Åsa Westlund

Herr ålderspresident! Jag tror att de flesta kan bedöma trovärdigheten i det som Fredrik Malm nu säger – att han är ledsen över att Socialdemokraterna inte fick igenom socialdemokratisk skolpolitik.

Jag var ju inte skolminister eller utbildningsminister vid den tidpunkten, men jag måste för sakens skull ändå säga att den information jag har är att det ringdes samtal. Det är möjligt att Fredrik Malm har glömt de samtalen. I alla fall hade man gjort det när det var dags att votera. Men låt oss inte fastna vid det.

Vi kan fastna vid det som skedde här i kammaren. Den överkompensation som vi nu ser – 2,7 miljarder bara i år, Fredrik Malm – tas från elever i kommunala skolor och försvinner i väg till friskoleägare som inte behöver göra någonting. De får dessa pengar alldeles gratis för något som de inte gör. Det är för att ni röstade nej till att stoppa överkompensationen 2022. Det är ytterligare 4 000 lärare som hade kunnat finnas ute i de kommunala skolorna.

Är detta att ta ansvar? Nej, det är att skylla ifrån sig att säga att det är dåligt hantverk, för det var Fredrik Malm som tryckte på knappen och stoppade alla sådana förslag.

Nu ligger bollen hos er. Ni har suttit i tre år. Hittills har den helrenovering som ni har utlovat blivit en dubbelvinst för skolkoncernerna. De har fått en utredning som inte levererar ett vinststopp utan bara lite marginella förändringar. Dessutom innebär de marginella förändringarna att nya skolor får svårare att starta. Vilken present! Man förstår ju varför aktiekurserna hos skolkoncernerna går så bra. De har förstått att den här regeringen inte kommer att leverera någonting för att stoppa den riktiga vinstjakten i svensk skola.

(Applåder)

Herr ålderspresident! Tack, ledamoten, för frågan och möjligheten att berätta lite om varför Socialdemokraterna inte kunde få igenom en politik som gjorde upp med de vinstuttag som sker i svensk skola.

Under halva den tid som Fredrik Malm refererar till var nämligen Liberalerna och Centerpartiet med och styrde landet tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Liberalerna och Centerpartiet sa att det var under villkor att vi inte gjorde någonting och att vi inte ens pratade om det här problemet, för annars hotades vi av misstroendevotum.

På den tiden var det viktigt även för liberaler att stå upp emot Sverigedemokraternas inflytande i svensk politik. Det var detta som höll oss samman. Men vi tyckte helt olika i den här frågan. Liberalerna lyckades tyvärr förhindra att vi kunde gå fram hårdare med regleringar av vinstdrivande skolor.

Sedan stämmer det inte att vi inte har gjort något under de gångna åren. Under den första mandatperiod som Fredrik Malm refererar till lade vi fram en proposition om tydliga vinstbegränsningar. Detta borde ha kunnat falla de partier som är lite mindre benägna att helt förbjuda vinstuttag i smaken, men nej. En riksdagsmajoritet röstade ned det förslaget.

Under slutet av förra mandatperioden styrde Socialdemokraterna själva och lade fram flera förslag om detta, men inget av dem accepterades av Sveriges riksdag. Det beror inte på bristande hantverk, Fredrik Malm, utan det beror på att det i kammaren är antalet röster som räknas. Hade Liberalerna vid den tidpunkten förstått att vi borde göra någonting åt vinstuttagen hade våra propositioner kunnat gå igenom. Men det gjorde inte Liberalerna, utan de röstade nej.

Bristande hantverk är det däremot när man inte får igenom en proposition om offentlighetsprincipen trots att det finns en majoritet i kammaren. Det är brist på hantverk.

Herr ålderspresident! Många barn och unga har en bra skolgång. De lär sig mycket, de har kompisar och de tar sig väl rustade ut i arbetslivet. Men alldeles för många har det tufft i skolan. De får inte det stöd de behöver, vare sig för att lära sig eller för att må bra.

Det borde vara en prioriterad uppgift för varje regering att se till att var och en av alla elever som börjar skolan med pirr i magen och spänd förväntan lämnar skolan med en ryggsäck full med kunskaper och färdigheter och samma tilltro och spända förväntan på framtiden som när de började. Därför är jag djupt kritisk till regeringens och Sverigedemokraternas skolpolitik.

De besparingar som regeringen har tvingat fram i skolan har lett till att färre barn får det stöd som de behöver.

Regeringen har låtit skolan ta smällen i kostnadskrisen, inte för att de varit tvungna utan för att de tyckt att det varit viktigare att sänka skatten mest för dem som tjänar mest. Det här kommer att stå Sverige dyrt. En bra skolgång lägger nämligen grunden för att man ska kunna försörja sig själv, bidra till samhället på olika sätt och må bra resten av livet. Det är också en viktig skyddsfaktor för att man inte ska hamna i missbruk eller kriminalitet. Barn som inte får stöd och stimulans att utvecklas och som inte får känna gemenskap och självkänsla i skolan blir lätt offer för de kriminella gängen. De senaste åren har vi också sett hur gängen kunnat rekrytera allt fler yngre skolbarn till riktigt grov brottslighet.

Till skillnad från regeringen har Socialdemokraterna i varje budget sedan maktskiftet kompenserat skolan och den övriga välfärden för kostnadsökningarna. Hade vi fått bestämma hade det funnits fler vuxna – fler lärare, fler elevassistenter och fler fritidsledare – som stöttade eleverna i svensk skola.

Herr ålderspresident! När regeringen säger att drivkraften till vinst är ett stort problem i svensk skola och när man medger att friskolor får betalt för sådant de faktiskt inte ens gör vore det rimligt att regeringen och Sverigedemokraterna också gjorde någonting för att få bort skolkoncernernas vinster och överkompensationen till skolägarna. Men tyvärr – av SD-regeringens helrenovering av skolmarknaden blev det bara lite homestyling. I stället för att få bort vinstjakten och säkra våra barns utbildning har man valt att fortsätta berika skolkoncernerna.

Friskolor som bedriver grundskola får i år 2,7 miljarder kronor av våra skattepengar utan att de behöver göra någonting. De får 2,7 miljarder för mycket betalt. Så vårdslöst hanterar den här regeringen och Sverigedemokraterna våra gemensamma skattepengar. Så vårdslöst hanterar de våra barns framtid. 2,7 miljarder motsvarar över 4 000 grundskollärare. I stället för att se till att skolans pengar stannar i skolan har regeringen och Sverigedemokraterna medvetet valt att låta pengaregnet över skolägarna fortsätta i många år till. Det säger något om vems intressen det är man företräder.

Herr ålderspresident! Vinstintressen ska inte driva skola. Det har alla länder utom Sverige insett vid det här laget. Efter att vinstintressen i skolan gett Sverige naturbruksgymnasium utan djur, fordonsgymnasium utan fordon, ökat betygsfiffel, ökad segregation och förskolor i skolministerns egen friskolekoncern som ger vatten och knäckebröd till mellis för att spara pengar borde var och en inse att vinstintresset måste bort. Ingen kontroll i världen kommer att kunna tygla de här intressena.

Men regeringen och Sverigedemokraterna står fast vid att det ska gå att använda skolans pengar till privata våffelstugor, strandtomter och jaktslott. Vi socialdemokrater vill dock förbjuda vinstuttagen. Vi vill att kommuner ska ha vetorätt mot friskoleetableringar.

Herr ålderspresident! Den samlade oppositionen vill också se en offentlighetsprincip för alla skolor. Vi vill ha samma insyn i hur skattepengar används i friskolor som i kommunala skolor. Vi vill att lärare på friskolor ska ha samma meddelarfrihet som lärare i kommunala skolor och alltså utan risk för repressalier ska kunna berätta om missförhållanden. Det tjänar hela samhället på – alla utom vinstjägarna. Ändå finns det fortfarande ingen proposition om en offentlighetsprincip även för friskolor på riksdagens bord.

Herr ålderspresident! Om alla barn i Sverige ska ha samma chans i livet ska det inte bero på om man har rätt föräldrar om man får gå på en skola eller inte. Så är det i Sverige i dag, men så vill vi inte ha det. Vi socialdemokrater vill skapa ordning och reda i skolvalet. Alla elever ska välja samtidigt i ett offentligt administrerat skolvalssystem. Det skulle garantera att det är elever som väljer skolor, inte skolor som väljer elever. Kötid som urvalsinstrument ska bort, eftersom vi vet att det är det urvalsinstrument som är mest segregerande. I stället ska närhet och syskonförtur väga tungt.

Herr ålderspresident! Alltför många av de elever som behöver extra stöd i skolan får inte det. Får de stöd är det ofta först i de sista årskurserna. Vi vill därför att mer av statens resurser till skolan ska rikta in sig på de tidiga årskurserna. I år föreslog vi i vår budget 3 miljarder extra, motsvarande en extra pedagog i varje klass i årskurs 1. Bristande resurser i skolan leder till att många rektorer och lärare ställs inför helt omöjliga situationer i skolan i dag. De är enligt lag skyldiga att se till att varje elev får det stöd som den behöver. Samtidigt har de inte de ekonomiska resurser som krävs för att lagen ska följas. Vi socialdemokrater vill därför införa en lex Edico. En sådan princip skulle ge skolor skyldighet att slå larm när det brister och huvudmannen tydligt ansvar för att lösa bristerna.

Herr ålderspresident! Låt mig avsluta med några principiella ställningstaganden.

Vi socialdemokrater vill inte att skolor ska drivas av religiösa skäl. Om ledningens drivkraft är att påverka eleverna utifrån religiösa uppfattningar riskerar eleverna att få undervisning som inte följer läroplanen. Därför vill vi förbjuda religiösa skolor i Sverige, även om vi vill ta särskild hänsyn till att de nationella minoriteterna ska kunna bibehålla och utveckla sin kultur.

Vi socialdemokrater anser att svenska språket är ett viktigt kitt som håller samman vårt samhälle. Därför vill vi skärpa kravet på att svenska ska vara huvudspråk i skolan. Minst 75 procent av undervisningen ska vara på svenska i stället för dagens 50. De undantag i kraven på behöriga lärare som bland annat Engelska Skolan i dag åtnjuter ska naturligtvis tas bort.

Vi socialdemokrater vill förlänga skolplikten till 18 år. Samhället ska inte lämna omyndiga människor utan vettig sysselsättning. Vi vet att en gymnasieexamen i dag närmast är ett krav på arbetsmarknaden. En obligatorisk gymnasieskola skulle, förutom att ge unga en utbildning som gör att de kan få in en stadig fot på arbetsmarknaden, också ge samhället nya möjligheter att fånga upp människor som riskerar att dras in i kriminalitet.

Herr ålderspresident! Jag yrkar bifall till reservationerna 10 och 26.

(Applåder)

Herr ålderspresident! Jag tackar Fredrik Malm för svaret.

Nej! För ett år sedan var offentlighetsprincipen för friskolor redan utredd. Den förra S-ledda regeringen tillsatte en utredning. Ni gjorde ert bästa för att begrava den och ändra inriktning, men efter mycket opinionsbildning lyckades vi få er att tillåta att utredningen lade fram sitt förslag om offentlighetsprincip. Utredningen fanns!

För ett år sedan stod Fredrik Malm i talarstolen och sa att det inte behövdes något tillkännagivande från riksdagen eftersom regeringen ändå jobbade med frågan och skulle lägga fram ett förslag till Sveriges riksdag. Nu har det gått ett år till, och fortfarande finns inget förslag på propositionslistan från regeringen.

Det hade kanske varit bra, Fredrik Malm, att klargöra att det finns en majoritet i Sveriges riksdag som vill ha förändringen. I stället har regeringen sett till att det finns helt andra förslag att gå fram med till Sveriges riksdag. Man har skickat ut lite egna förslag på en remissrunda i stället.

Tror Fredrik Malm att det finns ett samband mellan de låga opinionssiffrorna för Liberalerna och det faktum att man hela tiden säger en sak och sedan röstar på något helt annat?

Herr ålderspresident! Offentlighetsprincipen är en viktig princip för att allmänhet och medier ska kunna granska hur skattemedel används. Den garanterar också att anställda i verksamheter som omfattas av den meddelarfrihet som den innebär utan risk för repressalier kan berätta om missförhållanden som föreligger.

Offentlighetsprincipen är viktig och har tjänat oss väl. Den har lett till att skandaler har kunnat avslöjas och korruption undvikas.

Den 10 april förra året deklarerade Liberalerna att man bytt åsikt i frågan om huruvida också friskolor skulle omfattas av offentlighetsprincipen. Efter att tidigare ha motarbetat detta sa man sig nu ha inhämtat så mycket kunskap i frågan att man bytt åsikt.

Det fanns alltså äntligen en majoritet i Sveriges riksdag som ville att offentlighetsprincipen skulle gälla i alla landets skolor.

Men den 24 april 2024 röstade ändå Liberalerna nej till att uppmana regeringen att införa offentlighetsprincipen även för friskolor. Liberalerna var inte beredda att stå upp för frågan. De sa att de ville en sak och röstade sedan för en annan.

Nu står vi här igen, ett helt år senare, den 29 april 2025. Fortfarande lyser en proposition om offentlighetsprincipen med sin frånvaro.

Herr ålderspresident! Jag kan gissa mig till svaret, men jag tänker ändå ställa frågan: Säger Liberalerna även i dag att man är för offentlighetsprincipen, och kommer man ändå att rösta mot den?

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Jag har ställt interpellationen därför att jag vill understryka behovet av att få Tvärförbindelse Södertörn på plats. Den behövs för att få bättre säkerhet för trafikanter och boende längs de existerande vägarna och för att få ett bättre flöde av gods, människor och arbetspendlare i vår region. Den behövs för Södertörn och för dem som bor och verkar där, men den behövs också för hela Stockholmsregionen, för att minska vår sårbarhet och se till att trafikflödena fungerar bättre.

Vägen hade behövt byggas för länge sedan. Vi har baxat den ända hit, och det var klart för byggstart. Då valde regeringen att skjuta upp byggstarten, och i dag lämnar man inget besked om att vägen ska byggas. Det oroar mig.

Det är viktigt med kostnadskontroll. Om det bara handlar om det kan jag säga att jag är jättemycket för det och hoppas att man kommer att ha en tuff kostnadskontroll även framöver. Men om det i själva verket handlar om att ta första steget i att avbryta bygget är det ett stort misstag man gör. Det vore ett stort svek mot hela södra Stockholm, för vi behöver verkligen denna förbindelse.

Vi behöver denna tvärförbindelse också som region. Hela huvudstadsregionen behöver den för att få mer hållbara transportflöden, för att få en mer säker vägmiljö och för att vi ska slippa skicka lastbilar på uttjänta vägar fast vi befinner oss nära huvudstaden.

Jag hoppas som sagt att regeringen kommer att fatta beslut om byggstart så fort som möjligt, och jag hoppas att statsrådet använder sitt sista inlägg till att säga att han inget hellre önskar än att spaden sätts i marken för Tvärförbindelse Södertörn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

(Applåder)

Herr ålderspresident! Jag tackar statsrådet för svaret.

Det är ändå modigt att peka finger som statsrådet gör. Det är ju han som har pausat bygget och skjutit upp byggstarten. Man får hoppas att det innebär att det sätts igång senare, men statsrådet lämnar inget besked om det. Frågan kvarstår. Kommer regeringen att svika Stockholmsregionen?

Här finns många människor. Många olika företag har gjort investeringar. Människor har bosatt sig här och börjat arbetspendla. Det här har skett under förespeglingen att staten också ska ta sitt ansvar för den här vägen. Den behövs – det är helt uppenbart att den saknas om man lever i vår del av Sverige. Jag hoppas och tror att statsrådet menar allvar när han säger att han inte har några invändningar mot beskrivningen att vägen behövs, för så är det verkligen.

Det jag känner oro för är att statsrådet pratar mycket om kostnadskontroll. Men så klämde han också, i en andhämtning, in ett annat ord, nämligen medfinansiering. Det är alltså detta statsrådet hotar med nu: att kommunerna i södra Stockholm ska betala ännu mer även för det här projektet. Det vore ytterligare ett svek – att just de här kommunerna, som alltid tar sitt ansvar och bygger boende för människor och som trots usla kommunikationer har lyckats få ett antal företagsetableringar, nu också ska pressas på mer pengar. Jag hoppas, statsrådet, att detta inte var avsikten, men det var vad som sades här i talarstolen. Jag hoppas verkligen att staten tar sitt ansvar.

Detta får såklart gärna ske till ett lägre pris. Kostnadskontroll är viktigt, inte bara under månaderna framöver utan under hela byggprojektet – det vet vi ju. Det är många regeringar som har upplevt samma sak. Vi hoppas att vi kan vända detta tillsammans så att inte projekt fördyras under resans gång. Vi stöttar allt sådant, men inte om det handlar om att andra ska betala. Det är ändå staten som ansvarar för den här typen av infrastruktur i vårt land.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag blir lite oroad över att infrastrukturministern uttrycker det som att infrastrukturportföljen på något sätt bara innebär att man måste prioritera inom ram. Det handlar faktiskt också om att orka argumentera för att vi behöver mer byggen i det här landet. Vi behöver en bättre infrastruktur. Det är bättre använda pengar att se till att den här tvärförbindelsen kommer till stånd än att sänka skatten för dem som bara lägger pengar på hög i vårt land. Det är en bättre investering för vår framtid, för det kommer att leda till en mycket större rikedom och ett mycket bättre liv, inte minst för dem som bor på Södertörn.

Jag hoppas att statsrådet när han får ordet i andra sammanhang, till exempel vid regeringssammanträdet, inte bara argumenterar för kostnadskontroll utan också för att den här kakan, som innebär att vi investerar i framtiden, behöver bli större, även i de svåra tider vi lever i. Framtiden och framtidstro blir nämligen inte mindre viktigt bara för att nuet är lite jobbigt.

(Applåder)

Herr ålderspresident! Tack, statsrådet, för svaret!

Utvecklingen av Tvärförbindelse Södertörn har diskuterats och funnits med i olika former av planeringar för Södertörn söder om Stockholm i många decennier. Tvärförbindelsen är en naturlig länk som saknas för att hela Stockholmsregionens infrastruktur ska fungera bra. Framför allt är en tvärförbindelse en förutsättning för att kommunerna söder om Stockholm ska kunna fortsätta att utvecklas på ett hållbart sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Kommunerna söder om Stockholm tar väldigt stort ansvar för att se till att människor i regionen har någonstans att bo. Det har de gjort under lång tid. Många boende och många som ska pendla till jobb och samhällsservice kräver också att staten tar sitt ansvar för fungerande vägar.

Det tog lång tid innan staten tog sitt ansvar i det här fallet – alldeles för lång tid. Men under det senaste decenniet har staten i form av en S-ledd regering äntligen tagit sin del av ansvaret för att driva projektet framåt. Kommunerna på Södertörn har under olika politiska ledningar under samma tid arbetat intensivt för att den nya vägförbindelsen ska få en lösning.

Vi som bor på Södertörn inser förstås bättre än de flesta hur viktig tvärförbindelsen är. De vägar som i dag får ta en stor del av den omfattande och tunga trafiken i avsaknad av Tvärförbindelse Södertörn är inte byggda för det. På väg 259 finns därför en av Stockholms läns mest olycksdrabbade sträckor. Åker man vägen mellan Nynäshamn och Södertälje har man många gånger hjärtat i halsgropen på grund av de farliga trafikförhållandena.

Tvärförbindelsen behövs helt enkelt för att öka trafiksäkerheten. Men den behövs också för att öka möjligheterna att transportera gods mer hållbart, först sjövägen till Norviks hamn i Nynäshamn och sedan vidare in i landet.

Tvärförbindelsen behövs även för att stärka arbetsmarknaden i de delar av Stockholm där arbetslösheten ofta är högre och se till att det blir lättare att bo och arbeta på olika delar av Södertörn. Närheten fågelvägen måste bättre avspeglas med en väg som har rimliga transporttider genom den här tvärförbindelsen.

Tvärförbindelse Södertörn behövs också för att Stockholm ska kunna växa. De vägar som går närmare citykärnan måste avlastas av en riktig väg, inte det lapptäcke av hopbyggda vägar som dagens väg 259 faktiskt är.

Tvärförbindelse Södertörn kommer att göra Stockholms transportsystem mindre sårbart. I dag finns det bara en större väg när du ska passera Stockholm eller ta dig mellan de norra och södra delarna. Det är Essingeleden. Men Förbifart Stockholm och Norrortsleden skulle tillsammans med Tvärförbindelse Södertörn bilda en yttre tvärled och därmed skapa en snabbare förbindelse mellan Täby i norr och Haninge i söder. Det skulle också göra systemet mycket mindre sårbart och minska köerna kraftigt i Södra länken.

Regeringen har nu, trots det stora behovet av att snabbt bygga den här tvärförbindelsen, skjutit upp byggstarten och gett Trafikverket i uppdrag att återigen se över projektet. Tyvärr ser jag ingen viljeinriktning i statsrådets svar, så min fråga kvarstår: Kommer statsrådet att arbeta aktivt för att spaden ska sättas i marken så fort som möjligt för att bygga Tvärförbindelse Södertörn?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag noterar svaret, som jag tolkar som ett nej. Regeringen kommer inte att gå till botten med drivkrafterna i de vinstdrivande bolag som driver skolor, vilket också regeringen menar leder till negativa konsekvenser, utan man kommer att fortsätta att tillåta vinst som drivkraft och till exempel inte förbjuda aktiebolag framöver.

Den fråga skolministern hade svårt att uppfatta gällde om en kommun kan bestämma att exakt dessa elever som går i en kommunal skola som kommunen vill lägga ned ska få plats om det öppnar en ny privat skola oavsett var dessa elever bor eller vilka köer de står i. Jag tolkar skolministern som att detta inte är möjligt utan att det är reglerna i dagens lagstiftning om vilka elever som ska antas som gäller, inte det som ordföranden i kommunstyrelsen i Haninge anger.

Jag fick heller inget svar på vilka åtgärder skolministern avser att vidta för att förhindra att den typ av övertagande som bara gynnar enskilda intressen och inte eleverna ska kunna äga rum framöver. Jag beklagar det eftersom jag anser att det är en uppgift för Sveriges regering att se till att de regler som bottnar i EU-lagstiftning om antikorruption och konkurrens följs. Jag hoppas att skolministern tar detta vidare och funderar ett varv till på om hon kan göra något för att förhindra denna typ av situationer, också för att elever inte ska drabbas på det sätt som just nu sker i Haninge.

Jag noterar också att de elever som började skolan samma dag som skolministern tillträdde kommer att gå i femman eller sexan när skolministerns skärpningar av reglerna för friskolorna träder i kraft – detta trots att hon sedan dag ett har haft möjlighet att göra något åt det här.

(Applåder)

Fru talman! Jag välkomnar att skolministern säger att det är drivkrafterna i sig som är problemet. Min följdfråga till skolministern blir såklart: Kommer regeringen att förbjuda vinst som drivkraft och till exempel förbjuda aktiebolag? Annars kommer man ju inte till rätta med det som skolministern själv säger är problemet, nämligen drivkrafterna.

Jag hade också två specifika frågor. Avser statsrådet att ta några generella initiativ för att förhindra att driften av väl fungerande kommunala skolor de facto överlåts till enskilda skolkoncerner utan konkurrens? Detta är välkänd materia. Flera här inne har varit inne på att vi har haft ett system med avknoppningar. Skolministern är väl bekant med detta. Hon avknoppade själv 18 förskolor i Stockholms stad, något som sedan bedömdes strida mot kommunallagen.

Det här är en ny variant, men besluten innebär de facto exakt samma sak. Kommunal välfungerande verksamhet läggs ned – eller i själva verket ges den bort till en privat aktör som kan tjäna grova pengar, fru talman, på detta. Vi har i grunden en reglering i Sverige som ska förhindra korruption och värna konkurrens mellan företag. Den är EU-rättslig, och det är upp till Sverige att leva upp till den.

Min fråga är: Avser statsrådet att ta initiativ för att förhindra att driften av väl fungerande kommunala skolor de facto överlåts till specifika enskilda vinstdrivande aktörer, så som just nu sker i Haninge kommun? Jag förstår att statsrådet inte kan kommentera just detta, men min fråga är principiell. Avser statsrådet att vidta några åtgärder för att förhindra den här typen av beslut framöver?

Jag skulle önska att skolministern svarar tydligt på den här frågan så att det blir tydligt även för dem som leder kommuner och som tror att de kan göra lite hur som helst: Kan kommuner ställa krav på fristående skolor att anställa viss personal eller anta vissa elever när de öppnar i kommunen? Eller är det någonting som aktörerna bestämmer själva, givetvis utifrån de lagar och regler som gäller om antidiskriminering och så vidare? Kan kommunen ställa krav på vilken personal som ska anställas eller vilka elever som ska antas vid en fristående skola?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag har ännu en fråga. Tiden går, som flera av talarna här har varit inne på, och dagens elever går i skolan här och nu. Jag tänkte ta upp ett fall i Österåker, där man brottas med en nyetablering av Engelska skolan som har gjort att den kommunala skolan måste dra ned. Speciallärare sägs upp, halvklasser försvinner och stödet till alla elever som behöver det i den kommunala skolan blir allt sämre därför att kommunen hela tiden måste betala en överkompensation till fristående skolor.

Skolministern hade kunnat stoppa detta från dag ett. Innan S-regeringen lämnade över regeringsmakten röstade majoriteten i den här riksdagen, inklusive skolministerns parti, nej till ett förslag om att kommuner ska kunna dra av för de merkostnader de har för att driva skolor när de ersätter fristående skolor. Det förslaget finns fortfarande; det är färdigt. Skolministern kan vilken dag som helst lägga fram det, och ändå gör hon inte det. Det leder till att de elever som går i skolan här och nu, bland annat i Österåker, får allt sämre stöd.

Fru talman! Jag vill fråga skolministern: Varför gör hon ingenting här och nu åt situationen?

(Applåder)

Fru talman! Den här interpellationen tar bland annat sin utgångspunkt i min hemkommun och hur kommunledningen i Haninge, som består av Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna med stöd av Sverigedemokraterna, vill lägga ned den kommunala Nakterhusskolan för att låta en enskild skolkoncern ta över och göra en riktigt lönsam affär på elevernas bekostnad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Nakterhusskolan är en kommunal skola med ungefär 400 elever. Den är mycket omtyckt av elever och personal. Samtliga elever i årskurs 6 lämnade förra året med godkända betyg i alla ämnen. Skolan har en hög andel behöriga lärare och låg personalomsättning.

Under januari i år kallas grundskolenämnden i Haninge plötsligt till ett extra sammanträde. Förslaget till beslut är att nämnden ska besluta om att vara positiv till att lägga ned den väl fungerande Nakterhusskolan. Ingen förklaring ges till varför majoriteten vill lägga ned Nakterhusskolan. Ingen förklaring ges ens till varför det har kallats till ett extra insatt möte, trots upprepade frågor på själva mötet.

I kommunfullmäktige säger dock Sverigedemokraternas företrädare i talarstolen, och detta är ett citat: Detta beslut handlar om att rätta till en gammal orättvisa, och ge Raoul Wallenbergskolan den möjlighet de från början skulle ha haft.

Beslutet handlar alltså inte om att göra någonting som är positivt för eleverna utan om att kompensera skolkoncernen Raoul Wallenberg för att de inte fick driva skolan för några år sedan, vilket i sin tur berodde på att Skolinspektionen då sa nej till deras ansökan.

Det riktigt upprörande i den här historien är förstås hur det drabbar eleverna. Men det sticker verkligen också i ögonen hur en skolkoncern tycks ha gynnats framför andra möjliga intressenter. Beslutet hastas igenom på extra möten så kort inpå deadline hos Skolinspektionen att andra skolkoncerner, som inte har gjort samma förberedelser som just den här skolan har gjort, inte har en chans att ansöka. På så sätt slipper Raoul Wallenbergskolan konkurrens från andra aktörer om att få ta över skollokalerna när kommunen lägger ned.

Föräldrarna kan lätt räkna upp skäl till att vara emot att Nakterhusskolan ska läggas ned. Alla elever på skolan förlorar ju sin skolplacering och måste göra ett nytt skolval. De vet alltså inte vilken skola de ska gå i framöver. Klasserna splittras. Eleverna riskerar att förlora klasskompisar, lärare och fritidspedagoger.

All personal på Nakterhusskolan blir av med sitt jobb. Vissa blir omplacerade i andra delar av kommunen och så vidare. Dessutom är Raoul Wallenbergskolan ett aktiebolag. De behöver alltså gå med vinst, och mindre resurser kommer därför att gå till eleverna.

Nakterhusskolan har betydligt bättre resultat och nöjdhet än Raoul Wallenbergskolan, men i praktiken blir eleverna tvungna att välja just den här skolan eftersom de andra skolorna i närområdet redan är fulla.

Mitt i allt detta påstås dessutom kommunstyrelsens ordförande i Haninge ha sagt till enskilda föräldrar att just deras barn kommer att få en plats på den nya skolan.

Jag menar att den här typen av problem kommer att fortgå så länge vi har vinstdrivande skolor i landet. Skolministern vill däremot till varje pris rädda kvar vinstdrivande skolor, och därför ligger ett särskilt ansvar på henne och hennes regering att sådana här situationer inte ska kunna uppstå.

Jag vill ställa två frågor. Regeringen säger sig jobba med nya, skärpta regler. Kommer dessa regler att kunna garantera att inget liknande kan hända igen, eller kommer det även fortsättningsvis att vara så att kommunala skolor kan läggas ned för att underlätta för lönsamma affärer för enskilda aktörer?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Kan kommuner ställa krav på att vissa elever ska få plats på fristående skolor?

Fru talman! Det var tydligt i utbildningsministerns svar här att det fanns andra, viktigare frågor efter valet att bry sig om än den akademiska friheten eller, för den delen, mediernas frihet. Det är ett ganska konstigt resonemang. Det här tillhör ändå kärnan i de demokratiska värdena – akademisk frihet och mediernas frihet. Båda dessa angrips regelmässigt från Sverigedemokraterna.

Utbildningsministern hävdar också att regeringen eller hans eget parti valde bort dessa värden för att det stod så illa till när det gällde Sveriges ekonomi. Tillväxten var dålig, arbetslösheten var hög och brotten var allvarliga i vårt land.

Hur gick det då med de frågorna? Det kan man undra. Ja, ekonomin går ännu sämre nu. Vi har en extremt dålig tillväxt jämfört med andra länder. Vi har en jättehög arbetslöshet. Och tyvärr har inte heller denna regering rått på den organiserade brottsligheten.

Var det egentligen så att man var tvungen att välja? Man misslyckades dessutom sedan med det man ansåg var den prioriterade uppgiften. Hade Liberalerna egentligen kunnat välja ett helt annat alternativ, som inte hade ifrågasatt grunden i demokratin och som hade levererat en bättre tillväxt och fler jobb men inte de stora skattesänkningar som Liberalerna alltid, alltid prioriterar när det väl kommer till kritan?

När det gäller kampen mot den organiserade brottsligheten har vi exakt samma åsikter. Vi röstade tillsammans när det gällde att skärpa straffen och vidta åtgärder mot den organiserade brottsligheten.

Det som skiljer är att vi socialdemokrater inte drar ned på skolan samtidigt som gängen försöker rekrytera. Vi tror nämligen att det göder och gynnar deras rekrytering.

(Applåder)

Fru talman! Undersökningar visar väldigt tydligt att akademin själv ser hotet mot den akademiska friheten som kommande från politiken. Det är verkligen inte märkligt när regeringen stöder sig på ett parti som ständigt och jämt utmanar den akademiska friheten. Det är en regering som över en natt förändrar processen för att utse styrelseledamöter på universiteten.

Regeringens enda svar på detta är att prata om att ändra organisationsformen på landets lärosäten. Därför vill jag uppmärksamma hela kammaren på att detta inte tar bort hotet. Den akademiska friheten hotas när Sverigedemokraterna lägger sig i vad man gör på Chalmers även om organisationsformen inte är en myndighet utan i stället en stiftelsehögskola. Organisationsformen gör alltså varken till eller från för den akademiska friheten.

Den akademiska friheten grundar sig i att vi har förståndiga politiker som varken själva eller genom samarbeten, budgetsamarbeten, med andra partier öppnar för att lägga sig i inriktningen på den akademiska forskningen och högskolestudierna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ytterst handlar detta om att det är ett parti i Sveriges riksdag som budgetsamarbetar med regeringen som avgör hur mycket pengar olika lärosäten ska få för forskning och utbildning – ett parti som har tydliga, ideologiskt drivna åsikter om vilken forskning och vilken utbildning som ska bedrivas vid lärosätena.

Min fråga till utbildningsministern är förstås: Vad avser han att göra för att ta bort detta hot mot den akademiska friheten för att visa att regeringen i Sverige står fri från den typen av påverkan när budgeten görs upp? Eller ska alla landets lärosäten i varje budgetprocess behöva vara rädda för att straffas för att Sverigedemokraterna inte gillar deras forskning eller utbildning och därmed riskera att få mindre resurser?

Svaret ligger hos regeringen. Varför samarbetar man med ett parti som inte respekterar den akademiska friheten?

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Kan jag uppfatta det som att regeringen verkligen är beredd att lägga fram förslag om att införa regleringar av lärartäthet, personaltäthet, klasstorlekar och tillgång till elevhälsa för alla skolor i Sverige? Är man också beredd att införa en ökad statlig finansiering och få bort vinst i skolan? Jag uppfattade ändå att statsrådet svarade att man är beredd att göra åtminstone den första delen, men jag vill gärna ha ett tydligt svar igen för att få riktig klarhet i den frågan.

Herr talman! I svensk skola ser vi för många stökiga klassrum, lärare som inte hinner förbereda undervisningen och många elever som inte får det stöd de behöver. Var fjärde elev lämnar grundskolan utan fullständiga betyg. Det har blivit alltmer avgörande vilka föräldrar du har fötts av när det gäller om du ska klara skolan eller inte.

Så här kan vi inte ha det. Samhället måste kliva fram och ta ansvar för att alla elever i Sverige ska få en bra skolgång. Staten måste reglera det som är absolut viktigast i svensk skola: personaltäthet, lärartäthet, klassstorlekar och tillgång till elevhälsan. Staten måste också ta ett större finansieringsansvar för svensk skola och såklart förbjuda vinstjakten i svensk skola.

Vi socialdemokrater har omprövat vår politik. Vi måste göra det som krävs för att uppnå en jämlik kunskapsskola i Sverige igen.

Min fråga är: Är regeringen beredd att införa regleringar av lärartätheten, öka statens ansvar för finansieringen av skolan och förbjuda vinstdrivande skolor?

Frågestund

Fru talman! Tyvärr uppfattade jag inget svar på min fråga. Det hjälper inte att hänvisa till utredningar eller beredningskrav. Det finns ju ett färdigt förslag som gör att kommuner kan stoppa överkompensationen till fristående skolor i dag - egentligen redan för två år sedan.

Vilken dag som helst under den tid som Moderaterna har lett landet hade de kunnat lägga fram propositionen. Det hade stoppat 2,7 miljarder i överbetalning till några få personer som driver just privata skolor i Sverige.

Det är ett ansvarslöst förhållande till skattebetalarnas pengar, och jag möter många som tror att det här beror på att det finns tydliga personkopplingar mellan den moderata regeringens företrädare och personerna som gynnas av politiken. Jag hoppas att det inte är sant. Men eftersom Josefin Malmqvist inte kan redogöra för varför man inte lägger fram propositionen och stoppar miljarderna i överbetalning till de fristående skolorna, vad ska man tro?

Är läget så allvarligt att regeringen påverkas av vilka man har vänskapsband till? Det är nämligen just de personerna som gynnas av regeringens politik. Och det handlar inte om några småsummor; det är 2,7 miljarder bara på grundskoleområdet under nästa år. Det är pengar som hade kunnat gå - som skulle ha gått - till undervisning men i stället går till fristående skolägare för någonting de inte ens levererar i samhället.

Varför gör regeringen ingenting för att stoppa detta? Varför har det redan fått pågå i två år, fru talman?

(Applåder)

Fru talman! Jag har i tidigare replikskifte kritiserat regeringen och Sverigedemokraterna för att de inte vill sätta in stöd tidigt genom att stötta vårt förslag om en extra pedagog i varje klass i årskurs 1. I stället väljer man att sänka skatten för dem som tjänar mest.

I det här inlägget tänkte jag fråga om hur de resurser som läggs på skolan används.

Trots att regeringen har erkänt att dagens system för ersättning till friskolor innebär att friskolorna får för mycket betalt i förhållande till vilket ansvar de har låter regeringen överkompensationen till friskolor fortsätta år efter år. Nästa år får friskolorna på det sättet 2,7 miljarder för mycket betalt bara på grundskoleområdet. Det är skandalöst, fru talman. Om propositionen om att stoppa överkompensationen som den socialdemokratiska regeringen lade fram 2022 hade gått igenom i Sveriges riksdag hade det inte sett ut så. Då hade inte skolkoncernerna kunnat växa och gå med sådana vinster som de gör nu, under SD-regeringen.

Fru talman! Det är helt orimligt att regeringen låter överkompensationen till friskoleägarna fortgå. Det är nu två år helt i onödan. Det räcker inte att hänvisa till att man utreder ett nytt ersättningssystem. Under tiden fortsätter miljarder till undervisning att rulla iväg till några få friskoleägare på ett helt omoraliskt sätt, vilket har bidragit till att just de personerna har kunnat sko sig på skattebetalarnas bekostnad.

Fru talman! Varför, Josefin Malmqvist, låter regeringen detta fortgå? Varför gynnar man just de personerna, de enskilda intressena, så mycket med skattebetalarnas pengar?

Fru talman! Jag får fortfarande inte ihop det. Den förra regeringen fick ta emot denna utredning ett och ett halvt år innan valet men genomförde inte förslagen. Sedan tog den här regeringen över och väntade två år innan detta kom på plats. Vems fel är det? Det tog längre tid under er mandatperiod än under vår. Jag har svårt att ens begripa frågan. Men vi kan väl bara enas om att det är bra att detta nu är på plats.

Däremot måste jag åter påtala att det inte är så att den här regeringen genomför några som helst reformer. Vi är halvvägs in i mandatperioden, och det som svenska elever har märkt är nedskärningar. De har fått färre stödpersonal och färre lärare som hjälper dem att lära sig läsa, skriva och räkna. De elever som går där i dag kommer inte att få tillbaka sin lågstadietid. Det är därför det är viktigt att vår budgetmotion går igenom, så att de kan få detta stöd. En extra pedagog per klass i årskurs 1 - det hade gjort skillnad här och nu.

Det finns många reformer som är viktiga också framöver. Jag ser fram emot att debattera dem, men i dag diskuterar vi budget och det svek som den här regeringen och Sverigedemokraterna genomför mot de elever som inte får det stöd de behöver därför att resurserna saknas i svensk skola. Den här regeringen har vid flera tillfällen valt att prioritera att sänka skatten för dem som tjänar mest i stället för att lägga pengarna på svensk skola och Sveriges framtid.

(Applåder)

Fru talman! Jag måste tyvärr börja med att säga emot Josefin Malmqvist. Det är inte så att regeringen och Sverigedemokraterna genomför några omfattande reformer för svensk skola. Man utreder kommande reformer för svensk skola. Det är bra. Men här diskuterar vi budget, och då är det så att regeringen och Sverigedemokraterna sviker dagens elever genom att inte avsätta tillräckligt mycket resurser för att de ska kunna få det stöd de behöver för att lära sig läsa, skriva och räkna.

Jag tycker att det är oansvarigt mot dessa elever och mot lärarna, men det är också oansvarigt mot Sveriges framtid. Så som berättats tidigare här i talarstolen kommer ju dessa människor, som i svensk skola inte får den chans de behöver att lära sig grunderna, att leva hos oss under resten av sitt liv. De kommer att ha sämre möjligheter att få jobb, de kommer att ha större psykisk ohälsa och de kommer att löpa större risk att hamna i kriminalitet.

Varför, fru talman, vill inte regeringen och Sverigedemokraterna ta ansvar för de elever som går i lågstadiet den här mandatperioden genom att säga ja till vårt förslag om att öka resurserna så att det blir en pedagog till i varje klass i årskurs 1?

Jag ska också svara på Josefin Malmqvists fråga om skolbibliotek. Jag tycker att det är utmärkt att den här lagen nu finns på plats. Jag hängde dock inte riktigt med i matematiken. Josefin Malmqvist sa att utredningen kom 2021 och att lagen därför kunde ha varit på plats för fyra år sedan. Jag fick inte ihop det. Jag har sett att den här regeringen också har dröjt lite med att ta fram propositionen. Vi hade även covid under förra mandatperioden.

Jag tycker att det bara är bra att skolbibliotekslagstiftningen nu finns på plats. Låt oss nu följa upp att också fristående skolor använder sig av den.

Fru talman! Jag tycker att det nästan är komiskt att de två partier som hittills har talat för ett statligt huvudmannaskap för skolan är de partier som i fasta priser skär ned de statliga stöden till svensk skola. Vad säger det om ett framtida statligt huvudmannaskap? Ett sådant statligt huvudmannaskap vill i alla fall inte jag ha.

Jag tycker att det är ganska fruktlöst att över huvud taget peka finger och diskutera vem som ska ha ansvaret för svensk skola när det är ett delat ansvar. Vi har här och nu ett ansvar för att ta det ansvar vi har. Det är det vi diskuterar. Patrick Reslow tillhör tyvärr ett regeringsunderlag som har skurit ned på svensk skola under halva mandatperioden, svikit de elever som behöver extra stöd och sett till att de lämnar lågstadiet utan att ha fått det stöd de behöver för att kunna lära sig läsa, skriva och räkna. Det är det ansvaret vi har här och nu, under den här mandatperioden. Det är det ansvaret som jag axlar.

Tyvärr ser jag att regeringen och Sverigedemokraterna hela tiden skjuter ifrån sig detta ansvar. Man talar om kommunerna, men det är ju staten som har skurit ned på statsbidragen till skolan. Det är också staten som har ansvaret att i en ekonomisk kris stötta kommunerna.

Vi har visat att det är möjligt. I varje budgetmotion vi har lagt fram har vi gjort andra prioriteringar. Vi har lagt pengar på den svenska skolan, eftersom vi vet att det är det som bygger Sverige starkt för framtiden, och inte sänkt skatten för dem som tjänar mest. Det är en tydlig prioritering. Jag kan bara konstatera att den prioriteringen också är väldigt tydlig i den debatt vi har i dag, fru talman.

(Applåder)