar brist på energi i Europa, med höjda prisnivåer som påverkar familjer, företag och civilsamhälle i Sverige.

Min inledande fråga, även om statsministern berört det tidigare i sina svar, är: Vad är statsministerns bedömning och analys av de diskussioner som sker på Europanivå? Finns det ett gemensamt synsätt som möjliggör vägar och lösningar framöver för att säkerställa energiförsörjningen för Europa i skuggan av det fruktansvärda krig som Ryssland för mot sitt grannland Ukraina?

Fru talman! I snart 25 år har nollvisionen styrt svenskt trafiksäkerhetsarbete. Ändå har drygt 9 000 personer omkommit i trafiken sedan den infördes. En stor skuld till detta har de som bryter mot trafikregler genom olovliga körningar, vårdslöshet i trafik och inte minst rattfylleri och drograttfylleri. Det finns många tragiska exempel genom historien, och varje månad och år blir de bara fler.

Vi har debatterat detta i riksdagen länge. Redan i min första interpellationsdebatt med Morgan Johansson 2019 efterfrågade jag högre straff för upprepad trafikbrottslighet. I debatten tog jag upp ett av de många hjärtskärande exempel som finns.

I november 2017 kördes en 14-årig flicka ihjäl av en man i Mellansverige. Mannen ringde inte polisen. Han stannade inte på platsen och tittade om flickan hade skadats eller överlevt. I stället smet han.

Det var inte första gången han stod inför domstol när han sedan dömdes. Han var känd missbrukare av både narkotika och alkohol. Han var dömd för rattfylleri, smitning och vårdslöshet i trafik. Han hade inget körkort men ägde trots det 32 bilar. Han fungerade som bilmålvakt.

En 14-årig flicka på väg hem blev påkörd och avled av skadorna. Bilföraren lämnade platsen utan att se efter hur det gick för den som hade körts på. Så kan vi inte ha det.

Fru talman! Under 2021 gav en radiodokumentär, Döden på vägen, ytterligare exempel på hur återfallsförbrytare kan begå en stor mängd trafikbrott utan att samhället har möjlighet att förhindra det. I dokumentären beskrevs bland annat en fruktansvärd olycka som dödade två personer och lämnade en familj och släkt i sorg. Det var vad som hände när en förare fortsatte att köra rattonykter.

Detta är ett exempel i raden av trafikolyckor som visar på hur människor dödats av oaktsamma och ofta drogpåverkade förare som har en upprepad historik av trafikbrott. Familjer får leva ett liv i sorg och saknad för att samhället inte haft redskapen och inte heller satt ned foten tillräckligt hårt för att möta denna typ av brottslighet. För oss kristdemokrater har det sedan lång tid varit självklart att straffen måste höjas för att stoppa dessa oansvariga bilförare.

Fru talman! Varje dag är det enligt relevanta bedömningar cirka 14 000 personer som kör rattfulla. Ett av skälen till det är att straffen historiskt sett har varit mycket låga i Sverige. Genomsnittsstraffet för rattfylleri, grovt rattfylleri och olovlig körning är endast en månads fängelse. Det är orimligt.

Redan hösten 2019 låg en utredning på regeringens bord, remitterad och klar för lagstiftning. Lika länge höll vi kristdemokrater sedan på genom skriftliga frågor och andra påtryckningar till ansvarig minister som tyvärr inte löste uppgiften.

Till slut kom regeringen till skott. År 2022 kom en proposition med förslag på skärpta straff. Men man tog inte ett tillräckligt tag. Man införde inte den straffbestämmelse som föreslogs i utredningen om grov trafikbrottslighet.

Vi kristdemokrater ser fördelarna med förslaget att upprepad trafikbrottslighet i vissa fall ska mötas av en kraftigare reaktion från samhället. Vi anser att man bör gå vidare också enligt det som riksdagen tillkännager om att man ska införa en sådan straffsats.

Fru talman! Vi anser också att polisen ska kunna genomföra sållningsprov för narkotika. Vi har också länge drivit ett förbud mot eftersupning. Nuvarande lagstiftning förhindrar att de som har kört påverkade straffas tillräckligt.

Fru talman! För att undvika att fler familjer drabbas behöver samhället agera kraftfullt för att stoppa dessa oansvariga och farliga förare. Det är verkligen dags att gå vidare med en än mer långtgående lagstiftning för att göra trafiken säkrare för oss alla.