Riksflödet
Logga in
Talade i kammaren ·

Josefin Malmqvist (M) om Utbildning och universitetsforskning

Josefin Malmqvist (M) höll ett anförande om Utbildning och universitetsforskning i debatten ”Protokoll 2024/25:51 Måndagen den 16 december” den 16 dec 2024.

Fru talman! Vi har vunnit kampen mot inflationen och skiftar nu fokus i den ekonomiska politiken för att i stället ägna oss åt att bygga Sverige starkare och rikare. Regeringens budget är nu en tillväxtbudget som bidrar till stärkt köpkraft. Den bidrar till att fler kommer i arbete och till att göra det mer lönsamt att driva företag och att investera i infrastruktur, forskning och utbildning, detta i kontrast till oppositionens skattehöjningar, bidragshöjningar och budgethål.

IMF spår att Sverige nästa år kommer att ha den högsta tillväxten bland jämförbara länder. Det är goda nyheter, för om Sverige inte lyckas få upp tillväxten kommer det att drabba också skolan. Det är bara med en växande ekonomi som vi tillsammans kan bära framtidens välfärd och trygghet.

Fru talman! I många klassrum i Sverige bedrivs en undervisning i absolut världsklass, men så ser det inte ut överallt. Därför gör regeringen i denna budget nu den största satsningen på skolan på 20 år, mätt i löpande priser. Här finns också den största forskningspropositionen någonsin.

Utbildningen är nämligen nyckeln till Sveriges framtid. Därför prioriterar vi just kunskap, fler skickliga lärare och ökad trygghet i svenska klassrum. Detta är tre hörnstenar för att återupprätta den svenska skolan.

Fru talman! Den senaste Pisaundersökningen visar på det största kunskapstappet i den svenska skolan någonsin. Samtidigt som den senaste Timssmätningen glädjande nog visar att vi har lyft oss i matematik visar Pisa att nästan var fjärde 15-åring inte kan läsa ordentligt. Skillnaderna mellan dem som presterar bäst och dem som presterar sämst ökar, och andelen lågpresterande lever är dubbelt så hög bland de elever som är andra generationens invandrare. Det är ett svek mot de här eleverna och ett misslyckande för den svenska skolan.

Alla elever ska få möjlighet att lyckas. Vi behöver ha, och ska ha, höga förväntningar på alla elever, och genom strukturerad undervisning som vilar på evidens och hårt arbete är det möjligt.

Att alla elever kan läsa och förstå vad de läser är grunden för att kunna lyckas i skolan, för att kunna tillgodogöra sig kunskap i alla olika ämnen i skolan och för att kunna förbereda sig för kommande studier och ett framtida yrkesliv. Det är också grundläggande för att kunna fungera som en demokratisk medborgare och att ta plats och vara delaktig i ett demokratiskt samhälle. Läsning är en fantastisk möjlighet att upptäcka nya världar och att förstå sin omvärld.

Därför är detta en av regeringens absolut viktigaste prioriteringar inom skolan. Som några kollegor här tidigare har nämnt gör vi nu som ett led i detta grundskolan tioårig så att fler elever får möjlighet att tidigare lära sig att både läsa och räkna. Från och med höstterminen 2028 blir grundskolan tioårig, och då är det lärare med utbildning i bland annat phonics som ska lära eleverna att läsa.

Det är viktigt att vi politiker inte går in och detaljstyr vad som händer i klassrummet. Vad vi säger är att undervisningen ska vila på evidens och beprövad erfarenhet. När det gäller bland annat metoder för läsinlärning är det helt solklart tydligt att phonics är den metod som det finns stor forskningsevidens för, och därför är vi nu så glada att den lärarutbildningen så tydligt pekar ut att det är den här metoden som ska användas. Så skapar vi bäst möjligheter för alla elever att lyckas i skolan.

Det finns gott om forskning som visar behovet av tidiga insatser i skolan. Genom att skifta fokus och stötta fler redan i förskolan och på lågstadiet kan fler elever få möjlighet att lyckas. Därför är detta en av regeringens viktiga satsningar i denna budget. Vi satsar nästan 1 miljard, nämligen 900 miljoner, på att stärka just förskolan, för att höja kvaliteten i förskolan och få mindre barngrupper. Det är viktigt för att alla elever ska vara rustade innan de sedan börjar skolan.

Arbetet för svenska elever stannar inte där, utan det följer med genom hela skolgången. Därför är jag glad att vi tidigare i höstas antog en proposition om bemannade skolbibliotek. Det är ett led i detta arbete, och det gäller redan från sommaren 2025. I denna budget beslutas om medel och riktade statsbidrag för ytterligare en halv miljon läroböcker redan nästa år i den svenska skolan. Det är konkreta reformer som gör skillnad i svenska klassrum.

Fru talman! Skickliga lärare är den enskilt viktigaste faktorn för att elever ska lyckas i skolan. Forskning från Stanforduniversitetet visar att en skicklig lärare kan tillföra motsvarande ett helt års lärande jämfört med lärare som skapar minst värde i klassrummet. Ett helt extra år! Det gör stor skillnad vem som undervisar i klassrummet. Satsningar på fler skickliga lärare i alla klassrum är därför centralt för att vi ska höja kunskapsresultaten i den svenska skolan och för att alla elever ska få möjlighet att lyckas. Därför är det glädjande att regeringen nyligen tog emot en utredning om en helt ny lärarutbildning i Sverige med ett större fokus på ämnets kärna, det som läraren ska undervisa i, och även på praktik. Hur undervisar jag bäst? Det ska vara fokus i den yrkesutbildning som lärarutbildningen faktiskt är.

Vi återupprättar läraryrkets status, bland annat genom färre papper, mindre dokumentation och att frigöra tid så att fler lärare ska kunna ägna sig åt det som är läraryrkets kärna, nämligen att förbereda och bedriva undervisning. Mötet med elever är det centrala.

I årets budget tillförs medel motsvarande 1 900 fler speciallärare i den svenska skolan. Det är ett exempel. Dessutom görs en riktad satsning på språkträning för anställda inom förskolan. Reform för reform lyfter vi nu upp den svenska skolan - och kunskapsresultaten i densamma.

Fru talman! Förra veckan besökte jag och min kollega Oliver Rosengren Hitachigymnasiet i Västerås. Skolan har flera gånger vunnit utmärkelsen Årets UF-företag. Det var påtagligt hur en entreprenörsanda präglade hela skolan. Skolan ligger i anslutning till både ABB och Hitachi, och det är tydligt hur man jobbar med kompetensförsörjning genom hela skolan.

Det var otroligt inspirerande att få träffa elever och lärare på teknikprogrammet och på deras spetsprogram. De uppvisade ett stort engagemang, ämnesskicklighet och en förmåga att förmedla sina kunskaper. Därför är jag extra stolt över att vi nu har permanentat den satsning på spetsutbildning som den tidigare borgerliga regeringen införde på försök men som nu blir permanent, så att fler elever får möjlighet att läsa och uppnå sin fulla potential.

Nästan alla spetseleverna på skolan i Västerås läste också högskolekurser redan på gymnasiet vid sidan av sina ordinarie studier. Dennis, Elvira och alla de andra eleverna visade verkligen hur fantastisk svensk skola kan vara när den är som bäst.

Fru talman! I många svenska klassrum bedrivs undervisning i absolut världsklass. Det har vi all anledning att vara stolta över. Men vi har också stora problem inom den svenska skolan, och det är vårt ansvar att råda bot på dem.

Alla elever får i dag inte samma möjlighet att lyckas. Därför genomför nu den moderatledda regeringen reformer för att återupprätta kunskapsskolan, reformer för ökad trygghet och studiero och för att återupprätta läraryrkets status så att vi får fler som vill ha kanske Sveriges absolut viktigaste jobb, nämligen att vara lärare. Budgeten som vi debatterar i dag är ett viktigt steg i riktning mot just detta.

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

DebattenHos riksdagen
Replikskiftet · 8 repliker

Fru talman! Jag har i tidigare replikskifte kritiserat regeringen och Sverigedemokraterna för att de inte vill sätta in stöd tidigt genom att stötta vårt förslag om en extra pedagog i varje klass i årskurs 1. I stället väljer man att sänka skatten för dem som tjänar mest.

I det här inlägget tänkte jag fråga om hur de resurser som läggs på skolan används.

Trots att regeringen har erkänt att dagens system för ersättning till friskolor innebär att friskolorna får för mycket betalt i förhållande till vilket ansvar de har låter regeringen överkompensationen till friskolor fortsätta år efter år. Nästa år får friskolorna på det sättet 2,7 miljarder för mycket betalt bara på grundskoleområdet. Det är skandalöst, fru talman. Om propositionen om att stoppa överkompensationen som den socialdemokratiska regeringen lade fram 2022 hade gått igenom i Sveriges riksdag hade det inte sett ut så. Då hade inte skolkoncernerna kunnat växa och gå med sådana vinster som de gör nu, under SD-regeringen.

Fru talman! Det är helt orimligt att regeringen låter överkompensationen till friskoleägarna fortgå. Det är nu två år helt i onödan. Det räcker inte att hänvisa till att man utreder ett nytt ersättningssystem. Under tiden fortsätter miljarder till undervisning att rulla iväg till några få friskoleägare på ett helt omoraliskt sätt, vilket har bidragit till att just de personerna har kunnat sko sig på skattebetalarnas bekostnad.

Fru talman! Varför, Josefin Malmqvist, låter regeringen detta fortgå? Varför gynnar man just de personerna, de enskilda intressena, så mycket med skattebetalarnas pengar?

Fru talman! Regeringen genomför nu en stor omläggning av den svenska skolan. Vi gör upp med många av de försyndelser som regeringar i 30 års tid har blundat för. Det handlar om reformerade läroplaner som inte i tillräcklig utsträckning fokuserat på kunskap. Det handlar om att få bukt med den omfattning av glädjebetyg som vi ser i Sverige. Det handlar om att reformera lärarutbildningen så att den på ett ändamålsenligt sätt rustar våra elever att på bästa sätt lära inför framtiden.

På område efter område genomför vi nu reformer som, med handen på hjärtat, hade behövt genomföras för många år sedan i Sverige. Men tidigare regeringar blundade, däribland den regering som Åsa Westlunds partivänner ledde i åtta år. Det gör vi någonting åt.

Precis som Åsa Westlund vet har vi i Sverige ett beredningskrav. Allt vi genomför behöver beredas, och det innebär att vi nu i raketfart genomför omfattande utredningar för att få beslutsunderlag som vi kan använda för att fatta beslut i kammaren. Jag lovade Åsa Westlund i ett tidigare replikskifte att göra detta, och jag kan återigen lova att vi kommer att göra det denna mandatperiod.

Fru talman! Tyvärr uppfattade jag inget svar på min fråga. Det hjälper inte att hänvisa till utredningar eller beredningskrav. Det finns ju ett färdigt förslag som gör att kommuner kan stoppa överkompensationen till fristående skolor i dag - egentligen redan för två år sedan.

Vilken dag som helst under den tid som Moderaterna har lett landet hade de kunnat lägga fram propositionen. Det hade stoppat 2,7 miljarder i överbetalning till några få personer som driver just privata skolor i Sverige.

Det är ett ansvarslöst förhållande till skattebetalarnas pengar, och jag möter många som tror att det här beror på att det finns tydliga personkopplingar mellan den moderata regeringens företrädare och personerna som gynnas av politiken. Jag hoppas att det inte är sant. Men eftersom Josefin Malmqvist inte kan redogöra för varför man inte lägger fram propositionen och stoppar miljarderna i överbetalning till de fristående skolorna, vad ska man tro?

Är läget så allvarligt att regeringen påverkas av vilka man har vänskapsband till? Det är nämligen just de personerna som gynnas av regeringens politik. Och det handlar inte om några småsummor; det är 2,7 miljarder bara på grundskoleområdet under nästa år. Det är pengar som hade kunnat gå - som skulle ha gått - till undervisning men i stället går till fristående skolägare för någonting de inte ens levererar i samhället.

Varför gör regeringen ingenting för att stoppa detta? Varför har det redan fått pågå i två år, fru talman?

(Applåder)

Fru talman! I den här politiska debatten är det tydligt att det finns stora ideologiska skillnader. Vi och regeringen tror på elevernas, föräldrarnas och lärarnas möjlighet att själva välja skola och arbetsplats. Vi tror på möjligheten att välja var man tror att man får bäst förutsättningar för att lära sig för framtiden. Socialdemokraterna vill däremot bestämma var eleverna ska gå någonstans och vilka skolor som ska finnas och inte.

Nu har vi haft en friskolereform i Sverige i 30 år, och faktum är att den har ett väldigt starkt stöd bland föräldrar, elever och lärare runt om i Sverige. Den är viktig att värna. Här finns en stor ideologisk skillnad: Vi värnar friskolereformen. Vi ser att det har funnits brister som vi nu behöver hugga tag i, och det gör vi. Vi har en stor utredning som tittar på spelreglerna för friskolor när det gäller ägande och reglering av det. Vi har en utredning som tittar just på skolpengen och hur den ska beräknas på ett rättvist sätt - och på ett likartat sätt.

Här finns också en viktig skillnad: Det handlar inte om att alla ska göra exakt likadant. Som nämndes tidigare i debatten är det nämligen skillnad mellan Skellefteå och Malmö. Så bör det också vara, men vi behöver skapa gemensamma förutsättningar så att elever kan lyckas i hela Sverige. Det är grunden för regeringens politik, och vi kommer att återkomma till kammaren med beslutsunderlag om det under den här mandatperioden.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar Josefin Malmqvist för ett på många sätt bra anförande.

Man kan väl säga att det har varit mycket prat. Det pratas om att regeringen jobbar i raketfart på vissa områden, men man kan väl säga att det enda som just nu går i raketfart är arbetslösheten - och den går tyvärr uppåt.

Det började med att vi fick höra att det här är den största forskningspropositionen någonsin. Jag har mejlat underlaget från riksdagens utredningstjänst, som visar att det är den fjärde största på 20 år. Det är ändå en viss skillnad, och jag tycker att det vore bra om vi kunde bygga de här diskussionerna på fakta. Det kan ledamoten alltså läsa, nu när vi pratar läskris etcetera.

Det jag uppskattar med Moderaternas syn på skolan är bland annat det här med att vi måste ha höga förväntningar etcetera. Det håller jag verkligen med om. Men något som i dagsläget saknas för att koppla på de höga förväntningarna i svensk skola är rimliga och väl underbyggda krav. Vi har nämligen ett betygssystem i dag som är helt vansinnigt, för att säga som det är. Det ställs helt orimliga krav för att ens bli godkänd i svensk skola. Kraven bygger inte på någon typ av vetenskapligt underlag och innebär att jättemånga elever slås ut helt i onödan och hamnar i utanförskap, vilket ökar arbetslösheten, kriminaliteten etcetera.

Vi har inte fått en utredning serverad än, men från utredaren har vi fått rätt mycket i diverse artiklar som indikerar vart man är på väg. Medan Liberalerna har varit väldigt tydliga med hur de ser på exempelvis betyget F saknar jag lite grann ett svar från Moderaterna på det området. Kan vi förvänta oss att den hårda godkäntgränsen för att gå vidare försvinner, eller kan vi inte förvänta oss det? Utredaren är väldigt tydlig med vad han anser.

Fru talman! Jag tackar ledamoten Paarup-Petersen för en viktig fråga.

Jag instämmer i stora delar i den problembeskrivning som målas upp. Att vi i dag har närmare 20 000 elever som går ut grundskolan utan möjlighet att söka sig vidare är ett misslyckande. Det är ett misslyckande för att vi inte skapar vägar för dessa elever att söka sig vidare på, men det är också ett misslyckande att de har gått igenom en nioårig grundskola och inte har tillräckliga kunskaper för att kunna läsa vidare.

Därför är frågan ganska komplex. Vi måste först och främst genomföra reformer för att säkerställa att fler får rätt och relevanta kunskaper med sig från grundskolan. Att enkom ta bort antagningskraven för gymnasiet kommer inte att göra att eleverna lär sig mer. Jag tror snarare att vi behöver fundera på hur vi skapar fler vägar framåt.

Som Paarup-Petersen var inne på genomför vi nu egentligen två stora utredningar. Den ena är den betygsutredning som ledamoten hänvisade till här tidigare och som kommer med sitt betänkande i februari. Det kommer att vara en viktig pusselbit i arbetet med att få bukt med de glädjebetyg vi ser i den svenska skolan i dag. Den utredningen har också i uppdrag att titta på vilka krav vi bör ställa för vilka kurser på gymnasiet. Det kanske är så att kraven ska se lite annorlunda ut.

I utredningen finns det fortfarande en gräns för samhällets godtagbara kunskaper, så att säga. Oavsett vad man kallar den gränsen finns det en gräns. Men det egentligen mest relevanta i detta är att fundera på hur fler elever får med sig relevanta kunskaper från grundskolan och hur vi säkerställer att det finns olika vägar framåt för eleverna.

Den andra utredning jag vill nämna och som kanske är den absolut viktigaste i det här sammanhanget är den som nu presenterar ett förslag om yrkesskola. Det skulle vara ett tredje spår på gymnasiet som riktade sig till de elever som kanske är mer studietrötta, och det spåret skulle kanske inte innehålla lika mycket teori. Vi tror att det kan vara en viktig väg för att många av de här eleverna ska kunna läsa vidare.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar Josefin Malmqvist så mycket för svaret.

Jag tror att vi är helt överens. Det handlar såklart inte bara om att sänka kraven - vi måste ju se till att alla elever lär sig så mycket de bara kan - men vi måste fortfarande ställa rimliga krav, och i dagsläget gör vi inte det. Jag tror att alla forskare har varit otroligt tydliga med att dagens krav i betygssystemet inte är rimliga. Det handlar alltså även om vilka krav vi ställer i förhållande till vilken kunskap man faktiskt kan förvänta sig.

Sedan är det, som ledamoten säger, jätteviktigt att även utredningen om en yrkesskola tas vidare, så att det kommer nya vägar. Men även om en yrkesskola skulle etableras inom fyra fem år kommer det att vara 60 000-100 000 elever som inte får en väg framåt, och därför hoppas jag att vi åtminstone kan komma överens om att göra någonting temporärt, såsom Centerpartiet har föreslagit. Det handlar om att faktiskt få ut de här eleverna i verkligheten och se till att de kan få ett jobb. I dagsläget är det nämligen fullständigt stopp, och jag vill hellre att de får ett jobb.

Ska vi sedan säkra att det blir bra och att vi får ett skolsystem där fler klarar sig bra måste vi också säkra att pengarna går dit de faktiskt behöver gå. Där finns det en annan fråga som också är kopplad till utredningar som är på gång och där det är lite oklart hur man från regeringens sida kommer att landa. Det handlar om offentlighetsprincipen. Även där har Liberalerna, som i regeringen ansvarar för skolområdet, varit tydliga, men jag vet fortfarande inte riktigt var Moderaterna står.

Det är en utmaning att skolministern och utbildningsministern gång på gång är ute och låtsas som att regeringen har en ståndpunkt trots att vi inte riktigt vet var det största regeringspartiet står. Det tycker jag är en lite svår bild för väljarna att förhålla sig till - liksom för oss andra.

Fru talman! Det finns ingen tvekan om var det största regeringspartiet står, och jag torgför gärna våra uppfattningar i olika sakfrågor. Men innan utredningar har presenterats är de ofta ganska svåra att kommentera, det vill säga innan vi har sett hela utredningsunderlaget. Ledamoten kan dock vara trygg med att Moderaterna och resten av regeringen i sinom tid kommer att vara tydliga med var vi står gällande samtliga utredningar; det är bara svårt att föregripa utredningarna innan vi har läst deras förslag.

För att knyta an till den första delen av ledamotens fråga: Det stämmer. Det räcker inte att göra om ett betygssystem, utan vi behöver göra om den svenska skolan - och mycket med den - i grunden. Vi behöver börja med att reformera läroplanerna för att säkerställa att vi ställer rimliga krav som är anpassade efter barns kognitiva utveckling. Jag håller helt med ledamoten om att många elever i dag drabbas av orimliga förväntningar som är otydligt formulerade, vilket vi vet bidrar till stress och psykisk ohälsa hos många unga.

Dessutom har vi ett otydligt betygssystem som på inga sätt i dag är ankrat. I stället sätter läraren själv betyg, vilket gör att de är väldigt svåra att jämföra mellan olika klasser och mellan olika skolor - för att inte säga mellan olika delar av landet. Så kan vi inte ha det.

Nu tar vi fram nya läroplaner och ett nytt betygssystem, och vi tar fram fler vägar så att fler elever ska kunna lyckas. Också de som är skoltrötta och inte orkar läsa vidare ska få möjlighet att känna att de kan bidra i vårt Sverige.

(Applåder)

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.